Atuagagdliutit - 26.09.1968, Blaðsíða 27

kangerdluk kajungernarsiartuaK ...
agdl.: M. Jørgensen
Hvis man er i Kina og skal have stegt kylling på restaurant, må man selv vælge kyllingen i et hønsehus lige
ved siden af. Selv om „Rosa" her på billedet ikke skal slagtes til gæsterne, er det næsten ligesom med kyl-
lingerne i Kina. Når gæsterne ønsker det, kan de få et glas friskt, nymalket mælk fra Rosa eller hendes to
søstre, som I bare ikke kan se på billedet. Rosa bor i Frankrig.
Kiname inuit sutorniartarfingme kiikukQarartorniarångamik nerissagssatik sule Qmassut torKåinartarpåingéK.
una nerssussuaK toKutagssåunglkaluartoK åma taimatungajak issigissagssauvoK, tåssame sutorniartarfing-
mukartut nutåmik imugtorumagångata fmuiarneKartarame. nerssussuaK tåuna franskit nunåmpoK.
(norm. sujul. nangitan)
aKaguane silageKissoK iterpugut.
pikeriardlutalo autdlardluta, inger-
dlangåtsiåinardluta inusugtarssuavut
Kuteruilermata uvagut åiparalo umi-
årKamik avarKutdlugit ingerdlalerpu-
g'ut. ingerdlangåtsiåinardluta tugto a-
ngisoK takuvarput pissaralugulo, su-
liariniardlugo ilavut ornigpavut, å-
mauko ulåputunguit ingagdlutik tug-
tutåt kussanariåinarpoK. taimailivdlu-
talo kalåtdlit tugtulingmiut mamariv-
méraugatdlaravta
„Mérartavtinut" atuardlugo nuåna-
rissaKigavko, pingårtumik ilivse mér-
Kat misigisimassavsinik agdlagaKar-
simagångavse, uvangåtaoK méraugat-
dlarama ukiut 20 matuma sujornagut
misigissartagkanik OKalugtutilasavav-
se. 1945—48, tåssa méraugatdlaravta
puigujuitdlerugtorfivut, tåssalo tai-
mane misigissartagkavta ilait eritai-
massåka OKalugtuarilåsavåka.
atåtaga aussat tamaisa Igdlungua-
ne eKalungnut KagssuteKartarame,
tauvalo uvagut mérKat uvdlunerane
atåtaga suliuåinarmat timånit pula-
ssoKarnigsså nåkutigissaravtigo, pula-
ssoKariartoK Kagssutit sukariardlugit
mitdlorångavtigik napitigariartut nu-
ånåkasigtaraugut. ilåniåsit nunåkut
tagpavungnarpugut, Kagssutit Kulåne
Kånap Kånut perugtordluta avåmut
imap tungånut Kiviariaravta takule-
riatdlaravtigo tauvauna „Sonja" ar-
fermik kaligdlune nuissoK Kujasagag-
ssaKarnatalo, ilungmut Kiviariatdla-
ravta kangerdlugtåta på-tungåne a-
ngut utorKaK ernine ilagalugo ningi-
tagkaminik amortoK, avdlamik Kuja-
sagagssaKånginavta tåunaKame
suaortalerpavut „Sonja" kaligpoKl a-
kerpatdlangmatigut påsinginavtigo
Kanordlugo suaorKeriatdlartoK sag-
dlutunerardluta, mérapalaunerardlu-
talo, nangmineroK uiaraluaramik ta-
kussaKånginamik. ilumornerakasag-
kaluaravta utorKaK oKausipiluinaler-
mat taimåitoK Kujasagagssåunging-
mat Kagssutit tikitdlånguarnagit tai-
mak tasama silåmut arpåinaK, imåg-
dlåt sule „Sonja" pulångitsoK umiar-
ssualiviup timånérérpugut. tåuna ag-
ssortuissorssuaK tikikame KanoK isu-
maliusanerpoK.
dluagåt nunamiut nerssutit orssuat
tunoK mikingitsoK pigilerparput. se-
Kinerssup avalagkiartuåmerane neKi-
nik iniorKåvugut avåmukaleruvta av-
Kusågagssavtinik, uvalimutdlo aut-
dlarnerane aKajarorput OKimaeKU-
tauvdlualersimassoK ilåtigut pissutigi-
niardlugo kingumut tunungmut ma-
Kitdluta autdlarpugut, neriutigårput-
dle ukua tugtut Kimatavut uvdlut ar-
dlaKarujugssuångitsut avåmukardlu-
ta avKusårumårdlugit. taimåme nuna
tugtoKångitsigingmat nautsorssutigår-
put ornitavtine uvdlut pingasut sisa-
matdlunit piniarniarumårdluta.
uvdlåralanguvoK, seKernup nuissat
aitsåt augpitdlertisimavai, åsit taima
silaginguai-poK. malerKiarnaKaoKl nipe
ilisarnartOK tovKup iluanut tupårivoK.
uvdlune mardlungne angalanivtine
tugtutdluartarsimavugut, taimalo uv-
dlume naggatåmik tugtuniarniardlu-
ta. téK ajoringeKissarput taimåitordle
igdlugssartångue issikortunarsilersut
sipårdlugit sutoriardluta umiårKamik
tamarmiuvdluta autdlarpugut, anga-
lavdluniuna ilisarisimaKatigigdluar-
dlune nuånersoK. taimane uvdlåK er-
Kaimassama puigugagssåungitsut su-
jugdlit ilagåt. seKinerssuaK sermer-
ssuåkut nuilerame, tatsit Kivdlårpa-
lårtitdlugit, angalanatigiussugut ku-
janiardlutalusoK erinarssut agpinari-
put tugdlérigdluta: „i, seKernup Kåu-
maringårdlune", erinarssut någavtigo
nuna ornitarput tikiparput taimalo i-
långuåka nioriardlugit avatågut ingi-
atdlulerpåka.
uvdloK tåuna nunatat mardluk au-
varérsimavdlugit naggatårdluardluta
pingasuvdluta tikikiartorpugut, ilar-
put atauseK Kimåsimavarput ilimagi-
ssane auvarfigiumangmago, neriuti-
gårputdlume tikerérsimajumårtoK. u-
noriarame sila nigdlertitdluarivigpoK,
nauk uvdlume aitsåt augustip 18-eri-
naraluarå. ingerdlavdluarpugut, sila-
me tarrajugtinialerérmat. sapåtiuvoK,
å, inuvdluarKussutit angumeralugit!
inusugtup ipugtussup åipå OKarpoK;
taimalo åipane sule Kasussutut issiko-
KångivigsoK taorserdlugo. ingerdlav-
dluaKigavta inuvdluarKussutit angu-
merivdluåsangavavut. sunauvfalume,
tikikavta ilarput Kimatarput tikerér-
simavoK, sulilume inuvdluarKussutit
autdlartingineråne nerinigssavtinut
pivfigssaKarpugut. taima erKigsisimå-
lersugutdlo utarKissavut autdlartiput.
radiuarånguaKarpugut milerpagssu-
arnut tusåsinaussumik, sordlo taima
ilimanångilaK, tusarnårdluarpugutdlo.
tovKup Kinguane nanerut ikitdlugo a-
liånaersåKaluta tusarnårdluaKaugut
ingerdlåput nåvoK — tugdliane Ka-
noK-una OKarnialersoK: M. J-sen, U-
jaragssuit-timå — ernertårningne piv-
dluarit! oKausertaisa ilåt tusångila-
gut, tovKup dluane angutit sisamat
nivdlermata, nivdliautigalutik aniput
autdlaisimingnigdlo erKardlutik nag-
gatågutdlo hurrårtutdlutik. inuilår-
ssuaK nipåikaluaKissoK inuit nuånår-
nerånit nipisiagssaKalerpoK. inuvdlu-
arKussutitdlo nånerisa tungånut tov-
Kup Kinguane inigissavnit nikingila-
nga, takordlomiaraluardlugo ernertå-
nguara! nuånårnerup Kujaniarneruv-
dlo timiga tamåt sunersimavå. ilå-
nguåkalo OKarfigåka inuvdluarKussu-
tit någpata mamarunarnersiordlugit
iggatisavdlugit. inuvdluarKussutitdlo
nungmata mamarunarnersiugåinarnik
iggåpåka, naggatågutdlo ivsingigag-
ssalerdlugo igap Kajua taimalo per-
pagssuångikaluardluta KujaniameK
nuånårnerdlo atordlugit erKigsingår-
dluta unugsioKatigigpugut. tupingnar-
tumigdlo unuaK tamåna nuånårner-
mik tamavta siningilagut, aitsåt uv-
dlångukåtigut singutilersimavdluta,
åmame uvdlut tugdlit autdlartugssåu-
ngilagut neKinik panersissugssaugav-
ta.
unugkiartulersimavoK, avungalo se-
KineK nåkalerérpoK. iluliarasårssup
akornagut umiårånguit ardlarit ka-
ngerdlugssuåkut KatsungaKissukut
nunaKarfinguaK Kanigdliartuårpåt.
nunaKarfik Kanigdliartortitdlugo atå-
tångoi’Kåp erninguane takorusugka-
lugtuinarpå — ila sordlulunit nuna-
gissaK KanigdliartungitsoK ilavdlugu-
lo avKUtip sivnera isersarnerussåle-
rivdlune agssorussårnartumik, kisiå-
nime tikilerpugut. sinivnitdlusoK iter-
dlunga Jorup oKarfigingmanga ativ-
kut taivdlunga: Kå, erKarniarit, erKa-
Katigisavavtigit — tauvamiuna nuna-
Karfinguarput tikitdlugo. soruname
erKalerpugut, angalavdluarnerput, pi-
ssaKardluarnerput åmalo ernertångu-
ara angnerussumik pivdlugo. minutit
ardlaKångitsunguit Kångiutut nunar-
Kativnit nuénåKissunit pivdluarKune-
Kangårdlunga tikitdluarKussauvunga.
taimalo igdluvtinut iserama ungårtor-
palåmik tikitdluarKuneKardlunga.
taima „Ujaragssuit Kavdlunåtsia-
Karfikorssuit" auvfåt tusartilårpara.
mérKat tamavse inuvdluaritse.
M. Jørgensen,
K’ornoK.
tauva tasamunga pigavta uninga-
låginartugut pulaleriatdlartoK tikå-
gugdliussårssuaK kaligdlugo, isumav-
dluåuminarpugut uvdlup ilångua nå-
magtorssuarmik måtagtugagssaKale-
ravta. månalume måtak, mamaK, nå-
me akeKarpoK. måtak timitarssuar-
minut nalerKiutdlugo såtoK, mamar-
dluartoK, KanoK neritigigaluaråine
nåmagtikatdlarfiungitsoK. månalume
neKerssua. imaKa ilivse mérKat a-
merdlanerit sule umassorssuarmik
taima angitigissumik takusimångila-
se, taimaingmat oKalugtutilåsavavse.
tikågugdlit månåkut pissarineKar-
taleKingmata nalungitdluarpase, ima-
Ka anginerarsinauvase, mikigissag-
ssåungitdlåme. tamåkule arferssuit
sordlo: tikågugdliussåt, kigutiligssuit,
tunuligssuit avdlatdlo takugaluaruv-
sigit tupigusugsinaugaluarpuse ilua-
mik misigssoraluaruvsigik. umassoru-
jugssuit, 20 meterit sivnerdlugit ta-
kissuseKalersinaussut, taimåitoréK i-
map umassuarånguisa mikinerpait i-
låinik nerissartut. asulume angissu-
serssuarmingnut ugtutdlugit issiminé-
rarssuamik isseKardlutik. KanoK iliv-
dlutik tamåko nerissartagkatik taku-
ssarsimanerpait. kisiåne tamåko ki-
gutiligssuarnik taissagait åssigingit-
sunik imarmiunik angnerussunik ne-
rissarsimåput. méraugatdlaravtame
takussarpavut aKajarorssue singneKa-
rångata ilåne eKalugssuaminerssuit
issarigait, sule avdlanik issaKartut
takussaraluarpavut sordlo: KérKanik,
taimaerKatåinigdlo.
sule avdlanik oKalugtuagssaKara-
luaKaunga, kingugdlermik OKalugtu-
terKigkumåravse tåssunga kigdlina-
ratdlarpunga. KanortOK ardlarse mi-
sigissartagkaminik OKalugtualåmia-
rile. mérKat inuvdluaritse.
agdl.: Gerth Lyberth 34 år,
Manitsormio.
WaLTEI? J E5SEN !&)%
Danasvej 26—30 København V.
Telegramadresse: Waltjessen
Hårdtræ — Trælast — Krydsfiner
Isoleringsplader — Plasticplader
flnerlt mfingertut — Kissult Krydsfl-
nerlt — oaorsautlgssat cellodexllcut
åsslglssaltdlo — plastlcp ladit
Pyile,
Polle
Sorte
Tom
FERD’NAND
(S
Uudholdelig
udsigt
(S
issikivipalåK
Sorte Tom har mægtig travlt.
Pylle og Polle må ikke se, hvad
han laver på væggen, jør det er
helt færdigt.
— Så, nu kan I komme og se,
råber han. Næh! hvor er det flot,
sikke et fint cirkus, vi får.
— Hør, nu kommer Nille til-
bage, sikke en stor bylt, han
har med.
— Se, hvad jeg fik af min mor,
er det ikke stort. Ih! sikke noget
fint tøj.
Sorte Tom ulapeKaoK. Pylle
åma Pollep takusångilåt suna
igkame suliarigå, inerpat aitsåt.
— naivdluse takuniarsiuk,
suaorpoic. arrå! kussanåssusia,
issigingnårtitsissarfigssarput pi-
neK.
— ukorsiå, Nille auna uter-
dlune tikiupoK, ila portugan ti-
gumiå angek.
— takusiuk anånama tuniu-
sså, ild angen? umå ånoråminek
pinen!
— Hvordan skal vi nu lave
teltet, spørger Polle.
— Vi skal bare have tøjet op
på taget først, svarer Nille.
så breder vi det ud og så bin-
der vi det fast i træerne. Ih,
hvor er det pænt, det bliver næ-
sten som et rigtigt telt.
Men pludselig kommer der et
kraftigt vindstød. Polle og Nille
kan ikke holde fast i tøjet,
der ryger fra dem og flyver
afsted langt ud over markerne.
— tupen Kanon suliarisavar-
put, Polle aperaoK.
— sujugdlermik ånoråminen
nalianut ilisavarput, Nille aki-
VOK.
tauva siåsavarput orpingnut
pitugdlugo. ila kussanarmat sor-
dlume tåssa tupivigssuan.
anoråsuavotc. Pollep Nillevdlo
ånoråminen noKisinaujungnaer-
påt.
sapangipåt, tingipordlo avu-
ngarujugssuan narssautit Kulå-
nut.
28