Atuagagdliutit - 09.11.1967, Page 5

Kalåtdlit-nunane siutitigut
ajornartorsiutinut tungassut
agdl.: S. Andersen. — åssiliartai: H. Sørensen åma Sv. Mulvad
tusilarneK åssigingitsunik pissutilik Kalåtdlit-nunane atugaouaoK ukiorpag-
ssuarnilo taimåisimavdlune. nakorsaKarfiup tungånit tamdna sianigineKarpoK
ajoraluartumigdle taimatut ajouutigdlit måna tikitdlugo kigsautiginartutut pit-
sautigissumik ikiorserneKarsinausimanatik. tamatumunga pissutauvdluinartut
ilagåtaoK Danmarkip ungasingnerujugssua, tdssame tusåniarnermut ikiorsiniar-
tarfit siutitigutdlo nåpautinut ingmikut iluaKutigssiuivfit Danmarkimingmata.
kisalo dma ukiune inup inuvfigissartagaine kingugdlerne aitsåt Danmarkime
inatsisitigut aulafangersarneKarsimavoK tusilartunut tusitdlagsimassunutdlo
ingmikut ikiuissarnigssaK tusdniarnermutdlo ikiorsissarfit pilersineKarsimav-
dlutik. Kalåtdlit-nunane nakorsaKarfiup peruingnigssaK pivdlugo sujulerssui-
ssoKarfik suleuatigalugo nåparsimavigtågssarssuarme siutinut, sordlungnut tor-
Kussånutdlo nakorsaissarfigssap piler sineKarnigsså piarérsautigå.
siutip sananeKarnera: (VIII)
siutip ilagai siut silardleK suvdlor-
talik, siut KiterdleK ama siut ilordleK.
siut silardleK tarpangassumik sanau-
vok suvdluvdlo isåriånut Kanigtuvdlu-
ne. siutip suvdluata 2‘/a cm migssilior-
pai amalo ilusia angissusialo inungne
tamane åssigingissuteKardlutik. siutip
suvdluanlput merKut minigdlo imer-
mik avdlanigdlo isertariaKångitsunik
akornusersuissut. siutip suvdluata ki-
ngorå igalaussaK uvingassumik inig-
ssisimassoK amalo ulamertumik ku-
mut amiliartortOK.
siut KiterdleK sisamanik teKerKulig-
tut ipoK, KilåKardlune, nateKardlune
sisamanigdlo igaKardlune. mikivoK
kuseriarneritdlo pingasungajait kisisa
imarisinauvdlugit. siut KiterdleK suv-
dlulikut Karnup kangiane iggissamut
atavoK, tåssunalo bakterissat siumut
Kiterdlermut isågajugtarput torKU-
ssårdlugkåine, nuagkåine imalunit
nerKagtorsimagåine. siume Kiterdler-
miput saornit pingasut mikissut, ate-
Kartut kautaK, kauvfik kingmigsaut-
dlo. taineKarnertik tugdlertssuseralu-
go atåssuteKartitsissuput igalaussap
amalo siutip ilordliup kigdlingane iga-
laussap tumaussaussup akornåne.
saornit akornåne mardlungnik atåssu-
teKarpoK. siut KiterdleK silåinarmik
imaKarpoK. siume ilordlermiput siute-
russaK suvdlugdlitdlo nordlussat pi-
ngasut. tåssane imerpalassoKarpoK.
siuterussap 3 cm migssiliorpai 2V2-
imigdlo KivniussaKardlune. avgome-
KarpoK inérKanik imalunit torssussa-
nik pingasunik imerpalassunik ima-
lingnik. tåuko Kiterdlersaråt tusassut
(det Cortiske organ) nujaussårårarpag-
ssuarnik 100.000-ilingnik ardlalingnik
pisatalik siuterussap Kencanit nuanut
Gevær model 1889: Siden anden ver-
denskrigs afslutning og næsten op til
vor tid har fangerens almindelige ud-
rustning til fangst været dette gevær.
Det er ret tungt med vægt på 4,2 kg, og
øger således vægten på KajaK eller
slæde betydelig. Længden af geværet
er 159 cm, medens karabinemodellen er
133 cm lang. Kaliberen er 8 mm. Nu
bruges mest amerikanske geværer af
mere moderne snit og for visse typers
vedkommende også noget lettere.
KérortéK 1889-imérsoK: sorssungnerssQp
kingugdliup kingorna nalerput tikinga-
jagdlugo piniartut autdlainiarnermingne
KårortoK tåuna atornerusimavåt. okimai-
kulugpoK, 4,2 kg-nik oKimåissuseKara-
me, Kåinamititdlugo Kamutinttitdlugulo
malungnaKalune. 159 cm-inik taklssuse-
KarpoK, naitsoK 133 cm-inik taklssuse-
Kardlune. 8 mm-inik påtussuseKarpoK.
mana amerikamiut autdlaisiliait nutåliau-
nerussut ilåtigutdlo OKinerussut atorne-
Karnerulerput.
atassunik inérKat tåuko pingasut Ki-
terdlersåne. nujaussårKat atåssuteKar-
put sianiutit tusånermut atortut uja-
lugssiaussartåinut tåukunatigutdlo Ka-
ratsame tusåssaKartamerup Kiterisså-
nut.
suvdlut nordlussat pingasut makita-
rissutåuput. pingasunik sangmiveKar-
put, nalerimassoK, KumortoK tamanut-
dlo sangmissoK. sumut tamanut iluse-
Kardlune avdlångorarnerat nordlussa-
ne nalunaerssorneKartarput.
tusåssarneK: (XVII)
nipe pingortarpoK silåinarme miki-
ssuarårarssuit aulagsagtineKarångata
maligaussiortitsilerdlutigdlo sekundi-
me 340 meterinik sukåssusilingnik. ni-
pip malinge siutip tarpangassortånit
tiguneKartarput siutivdlo suvdlua av-
Kutigalugo igalaussamut ingerdlåne-
Kartardlutik, tåunalo ivsuligtineKaler-
sarpoK aulariartardlune 1/100 mili.
em-imik. siutip saunertångue navgu-
årKanit aulatineKartut avKutigalugit
nipe igalaussamit pissoK siut KiterdleK
avKutigalugo igalaussamut ilordlermut
tumaussamut ingerdlåneKartarpoK. i-
galaussaK tumaussaK siutip Kiterdliup
ilordliuvdlo akornåne igaKartitsivoK,
igardlo nivgussalingmik ameraussa-
KarpoK, tåunalo igalårtauvoK. igalår-
tap aulanerata siume ilordlerme imer-
palassoK aulalersitarpå. aulanerdlo
nipip såkortussusia najorKutaralugo
siuterussamut suniutarpoK. nipe så-
kortugpat aulanerata siuterussap isua
imaKa angusinauvå, nipile såkukigpat
r.arKata Kulåtungingua imaKa taimåg-
dlåt anguneKåsaoK. tusåssume mer-
KussårKat taimaisivdlutik aulatineKa-
lersarput, nipivdlo såkortussusia au-
lajangissussarpoK merKussat sordlit
amalo KanoK amerdlatigissut suner-
neKartarnerånut tamatumunalo nipe
påsineKartardlune. sianiumut tusåssu-
mut ingerdlaterKingneKarnermingne
nukigssaK ingerdlaortoK elektriciteti-
mik nukigssångortarpoK. tusartamer-
mutdlo KitiussoK anguneKarångat nu-
kigssångortarpoK tarnimut tungassoK,
tåssanilo nipe påsineKartarpoK.
siume nåpautit: (XI)
siuserineK pilersarpoK bakterissat
torKussångnit pissut suvdlulik avKu-
tigalugo siumut Kiterdlermut iserå-
ngata. taineKarérsutut torKussårdlung-
neic tamatumunga pissutaugajugtar-
poK. siume ånernartOKalersarpoK, iga-
laussardlo augpitdlertarpoK, sukag-
dlune sunigauvdlunilo. igalaussaK pu-
tusinauvoK, marnerdlo siutip suvdlua-
nut kulersarpoK. igalaussaK KileroKa-
lersarpoK Keråtardlunilo, siumilo Ki-
terdlerme naKitsineK avdlångortarpoK.
sauninguit ajoKutigssarsisinåuput ase-
runeKalersaramik imalunit navguåine
aseruneKalersardlune taimalo sulissar-
nerat migdlisitauvdlune imalunit suli-
sinaujungnaivigdlutik. siuserineK Ka-
låtdlit-nunåne atugaoKaoK ukiorpag-
ssuarnilo ilisimaneKarsimavdlune. A.
Berthelsen (VI) Kalåtdlit-nunane uki-
une 30-ne nakorsatut sulerérame ag-
dlagsimavoK siuserineK Kalåtdlit-nu-
nåne nåpautaugajugtorujugssåssoK,
nunaKarférKamilo nuvfåneKartitdlugo
mérKat tamangajagdluinarmik siuse-
rilersinaussartut. Littauer (XVI) 1962-
ime tfmåname atuartunik misigssui-
game påsisimavå mérKat 30 procentisa
migssait siuserissarsimassut, nunaKar-
féntane ikingnerulårdlutik igdlOKar-
fingmilo amerdlanerulårdlutik. kisiå-
ne agfangajait kisimik tusitdlagsimå-
put taimalo ilait åncigsimavdlutik ata-
juartugssamik ajoKutigssarsinatik.
Angmagssalingme kisitsisit amerdla-
nerulårput, 50 procentisa migssait siu-
serissarsimåput, tamånalo pissutiga-
lugo 30 procentisa migssait tusitdlag-
simåput. Nungme Dronning Ingrids
Hospitalime (II) tuberkuloselingnut
ir.gmikortoKarfingme nåparsimassunik
icanigtukut misigssuineKarmat mérKa-
nut tungatitdlugit kisitsisit Angmag-
ssalingmisut amerdlatigaut. Ole Jor-
dan (XIII) isumaKarpoK Kalåtdlit-
nunane ajOKutit tusåssaKai’nermut tu-
ngassut %-isa pissutigigait sujornati-
gut siuserissarsimanerit. sanigdliu-
ssagssatut OKautigineKarsinauvoK
Danmarkime Lebelip navssårissai 3%-
iungmata, tåssa 20-riåumik ikingne-
russut. Umånamit Angmagssalingmit-
dlo misigssuinérit påsinarsitipåt mér-
Kat nunaKarférKanitut siuserissarne-
lat mérKanit igdlOKarfingmiunit ica-
KutigornerusimassoK. imaKa nunaKar-
fingne nerissat pikunarnerussut mér-
Kat nåpautinut angnerussumik akiusi-
nångortisimavait. igdloKarnermut tu-
ngassut igdloKarfingne pitsauneruga-
jugtarput nunaKarfingningarnit. igdlo-
Karfingne ilaKutarit, nunaKarfingnile
inuit ilarpagssue sule najugaKarput
igdlorujunguane ivssunik ujarKanig-
dlo sanaussune imalunit igdlune Ki-
ssussune nangmingneK sanåmingne.
Rørdam-Holmip (XXI) 1957-ime Ang-
magssalingme igdloKarnermut tunga-
ssutigut misigssuinere amalo igdloKar-
nermut tungassutigut angajorKånik a-
perssuineK tungavigalugit påsineKar-
simavoK mérKat igdlune ivssunik ujar-
Kanigdlo sanaussune inungorsimassut
17,2 °/o-é amalo méncat igdlune Kissu-
ssune inungorsimassut 40 °/o-é siuseri-
ssarsimassut. isumaKarnarsinauvoK ig-
dlune isugutak nigdlerdlo nåpautinut
tunitdlangnartunut angnertusaisinau-
ssut tamatumunalo siuserinermut, ki-
siåne tamåna akerdlilerneKarsimagu-
narpoK nunaKarfingne kalålimemit
perKingnartuneratigut taimalo nåpau-
tinut tunitdlangnartunut angnerussu-
mik akiusinångortitsineratigut. titar-
tagkane takutineKarsimassutut siuse-
rineK siume autdlarneriardlune oKa-
lungnermut atortunut atasinaussarpoK
2000—3000 Hertzimut. tamåna takutf-
neKarsimavoK Angmagssalingme mi-
sigssuinerne amalo Dronning Ingrids
Hospitalime tb-Kartunik misigssuiner-
me, tåssa siuserisimassorpagssuit nipe-
Karfingme Katitume Katåinermilo tuså-
niarnermikut ajOKUserneKarsimaga-
luardlutik taimåitoK OKalungnerming-
nut tungassutigut tusåsinaunertik pi-
ginartarsimangmåssuk. tamåna pingå-
rutilerujugssuvoK, taimaingmatdlo tu-
sitdlagsimassorpagssuit OKaloKatiging-
nerme nalinginaussume ajungitdlui-
nartumik ingerdlassardlutik.
sianiutitigut tusitdlangneK:
tusitdlangneK tamåna pissarpoK sia-
niume tusånermut atortume imalunit
Karatsame tusåniarnermut Kiterissa-
me. tamatumunga pissutaugajugtar-
poK nuagdlut imalunit népaut tunit-
dlangnartoK avdla. pissuteKarsinau-
vok Karatsamik sajugpitdlagtitsiner-
mik, nakorsautinik streptomycininik
nakorsartinermik, sianiume tusåner-
mut atortume amigautinik inungutsi-
mit pissunik imalunit siume nangmi-
nerme ajoKutinik, inungorniarnerme
ajoKusigaunermik il. il. Angmagssa-
lingme 10—20 «/o sianiumikut tusit-
dlagsimassut navssårineKarput. 15-init
29-nut ukiugdlit amerdlanerssauvdlu-
tik 24 procentiuput. tåuko nuagdlung-
nerup nalåne penicillinimik nakorsar-
neKalerKårsimassunut ilåuput. tama-
tumuna inunertik imaKa ånåusimaga-
luarpåt tusåssaKarsinaunermingnigdle
ånaissaKarsimavdlutik. tåuko sivner-
dlugit ukiugdlit ikingneruput, imaKa
tamatumunga pfssutauvoK nåpaute-
Karnerup nalåne toKussortait amer-
dlanerusimangmata taimalo tusitdlag-
simassut akornåne ikingnerulerdlutik.
Littauerip (XVI) Omåname Angmag-
ssalingmingarnit sujusingnerussoru-
jugssuåkut nakorsaKardlunilo nåpar-
simaveKarsimassume navssårissai i-
kingneruput. Danmarkime Lebelip
(XV) navssårissai Kalåtdlit-nunåni-
ngarnit Kuleriarnere migssiliordlugit
ikingneruput.
titartagkame takuneKarsfnauvoK si-
aniutinut tungassutigut tusitdlagsima-
neK tamane malugineKarsimassoK tai-
maingmatdlo titartagaK sanimårtui-
nauvdlune. åma OKalungnermut tu-
ngassut ajoKuserneKarsimåput, taima-
tutdlo tusitdlagsimassut atugardlior-
nerujugssussarput siuserisimassunf-
ngarnit imalunit pissorpalungmit ajo-
Kusersimassuningarnit. tusartaut na-
lorninartumik suniuteKartarpoK, Ka-
nerssorneK amalo tusåniarnermut su-
ngiusarneK iliniartariaKarpait. tamåna
Kalåtdlit-nunane ajomakusorpoK tai-
mågdlåt NungmitoKarmat tusåniar-
nermut OKalungniarnermutdlo tunga-
ssunik iliniarsimassumik. siutfkut. si-
lardlikutdlo nipip ingerdlassarfia ajo-
KuteKångilaK. kisiåne sianiut tusåni-
arnermut atortoK tusartarfiuvdlo Ki-
lerisså ajoKuteKarput. nakorsautit a-
tordlugit imalunit pilagtaivdlune ta-
matuma nakorsarneKarsinaunera sule
ilisimaneKångilaic.
sujornatigut taineKarpoK streptomy-
cin atordlugo nakorsaineK sianiutiti-
gut tusitdlangnermik kinguneKarsi-
naussoK. OKautigineKarsinauvoK Dron-
ning Ingrids Hospitalime tb-Kartut
Figur I: Ved undersøgelse af ca. 1000 personer på Østkysten fandt man
mange med støjskader. På figuren er de skraverede søjler udtryk for støj-
skader hos mænd og de sorte tilsvarende for kvinder. Søjlerne angiver pro-
centen inden for de forskellige aldersgrupper, som havde støjskade. Støj-
skaderne er langt hyppigst hos mændene, og procenten er stigende med
alderen, således at man i en alder på 50 år og derover finder 90 pct. af
mændene med høretab, grundet støj.
inuit 1000-it migssiliortut Tunume misigssorneKarneråne påsineKarpoK
amerdlaKissut nipiliortunit tusitdlagtlneKarsimassut. titartagkame napassuliat
KernarivigsOngitsut (kipungassunik titarnilersugkat) erssersipait angutit nipili-
ortunit tusitdlagtlneKarsimassut amerdlåssusiat, Kemertutdlo arnat nipilior-
tunit tusitdlagtlneKarsimassut amerdlåssusiat. napassuliat portussuslsigut
takuneKarsInauvdlune åssigingitsunik utorKåussusigdlit nipiliortunit tusitdlag-
tlneKarsimassut procenté. angutit nipiliortunit tusitdlagtlneKarnerpaugajug-
put, utorKaliartordlutik tusitdlagsimassortait amerdliartortardlutik, 50-inik
ukiugdlit utorKaunerussutdlo 90 procenté nipiliortunit tusitdlagtlneKarsimav-
dlutik.
Figur II: Opstillingen
i denne figur er ana-
log med figur I. Blot
er patienterne nå nær
nogle ganske få fra
vestkysten, idet høre-
prøverne er fra patien-
ter, indlagt i Dron-
ning Ingrids Flospitals
TB-afdeling i årene
1954 til og med 1966.
Disse to figurer viser,
at høretab — grundet
støj — stort set er ens
på øst- og vestkysten
af Grønland.
titartagaK una titartag-
kamut l-imut atåssute-
KarpoK. misigssorne-
Kartut KitånérsQvdlu-
tik — ikigtuararssuit
kisimik avdlanérsQv-
dlutik. tutsarlssusTsi-
gut misigssorneKarsi-
massut tåssa sakiagdlugtut Dronning Ingridip nåparslmaviane 1954-imtt 1966
ilångutdlugo unlngasimassut. titartagkatigut mardlugtigut takuneKarsInauvoK nipili-
ortunit tusitdlagtlneKartarneK Tunume Kitånilo åssiglgtoK.
nakorsarneKarnerine tusitdlangnernik
angnertunik malugissaKartoKarsimå-
ngilaK, taimågdlåt påsineKarsimåput
tusitdlangnerit ikigtufnait angnikitsu-
inaitdlo.
pissorpalungmit ajoKusigauneit:
ajOKUsigauneK tamåna soKutiginar-
tuvoK Kalåtdlit-nunåta inuisa ilarpag-
ssue sule inussutigssarsiuteKarmata
autdlaisit atordlugit piniarnermik, ig-
dloKarfingnilo atorfiligpagssuit aut-
dlainiartarneK sungivfingmingne inu-
ssutigssarsiutigissarpåt. titartagkane
takutineKarsimassutut nipime Katåi-
nerme ajoKusigauneK ipoK, OKalung-
nermutdlo tungassunut siaruarsinau-
vok. autdlartikajugtarpoK ajoKusigau-
nernik ikigtuinarnik ilåne 6000 ima-
lunit 8000 Hertz-inik, ingerdlåinarsi-
nauvdlunilo KatåineKarfiup aseruving-
nigssåta tungånut. titartagaK I-ime
Il-milo takuneKarsinauvoK ajoKusi-
gauneK méraunermile autdlarnerér-
sartoK utorKaliartomermilo såkortusi-
artortardlune, taimalo angutit 50 siv-
nerdlugit ukiugdlit tamangajangmik
KatåineKarfikut tusitdlagsimassardlu-
tik. Littauerip (XVI) Umåname påsi-
simavå atuartut 4 °/o-é pissorpaluk
pivdlugo ajOKUsigausimassut, Lebelip
danskine atuartune navssårissai 2,8
0/o-iuput. Ole Bentzenip suleKataisalo
(V) danskit atuartuisa 1160-it akor-
nåne nukagpiarKat 36-t pissorpalung-
mik ajOKUsigausimassut navssårait.
tåuko tamarmik sérsartuarKanit ajo-
Kusigausimåput. Ole Bentzen åma
Poul Stadil (IV) agdlagput inuit ilait
pissorpalungnut misigkarigsorujugssfl-
ssut, ilaitdle ardlaleriardlutik pissor-
palup sunineranit erKorneKartaraluar-
put tusitdlautiginagule. isumaKarto-
KarpoK utorKaliartortitdlune misigka-
ringneK angnertunerulersartoK. pissor-
palungnerit åssiglngitsorpagssuit ilait
tusitdlagtitsisinaussarput. Politikeni-
me 18/9—66 (VII) professor Inger slev
nalivtine pissorpalungnerit åssiglngit-
sorpagssuit pivdlugit agdlagaKarpoK,
tingmissartut sukasuliat, pop-inik ni-
pilerssortartut, sutdlivit pissorpalug-
lunik maskinagdlit il. il., isumaKar-
pordlo amerdlasut tusåniarnermikut
tamåko ajoKutigssarsivigissarait ka-
tagtugssåungitsunik. titartagkane I-i-
me Il-milo niviarsiarKap atuartup 15-
inik ukiugdlip tusitdlagsimanera ta-
kutineKarpoK, tåuna 1965-ime tusåni-
arnermut tungassutigut ajoKuteKångi-
vigsimagaluarpoK, kisiåne måna 1967-
ime KatåineKarfingme tusitdlarujug-
ssuarsimavoK. 1965-ip kingornatigut
nipilerssutit nutåliat agsut tusarnår-
tarsimavai, kisiåne pissorpalungmik,
serKornernik taimaingaj agtunigdlunit
nalåuneKartarsimanane. taima ajoKU-
sigauneranut nipilerssorneK pasigdler-
tariaKarpoK.
(normume tugdlerme nangisaon).
Stilling søges
To damer og en herre søger stilling.
Vi er handelsuddannet, og kunne
derfor tænke os arbejde indenfor
hotel, detail eller en gros handel.
Bolig en betingelse. Svar venligst
til
E. H. MADSEN,
Smedstrup Havgaard, pr. Præstø.
5