Atuagagdliutit - 21.05.1964, Page 26

angakoK »porsimassoK«
angåkumut inertut åssigingncK ajorsimåput, ilait pikoringne-
ruvdlutik ilaitdle pikordlungneruvdlutik, tamatumanilo aula-
jangissussarpoK tornagssat nåmagtut pigssarsiarineKarsimaner-
sut
agdl.: Otto Sandgreen
angåkungorniartup sujunertarissa-
tuarssuarå tårnagssarsiniarnigssaK, i-
kiortigssaminik, kingugdlermigdlo
tornanik erKartuinivtine oKautigitsi-
arsimavarput nunamit KanoK tomag-
ssarsissartut, månalo tornanut nagga-
tårititdlugo ta'itsiarniartigo KanoK
tomårssugtårsinaussartut, tåssa tor-
namik irname najugaKartumik. angå-
kut ilåt ima oKalugtuarpoK:
aussaugå Kajartordlunga nunamut
nioriarama sigssaK misigssulerpara,
takuvdlugulo tuluvkaussaic, tiguner-
dle inornartumitoK. isanrilaussardlu-
nile Kanigdldartoriarmat agssavnik
Kaluvdlugo åncatima iluanut imermik
ulivkårtumut ikeriardlugo majutiler-
para. Kutdlangårdlunga imaK tarre-
riardlugo nunamut iterssaussamut i-
kivara imertå tarajOK ilångutdlugo,
ujamamigdlo satum'ik matuvdlugo
kigdlinga uvsigsarKigsårdlugo anit-
dlagfigssaerutdlugo. Kimånialeravku-
lo uvsigsautai nuagtencårpåka.
aKagukut autdlarfigerKigpara taku-
sardlugo. igpagssaungmat nigguviv-
kut nioriardlunga majuarfigilerpara.
tikeriatdlaravko ujarak matuliussara
uvsigsautailo avdléngorsimångitsutut
itut. ujarak téuna périatdlarpara, tai-
ma peKaraluångilaK, imartålo tigssor-
simavdlune, tuluvkaussardlo peKar-
nane.
åmut autdlarpunga igpagssaungmat
tigutsivingma tungånut. taimak ta-
kugssaussoKaraluångilaK. tåssanitsiåi-
nalerdlungale tusalerpara nipe, imap
iluanit értorpalugtoK. sumigdle timi-
tarsissaKånginama suaorpunga: „nui-
niarit! nuiniarit!"
årime! tasamånga nanra erssingit-
sumit ersseriartuleriatdlartoK, sunar-
ssuaK-una, KernertumarssuaK. Kag-
dlilermat pileriarpara puissimit taki-
nerunane angmalornerssuardle, tuviu-
ssane Kulautdlugit KaKortunik mar-
dlungnik sililårtunik sanileringnik ti-
tarnerKissalik, saneråtigut ingming-
nut atassunik, sakiåtigut tunuatigut-
dlo ingmingnut agtorsimangajagtunik,
tåssagoK pinersautai.
nuingajagkaluardlunilo unigpoK, pi-
lerpordlo: „nårtaK (uvdloK) makiler-
mat pavunga nunamut majuparma,
imaK inuvfigissara ilångutdlugo ma-
juparma. uvdloK Kamingmat imartara
ilagalugo maunga imamut pendgpu-
nga. sok majupinga?"
GLOBE
Betonblanderen
en 100%
arbejdskraft
GLOBE
betonimik akulerigsitsissartoK 100 ’/o-imik sulissou
GLOBE pisiarineKarslnauvOK åssigmgitsdtitdlugit mardluk — tamarmik
llisarnautigdllt Imeruminarnermikut, imaeruminamermlkut akdrivdluar-
Kigsårtarnermlkutdlo. Type 150 pisiarineKarslnauvOK 2 lmalQnlt 4 hk silåi-
narmik nigdlorsagkamik Bernard-benzinmotorllerdlugo imalunTt elektrici-
tetitortumik motorilerdlugo — åma pisiarineKarslnauvOK 250 kg-mik tagiu-
tarnermut a m 6 r u s e r d 1 u g o isumangnaitdllsautllingraik.
Type 100 — igdluliornei nut angnikinerussunut — 100 literimlk imartussu-
seKarpoK siliinarmigdlo nigdlorsagkamik 1,25 HK-mik Bernard-benzin-
motoreKardlune
GLOBE leveres 1 to typer — begge karakteristiske ved let ifyldning, ud-
tømning og 1. ki s blandeegenskaber. Type 150 leveres med 2 eller 4 hk
luitkølet Bemard-
benzinmotor eller el-
motor — fås også
med 250 kg friktions-
hejsespil med sikker-
hedsanordning.
Type 100 — for det
mindre byggeri —
har 100 liter rumind-
hold og er forsynet
med 1,25 HK luftkø-
let Bernard-benzin-
motor.
PEDERSHAi hb
MASKINFABRIK \AJS
„åmålå angåkut tomagssarsiariv-
dlune tornarissarmase uvangåtaoK
tagpavunga majukivkit."
„åp, uvagume imame inuvugut, na-
jugaKarpugut. angåkut tupilangnik
pinialerångata saperångåssuk uvagut
pissarissarparput.“
,;tornagssarsiarineK ajornaKait?"
„sok? uvagut ornigtagagssavtinik
nålarninarpugut."
„sorme ikiortertåriniångilavkit?“
„ikiortertåriniånga! ikiortertårisa-
gungma kajungerisaKåvkit. isagtor-
niånga!"
ersigigaluardlugo sule nuerpiångit-
sok kautuardlugo agtorpara. agtoria-
ravne pivånga: „Kajartordlutit tupi-
langmik takoriaruvit uvangåinaK er-
Kaiumårparma. uvanga imame tupi-
lait agsut piumigaka!“
taima OKartarérdlune åmut autdlar-
sarpoK, tåssalo tornårssugtårivara.“
tornagssarsiortuarneK
KaKugukume nalujungnaertarpåt
KaKugo angåkumut inisavdlutik?
tamåna tomagssarsiornermingne pi-
ssartutigut åssigingitsutigut påsissar-
simavåt. OKarpugut angåkungorniar-
toK tornagssarsiortuartartoK akiniai-
nigssaminut ingminutdlunit igdler-
sornigssamiinut nalerKutitaminik nav-
ssårserdlune.
OKabiarta atåtane toKuneKarsima-
ssok akiniuniardlugo angåkungomi-
artoK. akiniarumanerminile erKaimå-
savå nangmineK KanoK igdlersutigssa-
Kartigislnaunine. tonnarpagssuit pigi-
lerSimagaluarpai, sulile akiniarnig-
ssaminut sapiupoK, una ipivdlugo: er-
Kardliminik isumavdlutigssaKångina-
me, påsineKartugssamigdlunit aki-
niaivdlune toKutsisagaluarune åma
nangmineK akiniarneKarnigssane ild-
magituinåsagamiuk. taimåitumik aki-
niaiumavoK påsineKaratdlartugssåu-
ngitsumik toKutsivdlune.
taimaitdlune-åsit timuinarssuaK
autdlarpoK. atåtame toKiineKarsiima-
nera erKarsautigissorujugssuvå, nau-
lingneKarame KanorssuaK åniarsimå-
sassoK-åsit. taima encarsarujugssuar-
titdlune takulerpå taseK tikitdlugo,
takuvdlugulo tingmiaK. issiginiaråne
tingmiaK tingigame Kangåtarminanilo
paortuinardlune angåkungorniartu-
mut omigutileratarpoK. Kanigdlivdlu-
nilo OKalugpaluleratarpoK. Kanigdli-
artortOK issiginarpå, tikiutdluinaler-
sordlo pileriatdlarpå tamåna imeK
paortordlune avKutå aungm'it augpa-
lugtuinångortoK, sunauvfamiuna eKi-
migut aungmik kutulagame.
tingmissavdlo tåussuma orninavig-
dlugo aporpå, taimaileréramiugdlo a-
joKersupå pujoralaussånguamit tatsip
parKertup Kåvanitartumit iserKuv-
dlugo, kapineKaraluarpångoK pujora-
laussångup tåussuma mamititåsang-
mago. angåkungorniartup tamåna a-
joKersussutisiarigamiiuk imåitumik
påsissaKarpoK: ilisimassagssaK tamå-
na kisime ilisimalerine, taimåitumig-
dlo avdla malungnångitsumik kJileru-
niuk kilernine ajuleriartutiglnardlugo
kingusingnerussukut torKutigisagå —
mamisåumik nangmineK ilisimassa-
minik kiligkane peKångingmat.
igdloKarfik
ManitsoK
erKaimalerångavkit unuame
sinigssaerutissartaKaunga,
nuna asanartutit mérauvfiga,
puigusavdlutit sapexåra.
ManitsoK atamivagit,
pingårtttuåinarpagit,
singnagtorissåinarpagit,
nunaga puigungilagit.
kussænartusoringisatit
uvanga kussanartusoråka,
pingårtitaringisatit
tamdnik pingårtitaraka.
ilerfe anånap atåtamalo
ManitsoK ilingne pi gåtit,
timip Kasulersuvdle tamimalo
tikikusoKait tåuko tarnait.
time KaKugo nasulerpat
takorKigkusumisaKåvkit,
Kanortordle omigkilavkit,
ManitsoK kipitsavigåvkit.
J. S.
BRØNDERSLEV, TLF. (088 1) 450
AALBORG, tlf. (081) 2 74 55
AARHUS, tlf. (061) 3 14 00
KBHVN., Herlev, tlf. (01) 94 70 66

Båd og motor
MUNSALA
RUNSALA
PENTALA
PIKKALA
JOLLER
umlatsiårKat
Båden, De sejler 1
fra 12 til 23 fod
GULFIN
HEISALA
BAYFIN
SEAFIN
MOTORBÅDE
pu|orfuléncaf
HANS LEHRMANN
HellerupveJ 67 . Telf. Hellerup 3533
Importør af »Vire* 6 HK indenbordsmofor
A. P. MØLLER
THE BLUE TANKERS - MAERSK TANKERS
••••••••••••••ee
tamatuminga aitsåt ilikarane aula-
jangerpoK atåtane akiniukumavdlugo,
toKutagssane malungnångitsumik ka-
pitsiåsavdlugo, ajuleriartutigalugule
torKutigssånik.
angåkumut iningitsortoK
angåkungomiardlune iliniarumaler-
neK autdlanréumut någdliungnartu-
nlik nagsataKarsimagaluartoK, sungiu-
kiartorneKardlunile nuånarineKåina-
lersarpoK. tåssa ujardlerniarujugtut
uverissarput taimailiomertik uter-
Kiagfigiualerdlugo. åmale ilait per-
Kigsimissutut piissarsimåput, agdlåt i-
nerfigssartik Kanigdlissordlo taimai-
tinartardlutik.
tornagssarsiorérsimassunile mau-
ngåinarnigssaK ulorianarpoK: „aner-
såt" sagdloKitarneKarumångitdlat. tu-
såmassauvoK arnaK taerérsimassara
KåkåK, angåkumut mingitsortoK.
ujardlerneragoK nåmalermat tor-
naisa OKarfigåt: „torniniarit tåssa. or-
niguniåsaugut!" Kåkårdle piumångi-
laK. pilerpåt: „torniumångikuvit utor-
icånguleruvit issigissat issigissariung-
nåisavat." Kåkårdle piumånginarpoK.
tornerKujuaraluarpåt. inåtuaraluar-
dlugo piuméngingmat kisa mitdluler-
påt. mitdlutéingoK sanianut tugta-
raut, ilåne tupia erKordlugo, ilåne a-
nérsoK sanianut. kisåsingoK milorpåt
sakiaisigut. periatdlarå puissip isså,
aserulerdlune tipalerdlune sarajag-
tuinångorsimassoK, issimigutdlo ser-
paligfigigåne. kinguneritsialermångoK
issigisså ajortungoriartulerpoK, åu-
ngariartulerpoK. taimaitdlunilo tagpi-
ngivigpoK.
ilisimajungnaemeK
tornat amerdliartortitdlutik piuma-
ssariuåinalersarpåt inungmik torni-
nigsså. angåkungulersup tornane ta-
■kordilariartumartaripai, encarsautaine
pérneK sapilersarput, uvdloK unuar-
dlo encaimajualertarpai. taimalo ta-
kordloringningneK såkortungårtarmat
tomat inugtik najortualersarpåt —
erKaiginarångatingme tikiutartug-
ssaugamik. kinåta sånguane Kimagu-
tisaertarput, inungmingnut agdlåt
någdliungnartungordlutik. piumåssu-
sok ujarxllemerimi'ngne ipiigissåt iima
såkortutigilersarpoK pingitsailissutut
pilersardlune.
tamåna såkortusivdluinarångat a-
ngåkungorniartup agssortorneK sapi-
lersarpå, kisa agdlåt artorssangårner-
mit ilisimajungnaertardlune.
taiimailernerdle ilisarnautaussut su-
jugdlersarissarpåt angåkungorniarto-
Kalernermut. atåtaussup påsissarpå
angåkugssiaringningnine asulinarsi-
mångitsoK — iliarssussordlo erKardli-
sa tugdlusimårutigissarpåt. ilisima-
jungnaernerdlo nagdliutorsiiornigssa-
mut iserfiussarpoK. igdlume itussoK
(oKartugssaussoK) KaerKussissarpoK
nererssuartitivdlune avdlatutdlunit
nagdliutorsiortitsivdlune.
ilisimajungnaersimanera sivisussar-
poK, uvdlut unuatdlo pingasut anguv-
dlugit. uvdlup KerKane unuarordlu-
arneranilo ilisimaumissaraluarpoK.
taimailigångat angåkoK inertarpoK
— tornisinångortarpoK, imåipoK: ino-
Kåminut ta'kutiisavå avdlat pigingi-
ssåinik nangmineK peKardlune, u'g-
dlersutigssaKardlune, ikiorteKardlune,
ersinartuteKardlune.
angåkuvigssuit
angåkutdle (angåkumut inertut) av-
dlatutaordle éssigingneK ajorsimåput.
ilait pikordlungnerussarsimåput ilait-
dlo pikoringneruvdlutik. tamatumani-
lo åma aulajangissåssarSimavoK tor-
nagssat nåmagtut pigssarsiarineKarsi-
manersut ilåinakomeKartamersutdlu-
nit.
angåkungomiardlune ilinialerneK
. angnertumik issigalugo tamanut åssi-
gigtoK — ilinialernermile KanoK pe-
riausigssaK åssiglngisineKarsmaussoK
— taimatut angåkuvigssuartut iner-
nigssaK (inissutigssaK) åssigigtarsi-
mavoK tamanut.
tåukunånga pigssarsiarineKartarsi-
mavoK tornaK sarKumernigssamut a-
tortoK, UverssaK. tåussuma erKumé-
Kutigå angutauvdlunilo arnaugame.
umeKarpoK åma KilerteKarpoK. tåuna
igdlutorKap inugå, igdlutonrat torni-
viussartut. tornat tåuko amussissar-
mata Amumik taineKartarput.
tornaK tåuna ersigineKartorujug-
ssuvok. tåunalo autdlarKautaussarsi-
mavoK „pornigssamut". angåkoK por-
niartOK sule ersinerussarsimavoK i-
mailiorneKartarame: tårnisavdlune i-
ningnåmine igsiassoK nånup iserfigi-
savå. angmaloKisåvisigutdlo kivdlugo
ånisisavå, sigssamutdlo arKutdlugo
auvermut utandssumut miloriutisa-
vå. sule toriångitsoK aorfup tugåmi-
nik Kutuatigut kapisavå, taimailine-
ranilo nånumut avatdlinguterKigsi-
massumut miloriutendsavdlugo. tai-
mailiordlugo iliorutdlugo Kilaup kig-
dlinganut avalagterutisavåt, tasavna-
lo tikikuniko Kimåsavdlugo. tauva Ki-
imagpåne angåkoK nanigminérdlune tu-
nungmukarniåsaoK.
angåkoK „porsimassoK" angåkuvig-
ssuarmik taineKartarsimavoK.
Otto Sandgreen.
26