Atuagagdliutit - 19.01.1967, Qupperneq 25

Sovjet piarérsartOK Kina akiusavdlugo
silarssuarme kommunistit nutåmik atautsimerssuartmeKarnig-
ssånik pilerssårutit kommunistit atautsimorfiånit Kina ingmi-
kortiniarumavdlugo
Sovjetunionip Kinavdlo nigdlertumik sorssunerat sdkortunerpauvfigssaminut
KQnigdliartorpoK. Kremlime sujulerssuissut erssersisimavåt sulissutigigigtik si-
larssuarme kommunistit partivisa 88-iussut nunanit tamalånit pissut atautsi-
Werssuarnigssamut KaerKuneuarnigssåt, tamatumane navsuertineKarumårdlu-
tik Moskvap Pekingivdlo ukiumik sivisussusilingmik isumaKatigingineråne sor-
dlernut ilauniarnersut.
ukiut mardluk nangågaluarsinar-
dlune Sovjetunione aulajangersima-
v°k sapiserniarumavdlune. taimaisiv-
dlutik Sovjetunionime nålagkersuissut
utertigisimavåt nålagkersuinermik i-
ngerdlatsineK kisermåussivdlune nå-
agkersuissup Nikita Krustjovip so-
persitauneranut tungaviusimassox.
taimane partimut nålagkersuissunut-
Pissortaussup pilerssårutigisimavå
kommunistit nunanit tamalånit pissut
•Pekingime Mao-mut isumaKataussut
agssuaringningnigssåt, tamånalo 1964-
kne ukiåkut tåssångåinartumik so-
raersitauneranut pissutaunerpausima-
vok.
Kuianåinartutut erxartornexarsi-
kaulerpoK Kremlime måna sujuler-
ssuissussut Krustjov tunuartingmå-
ssuk una tungavigalugo, kommunistit
Partive avdlat tunuleringikai, — 3-
rnal° nunane Europap kangianitune
akerdlilersuinex ima sualugtigissoK
Pksutsit navianartut pilersinexånger-
ssaivdlutik.
ukiune mardlungne xångiutune pi-
ssutsit tamatuma tungåtigut pingåru-
tuingmik avdlångutexarsimångitdlat.
Povemberime Bulgarien-ime Ungarn-
lrnilo partit atautsimérssuarnerine på-
SkiarslsimavoK akerdliuneK sule så-
kortoKissoK — mingnerungitsumik
ogoslaviap Rumæniavdlo tungåinit.
taimåitOK decemberime Sovjetunio-
riime centralkomitep atautsimxnerane
generalsekretær Leonid Brezjnevip
°vjetime pilerssårutit aulajangiusi-
rnavai, nunanitdlo tamalånit pissut a-
“Utsimérssuarnigssånut xaerxussinig-
SsaK ukiume nutåme ilimagineKarpoK.
amåna kinguneKåinarsinauvoK Sov-
jet unione piarérsimåsassoK Kinap ing-
foikortitauvdlumarnigssånik isumane
yunaitisavdlugo Maop agssuarinexar-
Pigssånut amerdlaneruvdluartut pig-
ssarsiarisinåusagunigit nåmaginåsav-
dlugo.
aitsåt taima pissoKångilaK
kommunistit partive 1967-ime Mosk-
Varne atautsimitineKåsagpata kina-
^iut sovjetimiutdlo isumaxatigingi-
_rat aitsåt sujugdlerpåmik atautsi-
annerme taima itume oxaluserinexar-
tugsséungilax.
soraersitåungikatdlartitdlune Krust-
•1°v atautsimigiarKussisimavoic „pia-
1 ersautaussumik atautsimérssuarnig-
ssamik" taissaminik, atautsimlnexar-
pordlo 1965-ime upernagssåkut. ataut-
simineK angussaKarfiunane inerpoK,
ilimanarnerpaussordlo unauvoK Sov-
jetime sujulerssuissulersut nutåt a-
tautsiméKataussunut navsuiautexarsi-
massut suna pivdlugo Krustjovip i-
ngerdlatsinera malinarsinaujungnaer-
simagigtik. kisiåne silarssuarme kom-
munistit 1957-ime Moskvame atautsi-
mérssuameråne kingusingnerussukut-
dlo 1960-me Moskvame atautsimér-
ssuarnerme nutåme Kinap Sovjetunio-
nivdlo akornåne pissutsit oKaluseri-
neKarsimåput. 1957-ime atautsimér-
ssuarneK isumaKatigigkatdlarnermik
inerneKarpoK, 1960-me atautsimér-
ssuarneK isumaKatigigkungnaerdlui-
narnermik inerneKarpoK.
silarssuarme nunat kommunistiu-
ssut angnerssaisa tåuko mardluk a-
kerdleringnerat autdlarnerKårpoK
1956- ime Moskvame 20-gssånik partit
atautsimérssuarneråne tusåmassau-
ssume, tåssanime Nikita Krustjovip
Stalin akerdlilermago åmalo — tama-
tumunga atatitdlugo taimatut pingår-
tigissumik — Leninip sorssungnerup
pingitsorneKarsinåungineranik såku-
lersordlunilo pikigtitsinermik isuma-
liutai akerdleringmagit. taorsiutdlugo
isuma sarKumiupå nunarssuarme nu-
nat aningaussautiligssuit „endgsinar-
tumik inoKatiginigssåt" amalo ani-
ngaussarsiornikut angussat avKutiga-
lugit kommunismep ajugaunigsså.
Kina erngerdlune akerdlilersuingi-
laK. sivitsungitsoK Maop suleKataisalo
Krustjov issornartorsiulerpåt. kisiåne
1957- ime atautsimérssuarnerme Krust-
jov iluagtitsivdlune Kinamit isumaKa-
tigineKarpoK. tamånale akisoKaoK tå-
ssa kineserit peKatigissamisut naligi-
ssamisut iliorfigissariaKaramigit —
tamatumunalo silarssuarmiune kom-
munistiussune Moskvap sujulerssor-
tauvdluinarnera taimaititariaKardlugo.
isumaKatigingneK aserorpoK
isumaKatigingneK ukioa ilivitsunga-
jak atavoK. 1958-ip autdlartinerane
Peking „sujumut avdloriarujugssuar-
poK“ folkekommunit pilersikamigit,
tamatumuna Kina nunaulersisavdlugo
kommunistiussoK aningaussarsiornikut
Sovjetimit avdlaunerussumik angu-
niagalik, tamatumane sulivfigssualer-
tut
avdlångortineKarsinåungilaK tai-
agdlåt mérKat tamaisa inunermik
utdlarnjvdiuartikåine. aningaussat
ana sorssungnerme atortugssiorner-
ut atorneKartut ilåinaralangue ator-
isrif^ silarssuarme mencat tamarmik
^ lersorneKarsinaugaluarput kång-
6rmut, nåpautinut isumaginerdlu-
,ji U.1?errnutdlo. åma atuartitausinauv-
btigdlo iliniagaKardluarsinaugaluar-
p ’ taima agdlagsimavoK naKitigkame
” v^'imit nutårsiagssat".
ui.. NICEP, decemberip 11-åne 20-nik
u, l0Kaiers°K, avguaKatigigsitdlugit
ln.‘umut 26 millioner dollarsit (182
K1 ^r.) migssiliordlugit atugagssa-
KOt lneKartarsimavoK> tåssa nalunaer-
s ap akunerata kuartine tatdlimane
arssuarme såkugssiornermut ator-
^artartut amerdlaKatait.
ak' dollarsit nalunaerKutap
ner*1613116 atorneKartarput sorssung-
atortuSssiornermut imalunit
nit ia°’6°8 ^allarsit uvdlormut imalu-
lia J80 milliarder dollarsit (1.260 mil-
arder kroner) ukiumut.
suineK tungavigineicåsavdlune. Krust-
jovip aningaussatigut Kinamut taper-
sersuinine tunuartipå. nunat ani-
ngaussautiligssuit erKigsinartumik i-
noKatiginigssånik isumaliutine nutåK
Krustjovip åma piviussungortingmago
kinamiut kamangnerat sule angneru-
lerpoK, tåssa Pekingime isumaKarma-
ta kommunistit pikigtitsiniarnerata
sujunertå Krustjovip tapersersungit-
sorsimagå.
1960-ime atautsimérssuarnerme
Krustjov kingugdlerpåmik misiliga-
luarpoK kinamiut sovjetimiutdlo isu-
mait isumaKatigigsiniardlugit — ki-
siåne kinguneKångitsortumik. isumat
isumaKatigériarfigssaKångitdlat.
tamåna tikitdlugo silarssuarmiut
Sovjetunionip Kinavdlo isumaKatigi-
nginerånik ilisimassaKånginga j agsi-
måput. måna kinagpait pérneKarput,
OKausipilutitdlo imaiginalerput Sov-
jetime Kinamilo avisine, autdlaricau-
tåne Sovjetip Albanien såssutarissar-
dlugo Kinavdlo Jugoslavien, tåssa
Moskvap åssigingnerarmagit albania-
miut Stalinilerissut kineseritdlo, Pe-
kingivdlo åssigingnerardlugit jugosla-
viamiut avdlångortitsiniarssarissut
sovjetruslandimiutdlo. naluneKångilaic
kingorna ingmingnut toricardlutik så-
ssutarissartut.
inuiåussutsikut akerdlerissutit
akerdleringnerup erKarsartautsimut
tungassortånut tunuleKutaussoK tu-
ngåssuteKarpoK nunat tåuko mardluk
ineriartornerme angussarisséinut åssi-
gingitsunut. tåunåinardlunit pissutau-
galuarpat atautsimérssuamerne Ka-
nordlunit amerdlatigigaluartune nu-
ngutitagssåungilaK.
Kina sule tåssauniartoK nuna ine-
riartortitagssaK Sovjetunionime inuia-
Katigit sujuarsimassorujugssuput su-
livfigssualersugauvdlutik. tåssa Kina
tamaviårtugssarujugssuvoK Marxis-
men-Leninismen atordlugo aningau-
ssarsiornikut inoKatigingnermutdlo
tungassutigut sujuarsarniåsagune na-
lorninartunik misileraivdlune, Sovjet-
unionile nalorninartunik misileraiu-
mångilaK. tamånåtaoK såkutoKarnikut
nålagkersuinikutdlo pingåruteKarpox,
tåssa Sovjetunionen sulivfigssualer-
sornine peKatigalugo nålagauvfigssuå-
ngorsimangmat atominik atortulik —
taimaingmatdlo sorssungnexartitdlugo
iluaxutigssarsiagssaKarane ånaissag-
ssaKåinartugssauvdlune —, kisiåne
Kina (sujulerssuissut isumåt malig-
dlugo) ånaissagssaicarane nunamine
aniguisitsiniardlune sorssungnerit ta-
persersusagaluarunigit. atombombe
„tigerimik påpiaraussumik" taivdlugo
nålagauvfigssuitdlo pisorKat atomi-
nik såkugssianik kisermåussiniarne-
rat agssortordlugo Kinap sonutigissa-
ne sulissutigai nunat ineriartortitag-
ssat pissauneKarnerpårtåtut Maop er-
Karsautai nåpertordlugit, tåssa sor-
ssungnerme ajugaunigssamut sékut
aulajangissugssåungitsut, kisiåne inuit
isumaKataunerat.
sorssungnigssamut årdlerineK
påsinex ajornångitdluinarpoK „er-
Karsartautsikut akerdleringnerit“ ki-
neserit sovjetimiutdlo akerdleringne-
råne åungajugsisitsissartutut itut
nagguveKartussut inuiåussutsimut tu-
ngassutigut akerdleringnernik. aker-
dleringnerit tåuko åma inuiait oxa-
lugtuagssartåinut nunaxarnermutdlo
lungåssutexarput, nunatdlo tåuko
mardluk kommunistiunerånut atora-
tik.
Kina Sovjetunionilo Asiame suniu-
teKarnerunigssamut unangmissuput
(amalume silarssuarme nunanut ine-
riartortitagssanut avdlanut), kisiåne
nålagauvfigssuit tåuko mardluk xa-
ngarssuarujugssuardle uvdlox måna
tikitdlugo nanertutexartarsimåput
kigdlexarfit pivdlugit akerdleringner-
nit xasunartunit.
kigdlexarfingmingne 6.000 kilome-
terinik isorartutigissume iluarsissag-
ssanik Kina piumassaxarpox, ukiunilo
kingugdliunerussune ardlalingnik er-
xigsivitdliornexartarsimavox. ukiume
xångiutume Sovjetip såkutorpagssuit
Europap kangiatungånit kigdlexar-
fingmukartisimavai, 1967-imilo Sov-
jetip aningaussat igdlersornexarnig-
ssamut atugagssaisa 8 procentimik a-
merdlinexarneråne Vietnamime sor-
ssungnex kisime pissutaugunångilax,
— tåuname patsisaussutut tamanut
nalunaerutiginexartaraluarmat — ki-
siåne åma pissutaunerpaugunarpox
kigdlexarfingne akerssutarnigssanut
årdlerxutexarnex.
silarssuarme kommunistit atautsi-
mérssuartinexåsagpata oxaluserine-
xartugssax tåssåusagunångilax Mar-
xismen-Stalinismep erxortumik nav-
suiarnexarnigssånik aperxut åmalo
kinamiut kulturimut tungassutigut
mumisitsinerat, tåssaunerusagunar-
dlunile nunat tåuko mardluk silar-
ssuarme nålagauvfigssuit akornåne
pissaunexarniunerat.
tupingnångilax partit kommunistiu-
ssut amerdlasorpagssuit nalornissorsi-
mangmata. nauk amerdlanerssait
Maop isumaliutainut akerdliugaluar-
tut taimåitox ikigtuinait kigsautigåt
Kreml tåssaulisassox silarssuarme
kommunistit xiterissutut issigerxili-
gagssåt, tåssame taimåisagaluarpat
Moskvamit perxussinerit taimaisa nå-
lagtugssångortugssaugamikik.
Foto -4- 10°/q =
omsfri til Grønland og Færøerne.
Farve, sorthvid, film, kamera, lyd-
bånd, kikkerter. (Katalog sendes).
Fotohuset, Box 210, Esbjerg.
Deres ur
er I gode hænder hos os...
Vort moderne reparationsværk-
sted modtager gerne Deres ur
eller brille til reparation.
nalunaerKufdrKal
uvavtinut sullaritifarnlaruk
SrdlerKutiglnago...
sutdlivivtine modemiussume na-
lunaerxutårxat issanissatitdlQ-
nit suliariumaxåvut.
URMAGER JOHN GRAUTING
Torvet 1 - Lemvig
såkugssiarpagssuit, nauk
mérarpagssuit toKorartut
UNICEF-ip aningaussat ukiumut atortitagssamautaisa amerdla-
Katigigait akunerup kuartine tatdlimane silarssuarme såkug-
ssiornermut atorneKartartut
"erKigsineKartitsimardlune suliniarnerme mérKat Kitiuput. sdkugssanik mig-
dlisainiardlune atautsimérssuarnerit iluagtingitsortut ingmingnut akilisitaria-
Karaluarput FN-ip mérKat pivdlugit aningaussauteKarfianut tunissuteKardlu-
aruartartup tingmissartuvdiunit sorssutip akiata angerKatånik."
taima oxarsimavox 1965-ime Oslome
agdliutorsiornerme oxalugtut ilåt,
aimane FN-ip mérxat pivdlugit ani-
"gaussautexarfia, UNICEF, Nobelip
lkigsinexarnigssax pivdlugo nersor-
ausiutagånik tuninexarmat.
erxigsinexarnermik sulissutiging-
jngnerup sujunertarå silarssuax av-
angortiniardlugo. silarssuax avdla-
tamatumunga pexatigititdlugo nuna-
ne sujuarsagagssane mérxat inusug-
tutdlo 840 millionit inuput, inup ataut-
sip ukiumut akigssarsiaisa 3500 krunit
inordlugit. silarssuarme mérxat tatdli-
maugångamik ilait pingasut taimåiput.
mérxat inusugtutdlo 500 millionit inu-
put nunane avguaxatigigsitdlugit u-
kiumut 700 krunit inordlugit akigssar-
siaxartune.
nunane ineriartortitagssane mérxat
toxussartut nunane sulivfigssualingni-
ngarnit 5—10-riardlutik amerdlaneru-
put. nunat ineriartortitagssat ilåine
mérxane 1—5-inik ukiulingne 40-riåu-
mik angneruvox.
uvdlut tamaisa mérxat 30.000-it to-
xussarput kångnermik nåpåumigdlu-
nit pitsussusex pissutigalugo.
ukiut tamaisa mérxat 16,5 millionit
atautsimik ukioxalernigssartik sujor-
xutdlugo toxussarput. 15,85 millionit
nunane ineriartortitagssane — 0,65
millionit nunane sulivfigssualingne.
„erxigsinerme atortugssat11 sor-
ssungnerme atortugssanut sanigdliut-
dlugit akikitsuararssuput. månåkor-
piax UNICEF-ip anguniagarå ukiu-
mortumik atortitagssane 50 miil. dol-
larsinik amerdlisiniardlugit. tåssalo
nunat FN-ip mérxanut aningaussaute-
xarfianut ikiutartut aningaussarsiari-
ssaisa katitdlutik 0,005 procentiat.
MORSOMME OG DEKORATIVE
DUGE MED GRØNLANDSMOTIVER
STORT UDVALG I VÆGHÆNGERE — SERVIETTER
THEHÆTTER OG PUDEDUKKER
POSTKORT OG KERAMIKPLATTER
STØRSTE KOLLEKTION I JULEDUGE
NISSEHUER OG RØDT FLONEL
BØRNESYMASKINER OG LEGETELTE
SENGELINNED - HVIDT OG KULØRT
FROTTEHAANDKLÆDER OG VISKESTYKKER
VÆVEDE DUGE
METERVARER
ENSFARVEDE LÆRREDER — ÆGTE FA VER
80 CM — 140 CM — 182 CM BREDE
LAGENLÆRRED, HVIDT OG KULØRT
MØNSTRET SHIRTS — MEDIUM — SHIRTING — FLONEL
VÆVEDE GARDINSTOFFER I MANGE SKØNNE DESSINER
OG PRISERNE ER RIGTIGE
PRØVEKOLLEKTION LEVERS GERNE
EN GROS FRA:
CARL V. HANSEN
TORDENSKJOLDSGADE 30 A — KØBENHAVN K.
PALÆ 9002-9003 — GIRO 65152
25