Atuagagdliutit - 31.01.1963, Blaðsíða 7

„kalåliarKamik
ujardlemerput”
direktør J. Højsgaard Hundestedip motoriliorfiutåningånérsoK
sujorna aussåkut sinerissame angalaorsimavoK motoriutiming-
nik ilitsersuiartordlune, angalaornerminilo tamatumane imåi-
nåungitsumik misigissaKarsimavoK nukagpiarKamik kuk ane tå-
martumik ujardleKatausimagame. tamåna pivdlugo J. Højs-
gaard uvdlorsiutimine agdlagpon:
tatdlimångorneK 17. august 1962
igpagssaK unukut Kangerdlugssuar-
autdlarpugut Minut 30 sømil mig-
ssiliordlugit atorérdlugit kangerdliu-
fnaningup kujatå’tungånut pivdluta.
sapingisavtinik nuna Kanigdleriardlu-
go kisarpugut motorerputdlo unigtit-
dlugo.
tauvalo autdlarnerpoK „kalåliarKa-
wik ujardlerneK".
, nalunaeKutaK unukut arKaneit ka-
tatdlit mardluk umiarssup initånut
tassångåinaK iserput atatdlåKardlutik
Katigaitdlo augasagtuinauvdlutik,
nalunaratik tugtup neKånik nagmag-
lorsimassut. danskisut oKalugsinåu-
ngivigkaluartut ernlnaK påsivarput
sumik pingårtumik kalerriniaråtigut.
akunerup åipå avigdlugo titartaiv-
ulutalo usserssuatårérdluta suniarne-
iat påsisorårput, sunauvfalume erKor-
ulugo. nukagpiararuna pingasunik u-
kiulik Kåsane tåmaisimagåt taimaing-
naatdlo ikiortigssarsiortut, ajornå-
Pgigpat tingmissartumik, tåmartoK u-
jarsinaujumavdlugo. tamåna ima pi-
simavoK:
a-uvardlutik pingasunik tugtugsi-
mdput, pissatigdlo pilaréramikik
ne-Kait sujutaKåtårdlugit arKilssu-
lersimavdlugit. nukagpiaraK pi-
ngasunik ukiulik uteKdtåru/niångi-
namiko nangmågssamik naggatår-
dlutik aissagssamik kigdlingånut
Kimåsimavåt. kingugdlitdle aiv-
dlugit tikiukamik nukagpiaraK pe-
riarférussisimavåt ujaraluardlugu-
lo nanisinaunago.
radiukut
atåssutcKarsinåungitdlat
påsivar.pat tugtuniat angutit mar-
ussut, mardlungnik amartaKardlu-
mardlungnigdlo mérartaKardlutik
u ardleK atautsimik ukiulik tåunalo
rliaart0K ,pinSasunik ukiulik. kalåt-
. titartåiput inungnik nangmagto-
ujugssuarnik, nukagpiarånguaK ti-
artardlugdtaQK Kagtorngup Kanut pi-
1 dIug0 ussersordlutigdlo imana sivi-
ganermut nåkarsimassoK. åmåtaoK
P°^it umiarssuårartåvat „I-
1 ’ nuånerpordlo tusardlugo politi-
1 KanoK tatigingnigtigissut. „Ilik“
^■angerdlugssuarme såkutoKarfiup er-
anut tugtuniarsimavoK, inue Kulinik
tugtusimavdlutik, uvalikutdlo silåmut
autdlarsimavdlutik.
umiarssuavta „Vibeke Jørg“ip nå-
ga taunaKale kalerrisårilerpøK ra-
. .,U dt’ "Hik" kalerrisårdlugo, minu-
ncr'i 5 Kangiunere tamaisa. akissoKå-
gi ardle kangerdlungme nålaorniar-
ugsimanermat. akornatigutaoK ka-
rnsartarpavut Kangerdlugssuarme
a lOKarfik, Sisimiune radioKarfik,
Usiait il- amerikamiutaoK såkuto-
ar lat tulugtut kalerrisårniaraluar-
parput, ardlåinitdlunitdle tusagaKara-
ta. umiarssuarnit nunamitdlo radiu-
kut autdlakå'titsissorpagssuit tusåga-
luarpavut uvagutdle kalerrisårinerput
tusarneKarsimångilaK.
Kangerdlugssuarme
såkutoKarfingmut
unuame mardlunut tangneK pinga-
sut umiarssup nålagå aulajangerpoK
såkutoKarfingmut uterniardlune. uva-
nga inarpunga tiktkuvta amerikamiut
umiarssualivingme pårssissuånut OKa-
lugtaussugssaugama.
nalunaeuutaK sisamanut itersarne-
Karpunga, tassalo kalåtdlit mardluk
anugtordlo ilaliuteriardlugit nunaliar-
dlunga. avKutåne nålagarput kalerri-
såriuarsimavoK sivitsutdlartordlo i-
luagtitsivdlune ■ Grønnedalip radioa
800 km migss. ungasigtigissumitoK a-
tåssuteKarfigisimavdlugo. tåssångånit
neriorssuisimåput Kangerdlugssuarme
såkutåKarfik kalerrikumavdlugo, tai-
mailiorsimavdlutigdlume. nunamut
pigavta umiarssualivingme pårssissup
inugsiarnisåvigdlune ilag siv åtigut, su-
nauvfa åma aggerterérsimagåt dan-
skit Kangerdlugssuarme såkutduar-
■fingme amerikamiunut atassutenar-
tuat kaptajn Petersen.
kaptajn Petersen bilerujugssuarmik
tikiupoK, tassalo SAS-ip igdlusissar-
fiata tungånut autdlarpugut kalåtdli-
mik OKalugtigssarsiordluta. sumik i-
ssaKångivigkama nuånåjatdlaKaunga
igdlusissarfiup ningiuata unuaugalua-
kjssok kavfisugagssingmatigut imug-
ssuarnik Kagdlersutilitsiarssuarnik
igdlulerdluta.
helikoptere ujardleKataussoK
Kujanartumik paitsorsimångilarput
titartagåinarnik ussersutåinarmigdlo
oKalugtuneKarnerput. nukagpiaraK tå-
maisimavåt linuk tamåna arferngup
mardluvdlo akornåne, uvagutdle aut-
dlancåumut isumaKarsimagaluarpugut
tamåna pisimassoK akunerit 16 Kå-
ngiuneratigut. taimatut isumaKarsi-
magaluarnivtinut pissutauvoK OKari-
artortup åipåta kumine pårdlugit i-
sigkane nivtarmago alua kilersitersi-
massoK augasagtuinauvdlune.
amerikamio såkutut nålagåt Mr.
Move påsiniaivdluarKårpoK heli-
koptere ujardlersugssaK autdlarti-
nago. KimatsiviatagoK erKå tase-
Karame koKaramilunit nukagpiar-
Kap nåkarfigisinaussånik? Kimatsi-
vianingoK tatsimik kungmigdlunit
erssitsoKarane nukagpiarKap ime-
rusulerdlune ornigsimasinausså-
nik?
tauva ulåputorssuångorput. heli-
koptere KangåtarpoK, uvagutdlo ra-
diukut nalunaerfigineKartuarpugut
helikopterimit takuneKartunik.
tupeKarfingmut uterneK
auvariat nukagpiarKamik tåmaissut
kangåmiormiuput, téuko saniatigut
pujortulérårKat mardluk, åipå Manit-
sumingånérsoK åipålo Sisimiuningå-
nérsoK ilorpasingnerulårtumitdlutik,
inue timåne tupersimavdlutik.
uvdlåkut Kulingiluanut KiterKutoK
sujunersuivunga nukagpiarKap tå-
martup angutå åipiutdlugo umiarssu-
armut ikårniardlunga silémukarniå-
sagavta OKariartortut mardluk tåuko
ikivfiånut tupeKarfianit ujardlerniå-
sagavta. ardlaleriardluta aperKutigår-
put tupeKarfingmit nukagpiarKap tå-
marfianut KanoK ungasigtiginersoK.
OKautigåt akuneK imalunit akunerup
åipå avigdlugo pisugtariaKarunartoK.
tugtuniap åipå helikopterimut ilauju-
mavoK.
såkutup kaptajn Petersenip åipari-
ssåta bilimik umiarssualivingmukåu-
påtigut 18 km-itut isorartutigissukut
avKusineK pitsårmgeKaoK, måna ta-
måkerdlune KagdlersorneKalersimav-
dlune. såkutoK mianerssoKalune i-
ngerdlavoK. avKusineK tåuna ame-
rikamiut såkutut Kagdlersorpåt su-
ngiusarnermingnut atatitdlugo, suli-
ssut pingasukutårdlutik nikitardlutik
uvdlormut 3 dollarisissardlutik. tai-
maingmat oicartOKarniaKlnane ameri-
kamiut aningaussanik sipiuåinartut.
Kulip Keraanut umiarssuavtinut i-
kårpugut nålagarputdlo ernlnaK aut-
dlardlune. sinilårpunga atautsinutdlo
KiterKutoK iterdlunga kisaK nåkartl-
nerearpatdlangmat. tagpika kfl.p akua-
ta nerugtoriarnerane umiarssualivi-
gigsume pujortulérKat pingasut.
umiarssHp nålagå, maskinmestere,
Kroman Christensen, nukagpiarKap
angutå uvangalo umiarssup umiatsiå-
rånik timukåuneKarpugut. tupeK a-
tausinauvoK tåssanitdlutik arnat mar-
dluk mérardlo atautsimik ukiulik. ka- '
lålersarput tupermut iserpoK tovuuv-
dlo umia såguvdlugo. tupingnångilar-
me Kasoruangmat, igpagssau ujar-
dlersimagame unuardlo sinigsimana-
ne. akuneK migssiliordlugo uasuersår-
tiparput utaruisålo Kimerdlordlugo
tupeKarfiata erKå. tugtup nexai niv-
kuliat sume tamåne manisimdput, nd-
partatdlo mardluk eualungnik tara-
jorterivfit tamånitdlutisaoK.
Kumut, Kumut Kutardluinåkut
uvalikut mardlunut timut autdlar-
pugut nukagpiarKap angutå arnatdlo
mardluk ilagalugit, avKusininguaK a-
tuardlutigo. ipernapalåt påmingnar-
dluinarput perKéunago kingmardluta.
fpernaersåumik tanigsimånginavta
pitsiåinaK mæslingertunut aulassinåi-
nångorpugut. OKautigissarpåt iper-
naersåumik tanigkaluardlunilunit i-
luaKutaussångitsoK, kingornale ame-
rikamiut OKartut tusarpavut iper-
naersåumik tanigkångamik ipernat
iKimagusimatisinaussarsimavdlugit.
tåunaKale Kumut autdlarpugut, av-
Kuput Kutårdlunerujartuinardlune, i-
ngagdlune umiarssup nålagå anerti-
karpoK pualakutdlagssugamime. nu-
kagpiarKap tåmartup arnåta nukar-
dliliane atautsimik ukiulik avKutå
tamåt amårpå, Kulamångilardluna
taimaingmat uvagut imånarssuaK
någdliuperångitsugut, tuaviuinarme
pinginavta.
akunerup åipå avigdlugo ingerdla-
rérdluta nalunaeKutap tikutai tikuar-
dlugit arnap åipå pilerpara sule Ka-
noK sivisutigissumik ingerdlåsanersu-
gut. tikut tangneK ussersordlunga
kauj atdlagtussårtipara nalunaeKutap
akunera Kångiutussårtitdlugo. tiker-
minik sule tikut atautsimik kaujat-
dlagtussårtipå, OKarniardlune sule
nalunaeKutap akunere mardluk atu-
gagssarigivut. Kujanartumigdle tåima
sivisutigingilaK måssa Kutdlartertug-
ssaugaluaKaluta nukagpiarKap témar-
fiata tungånut.
helikoptere ardlaleriardlune så-
kutoKarfingmut utertartOK taku-
varput, ornitavtinutdlo pigavta a-
merikamiut sakutorpåluit sidmar-
terérsimassut ujardlerdlutik.
helikopterip nukagpiaraK nanivå
aulajangerpugut nigalingordluta
KåKap kugssangajårtå amerikamiut
ujardlerfigisimångisåt Kinåssivfigini-
ardlugo. taimailissordle helikoptere
kup narssaumaneranit uterdlune ti-
kiupoK saninguavtinutdlo nunitdlune
nukagpiaraK tåmartoK ilaussoralugo.
taimane nalunaeKutaK unulerdlune
arfiningorpoK nukagpiarånguardlo
peKarsimanane nalunaeKutap akune-
re 24 migssiliordlugit.
nåkinarsisimaKaoK, nianua tamar-
me pamgutdlutik Kagdliniusimassu-
nukagpiarKap anguiå tupingnångitsu-
mik nikatdlungaKaoK, erne nalunaer-.
Kutap akunere 24-ngajaii peKångerér-
sok helikopferip nanivdlugo tikiuii-
ngikafdlarmago.
.nik augasagtuinauvdlune issailo ma-
mingajagsimavdlutik. nukagpiaraK
mæslingertoK angajorxåvisa oKauti-
gingmdssuk, tamåna mæslingit iper-
napalåtdlunit piliarineråt ersserKig-
sumik oxautigineK ajomaKaoK. nu-
kagpiarardle maigtusuaraviuvoK. ig-
siavingmut ingxsimavoK k iterutser-
dlune sumik Kardluatdlåsanane.
angutå ernlnaK tingmissartumut i-
serpoK arnåle tasitsissutut erKåinånit-
dlune. nukagpiaraK arnånut alåkari-
artortipatdlagpara, tauva tingmissar-
toK KangåtarpoK tuaviornerpåmik nu-
kagpiaraK nåparsimaviliåuniardlugo.
angutå ilauvoK. ujardlerneK sujuler-
ssorneKarpoK såkutut nålagånit Mr.
Dovemit inutsialauvdluinartumit.
helikoptere uterdlune tikiukame ta-
mavta nerissagssavtinik imutsialag-
ssuarmigdlo nagsåupåtigut. uvanga
nerissagssama portat imarai: Kivdler-
tussaK neKit, KivdlertussaK kiksit,
abrikositsiarssuit KivdlertussaK, Kiv-
dlertussaK KåKortarissanik kågiliaK,
nescafe portårKat mardluk, tygge-
gummi, sukut taratsut il. il. tåssane
nerrisitsiavigsoKaugut.
Kånap Kane nuånåneK
amerikamiut, kalåtdlit uvagutdlo
umiarssuarmérsugut pingasut (nåla-
garput amutåne uninarame) nukag-
piarKamik navssårneK nagdliutorsiu-
tigårput KdKap Kåne tamavta nuånå-
Kaluta, sordlulumme ipernat malugi-
simajungnaerivut.
kingorna kalåtdlit KorortuarKamik
oKåtaissarput, erKaimanerdlungikuv-
kulo maskinmestererput ajugauvoK.
helikoptere uterdlune tikiupoK ame-
rikamiutdlo ardlagdlit ikivdlugit. i-
nuvdluancussissaKåtåriardluta uter-
dluta åmut autdlarpugut, avKutåne
tugtup nagssutsiarssuinik tigusissar-
dluta. avKutå Kiterpårdlugo aKigsser-
pagssuit sujumoravtigik ungaralåK
tikitdlugit imågdlåt ama nuånerssa-
ratdlarujugut.
unukut Kulingiluanut sigssamut
pivugut. pujortulérarput tinigunera-
miuk imå åsavna. oKimaeKingmat
tugssaminernik ipigtardlugo kisauna
avalagtikasitdlarigput. anitdlagterav-
ta ajungilaK, avasigdlingåtsiardlutale
åma ikdtuinarssuarmut pivugut.
Christensen uvangalo pigserKårpugut
ilavutdlo pingasut atausiåkårdlutik
pigsigardlutik. 200 m migssiliordlugit
ikåtuinåkut pujortulérarput ajårdlu-
go kisauna itivnikasitdlarigput. Kuja-
naKaorme umiarssup inuisa ilait mar-
dluk ikårsimangmata taimdingitsug-
pat uligsisimdsagaluarparput.
Humøret var forståeligt nok på nul-
punktet hos den ulykkelige far, ind-
til helikopteren kom med sønnen, der
da havde været væk et døgn.
Kasonaugut nuånaKalutale
ånukut Kulinut umiarssuarmut
ikårpugut. nålagarput kartofili-
liorsimavoK igassorputdlo pikorig-
sok sivitsungitsoK igaminik Kala-
rérdlune. KasoKaugut nuånåKalu-
tale „Vibeke Jørg“ip nålagå inui-
lo, amerikamiut danskitdlo atåssu-
teKartuat pikorigdlutik pilertortu-
migdlo suliniarsimagatdlartitdlu-
git nukagpiarångup inunera å-
nåuneKarpoK. neriutigårputdlo e-
nukagpiaraK sule sapillngivigsoK
navssårineKarpoK, måssa niaKuata Kå-
va Kagdliniusimassunik augasagtut-
naugaluartoK mæslinginik tpernatdlo
kigginik.
Den lille dreng var ved godt mod, da
man fandt ham, til trods for at hans
hovede var en stor kage af blodige
pletter som følge af mæslinger og de
stikkende fluer.
rininarsingitsoK angajorKåminut
uterumårtOK. taimatut nåvoK „ka-
låliarKamik ujardlerneK11, akunerit
24 sivisussuseKarsimavdlune.
— sunauvfauna pisissartuvta ilåt
tusaleriatdlarigput nukagpiarKap
angajorKåve kangåmiormiut pujortu-
léråt motoreKartoK fabrikivtiningå-
nérsumik. — sunauvfauna pisissar-
tuvta ilåt ikiorsimavdlutigo.
. ...............................................................................
nu agpiarKap arnå aiparissålo tåmar- Drengens mor og den unge kone ta-
ok ujarniardlugo Kumut avKutåne Ka- ger sig et lille hvil på vejen op for at
suersertut. Iecje ejjer c|en forsvuncine dreng.
Hundested Motor
10—300 HK
Fortrinlig egnet
til
fiskeribrug
aulisartut pujortuléråinut
atugagssarKigdluartoK
Kraftig — Driftsikker — Økonomisk
såkortoK — aserujaitsoic — uliatungingajagtoK
Hundested Motorfabrik
Hundested
Telegramadresse: Propelmotor
7