Atuagagdliutit - 19.01.1967, Blaðsíða 9
r
atuartartut
agdlagait
Inuit parti
6. december 1966 folketingimut id-
nersineKarpoK Kujaiåne, måne A-
vangnåne ajoraluartumik Kinersine-
Karane. Kujatånile pisanganavigsu-
mik KinersineKardlune. OKautigine-
KarpoK månåkut KinersineK 1964-ime
folketingimut Kinersinermit sujuari-
arnerussoK, tåssa tamatumane Kiner-
sisinaussut amerdleriardlutik Kinersi-
artorsimangmata.
ilumorpoK måna OKautigineKartar-
fOK: nunavtine nålagkersuinermik i-
ngerdlatseriauseK sule angnikipat-
dlårtoK. Kinersiortornerlnåungitsume
ama taimåitariaKardlune. nålagker-
suinermik ingerdlatitseriauseK mau-
nSa nunavtinut erKutariaKalerpoK
Partit tunuleKutaralugit. Kåumarsai-
nerme sulineK åma avKutigssat ilagi-
ssariaKarpåt, inuit suna såriarfigssar-
naluvdlugo ilatslnartut amerdla-
vatdlåKaut! ilumorpoK Olarik Kiner-
sinerup inernerane aperssorneKar-
dlune OKarame: uvdlumikut Kinersi-
ssarneK pisoKauvatdlålersoK, Kinersi-
ssartutdlo ilerKuliutinarsimagåt Ki-
nersiartorångamik ilerKuliutinagartik
atordlugo taisissarnerat. sordlo åma
Kinersinerup aKaguane skoleradio tu-
sarnå'rdlugo aperssorneKartut ilåt tai-
Watut oKartOK, nangmineK Nikolaj
Rosing taissaramiuk månåkut åma
taisimagine.
sule Inuit-parti nukigtorsartaria-
KarpoK par time sujulerssuissut sule
angnerussumik suliniartariaKarput,
Partip suliniarnermine sujunertari-
ssane ajungitsoK inugtaoiratiminut a-
lunginerussumik påsitiniåsagpago, uv-
dlumikut inugpagssuit sule partip a-
frimærkit katerssugautit
sitdlimasincrmilo nalinge
PaitsorneKåsagaluarnerdlunga, pi-
ngårtumik agdlautigissavnut pissuti-
Sissåka pivdlugit ukiut 45 sivnerdlu-
Sit frimærkinik katerssugaKarsimaga-
ma Nungme frimærkinik katerssu-
SauteKarneK pivdlugo jutdlip normua-
ne agdlautigissarse sonutiginartoK o-
KauseKarfigitsiåsavara.
uvgornaraluarpoK frimærkit kater-
Ssugautit sorpiaunersut katerssugauti-
nde frimærkit pisoKaunerssåt OKauti-
SineKartoK, katerssugautit pilersima-
ngrat åsserdlo katerssugautit soKutigi-
narnerussut ilåinik takutitsissoK na-
JorKutaralugit ilimagåra katerssugau-
Rf agdlautigineKartut amerdliartorti-
PeKardlutigdlo aserfatdlagtailineKar-
tut månalo åssigingitsut 19.000 mig-
ssiliordlugit amerdlåssuseKalersima-
ssut 50.000 kr-nik naleKarnaviångit-
sat, nauk åsserme takutineicartut ila-
thgaluaråt frimærke mitermik åssili-
artalik, Kalåtdlit-nunåne 1945-me a-
fulersoK, frimærkit nalinginaussumik
PiorKutigineKarneråne 40 kr. migss.
akeKartartoK. imåinginerpoK nul a-
fauseK ilaussugssåungikaluaK ilångu-
torneKarsimassoK? taima pissoKarsi-
magpat naridssariaKåsaoK, imalunit
frimærkit 190.000-upat.
frimærkit åssigingitsut 20.000 silar-
ssuarmit tamarmit pissut atautsimut
Pugkat danskit aningaussåinik 1450
kr-nik akilerdlugit pisiarineKarsinåu-
Put.
amerdlanertigut taimågdlåt piuma-
ssarineKartarpoK frimærkit katerssu-
Sautit sitdlimaserneKarsimassut par-
Paerutdlugit torKortarineKåsassut, sit-
dlimasinermutdlo ugpernarsåume tai-
PeKartut ilagåt frimærkit nipitlneKar-
simångitsut sitdlimaserneKarsimassu-
Put ilausinåungitsut. uvanga katerssu-
Sautivka åssigingitsut 50.000 sivne-
kartut tamåna tungavigalugo sitdlima-
S1gåuput.
nalunaerssuinigssamik piumassari-
ssaK piviussungortineKarsinauvoK fri-
Piærkit pigineKartut åssingisa katalo-
ginitut nalunaerKutsertarnerisigut, ka-
orssuissutdlo tamangajangmik avdla-
Put taorsissartut sujusingnerussukut
mgusingnerussukutdlo taimailiortar-
Put.
Kalåtdlit-nunåne sulisitdlunga fri-
ærkinik katerssugauteKarnermut tu-
gassunik angnertunerussunik nalu-
PaeruteKarsinauvunga.
ikingutingnersumik inuvdluarKU-
ssivdlunga
H.-H. Wesche,
(Kalåtdlit-nunåne såkutoKarnikut
pissortanarfingme KutdlersaK).
ajorssarpoK
mavdluardlugo aningaussaléKatau-
ssartugut nunavta sujuarsarneKarne-
rane. åmalo anguniagaisa ilagåt kikut
tamarmik naligingmik pineKalernig-
ssait. sume inungorsimaneK soraerut-
dlugo! kalåliussugume inungorsimå-
ngilagut kalåliunerput pinardlugo na-
li gissavtinik nikanarnerussungorti-
tauvdluta. Danmarkimut inugtauvu-
gut danskisutdle pineKartariaKarpu-
gut! tamåkulo avKutigalugit agssavut
pårdlagdlugit utarKiungnåisaugut, av-
dlat sulissut issiginarungnaerdlugit!
månåkut Kinersinerme Kularivdlui-
narpara Kavdlunåt nunavtine Kiner-
sisinaussut Olarik amerdlasut taisi-
måsagåt (Kavdlunåt privatimik suliv-
fiutigdlit tamatumane erKarsautigåka)
taimailivdlutik aningaussarssuatik nå-
magilerunikit nunamingnut anger-
dlåussagssatik suneicarnialeKingmata.
taima OKarama Kavdlunånut Kingar-
ssuinermik isumaKångilanga, kisiåne
una måna pigiga: aningaussat tamåko,
nunavtine katerssugkat åma nunavta
iluaKutigissariaKaraluarmagit.
Kå, nunavtine inusugtut tamåko år-
Kitagssarpagssuit påsivdlugit akissug-
ssaoKataunerse påsivdlugo Inuit parti
månamit angnerussumik soKutigiler-
niarsiuk, oKaluinardlune nåmagsissa-
KarfiungikaluartoK taimåitoK OKaK
pissunut tamanut autdlancautaussar-
poK. månåkume imåingilaK utarKinar-
dluta pisassugut, uvagutdle-una sule-
Kataunivtigut sut ajungitsutit aitsåt
angussarigivut.
Jakob Jeremiassen,
Claushavn.
nunavta orpé
igdloKarfivtinut
ilisimavara ukiut ardlalialuit Kå-
ngiutut autdlarnerneKarmat nunavta
kujatåne orpingnik nautitsiniardlune
misilineK, påsiniardlugo orpit nunane
avdlanérsut KanoK nunavtine nauv-
dluarsinautiginersut. misilineK ani-
ngaussalersorneKarpoK nålagauvfing-
mit orpilerinermutdlo ingmikut ilini-
arsimassumit suj ulerssorneKardlune.
orpérKat agdlilålerångata naorKaortit-
siniarfingmit nugterneKartarput ka-
ngerdluit Koruinut agdliartortugsså-
ngordlugit, kisalo misiligaivfiup
nguniagå amilårnartutut issigåt, sor-
dlo akilerårutit nunavtinut erKune-
Karnigssait (akilerårutivingnik taine-
Karsinaugpat). inugtaoicataussut nali-
ginerussumik, tåssa akigssautikitsut
akigssauterKortutdlo pigssarsiatik
nautsorssutigalugit akilissalernigssåt
tåssunåkut anguneKåsagaluarmat ni~
orKutigssat akileråruserneKarnerati-
gut pinane. tåssuname erKorneKartar-
mata pisut pitsutdlo åssigingmik. å-
malo taimailivdluta angusinaulisaga-
luaravtigo uvagut nangmineK ilisi-
landsrådip
oKaluserissånut
landsrådip naggatårutaussumik a-
tautsiminerane sujunersutaussut ilåt
torratdlatauvatdlångitsoK tåssa imiag-
ssat sungarnitsugssatdlo nioricutau-
jungnaernigssåt imiortarneruvdlo i-
nerterKutaulernigsså. taimatut piu-
massaKarneK soruname erKortumik
tungaveKarpoK akerdlilersorniåina-
gagssåungikaluardlunilo. taimåitordle
narna tildtdlugo erKarsautigilerdlugo
OKartariaKarpoK taima piumassaKar-
neK imiortarnermit ulorianarnerussu-
mik inuit ilåinut kingunigssaKartoK,
taimalo OKarpunga nangmineK misi-
ligtagkåka tungavigalugit.
akissugssauvfik taima pingårtiging-
mat sorunauna aulajangerniagaK rå-
dip iluane isumaKatigingissutaugalua-
Kile, erninardlo isuma imåitoK suju-
niupara: landsrådip taimailiornermi-
gut inuiait kalåtdlit inunerat aitsåt
navianartorsiortinialerå.
igdlumime imiortarneK inerterKU-
taulerpat tauva KanoK pissoKarumår-
pa?
kalåtdlit amerdlasorpagssuit nalu-
ngerérpåt imiapalåK KanoK sanåsav-
dlugo sutdlo atortorisavdlugit, imaKa
ulorianauteKarnerussut imiagssat a-
tordlugit imiortarnermit. sordlume
Kavsit nalungikåt pisiniarfik imiapa-
låliagssanik ulivkårpoK, imiagssat a-
tornagit, nunarputdlo imiapalåliag-
ssanik ulivkårpoK ilame åssersutig-
ssarpagssuaKarpoK sut imiapalåliari-
neKarsinaunerånik.
måkuninga agdlagtunga åma nalu-
ngitdluinaraluarpara imiapalåliornig-
ssaK, atorniarnagule. — ilaniuna jut-
dle ornigkå radiukut nålaordlunga
nunavtine radioKarfit mardluk ing-
mingnut OKalutut tusarnårivka åipåta
åipe oicalugtupalugkå imiorsimavdlu-
ne sutdlo imiorsimagine, imiagssat
atornagit. ilåne åma K’uldligssat aki-
ane aumarutigssanik misilineKarmat,
imiagssat ajorssautigileramikik imia-
palåK sanassalersimavåt inup inune-
ranik akeKartumik. sulime ulorianar-
neK aggernerpoK? taimåitumiguna
landsrådip aulajanginera erKortusori-
ngikiga.
erKoriailanga. — landsrådip piuma-
sså aulajangerneKåsagpat, imiagssat
atordlugit igdlume imiortarneK unig-
pat, imiagssat niorKutaujungnaerpata,
inup nangmineK nalungisane issertor-
dlune suliarissalerpagit, tauva imaKa
månåkut politit suliait amerdlaréKi-
ssut sule 5 pct-imik amerdlisassut.
tauva uvagut imeritut spritimut pa-
nertumut taorsiutdlugo imiapalåK su-
kuarartugarisanerparput, sordlume
landsrådip angutitaisa ilåt taima o-
KartOK?
B. Jeremiassen,
K’utdligssat.
uvagut akissugssauvfigput
ukioK nutåK autdlarnerpoK, uva-
gutdlo nangmineK aulajangisavavut
sut KanoK iliusigssat, ilåtigut nautsor-
ssutigingisat nagdliutåsagaluartut a-
merdlanerpånut ajungitsugssanut a-
jortugssanutdlo uvagut nangmineK pi-
ssujumårpugut.
måna ukiup nutåp autdlarnernera-
ne enrarsautivut sarKumiussusaga-
luaruvtigik tamalårpagssusagaluarput,
atausinardle mauna erKartorneKar-
tugssaK tåssa: imigagssartorpatdlår-
nerup ajornartorsiortitsinera.
Kularingilara ilimagalugulo inuit i-
larpagssue OKarumåsassut, åsit tåuna
erKartorneKartoK, taimale osaruma-
ssut erKarsautigilissuk sunalunit ajor-
nartorsiut nipangiutinaråine ajorne-
russumik kinguneKartartoK.
ukiut Kångiussortut erKarsautigalu-
git påsissariaKarpoK pisimassut nuå-
nitsut alianartutdlo amerdlavatdlår-
tut imigagssartornermik pissuteKar-
tartut. KitornarpagssuaKarpoK anga-
jorKåt imigagssartornerata kingune-
ranik nåkinarsissunik, angajorKår-
pagssuaKardlunilo Kitornat imigag-
ssartornerata kinguneranik aliasute-
Kartunik. nunarKatigit inunerat imi-
gagssartornerup erKigsinarungnaerti-
tarpå, inuiaKatigit tusåmanerdlugå-
ngortitdlugit, pissussuteKångitsut ilå-
ngutdlutik tusåmanerdlugåussutånik.
utorKaunerussut maligagssiuinerat
pitsaunerulertariaKarpoK. oKautsit
tåuko anineKartarput amerdlavatdlåt
maligagssiuinerdlugtungmata. inusug-
tut amerdlavatdlårput utorKartaussut
pissuvdlutik imigagssamik atorner-
dluilersartut. utoncait ilaginaivatdlår-
nerisa, agdlåme ilånikut imigagssar-
tornermut ilalerissarnerisa inusugtor-
pagssuit sujunigssåt aserortarpåt.
utorKaunerussut ilivse erKarsautigi-
niarsiuk aputinguit mikigaluardlutik
nuna tamåt matussaråt. taimatorpiaK
inup inunerata nuånersua pivdluar-
nartualo imigagssap atugaunerata
a ngnikikaluartumik autdlarnerdlune
angnertusiartuinarajugtup aserorsi-
nauvå.
inusugtut ilivsiuvuse nunavta inuia-
Katigingnivtalo isumavdlutai. erKar-
sautigivdluarsiuk imigagssamik atui-
neK ajortunersoK ajungitsunersordlu-
nit. inuiaKativse akornine misigssuiv-
dluaritse inungnik maligagssauvdlu-
artutut issigissariaKartunik, påsiniar-
dlugitdlo tåuko imigagssamik atorner-
dluissunersut. imigagssat ikingutig-
Torskebundgarn
i nylon og marlon tilbydes i alle
dimensioner. Leveringstid ca. 4
måneder.
sårugdlingnut bundgarnit nylonit
marlonitdlo Kanordlunit angissu-
sigdlit piniarneKarsinåuput. i-
nersimåsåput Kåumatit sisamat
migss. Kångiugpata.
Ludvig Bjerregaard,
Frydenstrand,
Frederikshavn
Musikhuset
ALCADE n — VORDINGBORG
Grammofonplader
OKalugtarfup nutai
Harmonikaer
suputaussat
Guitarer
guitarit
Mundharmonikaer
Kanerssorissat
Alle ordre ekspederes
omgående
piniagkat tamarmik erninavik
nagsiuneicéséput
Forlang gratis katalog
katalog akeKångitsoK
piniarniaruk
ssarsiutauneranut mianerssoritse. iki-
ngutigingne inusugtut akornine uv-
dlune aggersune pingitsorneKarsinåu-
ngilaK, imigagssartornerdlo inusugtut
ikingutigingnerånik aseruissartut ang-
nerssaråt, mianerssorfigisiuk!
méncat nangmingneK pissunatik a-
jornartorsiutait imigagssamik tunule-
KutaKartut amerdlavatdlåKaut, mér-
Katdlo pinagit inusugtut utorKaitdlo
sågfigissagssåuput, tåukupume mér-
Kanik ajornartorsiortitsissut. angajor-
Kåt amerdlanerulertariaKarput mér-
Kat erKarsautigalugit imigagssamik
atuissut atuiumångitsutdlunit. måna-
lo pissariaKalinginerpoK atuarfit ikiu-
nigssåt angnertunerussoK piumassari-
savdlugo?
OKauseK sujumukarneK uvdluvtine
nipiuvoK pingitsorneKarsinåungitsoK,
sujumukarneruvdlo ilagssåtut imigag-
ssartorpatdlårneK nautsorssuneKar-
patdlåKaoK. sujuarsimanerup ilagssa-
ringilå imigagssamik atornerdluiner-
mut akuerssisavdlune. ingminut nå-
lagkersinauneK sujuarsimanerup ila-
gissariaKarpå, sujuarsimassututdlo i-
ssigineKarumassut mianerssorfigssaisa
ilagåt imigagssamik atornerdluineK.
taimåitumik ukiume nutåme taper-
sersortåkit imingernavérsårdlutik su-
liniartut, nunavtinime ajornartorsiu-
tit angnerpåt ilagingmåssuk imigag-
ssamik atornerdluineK.
Ludvig Berglund,
Nuk.
nangmineK ungaluisa iluine.
måna pivfigssångorpoK tamåna or-
pérKanik ikussuineK åma igdlonar-
fingne ingerdlatisavdlugo. tamåna
pivdlugo igdloKarfingne pissortaussut
soKutigissaKarnerat angnerussariaKar-
soråra. orpit arritsuararssuarmik ag-
dliartortarmata igdloKarfingne iku-
ssuinigssaK månangåK angnerussumik
sulissutigissariaKalerpoK.
Kalåtdlit-nunavta kujatåne orping-
nik nuname avdlamiunik erKussanik
nautitsiniarneK iluagtisinauvoK, uva-
ngalo nangmineK takorérsimavåka
aussame kiagtartorssungikaluartume
orpit erKussat iluagtisinaussut.
åmåtaoK igdloKarfingne orpilersui-
nigssame nunavta nangmineK orpé a-
tortariaKarput, orpit, napårtut orpig-
kat avdlatdlo. nalungilara inuit atau-
siåkåt tamåkuninga soKutigissaKartut,
kisiåne KanoK iliuseKarnigssamik sor-
dlo orpérKanik nugsisavdlutik ilisima-
ssakipatdlårdlutik uninartartut. tauva
pissariaKalerpoK tamåkulerinermik
misiligtagagdlit ilitsersuinigssåt, sor-
dlo inuit kikutdlunit atuarsinaussånik
avisikut ilitsersuivdlutik.
måna igdloKarfingne igdlorpagssua-
KalerpoK kussanartunik, inuit tamat
erKåne angalaorfigingisånik. åma ig-
dlut akorne ilåne uvinganerssaKartar-
put igdluliorfigssåungitsunik. tamåko
ungaluvdlugit ikussuivfigineKarunik
kingorna kussanaKutaulerumårput.
landbrugsskoleelev
Karl Josenius,
Velling, Ringkøbing.
Kernesundt dansk smør og ost
Jeg ved, hvad det betyder for min arbejdsindsats,
at jeg spiser smør og ost hver morgen!
Kavdlunåt puniliåt imugssualiaitdlo per-
Kingnaridsltsut
uvanga nahingitdluarpara uvdlåt tamaisa punersor-
tardlungalo imugssuartortarnera sulinivnut KanoK
pingåruteKartigissoK!
LURMÆRi
S »vi
Mejeribrugets Hjemmemarkedsudvalg danskit imulerivfe
9