Atuagagdliutit

Árgangur

Atuagagdliutit - 09.05.1963, Blaðsíða 30

Atuagagdliutit - 09.05.1963, Blaðsíða 30
MERARTAVTINUT K’inguanut eKalungnianut ilauneic Cecilie Egede igalikormio K’inguanut takornariarnermine nuå- nissårsimaKaoK 100-tdlo sivneKalugit enalugsimavdlutik sapåme nålagiarérdluta autdlarpu- gut anåna atåta uvanga Bebiåt uvialo Jehu Katångutika mardluk ateKartut Karen åma Ane Kristine pujortulér- Kiavdlo ingerdlatitsissua Enok. autdlaravta Ivssormiunut niussag- ssaKardluta tulagkiartoraluaravta tu- lagfigssaKångitsussarmat tulangnata- lunit ilungmut autdlarpugut. Igalikor- dlo tarajoKångingmat K’agssiarssung- nut tarajorsiniarpugut, eKaluit tara- Narssamut takornariaK ilåne kungip inuviane Narssamut autdlarpunga pujortulérKamut ilauv- dlunga. Narssamut pigavta aitsåt så- rugdlit niorarKårdlugit niuvugut. niu- gavta atåtama ilagalunga fabrikimut iserpugut. tamåne takugssåuput så- rugdligit perdlukue. tauva atåtaga o- KarpoK: Kaigit, una takuk. sårugdlik maskinamik Kitermigut pilangneKar- tOK takuvara. sårugdliup iluanitoK pugtaKutaussånik taissagåt åtavialo saunikoK pérneKarpoK iginenardlunilo nangmineK maskinamik eraaivianut nåkartineKartardlune. tåuna takoré- ravko ingmikortup åipånut iserpugut. tåssane arnat sårugdlit nerpé salig- dlugit kilortardlugit naggatåtigut portorneKardlutik. ama tåuna takoré- ravko rejelerivfingmut isilerdluta ta- kugavtigo sulingitsut iserKuneKångit- sut. tauva mato magperpå, atåtaga su- lissuisa ilånut OKarpon: takornarniar- tunut ajornångila? soruname ajornar- toKångilaK. rejelerivfingmut iseravta sujugdlermik rejet Kalåussissarfiat iserfigårput. iserfiga tamarme aila- mik pujortuinauvoK, tåssalo tipigka- me sordlo suna. rejegoK Kalåukuniko åma avdlamut kiningneKardlutik pi- neKartarput. KalagterérångamikingoK nerriviup Kanut kuineKartarput. ar- nanit suliarineKartarput. åma taku- våka rejet pugssåinut imiuneKartut. KivdlertuarKap Kåtigut matugsså ili- neKarpat tauva angutip atautsip i- nerérdlugo matorai. skoledreng Pavia Bendtsen 5 b K’aKortoK jortigagssavta tarajugssait. K’agssiar- ssungmitdlo mérKat mardluk ilausso- ralugit ilungmut autdlarpugut. K’i- ngua nuinialerparput tåssa inuit, i- ngerdlagavta nunap avatånut pujor- tuararput unigteriardlugo niorariar- dluta ilavut autdlarput, uvangå anå- na atåta BSbiåtdlo unigpugut. taimagdlåt aulagångamik inuit amerdlanermit igtorigaluar- dlugit naggatågut sungiupavut. mér- Katdlo ineKunarnermik alikutariner- mitdlo arrisangavdlunga taiméitoK arringilanga. uvdlåkut itersartarpå- nga, itisaungalo primus kukutdlugo kiagserérsimassoK. kissartortuinar- dluta Kagssutivut takusartarpavut su- lilo ingerdlavdluta seKineK nuissar- poK tåssalo kiagsiartuinardlune. Kag- ssutivutdlo nuilerångavtigik uvagut anånalo takorKåniutarpavut. nuigå- ngavtigigdlo taimågdlåt aulagånga- mik, tåssa nuåneK. pissaKardluarsi- magångatalo anånalo uvåkujoKåtår- tarpugut. piailerångavtalo uvanga i- låne anåna atåtalunit kup sinåtigut nåkarnigssai pårissardlugit, ilånilunit kup igdluatungånut ikårdlunga ujar- xanik mitdlordlunga Kagssutinut nå- tiniaissarpunga ilånilume nåtitarput. nerissagssautikasivut nungulerput åma ilåne tikisimalerdluta anordli- lermat tuperput nugparput, ilame å- ma tuperssuasik anginermik. ilåne i- tilisaunga anorip tuperssuasik aula- tikå, sialorujussarsivasik, ilame K’i- nguanitugssaugaluarpugut pinerdlor- nermigdle uvdlut arfineK-mardluk K’inguanikavta kisa åma nerissag- ssautikasivut nungulerput, åmåsit su- kutaerupugut sioraussåinångordlutik. tauva akivtinikame (tåussuma atia puioravko) tåssane igdlo atausivinau- vok, uvdlut ilåne sussagssaKångeria- ravta ikårpugut uvanga anånalo Be- biåtdlo. méråinait tikikavtigik anå- nåkut sioraussanik augtitserKårdlutik ikårput uvangalo Kimatauvdlunga. tå- ssane savatorama tåssa mamaK. sule Kuluk, kalåleK niviarsiaraK Hegn . Gitre . Trådkurve . Gelændere Porte og låger Alt smedearbejde — Alle reparationer ungalugssat Kagssutaussat. avssianutigssat KagssutaussårKat kårérKat saviminernit nuio- ragkat. tungmerKat napassugssait. matorssuit nautsivitdlo matugssait. EMIL DEDERDINQ Glasvej 10 — København NV, Ægir 103 nunavta kujater- piåne kangerdluit Kingue naggorig- sorssuput orpi- vingnik nausso- Kardlutik. tåssanitdlunga aggialeKigamik, tåssa uvanga itéK tikinialerput mérarpag- ssuasit. tauva uvagut Margret Ingeri- lo umiaussårKamik ikårpugut, tåssa taimane sila alianaik, tauva tupermi- lårKårdlutik suaortikamik angerdlar- put. niussivikulorssuarmut K’inguaninivtine 100-t sivneKalugit eKalugpugut. silagigtitdlugo silame nerissarpugut. niussivikulorssuarmut eKaluit nioriardlugit kajungutarpugut, tåssa mamartut. åma ilåne atåta orpit akornåne a- ngalaordlune teriangniåraK ingminik toKusimassoK navssårisimagamiuk nu- tåK. tarfiningornerme Kagssutivut nag- gåmik takusardlugit sule Kulånitdlu- ta pujortuaraK nuivoK, tåssa uvanga nuånåK. tauva atipatdlariaravta uva- nga åmukardluta Kagssutit tigumiar- påka anånåkutdlo eKalungnik arKu- ssiput. eKalulioriardluta pujortuarKa- mukautinardlugit avKutåne neriva- vut, K’agssiarssungmutdlo niussagssa- Kardluta avKutigilårparput. anger- dlardlutalo Igaliko nuinialerparput, tåssa nuåne. atuartugssat tamavse inuvdluaritse. tåssauvunga Cecilie Egede, Igaliko, 13 år. Kame Kalangnialerpai. nerinigssavti- nut utarKinaleravtigik kisa Kalangne- Kångitsut KaKlnarpavut. ussileriatdla- rivut mamaingårmata meriangajagpu- ngalunit. soruname neringilavut. nag- gatåtigut ingmivtinut mitdlutigeru- jugssuåinarpavut. linukut åsit ikuma- titaK kaujatdlagdlugo erinarssoKåtår- pugut. asoravta inarpugut. tikerat angatdlat ulivkardlugo iteravta uvdlåkorsioriardluta agdla- gartaK takuniarparput. åma agdlagsi- mavoK nal. 13 angajoncåt tikeråsåput. tauva uvdlo’uerKanut nereriardluta tikerågssat utarKilerpavut. årime o- tc arpatdlagput: aggerput. nuigamik angatdlat ulivkåvigdlugo. talikamik niorariardlutik majuåput. åma igpag- ssartut sorssukatdlarujugut. tauva uvalikut tikeråt angerdlarma- ta tovKit pialerpavut pisåtavutdlo ka- terssoriardlugit arKussorpavut. ni- viarsiarKat sujugdliuvdlutik ikårput, tauva uvagut sigssame sivnerutugut utarKivugut, agdlåme sigtit igfiatdlo ilivitsut avguariardlugit mikåinaK ne- rivavut kåKigavtame. tauva umiatsiat mardluk tikiuput aivdluta. igssora- riardluta autdlarpugut. uvagut umiat- siame sukanermikavta ilavut sujug- dliuvdlutik autdlartut maligkavtigik Kångeravtigik, ilaisa uvfa pisigsimik pisigsårniaråtigut. tauva tikitdluarpu- gut. tåssunga nåvoK. skoleelev Peter Lyberth, 12 år, Holsteinsborg. aulisartup ernera måna univkågssama ilåt tusalårat- dlarsiuk. atåtama OKarfigånga: tåssa måna soraenimérpuse-åsit uvanga åi- parissartagara tåssa niuvoK, ivdlitdlo njngitsigångama kisivit ivdlit éipari- ssalisavarma. uvangalo agsorssuaK nuånåtsaKaunga. autdlåinaKaugut aKaguane pikeriardluta autdlarpu- gut pujortulérKamik. uvdlåjoKaoK a- sulo nuåneKalune. ornitarput tikikav- tigo (K’aKortup akia, tåssa Akianik taissarpåt) atåtama OKarfigånga: uva- nga nunamut ningitagkat pitusavåka. tauvalo tulariardluta pitugtorpai, i- keriarmatdlo avalagtilerpugut. atåta- ma ningitagkat påssupai uvangalo maskinaleralunga. ningiteramigit ni- ngiteramigit kisauna ujaragtå nåkar- timigå, sulile kisautå tungitsoK tåte- rårpagssuit anissut issiginardlaråvut, uvangalo agsut . igdligiumertarpåka tugkame kisautivta pugtaKutå igipå. asumiuna oicarmioK: ningitagkåka avataerpåka. tåterårnialermat kapitåno tingmiarnialeKaugut, uvangåsit ma- skinmesteriutipånga, serKortåinale- Kaorme kaptajne. serKortånguardlune kaptajniga soraigtnarpoK tåteråt a- kugtusingmata. tåssalo kaptajnip tå- teråt 23 .pissarai. tåteråt piancat sia- ninermik agdlåt igårKamut nåkåina- rångamik, kaptajnilo tångagtaraoK maskinmesterialo paukujugdlune såg- dlugo Kungujugfigigångago sordlo tå- ssa savaussaK. Hans Abeisen, 14 år. K’aKortoK niviarsiancat Kilerssordlugit kåvikait spejderit lejreKartarnerat nuånersorpagssuarnik misigissaKar- fiussarpoK, pingårtumik indianeriussårtoKartitdlugo. måne Pe- ter Lyberth OKalugpalårpoK Asungmiune sujorna pinselejre- Karnermingnik 1962-ime upemåkut atuartitdlunga tusarpara Sisimiune spejderit Asung- miunut pinselejreKåsassut. pinse atca- gutOK autdlåsassugut onarput. tauva pikilerpunga autdlarnigssavtinut. 6 kr.-nik akilisaugut. aKaguane itera- ma autdlåsavdluta piumassut nal. 13 ilait nal. 14 ilaitdlo unukut arfineu- mardlunut. uvagut tuperput atortug- ssauvarput, åma indiåniussårtugssau- gavta pisigsilerdlutalo, indiåneritdlo atissåinik sanavdluta. tauva åma uv- dlåp tungåne pisigsimut Karssugssav- nik sanarKåratdlarpunga. uvdlo’KerKanut nererKåriardlunga taKuagssavnigdlo tiguseriardlunga a- tautsimut autdlariartordlunga aterpu- nga. pisåtåka måkuput: singup pua taKuausivik, pisigseK Karssutdlo arfi- neK-pingasut, ajåupiaK atissatdlo. tai- manikut uvdlut pingasut ^utdlaorsi- måsavdluta. indianerit tovnat tauva umiatsiamut motorilingmut ikeriardluta autdlarpugut. ingerdla- gavta halvtime Kångiungmat Sisimiut akiånut tulagkavta nioriardluta piså- tat narssarssuarmut majussoriardlu- git tovKit nåpåtiteriardlugit KåKap så- ne orpigkanik agsut takisunik saving- mik kivdloriardlugit tupeK kaujat- dlagdlugo nunamut kåpussuivugut. tovKit tatdlimåuput, tuperssuardlo indiånerit tovKat atauseK .portusoK ta- Kussat inåt. åma spejderit niviarsiar- Kat akivtine lejreKarput, katitdlugit lejrit mardluput. patruljlkutårdlutik tupeKarput. tovKit ilue torersariardlu- git unukorsiutigssavtinik pajugpåti- gut. nerivdluarpugut. tauva nereré- ravta silame pisigsimik pisigsårpugut, agsut nuånerpoK. åma ilarput nutsugissamik ,peKa- rame nipilerssorujorpoK, tåuna nuåneriåinarujoK. tauva unukut arKaningoriartortoK spejderit ta- marmik niviarsiarKatdlo lejrip KerKane ikumatitaK kaujatdlagdlu- go igsåvugut uvdloK naggatårdlu- go. nal. arKaneK unukut lejrime eraigsineKarpoK. angmagssagpagssuit Inaravta tåunaKame siningnialerpu- gut. pingasuvdluta kisa unuåinarssuaK makipugut, sunauvfa åma tovKit ilai- sa inue makitdlutik pisugtuarsimassut ungasiartumut. ilåka isermata tovKip erKånitdlunga tovKit ilånit nukagpiar- Kat ilåt anivoK. ilaliuteriardlugo sig- ssamut sioråinarmut lejrip kangiatu- ngånitumut angmagssangniarniardlu- ta aterpugut. sigssamut pigavta tupingnak ang- magssagpagssuit pugtassut. pisigsivtl- nik pisigtardlugit pissarissarpavut. ag- ssavtinik tigorKåleravtigik nalunaer- Kutårara Kaersup Kanut ilivara, su- nauvfa puioraluåsavdlugo. nåmagile- ravtigik angerdlamut autdlarpugut lejre tikilerdlugulo KavsingomersoK takuniardlugo takoriaraluarpara tai- mak. erKailerpara usivna angmag-1 ssangnialeravta Kaersup Kanut iligav-iJl ko, åma arpdinaK aerKåratdlaravtigo. uteravta tupermut iseriardlunga alersika KauseKingmata panerserniar- dlugit tovKup erKånut manivåka. ki- nguningua seKineK KåKåkut nuiga- luardlune tarrerKeriardlune nuerKig- kame alianaik. åma Sisimiut igdlue putsersitileramik seKineK nuissordlo. åma najagtåra uvdlume inuvigsiormat inåviane pigssåka nererKåratdlarujå- ka, åsitdle mamarssakasigpunga. Niels Egedep igdlukorssuane tauva spejderit sinigtut iteralerput, lejre umartutut ilerpoK. tamavta ku- nguamut ermigkiartoriardluta neri- :sagssavtinik (uvdlåkorsiutigssavtinik) pajungneKarpugut. åma ungalut tov- «up såne nerriviussalioravta tåssane nerivugut. nereréravta arfiniliuvdluta K’åKarssuarmut majuarpugut, kiag- ssuarmit ipilivigkavta kisa uvineKu- tåinångorpugut. KerKanut kigdligkav- :igo unigpugut, paornaKutinik nutsue- riardluta atautsimut katerssoriardlu- git kukukavtigik. Sisimiut Kulånit issigingnåravtigik, alianaik. ativtine lejrime spejderit mikissua- rarssuput, åma takulerpavut ilavut tamarmik eKaersårtut. arpåinaK åmut autdlarpugut angumerssiniardluta. lejrimut pivugut sule asungitsut. asoravta uniformivut ateriardlugit augpalårtulerfiup sånut tamavta ni- viarsiarKatdlo katerssupugut. arardlor- tartoKarérmat tugsiaKatigigpugut. a- soravta tovKit erKait torersarpavut. tauva agdlagartaK nivingarpåt, tåssa- ne åma agdlagsimavoK uvdlume mar- dlunut niviarsiarKatdlo sorssåtisassu- gut. åma igdlukorssuarme nålagiarpu- gut. Sisimiunit palase tikiupoK, tauva Niels Egedep igdlukorssuane nålagiar- pugut, uvanga agsut najangardlunga. malerssuineK tauva nal. mardlunut indiånertut atissalersoriardluta niviarsiarKatdlo katerssupugut. nålagkavta Poul Mad- senip OKarfigåtigut KåKarssuarmut ni- viarsiarKat Kimåsassut. tauva uvagut nukagpiancat sigssamut ujarKanik uli- mautitut ilusilingnik navssårniåsassu- gut. minutit 20 mulugavta uteravta malerssuivdluta autdlarpugut KåKaK Kiimut autdlardlugulo ilavta niviar- siaraK takusimavdlugo kalerrisårpåti- gut, tauva uvanga ingerdlarKigpunga, ingerdlarKigkaluarama takussaKångi- nama uterdlunga kimut autdlarpunga. åma ingerdlagaluarama takussingina- ma sunauvfa ilåka lejrime niviarsiar- Kat Kilerssordlugit napassunut kinau- ssartalingnut »kåvilerugtorait aterama ilavut sule åma atersimångitsut tikiu- kama kåveKataulerpunga. piariardlu- git tupernut isåvugut. tauva ilarput nutsugialik åma ni- pilerssorpoK. nautsiat OKangit unukut arfinermut sårugdlingnik pserortigkanik sujatsivugut. ilarput [igassuvtinik taigugarput nautsialiora- jme Kissugssanik Kissulerdlune, tåuna- 30

x

Atuagagdliutit

Beinir tenglar

Ef þú vilt tengja á þennan titil, vinsamlegast notaðu þessa tengla:

Tengja á þennan titil: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Tengja á þetta tölublað:

Tengja á þessa síðu:

Tengja á þessa grein:

Vinsamlegast ekki tengja beint á myndir eða PDF skjöl á Tímarit.is þar sem slíkar slóðir geta breyst án fyrirvara. Notið slóðirnar hér fyrir ofan til að tengja á vefinn.