Atuagagdliutit - 29.09.1966, Qupperneq 19

Kalåtdlit-nunåt tamanit
méridorfiimer paj u vok
Kalåtdlit-nunane inugtut atugkatigut ajornartorsiutit angner-
ssaråt uverssagkat amerdlavatdlårnerat. taimatut Nungme mér-
Kat inungortartut agfait sivnerdlugit uverssagåuput, nakorsau-
nen Bent Harvald OKarpoK
Nungme landshospitalime Kåumatit
Kulingiluat sulisimavdlune nakorsau-
neK dr. med. Bent Harvald mana uter-
poK Bispebjergime nåparsimavigssu-
armut atorfeKarfigissaminut. nakor-
sauneK nunavtininermine påsissaKar-
simaKaoK misigssuinerminilo påsissai
soKutiginardluinardlutik. taimatut o-
KarpoK avisimut „Berlingske Aften-
avis“-imut:
„KaKutigortungilaK kalåtdlit niviar-
sissat sapåtip akuneranut åssigingit-
sunik 20—40 ilaicartardlutik. Kalåtdlit-
nunånile tamatikarneK avdlatut issi-
gissariaKarpoK. tamåna pissuteKarsi-
magunarpoK KangaunerussoK Kalåt-
dlit-nunane inuniarneK sule ajorna-
kusordluinaratdlarmat ingmut pug-
tagsinaujumavdlune tamaviårnermik.
Kalåtdlit-nunånile arnanik akilersit-
dlutik atortitOKartångilaK.
KangaunerussoK pissariaKarsimavoK
Kalåtdlit-nunane arnat sukutdlunit
nårtusinaunigssåt, inuit nungukiartu-
nginigssåt sujunertaralugo. taimane
mérKat toKussartut amerdlasimaKaut,
amerdlaneritdlo utorKaleriaratik to-
Kussarsimavdlutik.
uvdlumikutdle Kalåtdlit-nunane i-
nuit tupingnåinartumik amerdliartu-
lersimåput. inungnut 1000-inut naut-
sorssutdlugo Kalåtdlit-nunane inu-
ssartut måna 50 sivneuarput, Dan-
markimile 17-inauvdlutik. ukiune ki-
ngugdlerne Kuline Kalåtdlit-nunane
toicussartut Danmarkimisut ikigtigi-
lersimdput, tuberkulose kinguariarsi-
mavoK atunera Danmarkimisungajak
ilersimavdlune. åmåtaordle mérKat
toKussartut ikilisimåput. ukiune ki-
ngugdlerne inuit amerdliartupilorner-
ssuat pissutigalugo ajornartorsiuter-
pagssuit Kalåtdlit-nunane pilersimd-
put.“
mérKat sumiginagkat
nakorsaunerup ersserKigsarpå nu-
navtine inoKatigigtigut ajornartorsiu-
tit angnerssarilersimagåt uverssagkat
amerdlavatdlårnerat. taimatut Nung-
me mérKat inungortartut tamarmik
agfait sivnerdlutik uverssagausimå-
put, Nungmilo mérKat kalåtdlinik a-
nånagdlit 100-nit 20 Kavdlunånik atå-
taKarsimåput.
tamåna pivdlugo nakorsauneK Bent
Harvald OKalugpalårpoK: „uvagut ta-
måna Kanimut misigssuatårsinausima-
varput sordlo jumugssanik iliniartit-
sinikut. jumugssat 10—15 atautsikut
illniartineKartarput. tåukuninga atau-
sinaK uveKarpoK, tamarmigdle ataut-
simik mardlungnigdlunit méraKarput.
jumugssat sisamåkutårdlutik mardlu-
kutårdlutigdlunit igdluarKane ineKar-
put, amerdlanertigut mérait nåkutigi-
neKåsanatik. nåparsimavingme mér-
Kanut KimatsivigssaKaraluarpoK a-
merdlångitsuinarnutdle amale mérKa-
nut pingasut inordlugit ukiulingnut
ikardluk kukussumik
inigssmeKarsimassoK
aussait måna imap itissusianik ugtortainerme påsineKarsima-
ssok — „Hvidbjørnen“ aussaK måna suliagssaminik nåmagsing-
nigsimassoK Kanganit sivikinerussumik nunavtinikaluardlune
imap itissusianik ugtortaut „Hvid-
bjørnen“ ivsåinaK avalagpoK uåu-
matine pingasune nunavta imartåne
sulerérsimavdlune. ikardluit ardlag-
dlit navssårineKarsimåput, ikardluit-
dle ardlagdlit nunap åssingine pisor-
kanitut angnertumik ujarneKaraluar-
tut nanineKarsimdngitdlat. aussavdle
ingerdlanerane umiartortunut atugag-
ssanik nunap dssiliornerme navssåt
pingårnerssaråt ikardluk dssine piso-
uaunerussune kukussumik inigssine-
KarsimassoK. ikardluk Påmiunit Ar-
sungmut nunap iluagut avKutånut nu-
nap dssingane inigssineKarsimaner-
minit sømil atauseK migssiliordlugo
■k aningneruvoK, Kanigtuararssuvdlu-
gulo angatdlatit ingerdlaortuarsimd-
put, „Hvidbjørnen“ip nålagå orlogs-
kaptajn K. Kærgård oKalugtuarpou.
sikut silalo akornutaussut
„Hvidbjørnen" ukiut tugdlerlt åi-
pagssåt nunavtinitoK ukioK måna Ser-
mersunit Arsup erKånltunit Nunar-
ssuit uiardlugit Kap Thorvaldsen a-
nguvdlugo nunap åssiliorsimavoK. —
ukioK måna sømilit 400 migssiliordlu-
git angalaorpugut, Kanganit mingne-
rulårtumik angalavdluta ilåtigut pi-
ssutigalugo angerdlardluta amutikiar-
tortariaKaravta, orlogskaptajn Kær-
gård OKarpoK nangigdlunilo: — ukioK
måna Kåumatine pingasuinarne suli-
galuardluta — amerdlanertigume Kåu-
matine tatdlimane sulissaravta — su-
liagssavtitut sujumut aulajangersima-
ssavut nåmagsivavut. inuit 135 mig-
ssiliortut „Hvidbjørnen“ip angatdla-
titdlo avdlat suleKataussut inugtait
aussaK ilungersuarujoKaut. sikorssuit
akornutigåvut, julilo nåvdlugo augu-
stip KerKa tikitdlugo silardlungårmat
sordlo uvagut „Hvidbjørnen“imitugut
Kåumatip åipagsså avigdlugo Kalåt-
dlit-nunåt takungilarput.
— decca-stationeKarfivut pingasut
ukioK måna ukunane inigssisimåput,
Avigait erKåné, Arsup KeKertarssuane
Nunarssuitdlo kujatå’tungåne Malene-
fjeldeme. „Hvidbjørnen" nunap ava-
tåsiuinarpoK. sapingisavtinik nuna
patdligtortarparput avåmutdlo 120 sø-
milit tikitdlugit ugtortaissardluta. i-
map nancata nunamut Kanigtortå sø-
milinik 25-nik avasissusilik tikitdlugo
atitussuseKarpoK, tamånilo 200 mete-
rinik itissusilingmit 2000 meterit tikit-
dlugit itiseriapilorneKarpoK, tamångå-
nitdlo itisiartuårdlune 3500 meterinik
itissusilik tikitariaKarpoK.
— sorssutérKat ilåt amerdlanertigut
„Tejsten", uvagut tunungmut tikitag-
kavtinit KeKertat avatdlit tikitdlugit
ugtortaissarpoK SKA-båditdlo angat-
dlatit nunap iluatigortut avKutigissar-
tagait ugtortaivigissarpait.
nunap åssinge nutånik
taorsertarniarsigik
— nunavta Kitåne KaKugo inisavise?
— iluagtitsisaguvta sule aussat
mardluk-pingasut „Hvidbjørnen“ip
Kitåne suliagssarissai nåmagsiniagag-
ssaråvut. sikorssuitdle akornusersoru-
jugssuarsinauvåtigut, taimaingmat
Nunap Isuata KaKugo uiarnigsså OKau-
tigineK saperparput. SKA-bådit sule
suliagssaKaKaut. tåuko suliaisa ilar-
pagssue ingmikut suliarerKussaussar-
put, sordlo angatdlavit aulajangersi-
massut, umiarssualivit erKaitdlo il. il.,
nunavdlo iluatigut avKutigineKartar-
tut ilarpagssue Nunap Isuanit Uper-
navik tikitdlugo sule suliagssaisa ila-
gait, orlogskaptajn Kærgård OKarpoK
ersserKigsaivdlunilo nunat åssinge i-
marsiortut atortagait pigissat akugtu-
ngitsunik nutångortitariaKartartut,
tåssa nangmingneK sulinermingne på-
sissatik nutaunerpåt umiartortunut
nunap åssiliorfingme suliarineKar-
dlutik inerneKartutdlo ilångussorneT
Kartarmata.
Janus
taimågdlåt. jumugssat iliniarnerming-
nut atatitdlugo suliartik nåkutigissug-
ssauvåt amale atuartitaunertik. anger-
dlarunigdlo isumagisavait iliniagag-
ssatik mérKatigdlo.
landshospitalime nakorsauneruvfi-
gissavne unigtartut amerdlanerpårtait
mérauput. mérarpagssuitdlo uverssag-
kat unigtarput sumiginagaoKissut. ku-
maKardlutigdlo kilaKartarput larnimi-
kutdlo akornuteKardlutik, tåssa ing-
miniginagauvatdlårnertik pissutiga-
lugo.
taimåitordle anånaussut mérKat aju-
ngivigsumik pivait. unuit tamaisa pu-
laortarpait ilagsiordlugitdlo aKagsu-
tardlugit. ingassagtumik mérKanik
pårinerdluinermik Kalåtdlit-nunane
takussagssaitångilaK. kalåtdlimik mér-
Kamik perssugtarneKartumik takusi-
mångisåinarpunga."
nårtunavérsautit
soKutigineKångitdlat
Kalåtdlit-nunane mérKat inungor-
tartut taima amerdlatigingmata ta-
måna ilåtigut pissuteKarpoK nårtuna-
vérsautinik atuinigssamik kalåtdlit
ornigissaKånginerånik. mérKiorpat-
dlånginigssaK måna påsisitsiniutigine-
KarnialerpoK, tamånale ajornakusor-
torujugssuvoK, nakorsauneK OKarpoK
nangigdlunilo:
„kalåtdlit KautussaKarnerussut so-
Kutigåt nårtunavérsautinik atuinig-
ssau, amerdlaneritdle tamåna ornigi-
ngingmdssuk soruname suniutiligssu-
artut OKautigineKarsinåungilaK. Nung-
me nårtussut tamaisa aukitdliorsora-
lugit misigssorsimavdka avdlarpag-
ssuarnigdle åma påsissauarfigisimav-
dlugit. arnat arfineK mardlungnik ar-
‘fineK pingasunigdiunit méragdlit ag-
dlåt OKartarput mérartårmgkusugdlu-
tik. taimågdlåt Nungme påsineuarsi-
mavoK mérKat inungortartut ikileria-
lårsimassut.
nårtuersitsinigssaK kalåtdlit arnat
erKarsautiginerdlunit ajorpåt. kalåt-
dlit arnat ikigtuminérånguit kisimik
nårtuersinigssaK kigsautigisinauvåt,
måssa inatsisit tamatuminga ajornar-
titsingikaluartut.
anånanik ikiuissarneK måna Kalåt-
dlit-nunane suniutilerpoK. arnat når-
tuersikumassut OKartåinarput tamå-
na kigsautigigigtik, nangmingneK u-
verssagauvdlutik peroriartornerming-
ne misigdlersimagamik Kitorngartåg-
ssatik ingminermigsut atugardliorKu-
nginamikik.
kinguågssiutit nåpautait
nåpautipilup akiorniagauneranut tu-
ngatitdlugo nakorsauneK Harvald o-
KalugpalårpoK tamåna ilimagissamut
nåpertutumik ingerdlasimångitsoK.
gonorrhoemik nungusainiarneK sujor-
na autdlarnerneKarsimavoK nakor-
saK ikiortålo igdloKarfingne umiar-
ssualiviussune niuvertoruseKarfingni-
lo misigssuisimavdlutik åipaKångitsut
15—30 ukiugdlit akornåne. tamatuma
kingorna gonorrhoersut ikileriangåt-
siarsimåput, månale ardlalingne nå-
kungikunut niorKuteuartartOK
Leverandør til
det kongelige danske hof
STEFF
KVALITETSVARER
overalt i Grønland
niorKutigssat pitsauv-
dluartut Kalåtdlit-
nunane tamarme
pautigdlit Kangatut amerdlatigilersi-
måput.
gonorrhoe kalåtdlit imåinåungitsu-
tut issigineK sapingajagpåt. nåpautip
bakteriai tåukugaluartut kalåtdline
Kavdlunånilo atugaussarnera éssigl-
ngilaK. kalåtdlit OKineralårssuarmik
atortarpåt malungnauteKartingingaja-
vigdlugo.
Kavdlunåt amat gonorrhoersut ilu-
mikut aserutorKajåssarput, tamånale
kalåtdline arnane KaKutigOKaoK. Dan-
markime arnarpagssuit gonorrhoep
kingunerissånik månigssaKarfingmi-
kut marniliutorsimassut nårtusinau-
jungnaertarput. tamånale Kalåtdlit-
nunane KaKutigOKaoK. dr. Harvaldip
Kanigtukut takusimavå kalåleK arnaK
15 anguvdlugit gonorrhoersimagaluar-
dlune mérKiortuarsinaK.
Kavdlunåt gonorrhoersimassut ku-
mik avKutånik nerukitdlissortarnerat
KaKutigortungilaK, kalåtdlinile taimai-
gane. Kavdlunåt angutit åma Kinersi-
mikut aserutorKajåssarput, tamånale
kalåtdline KaKutigOKaoK.
gonorrhoemik sukuminerussumik
misigssuinikut påsineKartarput kalåt-
dlit atoKatigigtarnermingne pissusé
Kavdlunånit avdlaoKissut. taimatut
KaKutigortungilaK kalåtdlit ukiukitsut
gonorrhoemik tunitdlagaussarnerat.
Kanigtukut påsineKarsimavoK Nup
erKåne niuvertoruseKarfit ilåne mér-
Kat ardlagdlit 6—10-nik ukiugdlit go-
norrhoemik nåpauteKartut.
nakorsair Alf Berthelsen 1904-me
atuagkiorsimavoK kalåtdlit pissusinut
tungassumik, taisimavålo Kalåtdlit-
nunane KaKutigortungitsoK mérKat a-
toKatigingniartarnerat tamånalo ajor-
tutut issigineKångitsoK. OKalugtuari-
simavå kalåtdlit Kitatdlutik nuåna-
tartut påsigångamiko Kitomatik arne-
riniartalersimassut anguseriniartaler-
simassutdlunit.
nakorsauneK Harvald naggatfigut
OKarpoK: „kalåtdlit pissusé entåisa-
gåine puigortariaKångilaK uvdlumikut
kalåliuvdlune KanoK ajornakusortigi-
sassoK, kalåtdlit inussauseK sungiusi-
massartik Kimatdlugo avdlardluinaK
måna atuatdlangnialersimangmåssuk."
Trikotage
Dame og herre trikotage. Strøm-
per, småting med videre. Forlang
venligst vareliste. Kun salg til for-
retninger.
Fa. Viggo Trustrup
Manufaktur En Gros
Hillerød.
REJSEGRAMMOFONER
brugte • med 10 grammofonplader
OKalugtartut angatdlétagkat
atornikut — OKalugtartuvdlo
nQtai 10
85,00 kr. + nagsiånerata akla ilångut-
dlugo tlgunerane akillgagssångordluglt
nagslåneKåsåput
Kr. 85.00 + porto, sendes pr. efterkrav.
The Old Record,
Elmegade 10, København
__________________i_______________l
Musikhuset
ALGADE 27 — VORDINGBORG
Grammofonplader
OKarlugtartup nQtai
Harmonikaer
supufaussaf
Guitarer
guitaril
Mundharmonikaer
Kanerssorrissal
Alle ordre ekspederes
omgående
plniagkat tamarmik eminavik
nagsiuncKåséput.
Forlang gratis katalog
katalog akeKångltsoK
piniarniaruk.
nuerssarnigssåta sukangåssusigsså:
Kilariarnerit 14-it 5 cm naligåt
angfssusermut ...........................
nuerssagagssap anglssusigsså ...........
tunugssa:
nuerssautinlk nr. 2 ‘/»-nik ..................
autdlartitsigit nuerssautitdlo 12-lt Koruårtu-
mik (silåm. 1. ilungm. 1) nuerssariardlugit
nuerssautit nr. 3-nut taorserdlugit manlgsul-
narmlk Kumut nangiguk ........................
taklssuseKalerneranut. Igdlugtut unigssånut
5-inik inårslglt kingullnilo Kåvanlt nuerssa-
lernere tamaisa: 5-lt nuerssåklt, 2-t ataut-
sikut. 38-ngornerånut taimak ilångartisaoK.
igdlugtutdlo 1-imik inårseriardlutit, sivnere
36-t nåtitartumut niigdluglt.
sfigsså:
tunuatut nuerssåsaok, tåussumatutdlo llå-
ngarterdlugo. 48-ngorpata Kiterdlit 10-t nå-
titartumut noriardlugit, sanerai ingmikut
nuerssésåput, nuilåta nalåne 5, 4, 2 amalo
1-imik mardloriardlugo iléngartardlugo.
taligssai:
nuerssautinik nr. 2 ‘/«-inik .................
autdlartitsigit 5 cm-itdlo Koruårtumik nuer-
ssariardlugo nuerssautit nr. 3-nut taorserdlu-
git. manigsuinarmik nangiguk nuerssåume
sujugdlerme Kilariarnerit ....................
tauva nuerssautit 6-igssåne 1-imik ilassar-
dlugit .......................................
taligssaK 44 cm-imik takissuseaalerpat — ta-
kissuseritikumassaK tikigpago — tunuatut i-
långartilisaoK 26-ngornerånut, igdlugtutdlo
1-imik inårseriardlutit sivnere 24-t nåtitar-
tumut nflgdlugit.
taligssai:
nuerssautinik nr. 3-nik ......................
autdlartitserlardlutit nuerssautit 17-it Koru-
årtumlk nuerssåkit nuerssåumilo kingug-
dlerme akugtoKatigingnik .....................
kingullne nuerssautit 10-gssåne igdlugtut 1-
imlk ilassardlugit ...........................
45 cm-imik taklssuseKalerpat — takissuseri-
tikumassaK tikigpago — igdlugtut 4X2 — i-
nårserKåriardluitt sivnere atautsikut inåkit.
katiternigsså:
Kipiniliornere kisisa pinagit iluamik naKi-
guk. tuvé merssukit, nuilålo ilungmut ma-
nigsuinarmik nuerssalerfiatigut peKeriardlu-
go merssOtdlugo. tale merssoriardlugit iku-
tiklt. naggatåtigut merssornere naKikit.
MODEL 697
arnap
tulujua
38—40—42—44-migdlo
angissusilik
atortugssal:
FREESIA CREPE
nuerssautit nr. 2‘/s åma 3
nuerssautérKat nr. 2‘/t
imalunit aminerulårtut silingnerulårtut-
dlunit sukangåssusigsså maligdlugo.
38 40 42 44
7 7 8 9-t Kipissat
122 128 134 140
35 36 37 38 cm
60 62 64 66
66 70 74 78
110 116 122 128
48 52 56
56 60 64
80 60 64

19