Atuagagdliutit - 15.04.1966, Blaðsíða 7

atuartartut
agdlagait
ningitagarssutit kingorårtig-
ssanik amigauteicartartut
fiskeridisponent Wiggo Lundimit
lrnaitumik tigussaKarsimavugut ilå-
agutericuvdlugo KinutigineKartumik:
hr. årKigssuissoK. atuagagssiangne
nr- 5-ime ukioK måna martslip pinga-
Juåne sarKiimersume agdlautigissavse
■lagåt Kulåne taineKartutut aeuleKuta-
hk, uvanga OKaloKatigineKarnivkut
agdlagausimassoK.
ilumorpoK suleKatit OKaloKatigigav-
ho, ilåtigut ningitagarssutit ajøKuti-
gissarsimassaitdlo ilångutdlugit er-
Kartordlugit.
isumaKarsimagaluarpunga OKaloKa-
tigingneK tåuna atuagagssiamut OKau-
SGKautåungitsoK, suleKativitdle ang-
nerussumik påsissaicautdgssåtut ningi-
tagarssutit pivdlugit angnerussumik
PåsissaKarnigssamut avKutigssaK.
påsingilara suna pivdlugo piåralune
osaloKatigingneK tåuna issuameKar-
shnanersoK, ineriugpungale OKautsinik
PaitsorneK pissutausimassoK ingerdla-
tamik ajortitsiniarneK pinane.
taimaingmat „aperssuinermik" tåu-
ssuminga narKinigssamut pissugssau-
ttpunga:
ningitagarssutit sisamat kingorår-
hgssaKartineKarput nålagauvfiup u-
nharssuarnik nåkutigdlissoKarfianit
PiumassarineKartut maligdlugit atau-
siåkåtigutdlo agdlåt piumassarineKar-
tut sivnerdlugit. pingårtumik motori-
vé> måna tikitdlugo ingerdlavdluarsi-
ntassut ilisimassåkalo maligdlugit isu-
linerme uvdlormik atautsimigdlunit
unigtitsinermut pissutausimångitsut,
hingorårtigssaicardluarput. motorinile
mgnåtdlagialiutine atortunilo aseror-
tOKartarsimavoK, sukanerussumik år-
KingneKarsinaussarsimagaluartunik
kingorårtigssanik tigoriåinarnik a-
inerdlanerussunik peKartoKarsimaga-
luarpat. angatdlatit tåuko autdlartine-
Karnerine KGH isumakulutigssaKarsi-
HtangilaK angatdlatit sapingisamik
angnertumik atortOKartitaunigssåt
Pivdlugo sipårtoKarsimångingmat.
teknikimut tungassutigut ikiutigssa-
nik KGH-vdlunit avatåne taimak pig-
ssarigsårtitsiniartigissunik nåmagtu-
gaKarsimångilanga.
kingorårtigssat amerdlanårdlugit
sitdlimatigineKalernigssåt GTO-me
sulissut ilagalugit oKatdlisigineKarsi-
mavoK, GTO-lo aulajangersimavoK
suliagssamik tamatuminga piårtumik
nåmaginartumigdlo nåmagsingning-
niardlune.
agdlautigissap ilåne taineKartoK
KGH kingorårtigssanik tingmissartu-
kut nunalisitsiumångitsoK, asulérne-
ruvdluinarpoK. akerdlianingme kingo-
rårtigssat månamut atomeicartut a-
merdlanerssait tingmissartutigut tiki-
sineKartarsimåput.
tamatumungale tungatitdlugo OKa-
lugtuaråra taimatut nagsitsissameK
åma KanoK ajutorKajåtigissartoK.
angatdlat ukiut mardlugsuit matuma
sujornagut sapåtip akunerane ataut-
sime uningassariaKarpoK maskinap
kingorårtigssai Kangerdlugssuarmut
pissuneKarérsimagaluartut angala-
niarneruvdle ajornarsinera pissutiga-
lugit ingerdlåneKaricingneK sapiler-
mata. taimanikut KGH-mit ingmikut
iliortoKarmat aitsåt suliagssaK nå-
magsivoK. ningitagarssutit måna oxat-
dlisigineKarnerine pisimassoK tåuna
ilångutdlugo erKartomeKarsimavoK.
Wiggo Lund.
soruname ajussårutigåra fiskeridi-
sponent Wiggo Lund paitsorsimaguv-
kit — ivdlitdlo paitsorsimagungma.
avKUsinerme nåpikavkit aperåvkit
Morten Poulsenip A/G nr. 4-me o-
Kauserissai oKauseKarfigisinåungine-
ritit. årKigssuissoKarfingmut ingerdla-
Katigigpugut, ingerdlaortitdluta mar-
dluvdluta ilisarisimassarput nåpipar-
put, ilagigavtigulo OKaloKatigingnivti-
ne tåuna tusarnårpoK.
ilingnit nunavtinit aulisarnerme
OKåtårinerit månamut angnerssånik
avisérKat atasinåuput
nålagauvfik tapissuteKarpatdlåll-
sagaluarpat ånilånganarsinauvoK
avisérKat nålagauvfiup pissaune-
ranut atavatdlålernigssåt, „Nung-
mio“p åruigssuissua Påmiut avi-
siåne „PuforsiuV'me agdlagpoK:
avisérKat amerdlanerit uvdlumikut
sule patajaitdlisimånginamik usigssa-
hk angnertunåriardlugit ajalussarat-
hlarput, erininarseriångitsordle siv-
nersigssat igdlugtut nuloKångiluat-
■siåinartut tåkutaraut unigtorneruga-
luardlo iluarsivdlugo.
A/G-una angnikigissagssåungitsoK.
tåssaKauna ila (avdlamik) nunaKarpa
taima inukitsigalune — taima atorto-
figsårtigalunilo imarigsårtigissartu-
naik avisilingmik. tåssungalo tugdliu-
ssumik radioaviseKarujortaoK iluar-
sautdluagaoKissumik. Kulåne taine-
Kartunut nålagauvfiup aningaussar-
tuterpagssuarme saniatigut avisérKå-
taoK tamarmik ingerdlatitaunerånut
angnikigissagssåungitsumik tapissu-
teKartarnera erKaiguvtigo oKartaria-
Karunarpugut nålagauvfiup Kalåtdlit-
nunåne aviseKartariaKarneK påsisi-
'navdluaKigå.
Kalåtdlit-nunåne igdloKarfit ing-
rrungnut atåssuteKarfiginiarnerisa a-
] ornakusoruteKarnerat pissutigalugo,
igdloKarfingne niuvertoruseKarfing-
nilo angnerussune aviséraKarnigssaic
tungavigssanarpoK, tamånale nåla-
gauvfiup pissugssauvfigingilå. nåla-
gauvfiup tapissutigissartagå tåssar-
PiauvoK avisimut suleKataussunut ki-
■nagsautigssaK, tamånale sivnernago.
Uvdlumikut naKiterutit nutåliaussut
atordlugit avise 10-nik Kupernilik 100-
ugordlugo naKiteruvtigo normoro
atauseK atortumigut 25 øreKåsaoK.
normoro atauseK 1 kr.-lerdlugo tu-
nisinaugåine 100-t 75 krunisissutigi-
neKarsinåusåput, avisilo sapåtip aku-
nikutårtumik sarKumertarsimagpat
ukiumut 3.750 kr.-t isertitarineK ajor-
nåsanatik. tåukununga nålagauvfiup
tapissutigissartagai 1,800 kr. ilångute-
riaruvtigik 5.550 kr. Kaniluatdlak. isu-
■naga maligdlugo sulinermut kåmag-
tut angnikigissagssåungitsoK.
napaniutigalugo avisiliortunik ator-
finigtitsinigssaK akisuvatdlåsaKaoK
pissariaKaranilume. Kalåtdlit-mmåne
uvdlumikut avisérKat ingerdlanerat
ajorissagssåungivigpoK. avise inger-
dlatat tamatumunga ugpernarsautig-
ssatut taiginartariaKarunarpara. avi-
simik åritigssuissuvdlune ilisimassat
tamatumunga tungassut amigauteKar-
tutut misigisimagåine nangminerssor-
dlune agdlagkatigutdlunit kursuse-
Karnikut ilaternialårnoK ajornångit-
dlat.
aperKut „igdloKarfingne angneru-
ssune aviseKarneK isumangnaitdli-
saivfigissariaKalingila?" ima akiniar-
para: isumangnaitdlisaivfigissariaKar-
poK, nålagauvfigdle tamatumunga pi-
ssugssåungilaK. ajornartorsiut nåma-
ginartumik anigorneKarsinåusaga-
luarpoK nålagauvfiup tapissutigissar-
tagkane atorungnaersikaluarpagit, ta-
matumungale taorsiutdlugo nangmi-
neK kommunitdlo inugtaussunut na-
lunaerutigssatik avisérKatigortitalera-
luarpatigik, tamåname uvdlumikut
nunaitarfigpagssuarne åndgssutdlua-
gåungitsumik sule ingerdlåneKarmat.
inugtaussut inatsisitåt maleruagag-
ssatdlo pilersineKartarångata perKig-
sårtumik tusardlerneKartariaKartar-
put, taimatut aulajangiussat pingåru-
teKartut nailisardlugit erKartomeKar-
tarnere, akit tåukualo avdlångutigi-
ssartagait kommunip iluane, KGH-me
GTO-milo — umiarssuit tingmissar-
tutdlo tikitarfé autdlartarfilo, naut-
sorssutit aningaussartutigssat nåla-
gauvfiuvdlo sulivfiutainit aulisagka-
nitdlo sulivfigssuarnit kisitsisit, pisiat
tunissatdlo kommunit pigissåinit, av-
dlarpagssuitdlo tusardliuneKartåså-
put.
avisérKane akilivdlune annoncilini-
kut nålagauvfik tapissuteKarpatdlåli-
sagaluarune nåiagtai amerdlivatdlå-
saKaut. sordlo inuiait sujuarsimassut
aviseKarneK pingitsorsmåungikåt, tai-
matut amerdlanerit isumåt maligdlu-
go piginautitauvdlutik inugtaussut mi-
lugkungnaersimassunik aviseKarneK
pingitsorsmåungilåt.
Alfred Toft, Nuk.
kingmeKarfingne amigautåuput
mérKanut ungalugkat
sujulerssuissussumit tusatsdåsavdlu-
gulunit ilimagisimångikaluarpata o-
KarneK uvanga ingerdlatamik ajortit-
siniartunga. kalåtdlit aulisartut ataut-
simordluta sulissutagssaråvut ningi-
tagarssutitåne amigautausinaussut
kukunerusinaussutdlo nipangiuninar-
niarnagit.
påsingilaråtaoK suna pissutigalugo
aulisariutit sapåtit akunere pingasut-
sisamat tikitdlugit uningassariaKar-’
tarsimanersut ivdlit OKamigtut kingo-
rårtigssat amerdlanerit tingmissartu-
kut agssartorneKartarsimagpata. ukiu-
nerane måna sila issaisangmat silar-
Kigtuarmatdlo martsip autdlartisima-
lernera tikitdlugo tingmissartut anga-
lauginarsimåput.
inersussutigiumavara KNAPP-ip
sujuligtaissuata A/G-me „Jakob Heil-
marm“ åma „David Olsen" pivdlugit
OKausé ilåtigut imåitut: — tåuko
nangminerssortunit pigineKaraluaru-
nik pigingnigtue aningaussatigut aju-
tornermit Kangale sapilerérsimåsaga-
luarput, angatdlatit taimak iluarsåu-
neKakulatigissut. angatdlatit taima
akisutigerérsut taimarssuaK iluarsar-
teKåtårtåsagpata kalåtdlinit nangmi-
nerssortunit pigineKalernaviångitdlat.
Hans Janus sen.
kalåtdlit frimærke
naussunik umassunigdlo
Kalipautilingnik ?
kalåtdlit frimærkinik soKutiging-
ningneK silarssuarme tamåkuni-
nga katerssuissut akornåne ag-
dliartuinarpoK. tamatumunga ata-
titdlugo dansken Canadamut nu-
nasinen, nautsivilerissoK Axel H.
Nielsen „Atuagagdliutit“nut ag-
dlagpon:
„frimærkinik katerssuissugama si-
larssuarmit tamarmit pissunik ang-
nertungåtsiartunik katerssugauteKar-
dlunga, nunanitdlo tamalånit tamå-
kuninga katerssuissut nåpitardlugit,
Kanigtukut erKarsautigilersimavara
KanoK nuånertigisagaluartoK kalåtdlit
frimærkinik takusinaugaluaråine nau-
ssunik umassunigdlo Kalipautiligkanik
åssiliartalingnik. Kalåtdlit-nunånit
frimærkit måna frimærkinit kater-
ssugautilingnit piumaneKaréKaut, su-
lile ajunginerusagaluarpoK Kalåtdlit-
nunåne pingortitarssuaK alingnaKi-
ssok frimærkit avKutigalugit nivtar-
såuneKarsinaussugpat imaKa påkalu-
ssanik naussunigdlo ilavdlugit, tama-
tumunåkut inuiait avdlat frimærki-
nik soKutigingnigtut påsisagaluarmå-
ssuk Kalåtdlit-nunåt serminåungitsoK
aputåinåungitsordlo.
Kanormitauva isagaluarpa savat ka-
terssat, hestit nerssussuitdlo nunåu-
mitut åssiliartaliusinaugaluaråine?
imaKalunime nåparsimavit, radiouar-
fit, sinerssortautit imalunime igdlor-
ssuit nutåliaussut?
isumaKarpunga ajornåsagunångika-
luartoK sordlo Kalåtdlit-nunåta lands-
rådiata atautsimlnerisa ardlåne suju-
nersuteKartoKarsinaugaluarpat Ka-
låtdlit-nunånut ministerimut, imaKa-
lo tåssånga ingerdlaterKingneKåsaga-
luardlune agdlagkerissartoKarfik piv-
dlugo ministereKarfingmut."
Axel H. Nielsen åma ilåtigut ag-
dlagpoK:
„nauk 1929-p kingoma Canadame
najugaKarsimagaluardlunga, canada-
miumik nuliaKardlunga mardlungnig-
dlo KitornaKardlunga, taimåitoK er-
Karsautigiuagara tåssa: „Danmarkime
inungorsimavunga!" — kigsautimalo
angnerssaråt Danmarkip, Savaling-
miut Kalåtdlit-nunåtalo iluanårnig-
ssåt sujumukarnigssåtdlo."
Axel H. Nielsen,
Box 82, Kinnaird, B. C. Canada.
aperxut tamåna pivdlugo Vmd-
name nakorsau P. H. Alsbirk ag-
dlagpoK avisérname „Nasigfik"-
me:
kalåtdlit mérartaisa — åma Cmå-
name — mérxat ukiukineruvdlutik
tOKUSsarnerat Danmarkimingarnit Sa-
valingmiuningarnitdlo pingasoriåumik
sisamariåumigdlunit akulikineruvoK.
nåpålassameratdlo åma taimatut
ipoK. mérautitdlune nåparsimassar-
nerat inunex tamåt suniuteKarajug-
tarpoK, s. i.: nukigdlånganerussarput,
puait, saorne, kigutait, issait tusåniar-
neratdlo ajortianerussarput.
ukiutdlo måko mérxat isumagine-
Karnerisa tungaisigut inuiaKatiging-
nerup suniuteKartumik sulissussiniar-
nera tungavigssaKardluarpox. — mér-
Kat perxissusiat soruname angajorxåt
mérKamingnik tungiuinerånit suniu-
teKartorujugssuvoK. — kisiåne inuia-
xatigigtut inuneK mérKanik isuma-
gingningnerup tungåtigut suniuteKar-
nerussariaxarpoK, taimailivdlunilo a-
ngajorKåt ikiorserneKarsinaugaluar-
mata mérKamik perKigsutiniarnig-
ssåinut.
Kingmit måne igdloKarfingme niu-
vertoruseKarfingnilo tamane nåpitag-
ssåuput, ukiumilume inussutigssar-
siornerme pingitsorneKarsinaunatik.
erKarsautigineKarsinaunerdlunile
Kingmit åma mérKat ukiumingne su-
jugdlerne perKigdluarnerunigssara-
luånut, sånginerunerånutdlo nåpauti-
nutdlo akiusinåussutsimut sångineru-
nerånut perKUtaussunut ilaungmata?
silåinarigsume akunerit ardlagdlit
uvdlormut anértarneK sapåtip akune-
re sujugdlit inungornermik kingorna-
gut sapåtip akunere mardluk sisamat-
dlunit ingerdlaneråne anértineKartar-
nerat perKingnigssånut suniuteKarto-
rujugssuvoK. silåinarme sukuluitsoK,
panertoK nigdlatårtordlo silamivfigi-
savdlugo igdlup mikissup iluane kia-
rujugtumit silåinalugtumitdlo inuit'
ardlagdlit isersimavfigissånit pitsau-
neru j ugssu vok.
anånardle kalåliussoK pisinauner-
poK nålungissane uvdlut tamaisa na-
lunaerKutap akunere pingasut uvdlor-
mut silåinarigsume sinigtisinauvdlu-
go, mérKerinermut påsisimassaKartut
sujunersuteKarnerat nåpertordlugo?
tåssaKauna igdluliortiternerme pi-
lerssårusiane Avangnåne Kujatånilo
inuit ukiune måkunane atorniarfigisi-
naussatuåne pissortaussunit tamåko
erKarsautigineKarsimagpat.
igdlune boligstøttimit atorniagau-
ssune Kingmenarfiussune ilauutaring-
nut sananenartartune ungalugkat
mérxanut inigitinenarsinaussut sana-
nenartariaKardluinarput igdlut sar-
Kåine inigssitdlugit, mikissunik jca-
fangnaitsunik, matulingnik parnaer-
sautitanartunigdlo.
sorunamiåsit aningaussanik nale-
Karput. kisiåne mérKap perKingnigsså
erKarsautigalugo taimatut atusagåine
kussanartumik naleKardluartumigdlo
atorneKarsimåsåput inuneK tamåt
iluaKutaussugssamik.
isumaliorKutit tamåko akuerineKar-
sinaugpata KingmeKarfiusisune nålag-
kersuinerme atorfeKartut tamåkua pi-
viussungortiniarssarissariaKarpait
Kingmit sumltarnerat erKarsautigalu-
go. taimalo Kingmit najugarissåta ilå
angnertungitsoK mérårKanut ericigsi-
simårfigssångordlugo. Kingmit sume
tamåne månåkut angalaortarput! ima-
lunit piårnerpåmik måne igdloKar-
fingme tamanit atorneKarsinaussu-
mik peKartariaKarnigsså sulissutigi-
ssariaKånginerdlune sordlulunit bør-
nehavimut nåparsimavingmutdlunit
atatitdlugo?
anånatdlume soruname åma itsar-
tordlugo mérKamingnik kivssumiar-
dlugit silåinarigsartitdlugit anérussi-
ssarnerat taimaititariaKångilaK.
ungalugkat mérKanut anértitsivig-
ssat kingugdlermik atuagkanik ator-
niartarfingme atautsiminerme OKat-
dlisigineKatsiaKaut. oKatdlinerdle u-
nigtitariaKångilaK, anånat nålagker-
suinermilo suliaxartut måne tamåna
Kanormitauva isumaKarfigåt?
P. H. Alsbirk.
tamatumunga atatitdlugo „Nasig-
fik“ agdlautigissanarpoK:
nunavtale avangnarpasigsortåne
KingmeKarfiussune Kingmit naviali-
sitsissamerpagssue erKarsautigisagåi-
ne pissariaKardluinarpoK tamåkulior-
nigssamut norKåissutaussartut akuer-
ssårneKarnigssait. — sanaortugkatdlo
„autdlartitanut" inigssiat åmåtaoK ig-
dluliortiternerme atorniartarfiup inui-
narnit atorniarfiussartup aningau-
ssautaisa ilåinit akuerssissutaussartu-
nit sananeacartartut tamarmik unga-
lugkanik pingitsoratik pilerneKartar-
tut, erKarsariarnångitsungilaK suna
pivdlugo „kalåtdlitaoK" åma tamatu-
munåkut ingmikortitåusassut, atorfig-
dlitdlunit kalåliussut atorfigtik piv-
dlugo igdlugissait taimåitoKångitsut
errortanutdlunit panersiviusinaussu-
nik pilerneKarsinaunatik. atago ta-
måna tamåkuninga suliaKartartut er-
Karsautigeriardlissuk .. !
Mac Baren
De 3 mest solgte Mac Baren tobakker
ÆNSCHUTZ
Det førende mærke
salonrifler i Europa
-----til disse rifler anbefales ICI pafroner
ÆVSCHUTZ
KorortuarKat
---KororfuarKanut tåukununga ICI patronit nalerxuneruput
Europame sananeKartartut pitsaunerssait
7