Atuagagdliutit - 31.01.1963, Blaðsíða 19

bibile akikitdlilerneKartarpoK
imaKa kimigdlunit isumaKartoKar-
slnauvoK ilagit iluåne katerssuisitsi-
aiarpatdlårtugut. erKorpordlo ukiut
kingugdliunerpåt sujornagornit akuli-
kinerussumik Kalåtdlit-nunane ilagit
Kinuvigissarsimagavtigik ilagigtigut
sujunertarissamut sussumutdlunit tu-
nissuteKarKuvdlugit. „Kinupisårner-
mut“ agdliartuinartumut tamatumu-
n§a OKångikaluardlutik „ingassagig-
ssaiumasinaussunut" (Kinupisåmer-
mik taiumaneKarsinaugpat) ima OKa-
rumavunga: Kalåtdlit-nunånut ta-
jnarmut tungassunik katerssuiniar-
arnerit amerdlisimanerat pisimavoK
muiaKatigit akigssarsiarKortusiartor-
aerat ilutigalugo. uvdlumikutdlo Ka-
agarnit tunissutigssaKarnerulersima-
vok. amåtaoK: pingitsailissutåungit-
dluinarpoK nåkåtitsivingmut „ikissiu-
jT>againe“ ikissiumångikåinilunit. su-
1110 , kmailingilaK: palase ajoKilunit
nakåtitsiviup saniane pårssissardlune
aningaussat nåkåtitat angissusiat ag-
dlagtordlugo tåunalo tumgavigalugo i-
lagit savanut savarssuarnutdlo ing-
mikortitardlugit.
pingårnerpautitdlugule sulissutigi-
aiagara tåssa: påsiartuinarneKarKuv-
ulugo ilagit kristumiut nangmingnek
tunissuteKartugssaussarnerat (pigdliu-
teKartugssaussarnerat) sujunertari-
ssanik ajungitsunik tutsiutoKarångat.
"Gåtime nersorneKarnigssamik pig-
ssarsiniarnermit" plnane (isuma ta-
mana tupingnåinarKajarpoK!) imaing-
rnatdle: kristumiup pissugssauvfi-
gingmago ajornångikångat ikiutisav-
dlune — åmåtaoK anersakut ltungi-
kaluit aningaussåtaordle pivdlugit.
kristumiune sujugdlerpåne pissutsit
ei'Karsautiglnartigik KanoK tunissiu-
måssuseK ikioKatigingnerdlo pingårti-
neKartigissut. tyskit ugperissamut tu-
agassutigut ilisimatuisa ilagingnilo
sulissut ilisimaneKardluartut ilåt
(Hans Asmussen) OKarsimavoK: „ila-
git ilagigfiup anguniagainut ilaging-
,0 ^ suliagssanut katerssuisavdlutik
naggårtut testamentitåmut akerdliu-
ssumik taimailiusåput".
inuit^ ilagit danskit pissusinik ilisi-
mangnigtut nalusångilåt danskit o-
Kalugfine OKalugtarfingmingånit ka-
.lumigsårineKartarmat sujunertarissat
assiglngitsut Kavsit ilagit palasiata i-
agingnilunit sivnersaussut taperser-
sortariaKarsorissait tapersersorKuv-
iugit. nålagiartartut OKartauseK *i-
n^aitoK ilikardluarsimagunarpåt: „uv-
urne (uko) katerssuneKamigssanik
Kmuteiiaraluarpugut". OKalugfingne
aterssuissarneK atausinavik palasip
1 a§iWlunit sivnersaisa aulajangisi-
naunerånut tungatineKångilaK, tåssa
ukiumut atausiardlune — ukiortåme
~7 danskit bibilimik oaKiterisitseKati-
gigtartortainut katerssuissussissar-
neK- tåuna inatsisitigut pencussutau-
^0K’ ingerdlåneKartugssauvdlunilo
danskit palaseKarfine tamardluinar-
de, palaseKarfit ardlåne palasiussup
Pagitdlunit sivnersaisa isumaKati-
guignigdluånglsmaunerat isumaKati-
gingningneratdlunit akomutiginagit.
taimailivdlune sujorna Danmarkip o-
Kalugfine tamane ukiortåme 150.000
migssinge katerssorneKarsimåput.
bibilimik nakiterisitsissaKatigit bibi-
U? siaruarternigssånut imailivdlutik
suninekarput: pekatigit bibilip naki-
ternerisa akiat tapivfigissardlugo tai-
biailivdlutik bibile inungnut akigssa-
kardluånginerussunut pisiarisavdlugo
akikinerulersitardlugo, akekångitsu-
baigdlunit avguarnekarsinautitardlu-
§o. amåtaok bibilimik nakiterisitsi-
ssakatigit suliat avdlat bibilimik a-
tuarnermut ilisimassakarnermutdlo
tungassut tapersersorpait, åmåtaordlo
tapersersordlugit sordlo bibilip o-
kautsinut avdlanut siaruartisavdlugo
suliarinekarnerata akikitdlilernigsså.
Kutdlersarissanit kutdlerpånit (kirke-
fninisteriamit) suliagssak tamåna pi-
Fantastisksomden
ÆGTE JAVA
smager igennem
REN
KAFFE
ekstra
kraftig
Hollandimiut kavfiliSt
aserorterdluarsimassox
kavfe ahuserneKangitsoK
pikunardluinartoK
tiipingnardlulnartumik kavfitut Javamit
pissutut mamartigissoK
ngårtinekangårsimangmat inatsisiti-
gut aulajangersitamik katerssunekar-
tarnigsså pissutigssakartitausimavok
— sordlo okautiginekarérsok kisime
katerssuinek tauna inatsisitigut per-
kussutauvdlune.
Danmarkip ilå taima katerssuivfi-
ginekarnek ajortutuak tåssa Grøn-
land. Savalingmiune agdlåt tåuna i-
natsisitigut perkussutauvok. tamåna
Savalingmiut måna ingmikorniarne-
rånut pissutinut ilausinaunersok so-
kutiginago palasit aussak atautsimi-
tut isumakatigigdluarput ilagit kalåt-
dlitaok pekataussariakartut suliak
bibilimik nakiterisitsissakatigit suliå-
tut pingårutekartigissok tapersersu-
savdlugo, kussanåsassordlo kajumig-
dluta ilångukuvta katerssuissarnig-
ssak Kalåtdlit-nunånutaok inatsisiti-
gut perkussutingortinago. katerssui-
nerungmatdlo palasekarfingnut ta-
mardluinarnut tungassok tamatumu-
na aningauss&nguanik kinutekaruma-
galuarpugut inalunginavtigo kuarkat
kugssuångortitsissartut. (tamatumu-
nga taorsiutdlugo ukiup ilå kingu-
singnerungåtsiartukut kigsautekaru-
mårpugut aningaussar pagssuarnik
Kalåtdlit-nunane okalugfiliortitseka-
tigingnernut aningaussautaussugssa-
nik).
katerssuinek ukiup autdlarkauter-
piåta nalåne perérsugssaugaluarpok.
kavsinilo uvdlua „erkortok" tåssa a-
torsimagaluarpåt.
sordlo taerérigput: bibilimik naki-
terisitsissakatigingnut aningaussak
angnikitsungugaluarunilunit kujaru-
nåsaok.
erkumikujugkaluarpok atuagak
tåunarpiak tugdlimik asangningner-
mik inuitdlo pitsut ikiornekarnigsså-
nik taima såkortutigissumik okalug-
tok tåussuma nalunaerutånik atuå-
savdlutik tusåsavdlutigdlo pissaria-
kartunut tamanut ångusimångingmat.
nauk bibilip sujugdliup Lutherip nug-
tigåta Danmarkime taimane atausøk
5 dalerekardlune — tåssa taimane
ugsigup pitsaussup akiata akisutiga-
lune — sarkumerneranit bibilip akia
akikitdligaluakissok taimåitok amer-
dlajuarput atuagkat atuagåt pisiari-
savdlugo akigssakångitsut. silarssup
inuisa pingasungordlutik avgornerisa
avgornertait mardluk (%) nåmagtu-
mik inussutigssakångitsutut okautigi-
nekarput taimåikamigdlo ingmingnik
bibilisissutisavdlutik akigssakaratik,
tåssagok — bibilimik nakiterisitsissa-
katigit ulciok kingugdlek nalunaeru-
tåt nåpertordlugo — bibilip akia inuit
tamåkua kéumatine ardlalingne akig-
ssarsiåtut agtigingmat.
tamatumunga nalerkiutdlugo Ka-
låtdlit-nunåne pissutsit avdlaussumik
pitsåuput, pitsaungårmatalo bibilimik
nakiterisitsissakatigit tapersersorne-
kartariakarsoråka.
ser.
mérénguaK KanoK atekésava IV.
Klaus imalt. Kilause imalt. Kalause
isumakarpunga okarsinaussugut
kavdlunåt arkinik taissat (Europap
avangnåmiuisa Europavdlo kitåmiui-
sa jutitdlo arke) tamarmik kalåtdli-
sornertakartut. pissusigssamisorpor-
me imalunit ilimagissariakarpok kul-
turip okautsitdlo atautsit atertait kul-
turimut avdlamut okautsinutdlo av-
dlanut ikukéine atermit ilusek nutåk
pingoratarsinaussok. akerdlianigdlo
okautiginekarsinauvok Kalåtdlit-nu-
nåne arkit kavsit kavsinik — pingår-
tumik kavdlunånit — kalåtdlit ingmi-
kut arkisut tusarnekarsinaussut av-
dlaussångitsut kavdlunåt (jutitdlunit)
arke nalinginaussut kalåtdlisut tai-
ssat. tamatumungalo ilaugujortaok
kavdlunåt arke kavsit kalåtdlisungor-
tinekardlutik atausinåungitsumik
kavsinigdle mardlungnik pingasunig-
dlunit Kalåtdlit-nunane sumissusek
nåpertordlugo avdlångorsinaussarma-
ta.
kulåne okautiginekartut navsuiar-
niardlugit arkit kavsit taigusavåka
kavdlunåtornere såmerdlingordlugit
kalåtdlisornerilo talerpigdlingordlu-
git.
nukagpiarnat arne
Kavdlunåtornere: kalåtdlisåmere:
josva Jorssuåt, Jorso
Peter Pitak, Pita
Hans Hanse
Niels Nise, Nielse
Jens Jense, Jåna
Karl Kåle
Frederik Fare, Falitalik
Poul Pålo, Pavia
Otto Orto
Hendrik Inte, Intalik
Abraham Aperåt, Apalåt
Josef Ujorse, Juserfe
Johannes Juånse, Ujuånse, Juånase
Johan Juåt, Ujuåt, Ujuånåt
Samuel Såmo, Såmua, Såmuile
Mikael Mikaitdle. Mikåle, Mika
Gabriel Gåba
Joel Ujuitdle, Ujuitdle, Ujue
Bent Bin te
Klaus Kilause, Kalause (Kilåse, Kalåse)
Therkild Tikile
niviarsiarKat arne:
Kavdlunåtornere: kalåtdlisornere:
Maria Målia, Måria, Maria
Maren Målat
Katrine Kåtalit, Kåtak
Margrethe Måkalita, Måkak, Magga
Sara Sålat (Såla). SåraK
Beathe Biåtåt
Jokeba (ell. Josefa) Ujuke, (juke?)
Benedikte Bentita
Debora Tipo, Tipuala, Tipora
Karoline Kalulit, Kalo, Karolina
Malene Malit
Mathilda Matita, Matilita
Mariane Mariåna, Maliåna, Måliåna
tamåkununa uvavtinut tungassortå
tåssa aperkut una: arkit erkussat ka-
låtdlisortait atornekartugssautitåusa-
nersut, tåssa kuisinerme kalåtdlisu-
ngortitaunerisut taivdlugit, taimatut-
dlo kirkebogimut ikutdlugit. soruna-
lime nålagkersuissokångilak inuit ing-
mingnut kanok atsernigssånik tåssa
arkisa kanok taeriarnigssånik sokuti-
gissakartunik. tåssa inuit nangming-
nek privatimik piat. kimutdlunit ka-
låtdlisut okalugtartumut okausinig-
dlunit påsingnigsinaussumut kavdlu-
nåt arke kalåtdlisungortitat pissusig-
ssamisortarput malungnåsanatigdlo.
tamangajagtigut atsissarnerme kav-
dlunåt arke kavdlunåtorpiak ilusiler-
nekartut kirkebogime kuisinermut ag-
dlagartane agdlagsimassarput, tamar-
mik angajorkånik påsekatigingning-
nikut. isumakarneruvunga angajor-
pisiarfkit
DIREKTE
MUSIK
IMPORT
ESBJERG HARMONIKA-SERVICE
KONGENSGADE 90 - TELEFON 3309
Topsøe-Jensen & Schrøder
Civilingeniører & entreprenører
Filippave) 1 København V.
MORSØ STØBEGODS
Kaminer Kakkelovne Komfurer
kaminif kissarssutif igavfit
Nykøbing Mors København
kåt tamåkingajagdlutik (90 °/o-isa) ar-
kup kavdlunåtut agdlangnigsså kig-
sautiginerussaråt nauk uvdluinarne
okalungnermingne kalåtdlisorneratut
taissaraluardlugo. kanordle okåsau-
gut atåtap kitorne atserumagpago ilu-
sek „Kilause" „Kalause“lunit „Klaus"-
imut taorsiutdlugit. taimailivdlugulo
kirkebogimut agdlarkuvdlugo? ima-
lunit UjSrse atorumagpago Josef-
imut taorsiutdlugo. Ujuitdlilunit Joel-
imut taorsiutdlugo? angajorkåt kaju-
migsårumagaluakåka arkup kavdlu-
nåtut ilusia atordlugo agdlangnekar-
terkuvdlugo (taimalo kuissinerme tai-
nekardlune), tauvale angajorkåt
nangmingnek iluarissamigsut arka
taigorumårdlugo. aternik autdlarkau-
tånitdle kalåtdlisujussunik påring-
nigkumaner.put (takuk sujuliane ag-
dlautigissak) aperkutauvok avdlauv-
dluinartok, unga tungångitsok: atit er-
kussat kalåtdlisungortitaunerånut. tå-
ssane (arkit erkussat kalåtdlisungor-
titauneråne) „kulturikut nalekartitsi-
nermik" ingmikut itumik pekångilak
arkit erkussat ajornarungnaersagauv-
dlutik ilusilernerisa agdlangnekarne-
råne. isumakarpungalo ilungersunåi-
MODEL 1891
niviarsiarKap
ateKutå
ujatsiutilik tulOjugtalik
atortugssai:
300 gr Zefyr Freesla Crepe tungujortOK
50 gr KaKOrtoK
50 gr augpalårtOK KaKUårtoK
nuerssautit nr. 2 Vi Ima 3
åtatit angisQt 2 mikissutdlo 5, tasissartOK
Kilerutigsslardlo ujatslutånut.
nuerssarnlgssåta sukangåssuslgsså:
Kilarlarnerit 16-lt 5 cm naligåt.
atenut:
(åssiglt mardluput) nuerssautinlk nr. 3-
nlk 153-inik autdlartltslglt tungujortumik
nuerssautitdlo 17-lnlk silåmumaK nuerssa-
riardluglt atausea Uungmdrdlugo. xaKor-
tOK tungavlgltitdlugo åssllissagssaK mallg-
dlugo agdlalersoruk. agdlalersornera iner-
pat nuerssautit 2-t KaKortumik nuerssa-
riardluglt tungujortumik manigsulnarmik
nangiguk. 27 cm-imlk taklssuseKalerpat —
imalQnlt taklssuslgitfniagaK nagdlerpat —
nuerssautit 2 Vi-lnut taorslsåput sujugdler-
mllo mardlukutårdluglt ilångarterdlugo 76-
Ingortltdluglt. nuerssautit 10-t manigsul-
narmik nuerssåkit, tauva maminganlt Sma
sllémukåmik atautsimik, klngulllo ama 10-t
manigsulnarmik. inåruk. åipålo åsslnganik
nuerssardlugo.
ujatsiutigssai:
nuerssautinlk 2 Vi-inik 13-inik autdlar-
titslgit sinainltut Kilarlarnerit 2-t sllåmul-
nardlugit Kiterdlttdlo 9-t Koruårtumik si-
' låmut 1 ilungmut 1. 40 cm-lngorpat Ingi-
gigsungordlugo inålisaoK autdla'rKautane
nerissagssat mamartut
l-imik ilångartardlugo 3-ngorneranut siv-
nerilo atautslkut Inårdluglt.
katiternigssa:
naKitdluariardlugo sanerai merssukit.
Kulåta sinå ilungmut peKeriardlugo mer-
ssoruk tasissartulerdlugulo. ujatsiutai Ki-
lerutigssiamik mamileriardlugo Isue åtasl-
kit ateKutitåtigutdlo åtaserfiliordlugo.
tulujuk
tunugsså:
2 ’/i-inlk 76-inik autdlartitseriardlutit a-
teKUtitåtut Koruårtumik sinllioruk nuer-
ssautinik 17-inik. nuerssautit nr. 3-nut
taorseriardlugit manigsulnarmik nangiguk
nuerssautit KUligssSne igdlugtut l-imik i-
lassardlugit 86-Ingornerånut. 20 cm-ingor-
pat unia 3-nik 2-nik, 2-nik åma l-imik ig-
dlugtut ilångartisaOK. KumuinaK nangiguk
30 cm-ingorneranut tuvllo 8-nik pingaso-
riardlugo inåriardlugo sivnere nfititartu-
mut nugdlugit.
sågsså:
2 Vs-inik 40-nik autdlartitsigit tunuatut-
dlo siniliordlugo. nuerssautit nr. 3-nut
taorseriardlugit manigsulnarmik nangiguk
nuerssautit KUligssåne l-imik ilassardlugit
nåsassoK inuiånguane taima ikigtigi-
ssune aternut tamanut ilutsit mar-
dluk atorniåsagåine tamatigutdlo a-
ngajorkåt aperissåsavdlugit: kigsauti-
givisiuk kalåtdlisut Kavdlunåtutdlu-
nit ilusilerdlugo agdlangneKarnigsså?
påsisinauvara erKortuliorumavdlune
OKarumassoKåsagaluarpat: „kalåtdlit
mérartainut atit kalåtdlisut ilusiler-
dlugit atorumavagut, tauva Kavdlu-
nåt mérartamingnut Kavdlunåtut ilu-
silerdlugit atusavait". tamåna påsi-
nartoKaraluarpoK. månale imåineru-
vok kalåtdlit amerdlanerssaisa Kav-
dlunåt aternik ilusilissarnerat atoru-
manerussardlugo. tauvame erKorne-
rusånginerdlune angajorKånut tama-
tigut OKarsinåusagåine: „ernerse sor-
dlo Kalåse-mik taigoriånguarsiuk.
tamåna uvanga akuliuvfigssaringila-
ra. uvangale Klaus-imik kirkebogime
agdlåsavara".
Kanigtukut misiligut autdlartipara:
angajorkåt kigsautigåt ateK Samo a-
torusugdlugo taimatut agdlagdlugo.
ateK tusarnerdlunilo naluneKångit-
dluarpoK. pivfigssardle atorpara kir-
keministeria sujunersiordlugo. tåu-
ssumalo Samuel-ip ilusisa ilåt tåuna
atorsmauttpå. taimåisagpat ilimagi-
ssariaKarpoK atit kalåtdlisungortitat
tåussuma pissuseKataisa tusarnersut
akuerineKarsinaunigssåt sordlo Kåle,
Miki, Gåba, il. il. åssiglgsitsinigssardle
KanoK isava? kirkeministeriap erKar-
sautiginerpå iluseK Samo atuleråine
(taima agdlagdlugo) tauva imåisinau-
gunarpoK kalåtdlit tunganit taimatu-
taoK agtigissumik piumassarineKaler-
sinaussut sordlo iluseK Kalåse (Klaus-
imut /taorsiutdlugo), imalunit Ujuitdle
(Joel-imut taorsiutdlugo), imalunit Sa-
muel-tp ilusé avdlat Såmua, Såmuile
(taimatut agdlagdlugit) atorKuvdlugit.
sordlo OKarérsunga ordeneKångi-
nertut itipajårpara ateK erKussaK a-
tauseK pivdlugo åssigingitsunik mar-
dlungnik (pingasunik sisamanigdlu-
nit) ilutsinik åssigingitsunik Kinigag-
ssaKarnigssaK. mérånguaK KanoK ate-
Kåsava? Mikael, Mikaitdle, Mikåle,
Mika? uvanga Mikael-iutikusugpara!
tauvale angajorKåt KanoK ernertik
uvdluinarne taigorumagigtik nang-
mingneK aulajangisavåt. taima åma
pissoKartarpoK Kavsérpagssuartigut
angajorKåt akuerivdluagånik.
agdlautigissame kingugdlerme su-
junersutigissat „atsissarnigssamut a-
tautsimititaliat" åmåtaoK apericutit
åssigigsårinermut tungassut ilångut-
dlugit erKarsautigssariumårpait Kule-
Kutåkut åssersuserneKartut ima:
Klaus Kilåse imalunit Kalåse.
ser.
45-ngornerånut. unia tunuatut ilångarti-
saoK. unia iléngartilerpat nuilagsså ilå-
ngartilisaoK l-imik ilångartardlugo nuer-
ssautip autdlartinere tamaisa 24-ngornerå-
nut. KumuinaK nangiguk tunuata takeKa-
tigilerneranut tuvilo 8-nik pingasoriardlu-
go inårdlugo.
taligssai:
50-inik nuerssautinik 2 Vi-inik autdlar-
titsigit nuerssautitdlo 17-it Koruårtumik
nuerssardlugit. nuerssautit 3-nut taorslkit
manigsuinarmigdlo nangitdlugo nuerssau-
tit KUligssåne igdlugtut l-imik ilassardlu-
git 66-Ingornerånut. 26 cm-imik takissu-
seaalerpat — imalunit takissusererKussaK
tikigpago — Kilarlarnerit sujugdlit 2-t a-
tautsikortitardlugit ilångartilisaoK 20-ngor-
nerånut, tåukulo atautslkut inårdluglt.
katiternigsså:
naKitdluariardlugo tuvé sanerailo mer-
ssukit talilo ikutdlugit. såvata sinåne ig-
dlugtut Kilariarnemik 101-inik nuerssauti-
nlk 2 Vi-inik tungujortumik nuioraigit pu-
kusuanltutdlo 22-t ilångutdlugit (224-uput)
tauva ilungmukåmlk l-imik nuerssaeriar-
dlutit nuerssagagssaK KaKortumut taorser-
dlugo åssilissagssartå maligdlugo nuerssa-
ruk. nuerssautip 6-igssåne tatdlimanik åta-
serfiliiisaoK: 2-t nuerssåkit, (3-t inåkit 11-
tdlo nuerssardlugit) ungaldsigaK sisama-
riardlugo nangiguk nuerssautivdlo tugdlia-
ne inårnerisa nalåne nutånik autdlartitsiv-
dlutit. agdlalersornera inerpat KaKortumik
nangisaoK: nuerssautit 2-t manigsuinarmik
nangikit, tauva maminganlt nuerssaut a-
tauseK silåmuinaK nuerssariardlugo kingu-
lé 5 manigsuinarmik nuerssariardlugit åta-
serfiliorKigdlugo. manigsuinarmik nuer-
ssautit 10-t nuerssariardlugit kingulé nuer-
ssautit 3-t Kdruårtumik nuerssariardlugit
Kdruårtumik Kasungasumik inasaoK. i-
lungmut peKeriardlugo merssflguk åtaser-
flsalo sinai merssordlugit åtasersordlugu-
lo.
19