Atuagagdliutit - 09.01.1969, Blaðsíða 24

r
MERARTAVTINUT
iliarssunguit Kimånerat
agdl.: Seth Kristoffersen, AugpilagtoK — Nanortalik
iliarssunguingOK angajorKåverung-
mata åiparit avdlat ajorssajuitsut ti-
guvait — atautsimik inordlåmik, ni-
viarsiarKamik méraKartut. iliarssu-
nguit angajugdlersåt niviarsiarauvoK
nukardleK nukagpiarauvdlune.
iliarssunguit angajorKårsiamingnile-
ramik uvkarme sinigtarput. aleKåta
avdla suliaringilå pårssinerdliuna ki-
siat. pårssane sinilerångat aitsåt ar-
Kaluånguame atissai suliarinialerarai,
nauk avdlanik åma suliaKartaraluar-
dlune, pingårtumik imertartuvdlune.
suna pisimanerdlugo unuit ilåne si-
ningneK ajulerput, ilatik sinigdlua-
rugtortut. unuarorsimalersordlo anga-
jorKårsiamik méråt iterdlune Kiaru-
jugkaluarmat pårssissuata avalagfigi-
ngilå, amaminingmat. Kiarussåralu-
ardlune imangermat pårssissuata Ki-
viariøKå arname ivianginut pugdlune
milugtOK. sule issiginiardlugo suler-
soK-una? arname iviangé mikitardlu-
git nerileratånguarpai. taimailingmat
arKaluånguane makerKuvå nangmi-
nerdlo makitilerdlune. makiternerinå-
me mér»at amane nerivdlugo nungu-
på. atåtane sinigtoK sågkålo aniput,
sornguname nipaersårdlutik.
avdlamik KimarravigssaKånginamik
umiap napassorsimassup atånut pu-
nisamik pernarnera
avatågigssuaK autdlarpugut nisasi-
orniardluta, angajora åkålo ilagalugit.
ingerdlagavta nisa atauseK takuvar-
put, angajumalo autdlaigaluarpå; u-
miatsiaitdle avdlat nisanik pingasunik
malitaKardlutik sanerKutileriarmati-
gut OKarpoK tåukua malerssugait ma-
linarumavdlugit, pemartagssatsiar-
ssuane tunuinardlugo.
malerssuititdluta åkama atauseK
autdlaivå. tigugavtigo ingerdlanriler-
pugut, ilaitdle tåmaivavut. tauva ni-
sålik takugavtigo åkå OKarpoK atau-
siarumavdlugo, atausiarpålo. nisåva
malerssuleravtigo uvanga erKautiler-
para. taimaitdlungame kisame aut-
dlaivara. åkåp sujugdlermik nauleri-
araluardlugo uniorpå, åipagssånigdle
erKordlugo — tåssalo pernarpunga.
KaKikavtigo kujåmut autdlarpugut.
avKutåne angajorKåvut autdlarsrma-
ssut takugavtigik ornigpavut, maler-
ssortut. sunauvfa åma angajora av-
dla nisamik pernarsimassoK, Korortu-
låput. tåssane nalalerput. arKaluå-
nguane ersivdlunilo Kialerame Kissa-
sermat aleKåta pilerpå: — umak-å,
erseKinak, uvagut sunaviångilåtigut.
taima OKartordlo tagpika igdlumit a-
nerpatdlaKaoK. umiap tungånut inger-
dlarpalugpoK, avdlamigdlo nipeKara-
ne: — inungunarte, kångnarte! arKa-
luånguame ingagdlune ulilerpoK. u-
miap napassorsimassup igsoraine ata-
niarssuartut kisame atangiutileKaoK,
avdlamigdlo nivdlisanane: — inungu-
narte, kångnarte! pårssissuagoK ku-
tagtugame pilerpoK: — uvangut på-
ngitåniaravtigit uvangut pinata av-
tamut åutåniangit. sordlo pissaK, tai-
ma KimagupoK.
unuå umiap atåniginarput, sining-
natik. Kåumarmat aitsåt anigamik ig-
dlo pångeriatdlaråt inordlåkasik na-
terme ordloncassoK; imaKagoK Kara-
mel
najugagssaerukamik iliarssunguit a-
ngajugdlersåt OKarpoK: — tamåna i-
nuenipoK, timå inoKarpalugpoK timå-
nut inugsiniaraluarniarta. uvdlångu-
amit tunungmut autdlarput, panertu-
minermik orssumininguamigdlo taKU-
sseriardlutik. uvdloK tamåt tunung-
muinaK ingerdlagamik inugsinatik ki-
sa tårsissorpåt. tårsisimalitdlartOK Ki-
nertuardlune aleKånguata KaumassoK
avangnamingne takulerpå. KaumassoK
orningneKångikaluardlune nangmineK
ersseriartortorujugssuvoK. unga pat-
dligungmat påsivåt KutdliungitsoK,
ingnera katagalangmat. ingnerinauv-
dlune angalassup åma arajutsisimå-
ngilai. sinånut uneriardlune OKaratå-
nguarpoK: — ukunguit, sumungnar-
pise?
igpagssaK unuaungmat pisimassoK
aleKånguata OKalugtuarå. takornartap
nåpitane pilerpai: — såkoKarpise? a-
leKaK OKarpoK: — uvanga uloKaralu-
arpunga atåtama ajungikatdlarame u-
luliånik. eriaginermit tåmarneK ajo-
ravko kamingma avatånipoK. — Ka-
noroK takusagiga! sarKumernialerpå
uluarånguaK. takornartap uluarå-
nguaK tåunaKa supissuatsiångorpå. i-
nua OKarfigå: — nåmagilerugko ange-
rumårputit! nåmagileramiugoK anger-
på, kamingme avatåne inituvatdlåli-
saKingmat. tauva ancaluå pilerpå: —
ivdlit såkoKarpit? ■— saviga kaming-
ma avatånipoK. — KanoroK takoriå-
I Herning havde man ved juletid opstillet en 18 meter høj julemand, som
børnene kunne gå ind i, og så kunne han oven i købet bevæge både
arme og ben.
Herningime jQtdlip nalåne takussagssausimavoK jutdlip inua 18 meterinik
portussusilik, mérKat iserfigisinaussåt, åmalo tatdliminik nfsuminigdlo
aulatitsislnaussoK.
sagiga! tuniupå saviarånguaK. åma
téuna suvdluartaramiuk savigssuå-
ngorteriardlugo iliarssunguit pilerpai:
— måna Kimalerpavse. ingerdlavig-
ssavsinik ajoKersutisavavse, ilagina-
se. Kavane unuåinarme angalassut iv-
fitorssungmata åma uvanga ilåusaga-
ma. ata, ima iliorumårpuse: mångå-
nit autdlaruvse KaumaneK takorKå-
gagssarse iserfigiartusångilarse. ig-
dlume tåssane najugagdlit inorersu-
put, ilivsinut Kununardlutik, nauk u-
vavnut ersinångikaluardlutik. tåuko
Kångeruvsigik »aumanerup åipå ta-
kujumårparse. igdlumut tåssunga i-
serumårpuse, tåssane najugagdlit i-
norersungingmata. Kimalerdlugitdlo o-
Karfigai: — sumikaluardlusilunit åni-
långaleruvse erKainiarisinga! erKar-
dleråvsinga. K’asagdlamik ateKarpu-
nga. taimalo OKardlune ikumatitane
ikerKeriardlugo aggernerminit suka-
neruvdlune kujåmuinarssuaK taima
åungarpoK.
åungarsimalermat ajoKersussutå
maligdlugo iliarssuit ingerdlåput. i-
ngerdlatitdlutik angåkunine aleKåta
ancaluånguaminut aitsåt takutipå. ar-
Kaluå Kasulerame OKarpoK: — aleKa,
Kasuvdlungalo uernaKaunga. aleKame
ingerdlarKerKuniaråne Kasunermit ki-
sa ordluvoK sinilerdlunilo. aleKångua-
ta nagdliginiaKalugo isingmigkamiuk
unaluna arpagkame.
tauva KaumaneK ersserpåt. erKar-
dlimik ajoKersutigisså timitalerpåt.
KaumaneK ornigkamiko tikeriaKåt ig-
dlorujugssuaK. imerusugdlunilo Kaso-
Kigame arKaluånguata aleKane piler-
på: — aleKa, imerusoKigama imeru-
maniarpunga. igdlup itsuartorfiagut
aleitångua ilungmut OKarpoK, åsit ku-
tagtunguvdlune: — unangik imingu-
tulingiOK! igdlup iluanit Katitorssuar-
mik akerpatdlagpoK: — iserdlune i-
merniardle! antaluångua iserniariar-
toK — inorersugamingme, inugtuma-
ssugamik — Kanga pissorpalunguar-
sse! anineK ajormat aleKånguata pile-
riaKå saunikungue kataup atånut er-
Karsimassut. igpiarssungminut kater-
ssoriardlugit igdlup torssuatigut ane-
riardlune ingminut OKarfigaoK: — na-
jortituara sapisanerpara?
igdlo Kimagteriardlugo arKaluame
sauningue katitilerpai nunap Kånut i-
liorardlugit. tamarmik inigssamingni-
lermata nunamut ingeriardlune suv-
dluartarsinardlugo isigkame såmianik
isingmigkamiuk Kangaungmatdle ni-
kuiterérpå. påsivåle niua amigaute-
KartoK, sunauvfa sérKuata KøleKutå
tigusimanago. åmårdlugo ujariartorpå.
ineramiuk autdlarKigput. sivitsungit-
sok igdlup Kaumanera ersserpåt. tåu-
ssuma inue Kano« itussut erKardli-
mingnit nalungeréramikik igtuatdla-
gatik iserterput, torssungmile sauni-
kut apukåtarnarpatdlåKingmata ale-
Kånguata ulorssuarminik nåkåtipai
pitutait kipissardlugit.
iserfigssait unganarniåsagaluarput,
pingårtumik inugtortumik OKalugtu-
armata. tåukunane ajungitsumik pi-
neKarput. unutdlartoK tarKama iser-
tertoKarpalulerpoK. iseriartortoK ka-
tåkut nuivdlunilo KanoK-una oKarni-
alersoK: — avilorarpalugtutlka kiau-
na kivdloramigit, kivdluissoK inutine-
KåsasorissoK-una! angussuaK iserdlu-
nilo taima OKartordlo arKaluångua er-
silerdlune åsit Kialersordlo aleKångua
arKaluånguaminut OKarpoK: — ersi-
narpa? ersinarKajavigtikårigpoK. ku-
nunarpa? KununåkajåvigtikårigpoK!
tauvagoK kamine såmerdleK pérsame
Kulågut suvdluartariardlugo katåkut
KaKerKåmut såmingminik miloriuteKå.
KangagoK tordlugpatdlånguarsse. mi-
loriagå erninaK aungme KerKane na-
lalerérpoK. taimaitsiartoK nuliarssua
putupoK orKane sujuleralugo. — kiau-
na uverssuara toKungissaKigå? aleKå
OKarpoK: — uvanga tukupanga. taima
OKardlunilo OKautsine ima ilavai: —
inisasunginersoK-una? åsit såmingmi-
nik kamigdlåinarame åiparissuit ta-
maisa nungupai.
(Kup. tugdl. nangisaoK)
arKamik autdlaisimassaminik. tåuko
nisanik pingasorårsimåput.
unukut arfineK-mardluk erKåne ti-
kikavta pilariardluta pilåvut maju-
ssorpavut.
Anthon Kreutzmann, 11 år,
Kangåmiut.
i----------------------------
Penneven søges
------- --------------------->
Jeg er en dansk pige på 17 år, som
gerne vil skrive sammen med en grøn-
landsk dreng eller pige på samme al-
der. Mine interesser: Moderne musik,
sprog, sport og læsning. Jeg vil gerne
skrive på enten engelsk eller dansk.
Connie Pedersen,
Endelig er det den lørdag, de
skal optræde. Gyngen skal hæn-
ges op ■—■ ellers er det ingen
rigtig cirkus.
Nu begynder der at komme folk,
der skal se på det. Der kommer
jo gamle Maren med Lora.
Nu er alting parat. Dernede
står Pyile og Polles far og mor
og Nilles far og mor.
Så begynder vi. — Dette her
er vores cirkus, nu vil vi vise
alt det morsomme, vi kan lave.
kisamiuna issigingnårtitsi-
ssugssdngortut. igsakatsiårfik
nivingarneKåsaoK — cirkuser-
palårniåsangmat.
issigingnåriat tåkussulerput.
MaratoKan Loralo åma tåkuput.
sut tamarmik måna piarérput.
auko Pyllip, Pollip Nillivdlo a-
tåtait anånaitdlo.
autdlartiniarta. — issigingnår-
titsinivtine Kuianartuliarisinau-
ssavut tamaisa takutisavavut
Nyborgvej 14,
5853 Ørbæk.
I write to jou because I would like
to correspond with the giri from
Greenland. I am a boy of 24 years.
I come to Australia 6 months ago
from Sweden.
Ivo Rusnjak
20. Solander st.
Matraville — Sydney N. S. W.
Australia.
ESBJERG MUSIK IMPORT
TORVEGADE 6 . ESBJERG
Sorte
Tom
Først skal vi spille fin musik.
Bom — bommelom, — bang-
bang. Nille er en rigtig dirigent.
sujugdlermik nipilerssorKå-
saugut. bom — bommelom —
bang — bang. Nille akugtoicati-
gigsårivdluarpoK.
Trat-traterat — klap-klap
bim-bimmelim bom-bom. Vi er
vel nok dygtige.
trat-traterat — klap-klap
bim-bimmelim bom- bom. ila
pikoreicaugut!
Så skal I se alle de heste, vi
har i cirkus. De kan løbe meget
hurtigt.
hestiutivut tamaisa måna ta-
kusavase. sukasorujugssuarmik
pangaligsinåuput.
Lad mig så se, I kan løbe rig-
tig fint. Hyp-hyp-hop, hyp-hyp-
hopl
pangaligdluarsinaunersuse ta-
koriåsagiga. hyp-hyp-hyp hyp-
hyp-hyp.
FERD’NAND
(s
Kunst-appetit
C©
igdligsårissorssuit
24