Atuagagdliutit - 02.09.1965, Blaðsíða 28

iluanåruteicarnigssaK...
(Kup. sujulianit nangitau)
ilisimatineKarérsimåput avdlångutig-
ssat avdlauvdluinavigsut ilimagiså-
ngikait. „iluarsartussinerit soruname
tungaviussoK una taimaitmaviångilåt,
aningaussarsiornerup ingerdlaneranik,
nålagauvfiup aningaussarsiainik av-
guaissameK, aningaussalissarnermut
aningaussauteKarfiup atorneKartame-
ra, niorKutigssiornerme nåmagsinia-
gagssat tamarmiussut aulajangerne-
Kartarnerat, akigssautit, Lngmikut ta-
pisiat il. il. nålagkersuissuniit eKite-
ruvfiussunit aula j angern eicartåsang-
rnata," avise Kanigtukut taima agdlag-
POK.
iluarsartussinerit angnertussuseKar-
nigssåt tamatuma kigdlilerpå, ilima-
nångilardlo Polenip måssåkorpiaK
maligkumårai Sovjetunionip, Østtysk-
landip Czekoslovakievdlo iliornere su-
livfigssuit untritiligpagssuit niorKu-
tigssiornerat ingerdlatsineratdlo pisi-
ssartut kigsautigissåinit pissariaKarti-
tåinitdlo aulajangemeKartitdlugit. ki-
siåne Polenime aningaussarsiomikut
ilisimatoKarpoK — sordlo Sovjetunio-
nime professor Ziberman, Czekoslo-
vakieme professor Ota Sik kommuni-
stitdlo aningaussarsiomikut påsisima-
ssaKardluartue avdlarpagssuit — ilu-
anåruteKarnigssaK tungavigalugo i-
ngerdlatsinerup ajungeKutainik ator-
sinåussuseKarneranigdlo ugperingnig-
tunik aningaussarsiomikut pilerssåru-
sionnerup iluane. nangåssuteKamerit
aulajangersimassumik isumaliontaut-
simut tungassut tunugdliutdlugit år-
KigssussinigssaK nutarterpåt, ilåtigut
nåpertordlugit Polenime aningaussar-
siomikut påsisimassaKardluartut nui-
manerit ilåta, professor Edward Zi-
pinskip Kanigtukut agdlagarissamine
OKauserissai: „pilerssårusiomerme su-
julerssuinermilo eiciterisitsineK tå-
ssåungilaK ugperissaKarnikut maligta-
rissagssaK tåssåungilardlunit sociali-
stit ajoKersutåne inatsit iluartoK."
taimungåinaK igeriarneK
avdlångortiiterinerit angnertussuse-
Kamerit ingmikor.titårtutigut sule i-
lisimaneKångfkaluartOK aj ornartorsiu-
tit aningaussarsiornermut tungassut
pivdlugit tamanut angmassumik o-
iKatdlinerme nåmagtumik ilisimaneKa-
lerérsimavoK, aningaussarsiomikut pi-
lerssårusiaK eKitigaussoK kigdlilersu-
gaoKissumigdlo måna tikitdlugo ator-
neKartoK kommunistiske partip KanoK
isumaKarfigigå, åmalo avdlångortite-
rinertigut sut anguneKarsmausorine-
Kartut. aningaussarsiomikut ajutor-
nutåliauvoK
sanardlåjuvoK
avdlauvoK
TUBORG
CITRON
Kajartarnerpagssuit kingomatigut på-
sivdluarneKarsimavoK eKiteruvfius.su-
mik pilerssårusiorneK inåmaginartu-
mik ingerdlångitsoK, tamatumungalo
ataititdlugo issuarneKarsinåuput ani-
ngaussarsiomermut tiingassutigut ag-
dlagaKar.tartup OKauserissai tamatu-
munga tungassut: „sordlume erKorni-
agkamut angalassumut taimungåinaK
igeriarneK."
Polenime pilerssårutit aningau-
ssarsiornermut tungassut — taimå-
taordlo nunane kangigdlerne av-
dlane — ukiut tatdlimåkutårtut ta-
marmik iluåne mardloriardlugit pi-
ngasoriardlugitdlunit avdldngorti-
terneKartariaKartarsimåput nuna-
me nangminerme pissutsinut av-
dlångortiterneKartariaKartarsimå-
put nuname nangminerme pissut-
sinut avdldngorartunut nunanilo
avdlane tuniniaissarfingne atugka-
nut suniuteKarfigisindungisanut
nalerKutungorsarniardlugit. piler-
ssårusiornerme nutåme etcdineru-
ssumik ingerdlatsinigssau isumagi-
neKarumdrpoK taimalo maligtari-
niagkat pingårnerssait avdldngorti-
ngikaluardlugit pissutsit måndkor-
piaK atutut nåpertordlugit niorxu-
tigssiorneu nalerKutungorsarneKa-
rumårdlune.
eKiterisitsinigssamut
isumaKataussut ajugaunerat
pilerssårusioritautsimik nutåmik a-
tulersitsinigssamik centralkomitep au-
la j anginerata agdlautigineKarnerane
tamanut sarKumiuneKartume agdlag-
simåinarpoK, ministeriaKarfit suliag-
ssat sujulerssuinermut tungassut tu-
niukiartuåsagait sutdlivit ingmikorto-
Karfinut pingårtumigdlo sutdlivit piv-
dlugit aulajangivigtarungnåisassut.
navsuiautit ersserKingnemssut sar-
Kumingikaluartut maluinångilaK unga-
singnerussoK issigalugo pilerssårusior-
tautsip tungavingmigut avdlångortine-
Kavingnera pineKartoK, åmalo suliv-
figssuaKarferujugssuit nangmingneK
pilerssårutitik suliarissarumårait a-
nguniagagssatut nålagkersuissut OKau-
tigissaisa iluåne. avdlångortiteriniar-
nerit pivdlugit aulajangersagkat er-
sserKingnerussut sapåtip akunere
mardlugsuit Kångiuneratigut tamanut
ilisimatitsissutigineKarpata aitsåt er-
sserKingnerussumik påsineKarsinauju-
mårpoir pilerssårusiaK kigdliligarujug-
ssuaK Polenime partit Kanos agtigi-
ssumik Kimåniarumåråt, eKiterisitsi-
nginigssamutdle isumaKataussut aju-
gaunerat takugssaugatdlarpoK.
Vi holder
osftil
ESBJERG TOV
Esbjerg Tovip agdlunaussautai
altsåt tdssa
MERARTAVTINUT,
UnartOK
KagssusiorneK
uvdlut ilåne atuardluta OKarfigine-
Karpugut angnerit (7. klassit) agdlu-
naussereKatigisagdvut. taima tusarav-
ta ila nuåneK. agdlunausserigavta su-
jugdlermik nuiussivugut. tauva tamå-
na inermat Kagssusiordluta autdlarti-
pugut. sujugdlermik autdlartikavta
nalunaKaoK, kisiåne kingorna ilikar-
parput. tamåssa ilikardlugo nuåne.
Kagssusiavut taima ingerdlaterujor-
pavut, ilikariaravtigo kisa inerpavut.
tugdliutdlugulo suliagssarilerpavut
Kagssusiavta Kimissersornere. Kimi-
ssersordlugit autdlartipavut, inger-
dlåpagut-åsit, ilikariartuåginariarav-
tigitdlo ingerdlånerulerpavut kisalo
inerdlugit pingasuvdluta. tauva tama-
tuma kingornagut imaKa uvdlut tat-
dlimat Kångiungmata Kagssuseriartor-
pugut.
uvdlOK autdlarfigssarput nagdler-
poK. sapåme uvdlåkut Kulingiluat sa-
niåne autdlarpugut, KatsunganeK. i-
ngerdlarérdluta siko tikikavtigo niu-
vugut Kagssutit ivertikiartusavdlugit.
ikussivigssarput tikitdlugulo ilavta
atautsip sanåve ivertitarpavut, inger-
dlarKeriardlutalo tugdliata sanåve i-
vertitardlugit, taimalo pingasuvdluta
Kagssutivut tamåkerdlugit ivertipa-
vut.
Peter Kreutzmann,
12 år, Kangåmiut.
Iviangiussa-
liaraluarneK
igdlOKarfiup tunuane KåKamut Ivia-
ngiussamik taissagånut majuarnialer-
pugut. martsip 23-åne sila nuåneKaoK.
atuardlutalo anitsiaravta isumaKati-
gigpugut atuardluta soraeruvta aut-
dlarumavdluta sisorauserdluta tat-
dlimauvdluta, ukuvugut: Karlo, Ej-
nar, PitaK, Gerhardt Jåkuarardlo.
angalanigssarput kisame autdlar-
nerparput tamavta taKusserdluta tæp-
pilerdlutalo åma PitaK nigdlornavér-
Kumik nagsarsimavoK. ujarKerivig-
ssup såtigut autdlåinaKaugut. inger-
dlagavta Saviup Korua tikiparput, su-
na pivdlugo kotok taima ateKartine-
råt naluvarput. kisiåne taimane inger-
dlavigileravtigo anordlersukasiuvoK.
Kumut ingerdlaniarssuårdluta kisa-
me KaKivugut. tauva åmut sisugavta
avKUt takisoK ingerdlavigånput. tai-
mane sisorautit avKutikoKaKaoK ta-
måkulo atuarpavut.
avKut tåuna atoréruvtigo åma ku-
mukarKigtugssaugavta KasuersårKår-
pugut. Kasuerseréravta Kumut inger-
dlavugut KaKigavtalo åmut sisuvdlu-
ta. tauva siko tikiparput. tauva isu-
maKatigigpugut-åsit siko avKutigiu-
EM. Z. SVITZER
Trælastforretning
Vallensbækvej 67—69, Glostrup
Skibsegetræ, fyrretræ, lærk,
bøg m. m.
orpit mångertut umiarssualiorner-
me atugagssat, kanungnerit,
kanungniussat, Klssugssiagssat,
avdlatdlo
mavdlugo. sikup sinå KupaKaKaoK,
taimåitumik mianerssordluta inger-
dlavugut, tamånilo åma sisorautit ig-
dlineKaKaoK tamåkulo atuåinardlugit
ingerdlavugut.
tauva såmiup tungånut sanguvugut
sikup sinå tikikiartusavdlugo, ta-
månagcK tåssa ulorianamera, tåssa a-
Kinermik åmame KupaKaKigame, tå-
ssalo tårsiartuåK. ulorianartorsioKalu-
ta nunamut pivugut. KåKat KaKiniag-
kavut Kånginardlugit, tåssame tårsi-
ssutoKingmatigut. Kumut ingerdla-
ssarpugut åmutdlo sisortardluta. tau-
va Sarfat tikipavut, tåssane titorKår-
dluta ingerdlarKigpugut ama siko av-
Kutigalugo, kisiåne siko tamåna ulo-
rianångilaK.
nunamut pigavta angerdlamut apii-
terKåniupugut. taimane JåkuaraK u-
vangalo aputeKatigigpugut Gerhardt
tugdliuvdlune PitaK Ejnarilo tikeKati-
gigput. pingasunut tangneK Kulingi-
luat autdlaravta tikipugut arfinemut
tangneK Kulingiluat, tåssa akunerit
pingasordluinait ingerdlasimavdluta.
Karlo Larsen,
ManitsoK.
Penneven søges
nukagpiarKamik 16—17-inik ukiulingmlk
agdlagligissartagagssarsiorpunga.
Jensine Olsen,
Kangåmiut,
pr. Sukkertoppen.
Jeg vil gerne brevveksle med en grøn-
landsk dreng eller pige på 14 år. Jeg selv
er 14 år og har mange forskellige interesser.
Bodil Petersen,
2391 Hanved,
Flensborg-Land,
Tyskland.
nukagpiarKamik 14—15-inik ukiulingmik
agdlagfiglssartagagssarsiorpunga.
Debora Jo se fsen,
Kangåmiut.
pr. Sukkertoppen.
inungorpunga Ilivermiune Angmag-
ssiviup kitinguane. tåuna månåkut
nunaKarférakuinångorppK, taimanikut
15-;it migssiliordlugit igdloKaraluar-
dlune. sule mérauvdlumga Angmagssi-
vingmut nugpugut tåssångånitdlo si-
samanik ukioKalersunga Igpingmut
nugdluta. Angmagssivingmit tåssunga
ingerdlassariauvoK akunerne 5—6-me
nunåkut. taimanikume pingårturmk
nunåkuinaratdlaravta. nunaKarferaK
alianaitsoK, piniagagssalik tamalånik,
åsavna kitivtine tasinguan: kissartoK
Ij'nartumik atilik.
taimanikut nakorsat månåkutut sa-
kutigigsårtigingikatdlarmata nakorsi-
artarfigssugaluaK. ila, ila nakorsiar-
fiuvoK. aussame juni, juli ilame agdlåt
auguste tikitdlugo najorneKartarpoK,
agdlåme Sisimiunit nunap isua tikit-
dlugo pissunit ornigameKartaraluar-
poK. taimailinerane soruname tuper-
pagssussarput. tamatumalo nalåne a-
joKerput tiguinagaic ncrsiingitsorneK
ajornartarpoK.
erKaimassarpara inusugtunguaK pi"
niartorssusimassoK nakorsap pujortu-
léråta tikiungmago, Manitsormiusdma-
vok uvangale atia puioravko. tåussu-
map ugpatai igdlugtut toKungassuput,
tåssagoK gigtimik. taimane ajoKivta
igdlua tamavta igdlorårput, tåssame
anånama ajoKivta ernera uvigingma-
go. tåuna tikitOK uvaguvtinut maju-
neKarpoK. ila nåkinaraluaKaoK. sapa-
tip akunera migssiliordlugo uvaguvti-
nériardlune nakorsap perKussutå ma-
ligdlugo Cinartumut ingerdlåneKarpoK
tatsimut Kalagtumut kinikiartorKUV-
dlugo, taimane UnartOK katsorsautitut
atorneKarugtulermat.
nakorsap taseK imailivdlugo atorpa:
såkortumik gigtilik akunøK ilivitsoK
ardlåtdlo akunerup agfå Kåumatip
icerKanik sivisussuseKartumik kinigti-
tarpai. tåuna Kåumatip Kenta åma tai-
mailiortipå, tåssalo ugpatai aulassa-
lersutdlo angerdlartitdlugo.
sivitsungitsoK anånåkut agdlagar-
singmata tusarparput inusugtunguaK
tåuna piumaminik sujomatigutut a-
ngalaulersimassoK.
Andres Esrasen, Angmagssivik.
fy

aussak måna navdlunåt spejdcrit Slagclsip erkåne Trclleborgime tangmårsimår-
put, tangmårsimårnerinigdlo uvdluisa kingugdlersane naggatårnersiordlutik
siagsimassut åssillssame takunekarslnåuput. siagsimassut nukagpiarkat 10.000-iu-
put, spejderit sarkarmiussaliåtdlo sinimigut tamatigut 70 mctcrinik taklssuse-
karpok, kvadratmelerimilo atautsime nukagpiarkat arfiniliussardlutik.
Mand og mand imellem
NYDELSENS HØJDEPUNKT
PETE BROS TOBACCO MANUFACTURERS
FERD’NAND
<5)
Afbrudt goodwill-
rejse
(S
Kimataugina-
Kaunga.
y rxiyfSM

EIØIEIILIk
28