Atuagagdliutit

Volume

Atuagagdliutit - 09.11.1967, Page 27

Atuagagdliutit - 09.11.1967, Page 27
atominik nåkutigdlineK isumangnauteKansilaK nåkutigdlissut pasissamingnik atornerdluinigssanik Kularnait- sumik pingitsortitsinigssaK anguneKarnaviångikatdlartoK, dan- sken atomip nukinganut tungassunik pasisimassanardluartoK onartoK Henrik Døckerimit Wien (RB-special) teknikikut ineriartorneK penatigalugo atomip nukingata inuiaKatigingnit ar- dlaliussunit nåkutigineKarnigsså pissariaKartineKariartorpoK. taimatut naku- tigdlinigssame atortugssat nålagkersuissut uvdlune kingugdlerne åma isuma- Katigissutigiartunguatsiarpåt. atomip nukinga iluaKutigalugo såkugssiat sia- ruarneKånginigssånik isumaKatigissutigssamut migssiliut rusit amerikamiutdlo suliarisimassåt sujunertap anguneKarnigssånik angnertumik isumavdlualersit- sivoK. sujunersutip akerdlerineKarnera nunat kommunistiussut kommunistiu- ngitsutdlo isumaKatiginginerånit tungaveKångilaK. akerdliuneruvdie ajorndngi- nerussumik kipitineKarsinaunera sujumut OKautiginex ajornaKaoK. atomip nukinga iluaKutigalugo så- kugssiat siaruarneKånginigssånik isu- maKatigissutigssamut migssiliusiaK su- le nåmaginartutut OKautigineKarsi- naungilaK, ingmikortuisa pingajuat pi- ngåruteKardluartOK nunane tatdlima- ne atomip nukinga atordlugo såkulia- nik kisermåussivdlutik peKartugssane (USA-me, Tuluit-nunåne Sovjetunio- nime, Frankrigime Kinamilo) såkug- ssiat uningassut misigssorneKartarnig- ssåine aulajangersagkanik imaKartug- ssaK amigautaungmat. tamåna isuma- KatigissutigineKåsagaluarpatdlunit i- sumaKatigissutip angnertumik sångi- ssutigisavå Kinap imaKalo Frankrigip atsioKatåunginigssåt. atomip nukinga atordlugo såkugssiat inuiaKatigingnit ardlalingnit nåkutigineKarnigssåt nu- nat kigdleKarfingmik iluine kisimit- dlutik OKartugssautitaunerinut ang- nertumik akuliunerussugssaungmat a- perKutigineKarsinauvoK nåkutigdlineK isumangnaitsumik ingerdlåneKartoic pilersineKarsinaunersoK. nåkutigdlériautsit kommunistit påserusugkait FN-imut ilaussortat amerdlanerit sordlo USA åma Sovjetunionen isu- maKatigigdlutik isumanarput nåkutig- dlinigssaK (IAEA-mit) inuiaKatigit ar- dlaliussut Wienime nåkutigdlissutitåi- nit atomip nukingata åssigingitsutigut atorneKarneranik ukiune ardlalingne påsiniaissarnermikut misiligtagaKa- lersimassunit isumagissariaKartoK. a- jornartorsiutit angnerssarisavåt niu- veKatigit arfiniliussut atautsimordlu- tik atomip nukinganik iluaKuteKar- nermingne (EURATOM avKutigalugo) ingmingnut nåkutigeKatigingnerata IAEA-p sulineranut nalerKutungorsa- gaunigsså. Sovjetunionip sujunersuti- nerssutit kræfteKalersmaussutaoK åpakåK, heste, KingmeK, ugsik, sava Kitsugdlo åssigingitsunik kræfteKaler- sinåuputaoK inungne navssågssau- ssartut åssingajåinik. taimåitumik nerssutit téuko misigssorneKartug- ssåuput perKingnigssaK pivdlugo si- larssuarmiut kåtuvfeKarfiata WHO-p kræftimik misigssuinigssaK pivdlugo pilerssårusiåne. nerssutit tinupassor- tarnerat pivdlugo nunat tamalåt mi- sigssuissarfigssåt nutåK pilersineKar- tugssauvoK nåpautinik misigssuissar- neK pivdlugo såkutut ilisimatusarni- kut misigssuissarfiåne Washingtoni- mitume, ilisimatusarnermutdlo tunga- ssutigut misigssuivfit avdlat arfinig- dlit tåuna suleKatigiumavdlugo nerior- ssorsimavåt, tåssa ■ Glasgow-ime, Zii- rich-ime, Miinchen-ime, Amsterdam- ime, Bern-ime Londonimilo. ervngup atomiliorfmgmit pissup aulisagkat angnerulersitarai Tuluit-nunåt isumavdluarnartunik misilisimavoK imerme kissartume Tu- luit-nunåne atomiliorfingnit kugtune natårnanik perortitsiniardlune. misilinerit sujugdlit sujunertarisi- mavåt påsiniardlugo imerme taima itume aulisagkat inusinaunersut ki- nguågssiorsinauvdlutigdlo. malung- narsisimavordle natårnat umåinaratik, kisiéne tunissausinångordlutik angi- ssuseKalersartut ukioK atauseK sivnit- siardlugo agdliartorångamik, nauk u- kiune 3—4-ne taimatut angissuseKa- lertarsimagaluardlutik. pilerssårusiap sujulerssuissua nav- suiaivoK Skotlandime Hunterston-ip atomiliorfianit pissume imerme ki- ssartume ukioK måna aulisagkat 40.000 ilineKarsimassut. gisimavå nutåmik årKigssussinigssap tungånut EURATOM nåkutigdliner- mik ingerdlatsinarKuvdlugo; tamånale USA-p akueriumångilå. EURATOM-ip kommissioniane pissortausimassup, E- tienne Hirschip, OKarnera maligdlugo EURATOM-ip ingerdlatsinera IAEA- mit ama nåkutigineKarsinaugaluarpoK, tamånale pissarissersornerinartut i- ssigissariaKarpoK. IAEA-p månamut nåkutigdlinera KanoK ingerdlåneKarpa, siaruatsaili- nigssardlo ilångutdlugo isumagineKa- lisagpat tamåna IAEA-p aningaussar- tutainut sulissuinutdlo KanoK suniu- teKésava? atomip nukinganik påsisimassalik danskiussoK cand. polit. Ole Pedersen ukiune Kulingiluane IAEA-me, Wieni- me, suleKatausimassoK ilaussortatdlo uranimik plutoniumimigdlo pisissarne- råne KutdlersaKarfingme pissortau- ssok (ilaussortat ilait avdla avKutiga- lugo pisissarput) aperKumik sarKumi- ussivfigårput. — sujugdlermik OKautigissariaKar- poK IAEA-p ilaussortai 27-inait aku- erssisimangmata atomip nukinganik pilersitsissarfingmik — ilåinaisa, ka- titdlutik 120-ussut — IAEA-mérsunit takuniarneKartarnigssånut, Ole Peder- sen OKarpoK. atomip nukinganik pi- lersitsissarfit ilarpagssue (tåuko ilait 61 reaktoriuput) nunat ilaussortat i- låine pigineKartutuåuput pigineKartu- nitdlunit pingåruteKartutuauvdlutik. nunat kommunistiussut ilåt atau- serdlunit månamut nåkutigdlissuvti- nit takuniaissoKartarnigssånut akuer- ssingilaK, neriugdluarnartututdle o- KautigineKarsinauvoK nunat tåuko u- kiune kingugdlerne mardlugsungne nåkutigdlériautsit teknikimut tunga- ssortaisa pitsångorsarneKarnigssånik soKutigingnileriartuinarnerat. tai- maingmat neriunarpoK uvdlut ilåne peKataunialerumårnigssåt. taineKarsi- nauvoK nunat amerdlanerit ilumingne nangminérdlutik aulajangisinautitau- nermingnik angnertumik migdlileri- nertut issigingmåssuk nunane avdla- miut atomip nukinganik pilersitsiniar- tarfiutimingnik nåkutigdliartortarne- rat. taimåitumik nåkutigdliartortar- nigssat akuerineKartinagit nålagker- suissut åssigingitsorpagssuarnik aula- JangersagaKarKårtariaKartarput. I suniuteKardluartumik nåkutig- dlineK pissariussorujugssuvoK — erKaimassariaicarparput atomip nukinganik pilersitsissarneK åssigi- ngitsorpagssuit pissarioKissutdlo ator- dlugit pissarmat, Ole Pedensen nangig- poK, amalo ukiut ardlagdlit Kångiug- pata aitsåt nåkutigdlériautsit pitsau- ssut atorneKalersinaungmata atorner- dluinginigssaK isumangnarungnaersi- måsavdlune. isumangnaitsumik nåkutigdlineKa- lersinauvoK atomimik nukiliorfit åssi- gingitsut sisamat uko nåkutigineKa- lerpata aitsåt: 1) reaktorit, 2) nuking- nik pilersitsissartut Kingortitsivigisi- HYGIEJNISKE ARTIKLER De verdenskendte, luftprøvede latex- varer af ubegrænset holdbarhed, 3-5 års lagergaranti, kr. 2,50 - 5,20 - 6,40 - 8,40 pr. dus. Prøvesending med 15 stk. af forsk, mærker mod 6,00 kr. 1 fri- mærker ell. eftkv. Prisliste 1 lukket ku- vert uden afsenderadresse gratis. népaufipllungnut igdlersQflt påt silarssuarme llislmaneKardluartut sllålnarmlk putdlagdlugit mlsillgtagkat kigdleKångltsumlk pluslnåussuslgdllt, ukiut 3—5 unlngatlneKarslnaunermlng- nut KUlarnavérKUSlgkat, kr. 2,50—5.20— 6,40—8,40 duslnlmut. åsslglngitsut 15-11 mlslllgutlgssatut nagsiiineKarslnåuput aklltutlgaluglt 6 kr. frlmærkingordluglt lmalflnlt tlgunerlne aklligagssångordlu- glt. aklt nalvmaerssåtalt agdlagkat pttå- nut matussamut Iklvdluglt akeKånglt- sumlk nagsiiineKåsåput sumit plnere nalunaemaglt. City en gros Lager Larsbjørnstræde 5 - København K. Telf. (01) 11 25 40. massut salingneKartarfé, 3) nukingnik pilersitsissartunik sanaortorfit kisalo 4) isotopinik ingmikut sanaortorfit. IAEA-p suliagssåtut issigineKarér- poK ajornartinago tåuna atomip nu- kingata pilersineKartarnerane néku- tigdlinerme ikiutåsassoK, nåkutigdli- nigssamut kajumigsårissåsavdlune nangminérdlunilunit nåkutigdlissåsav- dlune, atomip nukingata såkutoKar- nerme atorneKånginigsså anguniardlu- go. nåkutigdlissarneK kigaitsuinarmik pileriartorpoK, 1965-ip kingorna reak- torit nåkutigineKarput, nukingnigdlo pilersitsissartut Kingortitsivigisimassut salingneKartarnerat ukioK månamit. —■ USA sujugdlerpauvdlune atomip nukinganik pilersitsissarfit ilånik IAEA-mérsunik nåkutigdlisitsilerpoK, Ole Pedersen nangigpoK. uvanga au- ssaK USA-mut nåkutigdliartorKånut i- lauvunga. nåkutigdlissarnigssamik a- ngussaKarniarnivtinut pingåruteKarto- rujugssuvoK USA-me nåkutigdlissa- lernerput, tåssane uranip ilamernga plutonium — atomimik Kaertartulior- nerme atorneKartut pingårnerssåt — pigssarsiarineKartarmat. atomit atugaujartormata nåkutigdlinerussariaKarpoK — KanoK akulikitsigissumik nåku- tigdlissariaKarpa? — ilåine ukiumut atausiardlune, i- låinile akulikinerussumik. atausiåkå- ne nåkutigdliuartariaKåsaoK. atomip nukingata atugaujartuinarnerane nå- kutigdlinerup sapingisamik angnertu- sarneKarnigsså pissariaKarpoK. — atomip nukinga KanoK atugauti- gilisasoraiuk? — IAEA ukiut Kulit matuma sujor- nagut pilersineKarmat atomip nukinga silarssuarme tamarme pigineKartOK 5 megawattinauvoK, månale 9 mega- wattiuvoK. 1970-ime plutonium 10.000 kg pigssarsiarineKarsimåsangatine- Karmat 30.000 megawattingorsimåsa- ngatineKarpoK, ukiutdlo sule Kulit Kå- ngiunerisigut 250.000 megawattingor- simåsangatineKarpoK plutonium 100.000 kg pigssarsiarineKarsimåsassoK nautsorssutigineKarmat. atomimik Kaertartuliamut plutonium 5 kg mig- ssiliortOK atorneKartarpoK, tåssa 1980- ime atomimik Kaertartuliat 20.000 sa- naneKarnigssåine atugagssamik nå- magtumik plutoniumimik peKartoKa- lisaoK. IAEA-p nåkutigdlissue 35-uput, a- vingnerisa pingajue angalaordlutik nåkutigdlinerinarmik suliaKartut. siv- nere pissariaKarångat nåkutigdlivdlu- tik angalaortarput (sordlo uvanga). nåkutigdlineK angnertusisineKåsagpat inuit 150-iussariaKåsagunarput. åssi- gingitsorpagssuitdle pissutausinaung- mata ikingnerusinåuput amerdlaneru- sinauvdlutigdlunit. kiligtigssiatut sulinigssaK isumakulutigissariaKångitsoK — IAEA-p nåkutigdlissarneragut niorKutigssiat kiligtigssiatut sulivfigi- neKalernigssanik Tysklandip kitdliup erKasuteKarnera tungavigssaKarpa? — sutdlivit angnerussut tamarmik sanaortugkamik issertortukut avdla- nut nalunaerutigineKarsinaunerat er- sissutigiuartarpåt, atomivdlo nukinga- nik pilersitsissarfingme inuit 80-init 150 tikitdlugit sulivfingmut tungassu- nik tamanik ilisimassaKartarput, tåu- kulo saniatigut pilerssårusiortartut Kutdlersaussutdlo angnertunigtaoK påsisimassaKartarput. isumaKarpunga nunanit avdlanérsut nåkutigdlisine- Kartalernerisigut sanaortugkat isser- tortukut avdlanut ilisimatineKarnerat angnertunerulernaviångitsoK. nåkutig- dlissutitavut såkortoKissumik perKU- neKarsimåput nalunaerutisiatik ani- n gaussarsiornikut iluaKutausinaussut avdlanut tusartendsångikait — åma erKaimassariaKarpoK nåkutigdlissut påsiniaivigivdluarKårdlugit atorfinig- tineKartarmat, nunat orningneKartar- tugssat nåkutigdlissut atausiåkåt a- torfinigtineKarnigssånut akerdlilisi- nauvdlutik. åma erKaimassariaKarpoK reaktorip pilersiniartarnera sivisoru- jugssussarmat — nåkutigdlinerme ta- kussanut tungaviussut ukiunik arfi- neK-mardlungnik Kulingiluanigdlunit pisoKåussuseKartésangmata. morsø oliecvn 1003 Morsø olieovn 1003 er forsynet med en luftkon- troller. Brændstof: Gasolie eller petroleum. Farve: Olivengrøn med perle- grå forplade. Højde 92 cm. bredde 54 cm, dybde 40 cm. Ydelse: 6000 cal./t. MORSØ STØBEGODS St. Kongensgade 63 — København K. ANGMAGSSALIK: Lykkebak Larsen. — ARSUK: Magasin Arsuk. — CHRISTIANSHÅB: Vare- huset UiloK, K. G. Lauridsen. — EGEDESMINDE: Varehuset Dobi. — FREDERIKSHÅB: Knuds Butik. — GODTHÅB: Magasinet. — GODHAVN: Hans Møller. — HOLSTEINSBORG: Polarma- gasinet, v/ K. B. Larsen. — JAKOBSHAVN: Birger Hansen. — JULIANEHÅB: Magasin Åvåt. NANORTALIK: Varehuset „Sputnik11. — NARSSAK’: Victors Magasin. — 27

x

Atuagagdliutit

Direct Links

If you want to link to this newspaper/magazine, please use these links:

Link to this newspaper/magazine: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Link to this issue:

Link to this page:

Link to this article:

Please do not link directly to images or PDFs on Timarit.is as such URLs may change without warning. Please use the URLs provided above for linking to the website.