Atuagagdliutit - 29.09.1966, Qupperneq 29

mugsiau
agdL: Karl May
tidssiri y-
iiybodr
nugi.: Peter Nielsen
siortut
(nangitaK)
Schwartz tupigusuatdlagtorujugssu-
vok navguaitsorniartartumik dsjurit
ilanartut tusaramigit.
„kinauna tåuna navguaitsorniartar-
toK?“ — „tåuna angut KaKortuvoK. u-
vagut ilisarisimångilarput. sejad ifja-
limik — navguaitsorniamik — taigi-
nartarparput. angutauvoK tusåmassa-
rujugssuaK. sapitsuliai kikutdlunit
nalungilait. uvdlume maunga pivoK.
maunga patdligtailissamut ilagårput."
— „maungånime sumungnarniarpa?"
— „aperinginavko naluvara." — „uva-
nga åma patdligtailissaK takujumaga-
luarpara. taikunga ilagisinauvisigut?"
— „Kainiaritse, uvanga tikeråråvse.
ingnigssaileKingilagut aulisagauteKar-
dlutalo, nerissagssaicardluarpuse."
tauva patdligtailissaK angalaortipå.
takussagssaKarpatdlangilaK, arssat
Nilivdlo perajuinik Karmaliat ikuma-
nikut. iluatigineKarsimassut sumut
tamaunga katerssupalåginarsimåput.
inugisimassåinut utertilerssårneKångi-
vigput. tigdlikumisågåinaviuput.
Schwartzip Ibn es Sirr umiatsiamut
atertipå KanoK pissoKarneranik inue
nalunaerfigiartortitdlugit. autdlarnig-
ssamingnut piarérsimåsåput. dsjurit
akornånipoK angut tåuna Schwartzip
Kingumik issigisså. palisimagaluarpoK,
kisiåne KaumaKigame erninaK taku-
neK ajornångilaK negerit ilagingikåt.
kinåta ilusia araberinut erKainarne-
ruvoK. angisujungilaK, kisiåne neri-
nagtuvoK pitdlagunartuvdlunilo. nasa-
viutilingmik KagdlersauteKarpoK naså
Kauminut sikitivigsimassaminik. amå-
nik nuiussanik aloicuteKarpoK, tigu-
miarpålo autdlåissuaK mardlulik slo-
vakip erKartorsimaKissavta „atåtaK
arKanilingnik nujalik“mik ateKartine-
Kartup autdlåissuata taimaerKater-
dluinå. KiteKune tikivigdlugo umig-
ssuaKarpoK Kérssårtorssuarnik. kinå
sagdlukujuvoK sumik ajorungnaersi-
nåungitsumik nåpauteKartutut issiko-
Kardlune, sordlulunit sumik misigi-
ssapalåKarsimassoK maKaississaKartu-
artordlunit. kisiåne issai tårtut tuku-
massuput tagpigsorujugssuvdlutigdlo.
„tåssa sejad ifjal — navguaitsorni-
aK,“ negerit nålagåta takornartanut
påsitipå. „BelandaliarnigssaK Kanon
navianartigissoK tåussuma OKalugtu-
sinauvåse."
„Belandaliarniarpise?" sejad ifjal a-
perivoK doktor Schwartz timå åmut
nåssårdlugo umitigalugo.
„uvanga kisima tancavungnarniar-
punga,“ Schwartzip akivå.
„sapéKautit. aperilavkit, nagguve-
Katigit kikut ilagaigit?“
„nagguveKatigingnik ilaKångilanga.
europamiuvunga."
„sunauvfa. tauvame imaKa østrigi-
miuvutit?"
„ilumume. KanoK-ilivdlutit tamåna
erKoriarsinau viuk? “
„østrigimiunik ilaKartarérsimavunga
ilånigdlo åma ånåussaKarsimavdlunga.
taimanile østrigimiut nuånarilersima-
våka.“ \
„uvangale aperilavkit, kinauvit?"
„apereriånguånga. Afrikap-KerKanit
Dar Rungamit pissuvunga. inugsiar-
pagssuarnik kivfaKarsimagaluarpu-
nga. kisiåne akencama KOKagssivdlu-
nga sassusimavånga uvavnutdlo aki-
niutigalugo ernera autdlarutdlugo
ingminutdlo inugsiångortitdlugo. tau-
va inugsiautika tamaisa inugsiaujung-
naersipåka, tupika nunautikalo Katå-
ngutivnut isumagissagssångortipåka
autdlardlungalo ernera ujarniardlu-
go.“
„sulilo naninago?"
„åp. ukiorpagssuéngorput. ernivnik
nanissaKångilanga nunatoricavnutdlo
utersimananga. akeratOKarssuaraluni-
me takoncajangitdluinarpara. naggu-
veKatigit nårisartuarpåka ernivnik
tåmartumik sukutdlunit nalautsortu-
mik påsissaKarumårsoralunga. idris-
negerinit maunga pivunga Belanda-
mutdlo ingerdlai'Kingniardlunga.“
„aitsånguaK OKarputit Belandaliar-
nigssaK navianartorujugssussoK."
„åp, maungånit Belandaliåsagåine.
negerit uko belandatdlo akerarigtoru-
jugssuput. kisiåne uvanga påsitinavi-
ångilåka dsjurinérsunga. belandane-
gerinut suniaravit?“
negerit erKaminitut sujunertarissa-
minik kalerrinavérsårdlugit Schwart-
zip nipikitsunguamik akivå: „Abu el
Motip igdlOKarfik Ombula ujajariar-
tordlugo autdlarsimangmat kalerriki-
artorniardlugit.“
„dsjurit månitut tamåna nalungi-
låt?“ navguaitsorniap avdlanut tusar-
Kunginermik åma taima nipikitsigi-
ssumik aperå.
„nålagåta imaKa taKamoriarsinauvå.
ersserKigsumik OKauseKångilanga."
„OKaluserivatdlårniaKinago. dsjurit
uko Abu el Motimut ikingutåuput. ku-
larissariaKångilat akornusersorniåsa-
gåtit. Kaigit, akornusersorneKarnata
OKaloKatigigkatdlarta."
KaKortut tåuko mardluk ilamingnit
Kimaguput icernertunit tusarnårtariae-
rutdlutik, navguaitsorniavdlo autdlåi-
ne ajåupissiutdlugo nunamut torrut-
dlugo såkortumik issigalugit aperai:
„sok belandat taimatut kivfartuniar-
pisigik? soKutiginginarsinåunginav-
siuk inugsiautingortitaugpata inugsi-
autingortitåungigpatalunit? ikinguti-
geKigavsigik?"
„ikingutigingikaluarpavut,“
Schwartzip akivå. „takungisåinarpa-
vut ilisarisimanagitdlo. kisiåne ugpe-
rissaKarpugut umateKardlutalo isumå-
nut uvagut nålagtariaKagkavtinik."
„tauvame kristumiut inungnik Ka-
lipautilingnik pingitsailissartut ilagi-
ngilase, kisiåne inungnik pivdlualer-
sitsiumassut ilagåse. sorme maungnar-
pise?“
„Afrikap umassue, inue naussuilo
iliniarumavdlugit.“
araberip niarKe ivsugtutinarpå: „su-
mume tamåna iluaKutigisavisiuk?“
Josef Schwartzip nalungitdluinarpå
inuit isumaKartartut umassunik nau-
ssunigdlo ilisimassagssarsiorneK navi-
anartorsiornerinauvdlunilo någdliung-
nerinaussartoK isumatusårnerunanilo.
taimåitumik akivå: „ilisimatussuter-
pagssuit åssigingitsut tusartarérung-
narsivatit ilå?“
„åp, atauseK nalungilara unuarssuaK
tamåt igsiåinavigdlune Kingussuarmi-
nik uvdlorissat påsiniartarai. nuåner-
soKartinerdlugume? “
„tåussuma uvdlorissat Kilangme i-
ngerdlausiat nautsorssorsinauvå tai-
mailiorninilo iluaKutigalugo pivfigssat,
ukioK, uvdlut nalunaerKUtavdlo aku-
nere nautsorssortarpai.“
„sujunertå ajortungivigpoK. kisiåni-
me tamåko naussunik ujarKanigdlo
taimåitukujungnigdlo katerssuissartut,
tamåko sumut iluaKutigait?"
„naussut sumut iluaKutausinåussu-
sé påsisinauvait, naussume ilarpag-
ssue nåparsimassunut ikilingnutdlo a-
jorungnaerutaussarput, ujarKatdlo på-
sissaKarfigisinaussarpait nunap iluane
pisussuteKarneranut, imaKa guldit
sølvitdlo."
„åp, taimatut navsuiauteriarangma
påsisinaulerpara ilisimatussuseK sila-
tumik sujunertaKartoK. tåssame ilivse
ilisimatorssuvuse? “
„åp, erKarsautigårput Niam-Niami-
me stationiliorniardluta sulivfigssav-
tinik tåuna autdlararfigalugo naussu-
nik ujarKanigdlo navssårsiortåsavdlu-
ta imaKa nunap pisussutigilerumågai-
nik. inuit tamåkuninga niuverniartu-
ngusagaluarunik inugsianik nioricute-
Karnipalårssuartik taimaitisinaugalu-
arpåt."
„sujunertaK pitsak, uvangalo isuma-
Katauvdluarsinauvunga. påsisinauvara
Kernertut ikingutigivdluarise."
„taimåipugut, tamånarpiardlo pi-
ssutigalugo belandat akeråinut ig-
dlersorniardlugit kalerrikiartorniara-
luarpavut. ivdlit tamatuminga nalu-
naerfigiartorsinåungiligit? “
„saperpunga. toKusavånga. isuma-
Kåsåput dsjurinit aggersunga."
„taimaigpat tauva åma uvanga Ka-
nordlunit iliorsinåungivigpunga."
„tåssame araberiunginavit takor-
nartaugavit. uvangale Kernertut pe-
KatiginavigtariaKarpåka. negerit a-
kornånituarpunga taimalo Kimatavtut
kingugdlertut nautsorssuneKartardlu-
nga. sagdluliortuardlunga angalaorta-
riaKarpunga OKartardlungalo inungnit
ajungitsunit aggernerardlunga. ilivsile
taimailiortariaKångilasilunit. ilivse ta-
komartaugavse nagguveKatigit ilånik
nangminérdluse toKutsisimåsagalua-
ruvse akiniagagssåinartut isumaKar-
figineKartugssauvuse. kisiåne sumit
nalungilisiuk Abd el Mot Ombulamu-
karniartOK?"
KanoK pissoKarsimaneranik
Schwartzip OKalugtupå åmalo ingmi-
nik Abu laklakilo pivdlugit pissaria-
Karnerpåginarnik navsuiautdlugo. a-
raberip nåkupai tusarnåréramiugdlo
OKalulerdlune: „Allah pivdlugo, inu-
vuse nåpertuivdluartut inungnigdlo a-
sangnigtut sapitsuvdluse angutitutdlo
umateKardluse. ernera ujautigalugo
Ombulamut ilagiumagaluarpavkit.
kisiåne neriorssusavarma måne dsju-
rine nåpisimavdlunga OKautigisångig-
kit, tauvame ikingutitut pinanga a-
keraatut issigineKalisaunga. tamatu-
minga tusardlerneKångigpata tauva
igdlersorsinauvavkit, aterame ilisima-
nilerujugssuvoK. nagguveKatigit ta-
marmik mångånit taseK Tanganyika
tikivigdlugo uvavnut atarKingnigtor-
ssuput sejad ifjalitut — navguaitsor-
niatut — ilisarisimagaminga. uvanga
ikiungikuvkit belandat nunåt Kimar-
Kingnaviångivigpat, inugsiautigssarsi-
ortume nanisavåtit toKutdlutitdlo."
Schwartzip ingminut pingårtipat-
dlårsorigaluardlugo akinarpå: „åmame
taima ajortiginaviångilaK. jnuit sule
ajornerit najortarérsimavåka, nunalo
tamåna nalugaluardlugo aitsåt per-
nardlunga akerKat nunåtigulingila-
nga.“
„sunauvfame, sunauvfame,“ nav-
guaitsorniaK OKalugkasuarpoK ku-
ngujugdlunilo. „inuit ilisimatut tamå-
ko nalungisaKaKigamik sapigaKånge-
Kalutigdlo, soruname åma Kulamå-
ngilaK Allahp ikiorumåsagåtit navia-
nartut pinavérsitdlugit. kisiåne åma
isumaKarpunga uvanga åma taima-
tordluinaK ilingnut iluaKutausinauju-
mårdlunga. imåiporme ikingutigiuma-
givkit neriugdlungalo ajagtusångi-
kingma.
(norm. tugdl. nangisaon)
500 MOTORCYKLER
OG SCOOTERE
nyere og ældre, bortsælges til spot-
priser. Priser fra 350 kr. Skriv ef-
ter lagerliste.
Autohuset
GI. Kongevej 76 . København V.
m/s .FRIDA DAN'
REDERIET J. LAURITZEN
KØBENHAVN
29