Atuagagdliutit - 28.07.1960, Blaðsíða 11

nerissagssaf iluamérsut nerissarniékit
vitaminit naparnavérsårutau-
Husholdningskonsulent Gerda Dybdal agdlagkamigut uvguna
vitaminit påsineKariartornerånik peiKingnigssamutdlo nanoK
pingåruteKartiginerånik agdlagpoK
smauput
vitaminit taineKarpata amerdlane-
rit isumaKåsagunarput tåssaussut I-
ssartagkat augpalugtut Korsuitdlunit
mérKat atuarfingme pissartagait ima-
lunit niuvertarfingne pisiarineKarsi-
naussut. taimåikaluarporme. issartag-
kat akugissarpait vitaminit ilait neri-
ssagssanitartut inuvdlo timåta pissu-
sigssamisut ingerdlåsagune ikigtungu-
titdlugit pissariaKagai.
Vitamin inussutigssat akuinut åssi-
glngitsorpagssuarnut taigutauvoK. vi-
taminit KanoK sulissarnerat iluamik
sule ilisimaneKardluångilaK. ilaitdle
enzymit sulinerånut pingåruteKartut
påsineKarsimåput. enzymit æggehvi-
destoffiuput inup timåta ineriartorne-
ranut suniuteKartartut cellet sulisi-
naulersitaramikik. sårdlule sulissar-
toK såkuteKartarianartoK taimatut vi-
taminit enzyminit såkutitut atorput.
sulissartOK såkuteKångikune iluamik
sulinaviångilaK, vitaminit amigau-
taugpata enzymit iluamik sulinaviå-
ngitdlat, — tåssa time pissusigssami-
sorungnaertarpoK, tauvalo népaut pi-
lersarpoK vitaminit aulajangersima-
ssut amigautigineKarnerånik pissute-
KartoK
vitaminit puat misigssorugko malu-
gisavatit arKit Kavsit agdlagsimassut:
A — B — C — D vitaminit imaKalo
avdlanik ilagdlit. vitaminit ilisima-
neKartut Kavsiuput, tåukule saniati-
gut naluneKångilaK ilisimaneKartut
pingasoriautåinik sule amerdlaneru-
ssunik pissariaKagkavtinik vitamine-
KartoK. sulime imaKa tåukuninga a-
merdlanerussoKaraluarpoK pissaria-
Kagkavtinik. måna tikitdlugo erKor-
dluartumik OKautiginek ajornaKaoK
vitaminit tamarmik navssårineKarsi-
manersut. silarssuarme tamane na-
korsat ilisimatutdlo misigssuiuarput
vitaminit amerdlanerussut navssåri-
niarssaralugit.
ukiut hundredeligpagssuit ingerdla-
nerine ilisimaneKarpoK nåpautit ilait
nakorsarneKarsinaussut imalunit pi-
ngitsortineKarsinaussut naussut ilaisa
umassutdlunit pisataisa nerineKarne-
risigut. ilisimaneKångilardle nerissag-
ssane tåukunane suna iluaKutaussu-
mik suniuteKartamersoK. ilånilume
uvgornartumik iluaKUtausinaussunik
ilisimangningneK atorneKameK ajor-
simavoK. ukiut 1400 erKåne nunanik
navssårtornerit autdlarterugtormata
Columbusilo kimukatdlarmat India-
mut avKUt navssåriniardlugo umiar-
tortut amerdlasut sukulupornermik
lciagtutdlo nåpautanik beri-berimik
(B 1 vitamininik amigauteKarnermik
nåpaut) toKussuteKarput. nåpautinik
tåukuninga toKussuteKartut umiar-
nertigut ajunårnertigutdlo avdlatigut
toKussunit amerdlaneruput.
angalanerne sivisune nerissagssat
nutarfasigsutiniarnerat ajornakusor-
tuvoK avKutånilo nerissagssarsissar-
neK nalautsornerinåkut pissardlune.
taimaingmat umiarssuarme nerissat
tåssaugajugput suaussat, aulisagkat
tarajugkat, ivit silaKångitsordlo. Kåu-
matit ardlagdlit umiartorérsimavdlu-
tik nunamut pigamik umiarssuarmiut
tamangajangmik nåparsimaput, Kav-
sitdlo tOKUsimåput. naussutdle paor-
natdlunit nutåt nerissaleråine nåpaut
KångiukiartulersarpoK anigorneKar-
dlunilo.
1795 aulajangersagaKarpoK tuluit
såkutue imarsiortut tamarmik uvdlor-
mut 30 gram citronit ivserånik pisså-
sassut. påsineKarsimavorme citronit
paornatdlunit avdlat sukuluporner-
mut nakorsautausinaussut imalunit
sukulupornavérsårtitsisinaussut. tai-
maisivdlune sukuluporneK tuluit umi-
arssuåine nåpautiginérutingajagsima-
vok. tamatumale kinguningåtsiå uki-
ut ardlagdlit Kångiutut citronit ilait
akikitsuararssuit Vestindiamit pissut
nunalisineKartalersimåput ajoraluar-
tumik sukulupornermut igdlersutig-
ssartaKångitsut. kinguningualo suku-
luporneK umiarssuame nåpautauler-
KigpoK, citronitdlo ivserinik avguai-
ssarneK taimaitineKarpoK isumaKar-
toKalermat taména iluaKutausimå-
ngitsoK.
aitsåt ukiut hundredet Kångiungma-
ta pimorutdlugo navssåriniarneKaler-
poK nerissat akue sut nåpautinik å-
ssigingitsunik iluarsisitsisinaunersut
påsiniardlugit, ukiorpagssuarnime i-
sumaKartoKaraluarsimangmat tunit-
dlangnartut pissutauvdlutik nåpautit
pilersartut. ukiup 1900 tikingajalerne-
ranut agdlåt taimatut isumaKameK
atutuarpOK.
1897 nakorsaK hollandimio Eijkman
Javame tigussanut inigssiame nakor-
sångortitauvoK — taimane Java hol-
landimiut nunasiarigatdlarmåssuk. ti-
gussat tamangajangmik beri-beri nå-
pautigåt, nåpaut sianiutinut suniutar-
tOK nåparsimassoK iloKiångortitdlugo
aulausinilo nålagkersorsinaujung-
naerdlugit. inuisalume ilarpagssue ta-
matuminga nåpauteKarput. Kimugtu-
itsut avKutigssait sanarKåt ilutigalu-
git nåpaut siaruarsimavoK isumaKar-
narSivdlune nåpaut tunitdlåussortu-
ssok inuit ingmingnut atåssuteKame-
ruleriarmata siaruarsimassoK. puior-
neKarsimavordle Kimugtuitsut avKu-
tåta sinåne aserorteriverujugssuit pi-
lersineKarsimangmata tåukunane inu-
it inussutiginerussait, KaKorterKassut,
KalipaiarneKartalersimavdlutik. Kali-
paiaineK tamatuma sujorna inuit
nangmingneK pissausertik atordlugo
suliarissarsimagaluarpåt Kalipait ta-
måkivigdlugit pisanagit.
uvdlut ilåne nakorsap Eijkmanip ti-
gussat inåta kukukutai Kimerdluler-
pai. ungalussamiput tigussatdlo nå-
parsimassut nerissaisa sivnikuinik i-
nussuteKardlutik. kukukut ilat malu-
gilerpå erKumitsumik pisuseKartoK
asulo siggungminik pukoriaraluagka-
ne uniortardlugo. Eijkman isumaliu-
lerpoK tigussat nåpautåtut itumik né-
pauteKarsoralugo. ilimanarsinauvor-
me nerissamigut tigussanit tunit-
dlangneKarsimassoK. tauva kukukut
nerissat sivnikuinik nerissarungnaer-
sipai. tamåna ilutigalugo oKåtårutau-
ssumik kukukut éssiglngitsunik neri-
ssalersipai. malungnarsivOK Eijkman-
ip beri-beri kukukune nåpautaussoK
ajorungnaersisinaugå KaKorterKassut
Kalipainik kukukut nerisitdlugit nå-
pautdlo nåpautaulerKigtardlune Ka-
KorterKassut Kalipaiagkat nerisikå-
ngagit. tåssa påsinarsivoK sunersup
Kalipangnitartup népaut tåuna navia-
nartOK pingitsortisinaugå.
tamåna autdlarniutauvoK nerissat
akuisa ilaisa måna vitamininik taine-
Kartartut navssåriniarnerånut.
tamåna misigssorérdlugo Eijkman
Hollandimut uterpoK kukukunigdlo
misigssuinine nangitdlugit. kisamilo
1911 Kavsérpagssuarnik oKåtårissa-
rérdlune navssårå B vitaminimik tai-
ssane beri-berimut nakorsautausinau-
SSOK.
1902 Eijkman nakorsamit norge-
miumit tikerårneKarsimavoK. nakor-
sap norgemiup påserusutarå KanoK i-
liornikut beri-beri umiarssuarne nå-
pautautingitsorneKarsinaussoK norge-
mio ateK-arpoK Holst. Eijkmanip oKå-
tårinere takoréramigit Oslomut a-
ngerdlarpoK åssigissåinik misiliniar-
niardlune. kukukutdle oKåtårutigina-
git terissat misiligutigai isumaKara-
me umassut tåuko kukukuningarnit
periautsimikut inungnut Kaningneru-
ssut. terissat sivisujåmik karrinamik
nerissaKaramik nåparsimalerput ki-
siåne beri-beriungitsoK nåpautigalu-
go. terissat oKiliput, kigutait kataga-
lerdlutik timaitdlo aunårtalerdlutik
kumait kiggisut itunik. påsivå beri-
beri pilerseriaraluardlugo sukulupor-
neK pilersisimavdlugo. paomat ivse-
rinik nautitanigdlo nutånik neriseria-
ramigit sivitsungitsoK perKigsiput
Holstip navssåriniarssarilerpå nau-
ssut tåuko imarissaisa sut sukulupor-
neK ajorungnaersineråt. ajoraluartu-
migdle suliane iningilå. aitsåt 1932
nerissat akuat suniutartoK navssåri-
neKarpoK C vitaminimik taineKardlu-
ne.
1909-mile amerikamiut mardluk på-
serérsimavåt punerme, måniup aug-
palugtortåne sårugdliuvdlo tinguane
stofeKartoK terissat teriarssuitdlo ag-
dliartornerånut iluaKutaussumik su-
niutartumik. misilinerit kingugdlit
påsinarsisipåt stofe tåuna inungne
saomit agdlinerdliomigssaraluånut
tårtumilo issigissaerutarnigssaralua-
mut iluaKutaussoK. sujugdlermik a-
jornakusortumik atseraluariardlugo
kingoma stofe tåuna A vitaminimik
taissalerpåt. avdlatdlo kingorna nav-
ssårineKartut vitamininik taineKarta-
lerdlutik.
tåssa aitsåt ukiut 60 migss. matuma
sujornagut stofinik tåukuninga suli-
neK iluamik autdlartisimavoK. ki-
ngorna angussarineKartut tupingnåi-
nartuput. vitaminit A-mit K-mut ili-
simaneKalersimåput, suleriautsitdle
pitsauneruleriartuinarmata vitaminit
åssigingitsut navssårineKarsimåput
sunigdlo akoKartut sananeKartutdlo
påsineKarsimavdlutik.
suleriautsit pitsaunerussut påsisipåt
A vitamin atausiungitsoK mardlussut-
dle. taimåtaoK B vitaminimik taissaK
påsineKarpoK vitaminerpagssussut.
ingmikortiniardlugit taiguteKartipait
Bl — B2 — B3 il. il.
vitaminit navssåriniarnerat suni-
ssarnerénigdlo misigssuineK sivikitsu-
simavoK, kisiåne pisanganartuvdlune
sulilo nåmagsineKarane. uvdlumikut-
dle erKordluinangajagtumik ilisima-
neKarpoK inuk perKigsusagune vita-
minit sut Kanordlo amerdlatigissut pi-
ssariaKarai, Kavsérpagssuputdle sule
ilisimaneKångitsut. vitaminit åssigi-
ngitsut KanoK ilivdlune nåmagtumik
pigssarsiarineKarsinaunerat tikiku-
mårparput vitaminit ingmikortitår-
dlugit oKaluserinerine.
Gerda Dybdal.
CODAN
KVALITET
Praktisk sportsstøvle med kamigpait sportiutigasauv-
mosgummisfil. Hvid og ma- dluartut ktmiinik alugdlit.
rine. Størrelse 28 til 48.
nr. 28—48 anglssuslgdlit —
KaKortut tnngujortutdlo.
kamigpait skOtdlo pitsauvdluar-
tusagunik — tåssalo GULD-
SEGL nalunaenutaringltaOsana-
g°.
Det skal være godt —
det skal være GULD-SEGL

KAST
MED ET SEEFAB
STÅLSPYD
Det aerodynamiske, strømlinede
SEEFAB spyd når De længst med.
600 — 700 — 800 gr.
Godkendt for olympiaden
i Rom 1960.
nauligaK sisak SEEFAB nauligautigiuk
En gros: BTR Industries A/S, Toldbodgade 30-32, København K.
A/s Snedkermestrenes Træ- og Finérskæreri
Nørrebro gade 157 — København N — Telefon Central 9 78 (5 Ledninger)
11