Atuagagdliutit

Ukioqatigiit

Atuagagdliutit - 25.03.1964, Qupperneq 2

Atuagagdliutit - 25.03.1964, Qupperneq 2
såkutdicarfingne silasiorfe- Karfingnilo sulerusugpugut pasitsåutaleravko sordluna isuma- KartOKartalersoK Kalåtdlit-nunåne så- kutoKarfingne kisalo silasiorfeKar- fingne Kavdlunåginait sulissorineKar- nerat isumaKarfigineKartoK amerdla- sunit, tamåna måne Kalåtdlit-nunane sulissartut peKatigigfisa kisalo tåu- kua kåtuvfiata akuleruvfigivatdlårsi- mångikit, kisalo susupagissåtut i- sumaKarfigineKartalersoK tamåna pivdlugo månåkut inungnut taimatut isumaKalersimassunut kisalo Kalåt- dlit-nunåne sulissartunut navsuiaute- Kalårniarpunga. sujorna M. Garn ministeringorKå- merdlune Kalåtdlit-nunane angalaor- dlune maunga Sisimiunut pingmat, taimane måne Sisimiune sulissartut peKatigigfiane formandiussoK OdåK Olsen åiparalugo, tåssa taimane måne Sisimiune sulissartut penatigigfiå- ne uvanga agdlagtuvdlunga umiar- ssuarmut Ømånamut ikårsimavugut ministeringordlåK éssigingitsunik o- KaloKatigiartordlugo. taimanikut OKa- loKatigingnissutivta ilagåt, ministeri- ngordlåK Kinuvigigavtigo misigssor- Kuvdlugo, Kalåtdlit-nunane såkuto- Karfingne kisalo silasiorfeKarfingne kalåtdlit sulissorineKarsinaunersut. ersserKigsardlugulo uvagut kalåtdlit tamékunane sulivfigssarsisinaunig- ssarput kajungerigigput. OKaloKatigingneK inemeKarpoK M. Gamip neriorssormatigut Danmarki- mut pigune tamåna påsiniarniardlugo nalunaerfigiumårdluta. tamatuma ki- ngoma ukiup atautsip Kångiunerata migssåne ministerimit nalunaerutisi- vugut suliagssissuterput G-60-imut i- ngerdlaterKigsimagine. tauvale ukiaK månarpiaK M. Garn ministeritut si- nerssordlune maunga Sisimiunut pi- game atuarfingme tamanut angma- ssumik atautsimititsingmat pissaria- lcartisimavara Kalåtdlit-nunane suli- ssartut peKatigit kétuvfiåne næst- formanditut aperKut taménarpiaK KagfagterKigkumavdlugo. aukulo mi- nisterimut OKauserissåka: „sujorna Garn ministeringorKåmerdlune Sisi- miuningmat måne sulissartut peKati- gingnit aperKuteKarfigisimavarput sékutoKarfingne kisalo silasiorfeKar- fingne kalåtdlit sulissorineKarsinau- nerat pivdlugo. taimane ministerip neriorssorpåtigut Danmarkimut pigu- ne tamåna påsiniariardlugo nalunaer- figiumårdluta åmalume tamatuma ki- ngorna nalunaerfigåtigut suliagssaK pisiarikit nalunaerKutårKat pitsaussut issarussatdlo issardssat nakorsam.it agdlagartaK nåpertordlugo — erngerdlugit tunluneKåsåput arnanut nalunaerKutårKat, imermik KerdlaerneKarslnåungitsut, kagdlGtdlugit ase- rorslnåungitsut ............................... kr. 95 — 128 — 145 angutlnut nalunaerKutårKat, Imermik KerdlaerneKarslnåungitsut, kagdlGtdlutik aserorsinåungitsut ........................... kr. 88 — 105 — 125 — 170 angutinut nalunaerKutåraK 170 krGnilik uvdlorsiutitaKarpoK isugutsersinaunanilo. tåuna tamarmik pisiarissariaKarpåt. nalunaerKutårKat tåuko sitdlimasigåuput tåmarnerlnut, tigdlingneKarnerinut ajoKutinutdlo sGgaluanutdlQnit nalunaerKutårKat KularnavérKUsigkat: arnat nalunaerKutårait: kr. 39 — 69 — 77 angutit nalunaerKutårait: kr. 39 — 69 — 77 kigsautigissat krydsileruk! ilåinik nagsiusserusugpugut. uvavtlne pisiniarit, ingminut akilersfnauvoK — nalunaerKutårKat tamarmik utertineKarsinåuput. iluarsainerit pitsauvdluinartut — tuaviortumik, aklkltsumik KularnavérKuslgkamlgdlo pilerssårut Klortardlugo péruk! S. NØRGAARD ANDERSEN — STOREGADE 14 — ØLGOD orlsketfi FORFRISKENDE - STIMULERENDE TILSAT KININ CARLSBERG GRAPE FRU IT TONIC imerusuerdlunilo inumarigsiatdlagkumassunut tamåna G-60-imut ingerdlaterKigsi- magine. månale månåkut erssendg- sarumavara uvagut nalungikigput ta- måkunane ernartugkane sulissorine- Kartut ilarpagssue ingmikut iliniaga- Karsimångitsut, kisalo nalungilarput tamåkua taimatut sulinermingne ani- ngaussanik ikigissagssåungitsunik pigssarsissartut, åmalo nalungilarput tamåkua nangminerssordlutik aut- dlartiniarnermingne aningaussat a- tortariaKagkatik taimailivdlutik pig- ssarsiarissarait. uvagutdle kalåtdlit sulissartut tamåkunane aningaussar- siorfigigsårtune sulisinaulersinata nangminerssordluta autdlartiniaralu- arnigssavtine aningaussanik autdlar- niutigssavtinik amigauteKartuåsau- gut. tamånaluna pivdlugo månåkut påserusugkaluariga suliagssissutigine- KartoK tamåna uvdlumikut sumut kigdligsimanersoK." aperKumut tamatumunga ministere avdlamik akissutigssaKéngilaK, tåssa sule G-60-imipoK. ila pakatsinaraluåssusia, tåssame måna påsinarsivoK minister Gamip pingårtitarssuane iliniartitauneK, ki- salo atuarfeKarneK angneruvatdlålu- atsiartumik ukagsimagai, taimåitu- migdlo uvagut sulissartut tungivtinit igdluinarsiortutut issigineKalersi- nauvdlune, imaKa folketingimut Ki- nersinigssame tugdlingutume Kalåt- dlit-nunåne Kinersivigssame ilagssat- siarssuaralue tåssa sulissartut taimai- livdlune énaivai. månåkut naggatågut nauk imaKa agdlautigissavnut atavatdlångikaluaK taimane atuarfingme måne minister Gamimut OKauserisimassama ilai i- ssualåsavåka: „Danmarkip nålagker- suinikut OKalugtuarissaunerane pisso- Karsimanerdlune folketingimut ilau- ssortamik partit nålagkersuissungor- tut akornånut ministeringortitsisso- Kartardlune nauk folketingimut ilau- ssortaK tåuna partinut nålagkersui- ssungortunut ilaussortåungikaluar- toK. kisalo folketingimut ilaussortap Gamip folketingimut ilaussortatut sågfigineKartamine KanoK ilivdlune minister Gamimut ingerdlatendgtar- nerai, tamånalo inuit — amerdlane- russut demokrati atordlugo nålagker- sueKataunigssånut akerdliunginer- SOK?“ tåukununga aperKutivnut kingug- dlermut naeKissumik nåmagingeKi- ssavnigdlo aperKuteKarfigineKartoK akingmat månåkut issuånginåsavå- ka, agdlagkavnik atuartugssat nang- mingneK erKarsautigisangmatigit. u- nale ersserKigsarumavara åma uva- gut sulissartune peKatigingne inger- dlatsiniartussugut agdlagkama aut- dlarKautåne taissara pingårteKigigput folketingimutdlo ilaussortagssamik Kinerserusugtugut suliagssamik tama- tuminga tamaviårdlune sulissutiging- nigkumassumik, taimaisiortugssavme Kularisångingmago Kalåtdlit-nunåne sulissartunit peKatigingnit taukualo kåtuvfiånit tapersersordluarneKå- savdlune. Jonas Jeremiassen GAS-ip næstformandia. Hollandimiut kavfiliSt ascrortcrdluarsimassoK kavfe akuscrncKangitsoK pikunardluinartoK tupingnardluinartumilc kavfitut Javamit pissutut mamartigissoK mand imellem PETE BROS TOBACCO MANUFACTURERS atorfik kajumiginérutoK ukiune måkunane naluneKångilaK ajoKinik nålagiartitsissartunik pig- ssaileKinerssuaK agdliartuinartOK. nu- tarterinerup autdlartineranitdle ta- mékua tungåtigut pitsångorsainiarne- rugaluit måna tikitdlugo isumavdlu- arnartutut OKautigissariaKaratik. må- nåkut påsisinaussavut najorKutaralu- git agdlåt OKartariaKardluta: ajOKit OKalussissartut pivdlugit aperKutit ni- pangiusimaneKarpatdlålersimassut, i- lagingnilo Kutdlersarissavut ajornar- torsiutit tamåko pitsångorsameKar- nigssait pivdlugit suliniarnerussaria- Kalersut. måna nalivtine ajoKip OKa- lussissartup atorfia imaiginalersima- vok „atorfik kajungerinérutOK.“ måna pissutsit tamatumunga tunu- leKutaussut angnertunerussumik pit- sångorsaivfigineKångigpata ilagit pi- ngitsorsinåungisamingnik nukigdlåru- tigisinaussamingnigdlo ajomartorsiu- teKalersugssåuput. ukiut nutarterivfit autdlamermata palaseKarfik atuarfeKarfigdlo avig- sårput. ajoKip ilagingne sulivfia ing- mikut aulajangersimassumik atorfiu- j ungnaerdlune tapisiaKarfinångordlu- ne sulivfiulerpoK. aulajangersagkat nutåt maligdlugit OKalussissartut a-i merdlåssusigssait kigdlilemeKarput, tamånalo pivdlugo pingårtumik nu- naKarfingne angnerussune OKalussi- ssartut ilarpagssue tunuartariaKarsi- mavdlutik. ukiorpagssuit ilumordlu- tik pikorigdlutigdlo sulisimassut tu- nuarmata tåssaKalunit Kutdlersaussut tungånit KutsavigineKarsimåpat? atorfiup kajungerinérunerata tunu- IeKutai. ajoKip ukiorpagssuarne atugardliu- tigissarsimassai sule måna tikitdlugo Kalåtdlit-nunåta erfalassua Kangale pilerssårutiginardlugo kisa- me måna sarKumiuniarpara. Kulamé- ngilardlo åma avdlanik inusugtOKar- toK nunavta ineriartortitauneranik nuånaringnigtunik. fimalo tamatuma saniatigut apererusugtoKartoK ukiune aggersune sut nunamingne pilersine- Karumårtut. — uvangalo måna ag- dlagkavne erKartomiarpara ukiune aggersune måna erfalassoK pigissar- put danskit erfalassuat Dannebrog piginåsanerigput, tåssa tamatumane atuartartut isumait påserusugdlugit. tåssame nunat Kalåtdlit-nunåta ava- tånltut tamarmik inuiåussutsimikut ilisarnåumingnik erfalassoKarmata nunamingne pigissamingnik, uvangalo isumaKarpunga erfalassoK pigissar- put danskit erfalassuat Kalåtdlit-nu- navta erfalassuanik taorsertariaKar- toK. tåuname erfalassoK pigissarput Kanga Kalåtdlit-nunåt danskinit nu- nasiarineKalerKårmatdle erfalassu- vok, månale nunasiaujungnaerpoK pi- ssutsitdlo nutartemeKardlutik. isu- maKarnarpordlo uvagut månåkut nu- navta ilisamautigssånik pilersitsini- artariaKalersugut. tåssame nalungilarput nunarput nu- nanit avdlanit avdlaunerussoK suju- livutdlo måne nunaKancårsimåput, i- lame agdlåt pissarssuvdlutik måna nunagissavtinik tungavilissusimav- dluta. OKausilo avdlatordluinaK itut, kulturiatdlo taimanikut silarssuar- miut avdlat naligissamik kulturiånik inornerungitdluinarsimavdlune. kulturile tåuna pisoKaK måna eu- ropamiut kulturiånit taorsemeKaler- poK, åmalo OKautsivut europamiut OKausinut akulerukiartuinalerdlutik. kisalo imaKa naggatågut OKautsivti- nik, sujulivtinik, nunagissavtinigdlo pingårtitsinerput puigugaujartuleru- mårput. taimåitumik-una sujulivti- nik, nunagissavtinigdlo pingårtitsi- nerput måna ingmikut nunavta ili- sarnautånik pilersitsivigissariaKara- luarigput. taimale agdlangnivne ima påserKU- ngilanga danskinut avigsårniartaria- Kalersugut, imalunit danskit erfala- ssuat avånguginermit taorserusuina- riga, imalunit asule nunat avdla- miut issuarniåinarika, tamatumanile måna påserKuinarpara uvagut nunar- put, sujulivutdlo pingårtitdlugit pui- gortariaKångikivut, tamåname nukig- toKutigisagavtigo. taimåitumigdlo ing- mikut ilisarnåumik peKartitariaKa- rigut. tåssale åma taimailivdlune Kalåt- dlit-nunåne inuit nunaKartut danskit inuiaitdlunit avdlamiut kalåtdlitdlo, ingmingnut nunarKatigigtut misigisi- maneruliséput. taimalo ataKatiging- nerulisavdlutik. ataKatigingneruler- nermilo inoKatigingne atausiåkåne a- jomartorsiutit OKimåinerussut Kular- nångilaK OKinerulersugssåuput. neriugpungalo kiavdlunit isumane tamatumunga tungassoK nalunaersi- naugå, avdlat isumait tusardlugit o- Kiliatdlangnartarmat. Jens Olsen, Godthåb. iliniarfigssuarme iliniartussartunit erKaimaneKartuaratdlåsåput. igdlo- Kartitaunerat sule nunaKarfingne ar- dlaligpagssuarne pitsåungeKaoK, tai- måitutdlo nugfigisavdlugit sulissug- ssamut kajungernåssuseKaratik. tapisiat pilerKårnermingnit måna pitsångoriarsimagaluardlutik sule mana angnikingårmata tupingnångit- sumik måna seminariame iliniartu- ssartunit atorfik tåuna soKutiginéru- tivigsimassutut OKautigissariaKåina- lersimavoK. tamatumunga tunuleKU- taussut mana nålagkersuissunit påsi- neKarérsimagunaraluarput, palasit- dlume Kangarssuardle tamåkua ara- jutsisimångilait, pimorutdlugule må- na tikitdlugo suliniartOKarsimanane. pissutsinut Kanganitsanut uteriartu- lerneK måna kingumut malungnarse- rérpoK. avdlanik pigssaKångineK pi- ssutigalugo „tiguinagkat“ amerdliar- tuinalerput. måna ilagit ilarpagssui- sa tamatuma tungåtigut anersårulu- teKalersimanerat KånginameKarsi- naujungnaersimavoK, pimorutdlugule sulissutigissariaKalerdlune. ajoKit OKalussissartut amerdlaKi- ssut måna kigdligssartik ungasigung- naerpåt ukiut ardlaKångitsut Kångi- ugpata ilarpagssuisa soraerningornig- ssartik tikisavåt. måna pissusiussut atoratdlartitdlugit OKalussissartu- ngorniartugssanik nutånik ilimanar- tOKångivigpoK. erKortumik akilerneKartariaKarpoK. nalivtine inusugtut iliniardluarsi- massut atorfingmut tamatumunga ka- j umigtungortineKåsagpata a VKutig- ssatuaussoK tåssa OKalussissartutut tapisiat nåmaginardluartumik pitså- ngorsarneKarnigssait. akigssarsialinig- ssame una kisime nautsorssutigine- KartariaKångilaK ajoKe sapåtine nag- dliutunilo sulissugssaugame akilerne- KartariaKartoK. pingårtitagssatdle angnerpårtåtut issigineKartariaKartoK tåssa akissugssåussutsimik tunine- Karsimanera. tamanit naluneKångilaK kinalunit akissugssåussutsimik tuni- neKarångame angnerussumigtaoK aki- lerneKartarmat. ajoKip suliå Dan- markime degnet (ajOKiussat nålagiar- nerne agpitartut) suliånut nalendu- neKarsinåungilaK akigssarsialinigssa- milo tåukua sulinerat ajoKit suliåi- nut nalerKiuneKarsinaunane. nalivtine ajoKit tapisiarssuat Kåu- måmut 150 kr. (OKalussissartut amer- dlanerit taima tapisiaKarmata) naler- KutingingpatdlålerpoK pitséngorsar- tariaKalerdlunilo. Hans L. Larsen. Ausiait DAGENS OPSLAG Hamadan- tæppet Hamadan-tæppet bliver ofte og med rette betegnet som et godt og solidt brugstæppe. Tæppet er frem- stillet i det store distrikt i den vestlige del af Iran, der har byen Hamadan som opsamlingsplads for mere end tusind landsbyer. Det er en af grundene til, at der findes så store variationer i mønstrene på de tæpper, der bærer betegnelsen Hamadan-tæpper. Hamadan-tæp- pet er knyttet på et grundvæv af bomuld, og luven er af kraftig uld. Ghiordesknuden anvendes. — Farverne er som regel dæmpede blå og røde — sjældnere grønne. Den såkaldte stavmcdaljon, som ses på tæppet, er almindelig i Hamadan-distriktet. Det står i 64 orientalske tæpper, gengivet i farver og grundigt beskrevet. — Bogen er tillige udkommet i 8 forskellige lande. Man kan ikke have alt i hovedet, men man skal vide, hvor man slår det op. POLITI KE NS FORLAG 2

x

Atuagagdliutit

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.