Atuagagdliutit - 15.04.1966, Blaðsíða 32

tapissutit aulisartut
iluaKutiginerpauvait
tapissutit 20 procente kisimik piniartoKarfivingnut iluami-
tåuput.
IH
GRØNLANDSPOSTEN
kilisaut pigingneKatigit
aningaussalivf igisa vat ?
umiarssuaK 500 tonsilik 7,5—8 mili. kr.-nik akeKasangatine-
KarpoK — iluagtitsisagune ukiumut 800.000 kr.-nik sivneKar-
toruteKartugssaussoK.
landsrådip sujunersutå nåpertor-
dlugo måna piårnerpåmik nålagauv-
fiup aningaussat akuerssissutigissag-
ssai KinutigineKartugssåusåput kili-
sautip Kalåtdlit-nunåne aulisarnerme
atugagssap sananeKarnigssånut, kili-
saut aulisagkat tunissat amerdlinig-
ssånut atorneKartugssauvoK taimåtaoK
kalåtdlit aulisartut inugtaussutdlo av-
dlat sungiusarfigssåtut. landsrådip
sujunersutigå pilerssårut aningaussa-
lersorneKåsassoK privatinit, nålagauv-
fingmit landsrådimitdlo. landsrådip
suliniarnermik autdlarnissugame nå-
pertutumik suniuteKaKataunigssaK pi-
gisavdlugo soruname kigsautigå.
saoK åmalo såkutinut sitdlimatinut
tamalånut inigssivfiusavdlune. umiar-
ssup KånisaortaoK nioraissarfik siku-
liorfigdlo.
umiarssup Kårpiåta atåne inungnut
inigssiat kingomatungåne sikunut
uningatitsiveKarpoK, aulisagkeriner-
mut sutdlivigssiaKardlune, såkugssa-
mausiveKardlune ineKardlunilo ma-
skinamik aKungnigssamut.
aulisagkerineK ima ingerdlåneKar-
tåsaoK: aulisagkat umiarssup Kåne
sulivfigssame, umiarssup saneraine
igdlugtut kugssiniussatigut ingerdlå-
neaartåsåput umiarssup Kane kilisai-
nermut atortume aulisagkanut matut
atortut mardluk avKutigalugit. kug-
ssiniussat isuine aulisagkat KaKer-
dluerneKartåsåput angissusertigdlo
maligdlugo ingmikortiterneKardlutik,
taimåtaoK aulisagkat sunerat najor-
Kutaralugo ingmikortiterneKardlutik,
tåssångånitdlo suliaringnigtarfit av-
Kusårtoriardlugit erruivingnut inger-
dlatericingneKartarput. sikulersorne-
Karérunik karsinutdlo igssorarneKaré-
runik lastimut itujaerssorneKåsåput,
lastivdlo karsit aulisagkanut pugssat
aluminiussut 2800 imarisinauvai.
umiarssup Kåvigssuata atåne aKua-
tungåne angutinut 8-nut inigssaKar-
poK, tåssaniputaoK nigdlatårtitsivik
ingmikortoK, maskinaKarfik, tanke-
Kariitdlo.
kilisaut mardlungnik motoreKartug-
ssauvoK tamarmik ingmikut 110 BHK
migssiliordlugo såkortussusilingnik,
avdlamik akornutigssaKartinago tåu-
ko atordlugit umiarssuaK 14,5 knob
migssiliordlugo sukåssuseKarsinauvoK
imalunit motorip åipåinå atordlugo
12,5 knob migss..
utorKalinersiutit nutåmik
åririgssussiviginigssåt
pissartagkat angnerpåt tåssaulisassut tuniutagagssat mingner-
påt — ukiarme akuerineKarsimassutut avguaKatigigsitdlugit
KagfagtineKåsassut.
utorKalinersiutit nutåmik årKigssuneKarnigssånut sujunersusiaK ministeriap
suleKatigigsitaisa suliarisimassåt landsrådivdlo ukiarme atautsiminerminit su-
junersutå sanigdliutdlugo landsrådip akuerssissutigå Kalåtdlit-nunåne utor-
Kalinersiutit pivdlugit ilerKorerKussaugatdlartugssamut nutåmut sujunersut,
tamatumane Kagfautigssat avguaKatigigsitdlugit 50 procent migssiliortugssauv-
dlugo, tåssa imåipoK landsrådip ukiarme sujunersutigisimassåtut. iluarsartu-
ssinek nutåk julip autdlaruautåne atulersugssatut sujunersutigineKarpoK.
sivneKartoruteKarnigssaK
ilimagineKardluartoK.
Norgeme umiarssualiorfiup, Ber-
gens Mekaniske Verksteder, angatdlå-
mut taimåitumut titartagaK landsrå-
dimut suliarisimavå, tåssalo kilisaut
sisangmik sanåK 499 BRT-iussOK 7,5
åma 8 mili. kr. akornåne akeKartug-
ssaK. kilisautip nautsorssutai amigar-
toruteKåsångikunik ukiumut aulisa-
gartarineKartugssat nalinginaussut,
pingårtumik sårugdlit, 5000 tonsiuså-
put. åssigingitsut pissutigalugit angat-
dlatip uningassarfigssai nautsorssuti-
galugit angatdlatip ukiumut pissari-
ssartagagssaitut 6500 tons migssiliu-
neKarput, taimåisagpatdlo ukiumut
sivneKartorutit 800.000 kr. migssiliu-
savdlugit.
kilisåumik pilerssårut landsrådip
sujornatigut OKaluseringmago kigsau-
tigineKarsimavoK kilisautip kalåtdlit
aulisartut iliniartitagssatut tigusinau-
jumårai. udvalgip isumaliutigssissutå-
ne tamånåtaoK tungaviginiarneKarsi-
mavoK sujunersutigineKarsimangmat
kilisautip initalersorneKarnerane
inugtaussut angnertungikaluamik
amerdlanerunigssåt nautsorssutiger-
Kuvdlugo.
OKatdlinermile Alibak Josefsenip
sujunersutigisså maligdlugo taimatut
initalersuinigssaK taimaitlnarneKar-
poK. sujunersut tåuna Alibak Josef-
senip kilisaut pivdlugo udvalgimut
ilaussortaoKatine Jørgen Olsen åma
Anthon Petersen sivnerdlugitaoK su-
junersut tåuna sarKumiupå, pissutiga-
lugo initalersuinerme avdlångortitsi-
neK akisuvatdlåsangmat åmalo pissa-
riaKarane, tåssame kalåtdlit aulisar-
tut kilisåume iliniartitausinåusang-
mata.
kisalo isumaliutigssissume oKauti-
gineKarsimavoK 1966—70-imut ani-
ngaussalissutigssanik pilerssårutit nå-
pertordlugit sujunertarineKartOK ikå-
nerssuame aulisarnerme atugagssatut
kilisautit pingasut pigssarsiariniar-
dlugit. kisiåne kilisautit aningaussa-
lersomeKarnigssåt taimåtaoK KanoK
iliordlune ingerdlåneKarnigssåt sule
aulajangivfigineKarsimångitdlat.
kilisautigssap sananeKautai
umiarssuaK sisangmik sananeKå-
saoK ingmikutdlo iluarsartussåusav-
dlune aKumigut kilisaiveKardlune Ka-
låtdlit-nunåta imartaine piniartugssa-
tut Nuk autdlåvigalugo tikitarfigalu-
gulo, taima nalunaiaivoK KGH-me
umiarssuarnik nåkutigdlissoKarfik.
umiarssuaK pivdlugo sujunertarine-
Kartut angnerssaråt Kalåtdlit-nunåne
nuname tunitsivit aulisagkanik nutå-
nik nerpiliagssanik pilersusavdlugit.
kilisaut takissuseKåsaoK 50 meteri-
nik, Kåmine nangmingmigut silissu-
sia 9,45 meteriuvdlune itissuseKarne-
ralo 4,3 meteriuvdlune. umiarssuartå
mardloKiussamik KåKartugssauvoK,
sujua KagdliuteKardlune aKumigutdlo
kilisautinik ningitsiveKardlune. nar-
Kane maskinaKarfiata avatåne tanke-
Karfisalo avatåine ikuneKésåput tan-
kit umiarssup nancanitugssat mardlo-
Kiussat imalunit tankit itisut dliamut
ingerdlatigssamut imermutdlo. umiar-
ssup Kårpiåta atåne pugssaliaK imer-
mut OKimaeKutigssamut atomeKarne-
rusaoK, kisiåne åma uliamut porine-
Karsinauvdlune. tanke sujordleK
imermut OKimailutarissamut taimåg-
dlåt atorneKarsinauvoK.
angatdlatip sujuatungåne angutinut
25-nut inigssaKåsaoK maskinålo ajcua-
nlsavdlune.
kilisautip Kåta sujornatungå Kulisi-
måsaoK, tåssanisåput silåinarigsai-
ssarfik, aKUgtarfik, ine sumlssuser-
siornermut radiumutdlo atortoK.
aKuatungå kilisautinik ningitsissar-
figtut amuartarfigtutdlo suliarineKå-
landsrådip udvalgiliåta, ilaussorta-
ralugit sujuligtaissoK, Erik Egede,
Jørgen Olsen åma Peter Heilmann,
ministeriap sujunersusiå landsrådip
sujunersutånut sujugdlermut sanig-
dliutdlugo misigssorsimavå påsisi-
mavdlugulo ministeriap tungavigssa-
tut sujunersusiå maligdlugo utorKali-
nersiutit KagfagtineKamigssåt iluari-
narnerussoK, tamånalo landsrådip
akuerssissutigå.
tungavigssame sujunertarineKarpoK
måna tikitdlugo tuniutagkat angner-
ssait tåssaulisassut ikingnerpåmik tu-
niutagagssat, tauvalo inungmut tapi-
siagssat tuniuneKarsinåusavdlutik
inungnik atausiåkånik pissariaKartit-
sineK nåpertordlugo aningaussat ta-
matumunga atugagssångortitat månå-
kut atugagssautitaussunit Kagfasing-
nerungåtsiaKissut iluåne.
aningaussat atugagssångortitat au-
laj angerneKåsåput inoKarfit avgorni-
lersugaunerat tungavigalugo. ministe-
riap sujunersutåne avgornilinigssat
sisamat suj unersutigineKarsimåput,
landsrådivdlo sujunersutåne avgomi-
linerit mardluinauvdlutik, tåssa ig-
dloKarfit tamaisa avgorneK 1-imitit-
dlugit åmalo niuvertoruseKarfit nu-
naKarféncatdlo avgorneK Il-me.
Kagfautivik tapisianipoK
utorKalinersiutit iluarsartuneKame-
råne måna atortussume avdlångutig-
ssat imåitut udvalgip sujunersdtigai:
1. aningaussat tungaviussut Kagfag-
tineKåsåput åipaKångitsunut 5 pro-
centimik åiparingnutdlo 20 procen-
timik.
2. inungmut tapisiagssatut aningau-
ssat atugagssångortitat Kagfagtine-
Kåsåput aningaussat tungaviussut
10 procentiånit 40 procentiånut ig-
dloKarfingne åma 20 procentimik
igdlOKarfit avatåine.
3. mérKanut tapisiat KagfagtineKåså-
put pissamertut tuniuneKartartut
angissuseKameråtut, måna ukiu-
mut tuniuneKartartut tåssauvdlu-
tik 820,80 kr.
tapivfigissaK
ingeniøre umiarssualiornermik su-
lialik Kjeld K. Rasmussen sujomåk
8000 kr-nik Træfondemit tunineKar-
toK måna 5000 kr-nik tunineKandgsi-
mavoK Kissungnik umiarssualiortar-
nerup — pingårtumik Kissimgnik au-
lisariutiliortarnerup — pitsaunerussu-
mik akikinerussumigdlo ingerdlåne-
Kartalernigssånik misigssuinermine
atugagssainik. tåussuma sulinine ilu-
agtisagpago aulisariutit nunavtinutaoK
sananeKartartut akikinerulerumåmig-
ssåt ilimanåsaoK.
4. utorKalinersiutigdlit nangmingneK
igdlumingne ingerdlatsingitsut pi-
ssartagåine 25 procentimik ilå-
ngausissameK atorungnåisaoK.
5. utorKalinersiutigdlit utorKait ig-
dluine najugaKartut kaussarfing-
miorissartagait ukiumut åipaKå-
ngitsunut 540 kr.-nut Kagfagtine-
Kåsåput åiparingnutdlo 1080 kr.-
nut.
6. tungaviussutut tuniuneKartartut
tåssaulisåput ikingnerpåtut tuniu-
neKartartut, tamatumalo nagsata-
rlsavdlugo ilåtigut pensionernikut
KinuteKamermikut aningaussat
utorKalinersiutinut tungaviussut
pisinåusavdlugit.
Kissugssarsiutit atissagssarsiutitdlo
avdlångusångitdlat, tauvalo åipaKå-
ngitsunut utorKalinersiutit ukiumut
3376 kr.-nit 3508 kr.-nut Kagfagtine-
Kåsavdlutik åiparingnutdlo 4064 kr.-
nit 4688 kr.-nut. inungnut 65-inik
ukioKalemermingnit aitsåt utoncali-
nersiuteKalerumassunut tuniutagkat
åipaKångitsunut 3820 kr.-nit 3976 kr.-
nut KagfangneKåsåput åiparingnutdlo
4496 kr.-nit 5204 kr.-nut ukiumut. ilå-
ngutagssåuputaoK inungmut tapisiat
forsorgsudvalgip pissariaKartitsinera
nåpertordlugo inungnut atausiåkånut
pissariaKartitsissunut tuniuneKartug-
ssat.
utorKalinersiutit iluarsartuneKar-
neråne avdlångutit ukiumut aningau-
ssartutit amerdleriautigssåinik 2,3
mili. kr.-nik nautsorssuneKarput. tåu-
kunånga udvalgip sujunersutå nåper-
tordlugo 20 procent landskassip ma-
tussagssarå, imalunit 460.000 kr. siv-
nerilo nålagauvfiup aningaussat ator-
titagssat pivdlugit inatsime nangmi-
nerissagssatut atugagssat 2,8 miil. kr.
ikiutinut taorsissutigssatut ilångune-
Karsimåput.
ministeriap ikiuinermut tungassuti-
gut suleKatigigsitaisa sujunersumik
nagsataKardlutik tikiutut navsuiautå-
ne ilåtigut ima agdlagsimavoK: „— su-
leKatigigsitat isumaKarput akuerssi-
ssutigineKartutigut (utorKalinersiuti-
nut tungaviussut 50 procentimik Kag-
fagtineKarnigssånik landsrådip ukiar-
me akuerssissutåtigut) tikisimavdlugo,
ilerKorerKussatut tungavigissagssaK
avdlångortingikaluardlugo ikiutau-
ssartunut angissuserititat tåuna nå-
pertordlugo iluarsartuneKarnigssåt
suniuteKardluinarsinauvdlune iluar-
sartussinigssatut suleKatigigsitat ator-
tiniarssarissånut, tauvalo ilåtigut Kå-
nglnameKarsinåusanatik inuit atau-
siåkåt mmaKarfingnilo atausiåkåne
inuniarnerme pigssaKamiarnikut åssi-
gingissuterujugssue.“
ministeriap sujunersusiåta landsrå-
dime OKatdlisigineKarnerane Kavsit
tungånit ersserKigsarneKarsimavoK,
utorKalinersiutinik KagfagtitsinigssaK
50 procentimik landsrådip akuerssi-
ssutigisimagå utorKait inuniarner-
mingne atugåinut ilisimangningneK
tungavigalugo, taimåitumigdlo 50
procentimik mingnerussumik Kagfai-
nigssaK akuerssissutigisinaunago.
autdlaisinut peuutigssanutdlo tapi-
ssutaussartut atorungnaersineKarnig-
ssånut sule pivfigssångorsimångilak.
Kinersissut isumåt påserKårtinago
landsrådimut ilaussortat tamåna au-
lajangivfigiumångilåt, tamåna OKat-
dlinermit ersserpoK.
Kalåtdlit-nunånut ministeriaKar-
fiup aperKUt sarKumigarå landsrådip
isumå påsiumasimagamiuk puissit
amisa akitsornerat tungavigalugo pi-
niutinut tapissutit atorungnaersine-
Karsinåusanersut.
tamatumunga atatitdlugo KGH-p
nalunaerssusiå sarKumiuneKarpoK, ta-
matumalo erssersipå nålagauvfiup ta-
pissutaisa katitdlutik 1,4 miil. kr. siv-
neKartut ilait 270.000 kr.-nait imalunit
20 procentingajait kisimik piniarto-
Karfivingnut Ausiait avangnånitunut
Tunumutdlo iluaKutaussut. ministe-
riap sianigerKusimavå piniartoKarfivit
avatåine aulisartut puissiniartarnerat
nuånarinardlugo piniartarnertut isu-
maKarfigissariaKarnerussoK.
KGH-p nalunaerssutå nåpertordlu-
go autdlaisit ilait 50 procentimit ag-
dlåt akikinerussungordlugit pisiariti-
neKartarput, tåssa niorKutigissagssa-
tut pisiarineKarnermingne, agssartor-
neKarnermingne aningaussartutitdlo
avdlat ilångutdlugit akiånit. taimåitu-
mik akigititagssanik sujunersume
akitsuinigssat nalunaerssorneKarsimå-
put ilåtigut måna akiussut 100% siv-
nerdlugo akitsordlugit.
sordlo tingmiarsiut atausilik Ste-
vens pisiaritineKartarpoK 120 kr.-nik
akilersitdlugo, akigssaviale tåssauga-
luardlune 251,82 kr. akigititagssatut
sujunersutigineKarput 285 kr. Kdror-
tuaraK atausinarmik imersagaK niu-
vertarfingme 125 kr.-nik akeKarpoK,
akigssavigigalua 211,82 kr., akigssåtut-
dlo sujunersutigineKardlune 250 kr.
Korortut Enfield pisiarineKarnerming-
ne atauseK akeKarpoK 225 kr., akig-
ssavigigalua 276,82 kr., akigititagssa-
tutdlo sujunersutigineKardlune 325
kr. piniutine avdlane peKutigssanilo
nautsorssutit taimaiginangajagput.
akigititagssatut sujunersutit katitdlu-
tik — ukiune kingugdleme mardlung-
ne pisiaussarsimassut avguaKatigigsi-
nerat nautsorssutigalugo — pisissar-
tut ukiumut 1,6 miil. kr.-ngajangnik
aningaussartutigilertugssauvait.
sujuligtaissup oKautigå autdlaisit
3000-it ukiumut Kalåtdlit-nunåne pi-
siarineKartartut ilarparujugssue auli-
sartunit umiartortimitdlo nunane av-
dlamiunit pisiarineKartarsimassut ta-
månale ikiutigalugit tapissuteKarner-
me sujunertarineKarane. Alibak Jo-
sefsenip ilångutdlugo OKautigå suliar-
tortitat autdlaisinik peKutigssanigdlo
pisiortortamerisa ukiune måkunane
pisiarineKartut amerdliserujugssuar-
simagait, tamånalo tapissuteKarnerme
suj unertarineKarna viångilartaoK.
Anda Nielsenip iluaKutaussugssatut
isumaKarfigå inuit sianigitineKarpata
danskinut inugtaussunut avdlanut
kigdleKångitsumik patsiseKartitåu-
ngitsumigdlo aulisarsinautitauneK a-
jornaratdlåsaoK — tdssa tamatumane
pingårtumik savalingmiormiut pine-
Karput — taimåtaoK autdlainiarsinau-
titauneK Kalåtdlit-nunåne Kalåtdlit-
nunåtalo kigdlingane Kalåtdlit-nunå-
ne najugaKavigsut pisinautitauneråtut
itumik.
folketingip udvalgiata Kalåtdlit-nu-
nåne inutigssarsiorneK pivdlugo inat-
sisip avdlångortineKarnigssånik OKa-
luseringnigtup akuerssissutigisimavå
avdlångortitsinigssaK ukiumut tug-
dlermut kinguartikumavdlugo. tamé-
nale sujorautdlugo najorKutariniagag-
ssat åssigingitsut landsrådip sarKU-
miutisavai, tauvalo Kalåtdlit-nunånut
ministeriaKarfiup avdlångutigssatut
sujunersutigssavik suliariumårdlugo
ukiamut landsrådip ilerKussutut a-
tautsiminigssåne OKaluserineKarsi-
naorKuvdlugo.
najorautarissagssat landsrådip aku-
erssissutigissai sujuligtaissup suliari-
simavai, imåiputdlo:
1. Kalåtdlit-nunåne aulisarnikut kig-
dleKarfiup iluane danskinut inug-
taussut tamarmik akornuteKångit-
sumik aulisarsinautitaunigssåt nu-
nap ilaine åssigingitsune kigdliler-
neKartariaKardlunilo patsisigssa-
KartitariaKarpoK kalåtdlit aulisar-
tue inussutigssarsiutimingne ajo-
KuserneKarKunagit.
piniartutut inussutigssarsiorneK ang-
nertunik nålagauvfingmit åma tapiv-
figineKartartoK.
kisiåne landsrådimut ilaussortat ar-
dlåinåtalunit nålagauvfiup tapissutai-
sa taimaitineKarnigssåt kigsautigingi-
låt aperKUt pivdlugo Kinersissartut
OKaloKatigerértinagit. tamatumunga
atatitdlugo erssencigsarneKarpoK nå-
lagauvfiup tapissutai péraluarpata
kalålimernit akitsorujugssuartugssau-
ssut. isumuKarputaoK akitsuinernit pi-
niartut såkortumik erKorneKartug-
ssaussut.
sårugdlingniarneK
januar-april 1966
Kalåtdlit-nunåne sårugdlit 1.4.66 ti-
kitdlugo tunissagssiorfingnut tunine-
Karsimassut nalunaerutigineKarnerat
maligdlugo tunissat katitdlutik sunut-
dlo niorKutigssiarineKarsimanere
imåiput:
tunissat aulisagkanut tissånut
nautsorssordlugit:
tarajugagss. pisiat.. 26 42 + 16
panersiagss. pisiat .. 367 173 -f-194
nerpiliagss. pisiat .. 51 549 +298
444 564 +120
Kulåne takuneKarsinaussutut 1.4.66
tikitdlugo tunissat tissångordlugit
nautsorssorneråne sujorna taimailine-
ranut tunissanit 120 tonsinik amer-
dlaneruput.
niuvertoKarfingne atausiåkåne
angussat:
Nanortalik ... 8 9 + 1
K’aKortoK . .. 93 106 + 13
NarssaK .. . 15 74 + 59
Påmiut ... 31 45 + 14
Nuk ... 103 40 -T- 63
ManitsoK ... 27 192 + 165
Sisimiut ... 0 0 0
Angmagssalik ... ... 167 98 69
444 564 +120
Kulåne taineKartut saniatigut Nung-
me sulivfigssuarmut (K’eKertarssuat-
siait ilångutdlugit) 1.4.66 tikitdlugo
sårugdlit 740 tonsit (tissåtut nautsor-
ssugkat) tunineKarsimåput sujorna
taimailineranut 111 tonsit tunineKa-
ramik.
1965-imut nalerKiutdlugo sujuariar-
neK 135,0 %.
1964-imut nalerKiutdlugo sujuariar-
neK 246,8%.
1963-imut nalerKiutdlugo sujuariar-
neK 146,5 %.
tunissanit tamanit ningitagarssutit
pigssarsiait: 491 tons, imalunit 37,7%.
2. Kalåtdlit-nunåne najugaKavigsut
danskinut inugtaussut pisinautitau-
juåsåput milumassunik tingmissa-
nigdlo imame nunamilo autdlai-
niarnigssamut, aulisagkanut piniu-
tit åssigingitsut atornigssånut, ka-
pisilingniarnigssamut åmalo nunap
ingmikortortaisa åssigingitsut iluå-
ne aulisarnigssamut.
3. aulisartut kalåliungitsut aulisagar-
taisa Kalåtdlit-nunåne tunissag-
ssiorfingnut tunineKartamigssåt
isumangnaitdlisaivigissariaKarpoK.
åridgssussineK måna atortussoK tu-
ngavigssatigut inerterKumik tungave-
KartitausimavoK, månale landsrådip
najoricutagssiarissamigut tåukununa
åssigingitsutigut akuerisimavå iluar-
sartussinigssaK tungavigssatigut aku-
erssortussoK — kisiåne kalåtdlit au-
lisartut soKutigissaisa isumangnaitdli-i
sarnigssåt tungavigalugo.
ilaussortat Kavsit uparuarsimavåt
savalingmiormiut autdlartitåinik isu-
maKatigingniuteKartarnerit takuterér-
simagåt, savalingmiormiut Kalåtdlit-
nunåne pissatik Kalåtdlit-nunåne tu-
nineKåsagpata kalåtdlisordluinaK atu-
gagssaKartitauvdlutik — tåssa kalåt-
dlisut aulisartutut — aulisarnigssar-
tik kigsautigingikåt.
udvalgip ilaussortaralugit Alibak
Josef sen, Jørgen Olsen åma Anthon
Petersen inussutigssarsiutinik inatsi-
sigssap nutåp sujunersutigineKartup
ingmikortue atausiåkåt pivdlugit mi-
nisteria OKaloKatigissugssauvå.
aulisarnerme
naligigsitsinigssan
savalingmiormiut pissatik Kalåtdlit-nunane fabrikinut tuni-
ssåsagait aulisarnikut kigdleKarfiup iluane aulisariunagunik.