Atuagagdliutit - 02.09.1965, Síða 27

grcekerit ningiut ajornartorsiutait:
niorKutigssat akisuvatdlårtut
akigssarsiatdlo mikivatdlårtut
ajomartorsiutit aningaussanut tungassut ilungersunartut Græ-
kerit-nunåne nålagkersuissunit nutånit iluarsiniarneKartug-
ssåuput
Sam Modianomit
Athen (RB-special)
Grcekenlandime nålagkersuinermut tungassutigut Kan ugo åmalo KanoK i-
liordlune KångerneKdsagaluarpat nålagkersuissungortut nutåt sulissutigini-
artugssdusava.it ajomartorsiutit aningaussanut tungassut ilungersunartut ka-
terssutinarsimassut, pingårtumigdlo inuniarnerme aningaussartutit kagfar-
nerujugssuartigut malungnarsisimassut.
tamatumuna igdlume ningiussut er-
KorneKarput tåukume pisiniartartug-
ssaungmata, akigssautitdlo niorKutig-
ssat akitsoriartomerinut malingnåu-
ngitdiuinarmata aningaussat atortitag-
ssat nåmagtusårneK ajornakusorput.
akiitsoriartorpatdlårnerssuardlo piv-
dlugo målårutit såkortunerit ningiu-
nit tusarssåuput.
15-—20 °/o-imik akitsoriarneK
ukiup ingerdlanerinåne
sulissartup uvdlormusiå 100-mit
150 drachminut (22—33 kr.) avdlångo-
rarpoK, atorfigdlitdle åssigissaitdlo
kåumåmut avguaKatigigsitdlugit ang-
nerpåmik akigssarsiaKardlutik 3—4000
drachminik (660—880 kr.).
kisitsisingordlugit nautsorssuissar-
Hup niorKutigssat akinik ukioK måna
raartsime naUtsorssugai nåpertordlu-
git akit atautsimut issigalugit avgua-
katigfgsitdlugit 1964-ime Kåumåmut
låssunga nalerKiutdlugit 17,5 0/o-imik
kagfarsimåput. Kagfautit avdlångorar-
Put nunap ilånit nunap ilånut avdla-
mut åmalo niorKutigssat ingmikorto-
Karfine åssigingitsune. Athenip entå-
naioKarfiane akit 25,3 °/o-imik nagfar-
simåput, inussutigssatdlo xagfautait
auna tamåkerdlugo avguaitatigigsit-
dlugit 14,7 %-iuput, Athenimile 22 '“/o
anguvdlugo.
ta måna aningaussane igdlumik i-
n9erdlatsinerme atugagssane malung-
nardluarpoK, ningiussordlo Græken-
landime ajomartorsiutit måndkut a-
tutut pivdlugit OKaloKatigigdine nå-
lagkersuinermut tungassut ajornar-
torsiutigineKarnerdningarnit inussu-
tigssat aké pingårtineruvai. uvdlut ta-
maisa nerissagssat pisiarineKartug-
ssduput, uvdlormutdlo nanertutigiuar-
på aningaussat KanoK iliordlune na-
magiusarniarnigssdt. tugpatdlersau-
taussutut oKautigineKarsinaungilaK a-
jornartorsiornerssuaK tamåna nålag-
uersuissui nalungitdluarmassuk ikior-
serniardiuguie iluamik suliniameica-
rane.
nålagkersuissunut akerdliussut tu-
ngåinit akigssarsiat niorKUtigssatdlo a-
kisa eKungassusiat tamåna inatsissar-
tune sarKumiuneKartarsimavoK. uv-
dlormut pissariaKartut akitsorneru-
jugssuånut åssersutitut sujornatigut
nunisteriusimassut ilåta Kanigitukut
taisimavå neKit akiat 1963-imit 196a-
imut 30u/o-,imik KagfarsimassoK. Græ-
kenlandime neKitortOKaKaoK, ukiuniio
kingugdlerne pingårtumik neKit Keri-
:titat agsut piumaneKarsimåput. nior-
KutigssaK tåuna 1963-ime akeKarpoK
21 drachmer (4,60 kr.) kilumut, måna-
le 35 drachminut (7,70 kr.) akitsorsi-
mavoK, taima ministeriusimassoK nav-
suiaivoK.
avisitigutaoK tamåna agdlauserine-
KartarsimaKaoK. avise kommunistinut
isumaKataukånersoK Kanigtukut akit
ingerdlausiat pivdlugo nalunaerssusi-
orsimavoK påsisimavdlugulo imug-
ssuaK ukiut mardluk matuma sujor-
nagornit 25 procentimik akisuneruier-
simassoK, måssalo Grækenlandip „a-
vatinguane" aulisagartagssarpagssua-
KarsinaugaluartoK aulisagkat aké su-
le suaiungnerussumik Kagfarsimåput,
40-mit 80 procentimut, pitsåussuse-
Kannertik napertordlugo.
inussutigssat avdlat taimangajag-
taoK ingerdlåput. tomatit nangmineK
nautitat ukiup atautsip matuma su-
jomatigut kilumut 4 drachminik (90
øre) akeKaraluarput, mårnale mardlo-
riåumik akisunerulersimåput nauk
nautitaussartut pissarnertut amerdlå-
ssuseKaraluartut. akitsornerit tamåko
pingårtumik nunåinarmiune malung-
narsimåput, tåukume nerissaisa pi-
ngårnerssait tåssaungmata tomatit, i-
mugssuaK, olivenolie olivenilo. auli-
sagkat neKilo nerissagssatuit inuvdlu-
arniutitut nunåinarmiunit issigine-
Karput, sapåtivdlo akuneranut imana
atausiåinardlutik mardloriåinardlutig-
dlunit nerissardlugit.
inussutigssåungitsutaoK åma akitsor-
simåput' taimalo aningaussat nåmag-
tusårniagagssat malungnartumik er-
Korsimavdlugit. åssersutigalugo ati-
ssagssat aké ukiume kingugdlerme av-
guaKatigigsitdlugit 15 procentimik
Kagfarsimåput.
niorKutigssiat ikigpatdlårtut
ningiussumut isumanerdlutigssaKå-
Warszavame nålagkersuissut ag-
dlagfeKarfine piarérsarneKalerpoK pi-
viussungortiniåsavdlugo kommunisti-
ske partip centralkomiteata Kanigtu-
kut aulajangernera iluanåruteKarnig-
ssuk sagdliutikumavdlugo isumalior-
tautsimit aulajangersimassumingar-
nit. pingårnerussutigut måna tikitdlu-
go pilerssårusiaK pingårnerussoK ata-
tinarneKartugssauvoK, kisiåne ukior-
tåK autdlarnerfigalugo sutdliveKarfe-
rujugssuit ardlagdlit OKartugssåussu-
seKarnerulertugssåuput nålagkersui-
ssut ukiune tatdlimane pilerssårusiar-
sångikaluarpoK akigssarsiat niorKu-
tigssat akitsoriartomerånut maling-
nausimagaluarpata, kisiåne akitsori-
arnernut 15—25 procentiussunut ima-
lGnit tåukunånga angnerussunut ma-
lingnausimångitdlat. ukiut mardluk
ingerdlanerane akigssarsiat avguaKa-
tigigsitdlugit nuna tamåkerdlugo tai-
mågdlåt 12 procentimik Kagfarsimå-
put, Kavsérpagssuartigutdlo akigssar-
siakinerpåt akigssarsiait KagfauteKar-
Karnerusimåput.
nålagkersuissut ajornartorsiut ta-
måna ilaginåinarsimångilåt, akitdle i-
ngex-dlausiat kigaitdlagtisavdlugo sa-
persimavåt, ilioriautsitdlo tamatumu-
nga tungatitdlugit nåmagsiniarneKar-
simassut nålagauvfingmut agsut ani-
ngaussartutausimåput. ingiaKåtåuneK
pilersiniarssarigaluardlugo tamatumu-
nalo Grækenlandime niomutigssanik
tuniniaissartut akitsorterinerat unig-
tiniaraluardlugo imugssup imuvdlo
nunanit avdlanit pisiarinenardlutik
akilerårusigaussarnerat atorungnaer-
sineKarsimavoK, tamatumunalo ukiup
atautsip ingerdlanerinåne nålagauvfik
isertitagssaraluaminik 400.000 kr. siv-
nerdlugit amerdlåssusilingnik ånaissa-
Karsimavdlune — sujunertarineKar-
tordle anguneKartutut OKautigineKar-
sinaunane.
tik ukiumortumigdlo nionKutigssior-
inermut pilerssårutit suliarigpatigik.
centralkomitep nalunaerutåne er-
sserKigsarneKarpoK årKigssussinerup
nutåp sujunertarigå sutdlivit inger-
dlatitaunerat pitsångorsarniardlugo å-
malo niorKutigssiorneK pisissartutdlo
pissariaKartitait ajunginerussumik a-
taKatigilersiniardlugit. sujunigssame
sulivfigssuarnut tumgassutigut piler-
ssårusiornerme pingårnerutitagssåu-
såput iluanåruteKarnigssaK, niorKU-
siap pitsåussuseKarnigsså teknikilo
pitsaunerussoK. sutdlivit aningaussar-
aningaussarsiornermut tungassu-
tigut påsisimassaicardluartut ouau-
tigåt niorKutigssat alcitsoriartorne-
rdnut pissutaunerpaussoK tassau-
ssok Grækenlandime tunissagssior-
nerup angnikipatdlårnera. inuit a-
merdliartornerat ilutigalugo agdli-
artorsimdngilaK, pitsaunerpåmig-
dlo OKautigisagåine nikisimångit-
sutut OKautigineKarsinauvdlune. ni-
orKutigssiatdle ilait ikiliartorsimd-
p ut.
kisitsisingordlugit nautsorssuinerit
tamanut tungassut tamatumunga ug-
pernarsaissusorinarput. 1946-me imuk
nioi-KutigssiarineKartoK 447.000 tonsi-
uvok, 1963-imilo avdlångorsimångi-
ngajagdlune 450.000 tonsiuvoK. taimåi-
putaoK inussutigssat pingårtut avdlat
mardluk, puneK imugssuardlo. 1964-
ime punermik niorKutigssiorneK ukiu-
mit sujuliminit 10.000 tonsinik angne-
ruvoK, pivfigssamilo tamatumane i-
mugssuarmik niorKutigssiorneK 6.000
tonsinik Kagfariarsimavdlune, påsisi-
massaKardluartutdle isumåt nåpertor-
dlugo pisiariumassat amerdlisimane-
rånut matussissutåusavdlutik tamåko
nåmagatik.
tutimingnik migdlisitsisinaussut si-
pågkamik ilait atorsinaujumårpait a-
ningaussalissutigssanut imalunit suli-
ssartut iluaKutigssåinut, sordlo igdlu-
liortiterneK agdlisitdlugo imalunit a-
ningaussångordlugit tapisiarineKartu-
tigut.
angnertungitsumik autdlartineK
aningaussarsiornikut årKigssussi-
nerme avdlångutigssat pisimåput na-
lomissornertaKartumik OKatdliner-
migdlo partip iluarne aningaussarsior-
nikutdlo påsisimassaKardluartut Kut-
dlersaussut akornåne. iluarsartussine-
rup avdlångortineKarnigsså silatusår-
nerunersoK pivfigssamutdlunit naler-
KutunersoK isumaKatigissutigineKå-
ngivigpoK. ersserKigdluinartumik inuit
ingmikortitårtut ilaisa aningaussatigut
eKiterusimassumik pilerssårusiome-
rup KimåneKarnigsså akerdliuvfigiv-
dluinarpåt taimåtaordlo tungavigissa-
nit sungiutdluarneKarérsimassunit kå-
ngarnigssaK, kommunistiske partivdlo
avisiåne „Nowe Drogi“me polenimiut
(kup. tugdl. nangisaoK)
iluanåruteKarnigssaK pingårnerutitdlugo
Polenip nunat kangigdlit avdlat issualerpai sulivfigssuarnilo
sujulerssuissut nangminerssornerusinangortitdlugit
Vincent Buistimit
Warszawa (RB-special)
Kåumatine tugdlerne Polenip nunat kangigdlit issualertugssauvai aningau-
ssarsiorneK aulajangersimassumik pilerssårusiorneKarsimassoK taimaitikiartu-
årdlugo, tamatumuna sulivfigssuit iluanårutausinaunigssåt pisissartutdlunit
kigsautigissait soKutiginenarsimångingmata, pilerssårusiorneKarsimavdlunile
niorKutigssiornerme anguniagkat nålagkersuissut aulajangigait erKutiniåinar-
dlugit.
Her er simpelthen tale om en epokegørende landvinding for
det mekaniserede landbrug. Med sine fire splinternye modeller
lancerer Ford generelt den helt moderne traktorlinie - prægtige
kvalitetstraktorer i vor tids brugsrigtige formgivning. Med en
ny revolutionerende transmission sætter Ford for alvor fart over
feltet. Med Select-O-Speed transmissionen er det nu muligt at
skifte op og ned gennem alle io fremadgående gear - uden at
standse - og uden at koble ud. De nye Ford traktorer byder
det danske landbrug et væld af dejlige tekniske nyheder og
finesser, der gør arbejdet morsommere og langt mere effektivt. -
Tal med Deres Ford-traktorforhandler om fremtidens traktorer
- de nye Ford traktorer.
TRAKTORER
...få fart over feltet - skift mens De kører!
MASKINER
-en helt ny traktor serie
FORD-imil nutårsiagssaK: trakforiutaisa silarssuarme fusfimassaf nufaunerssåf
27