Atuagagdliutit - 18.12.1969, Blaðsíða 31

japanimiut inusugtut utoncait
ilerKutoKainut akiutut
penatigigdlune ingerdlatsenatigingneK mumisitsiniarusung-
nermik pilersitsissarpoK, kisiåne nålagaunerup ajornartor-
siulerfiata suniutai taimagdlåt inuiaKatigit akiortarpait ili-
niartitaunermigdlo årnigssussincrup pisoKarpalugtup nåmå-
ngitsuvdlo iluarsartuneKarnigssa kinguartitdlugo
agdlagtoK Svend Garbarsch
Tokyo (RB-special)
ukioK akiuvfiussoK Japanime autdlamersimavoK. oicartugssautitat
åma inuit isumaKatigiårdlutik atautsimortut apordutandtårput, tdssa-
me isunuiKatigidt angnerussumik mingnerussumigdlunit aulajangersi-
massunik atortoicardlutik anguniagartik atortiniarssaringmdssuk: Ja-
panip Amerikamut ikingutingnerdlune isumangnaitdlisainiardlune nå-
lagkersuinermik ingerdlatsinerata avdldngortitdluinarnigsså. venstre-
nut sualungniarssarissut 1970 ukiutut akiuvfigssatut torKarsimavdt,
pissutigalugo amerikamiut japanimiutdlo isumangnaitdlisainigssaic
pivdlugo isumaKatigissutåt ukioK tduna nutarternenartugssaungmal.
kisiåne sujuleKutaussumik isumaKatigingniutit — åma Kexertap Oki-
nawap amerikamiunit ingerdlatarinenartup utertineicarnigsså pivdlu-
go oKaloKatigingnemut atatitdlugo — akiunerit autdlartiterérsimavait.
Kanigtukut akiunerit sukagtit-
dluinarsimårput uvdlorme nuna-
nut tamalånut tungassumik er-
KigsineKarfiussumik taineKartar-
tume, nunanut tamalånut tungå-
ssutå kigdlilersimangmat Japani-
me venstre-lerissunut, pikunar-
nerssålo nutåK pivoK Japanip
ministerpræsidentiata Eisaku Sa-
top 17. november USA-mut a-
tautsimigiarnerane Okinawa oxa-
luseriartordlugo.
Kagdlikut issigalugo akerdliu-
ssutsimik takutitsinerujugssuit
Japanip nunanut avdlanut tunga-
ssutigut åma igdlersornigssaK
pivdlugo nålagkersuinermik i-
ngerdlatsineranut tungasorinara-
luarput, kisiåne tunuleKutaussoK
tåssauvoK nålagauniarnerup ajor-
nartorsiulernera Japanime atu-
toK. ajornartorsiorneK nunane av-
dlarpagssuarne naligssaKarunara-
luarpoK, kisiåne silarssuarme i-
nuiaKatigit amerdlanerpårtaisa
arfernåne ilungersornavigsumik
angnertussuseKalersimavoK.
pisontat iluåne
agdliartortitsineK
Japanime politit akerdliussutsi-
migdlo takutitsissut akiunerat nu-
tåjungilaK. 1945-me ajorssarne-
rup kingorna sukagtikalugtuinar-
simavoK, ukiunilo kingugdlerne
Kuline iliniarnertut venstre-nut
Kaningniartut polititdlo uvdlut
tamangajaisa akiutarsimåput. nu-
tårtaussut tåssåuput akiunerme
atortorissat — igdluatungeringnit
tamanit.
iliniarnertut mumisitsinerup
sulissutigissamik tåkutingitsårne-
ra pivdlugo pakatsisimavdlutig-
dlo påtsivérusimassut sukangane-
russunik atortoKalersimåput. ing-
mikortut ilait KOKagssiniardlune
akiutarnermik iliniarput takuti-
tardlugulo asule sungiusåinara-
tik.
inuiaKatigit måna tikitdlugo a-
kiutautsinut tupingnåinartumik
KanilåssuseKarsimassut akisser-
Kigput, tåssame akiutautsit nu-
nane avdlane, ilåtigut Danmarki-
me, nagsatarisagaluarmatigik pit-
dlautisiat såkortunerpåt. encigsi-
vitdliorneK navianartutut issigi-
lerpåt.
kisiåne iliniarnertut akerdliu-
niarnerat tungaveKarneruvoK Ja-
panime inuiaKatigitorKat ilerKu-
toKaisa åmalo inuiaKatigit nutåt
piumassarissaisa akerdleringnerå-
nut, piumassarineKarmata avKu-
sernit nutåt, ineriartorneK nutåK
åmalo ukiune avdlångorarfiuju-
artune erKarsautit nutåt. Kav-
sérpagssuartigut Japan agdliar-
torsimavoK, kisiåne agdliartornig-
ssamut inigssaKångilaK.
issornartorsiuisanane ugpe-
ringninarnerup aserornera
Japanip oKalugtuarissaunerane
pissartorpagssuartut avdlatutdle
ajornartorsiorneK avatånit pivoK.
sordlule Kavsérpagssuartigut tai-
måitarsimassoK tunuleKutauvoK
USA. japanimiut ajugauvfigine-
Karsinåunginermingnik ugpering-
ningnerat 1945-me amerikamiut
toKungmåssugdle — naggatå ti-
kitdlugo japanimiorpagssuit i-
nuinait nålagkersuissut såkutu-
nik pingårtitseKissut suniniutåt
ugperiuarsimavåt — Japanip pi-
viussup ilaminingåtsiarssua toKu-
simavoK. kaisare gutiussaussoK i-
nugpalugtungortitauvoK. nuname
nålagkersuissutut nanginarpoK —
påpiaråinarme, kisiåne taorser-
neKångilaK ilerKutorKatdlo suju-
lerssugai kinguneKångitdlat.
Japan nalentutungorsarpoK —
åmalo amerikamiut såkutulinerå-
nut ilauvdlutik nutårpagssuit ti-
kiussortut nalerKutungorsarfigai
— japanimiut pingortitap agsså-
nit tunissutisiaisa pisunersså na-
koKutigalugo: tupingnåinartumik
nalerKUtungorsarsinåussuseKar-
neK.
sivisujåmik nålagagssat nutåt
ugperineKarput: amerikamiut. a-
merikamiutdle såkutulisimanerat
ukiunik arfinilinarnik sivisussu-
seKarpoK, tauva kisimilerKigput.
Kagdlikut sut tamarmik ajungit-
dluinartutut issikoKarput. sor-
ssungnerup aserorsimassai ta-
marmik sukavdluinartumik sa-
narKingneKarput. Tysklandime
igdlukut sorssungnerssuarmit ki-
ngugdlermit pissut sule takune-
Karsinåuput. Japanime sorssung-
nerup malungnautai erKigsisima-
titaussut kiserngorusimåput.
kisiåne avdlamik aserortoKar-
simavoK. ajoKusinerdlo tåuna su-
le iluarsissutigssarsineKarsimå-
ngilaK, ajoKusinerdlo tåuna sia-
ruarsimavoK nagsataKardlune
Japanip inuiaKatigissutsimut tu-
ngassutigut angnertumik ajornar-
torsiuteKarneranik.
soKångilagut ...
japanimiup inusugtup taxamut
ilauvdlune Tokyo ingerdlaorfiga-
lugo inuiaKatigit pivdlugit isuma-
ne navsuiarpå, amerikamiutdlo
autdlartitaxarfiat nagdleravtigo
OKalungnine kipitikatdlarpå. a-
merikamiut augpalårtuat tikuar-
på OKardlunilo:
— una takuk. erfalassoKarsi-
nauvuse. nunarse ilisarnautisilo
tugdlusimårutigisinauvase. uva-
gut soKångilagut.
japanimiut erfalassuat sume
tamane amusimassoK takugssau-
vok. OKalugiautit inuiåussutsimut
tungassut tutsiutarput. sutdlive-
rujugssuit ingerdlajuarput ilaxu-
tarit ingerdlatarissåitut itdlutik
atorfeKartut amerdlanerssait er-
Kardlitut itdlutik sutdlivingmut
atarKingnigtut åmalo isumagine-
Kardlutik. åma ilaKutaréKarpoK i-
lerxutorKat maligdlugit sule i-
ngerdlassunik, inugpagssuitdlo
ugperissarsiorneK nålagauvfiup
tapersersugå, shintoismen, sule
maligtariuarpåt.
amerdlanerssuitdle tamåna xa-
ngéngorsimassutut isumaKarfigåt.
ilaisa Kagdlikut itunik pingårtit-
sinex taorsiusimavåt, amerdlasut-
dle nalornissorsimavdlutik ugpe-
rissamingnik ujardlerput. inusug-
tut ilaisa mumisitsineK Kinersi-
mavåt.
nangmingneK Kinersisimångit-
dlat. KinerneKarsimavoK iliniar-
titsissunit, amerdlasut venstre-
nut Kaningniartungmata sor-
ssungneruvdlo kingorna — sor-
ssungnerup kingorna kivfåungi-
ssuseK angusimassartik maligdlu-
go — oKalussissutigissardlugo
sagdlusuissutsip ivangkiliuatut i-
sumaKarfigissartik: nålagauniar-
nermut akerdlilersuisautit.
nangminerssordlune
erKarsarsinåussuseK
inuiaKatigit pisorxat tungavexar-
put nålagåussusermik sanavdlua-
gaussumik. inuiaKatigingne inger-
dlanexarpoK xutdlersaussut nå-
pertutumik atarxivdlugit. ilerxu-
torxanik tamåkuninga åtåssissut
åmalo inusugtut akerdliorxuvdlu-
git perorsarneKarsimassut Kaxu-
gulunit avdlatut ajornartumik
ingmingnut aportorujugssuartug-
ssåuput.
kisalo atuarfit åncigssussaunc-
råne ilerKåssartume nangminer-
ssordlune erxarsarnigssamut su-
ngiusartarneK — nauk sungiu-
sartarneK tåuna kigdlexaraluar-
toK — sorssungnerup kingornati-
gut atorungnaersimavoK. sorae-
rumértauseK pissaritdlisagaK atu-
lersineKarpoK tamatumane ilini-
artut aperxutit akinartartug-
ssauvdlugit x-ilerdlugit imalunit
O-lerdlugit. åndgssussineK tåuna
atorneKarpoK mérxat atuarfiåne
åma mellemskolerne soraerumér-
tarnerit 80 procentine.
kisalo atuartitsinerup ilangåt-
siarujugssuarå alångårtitsivdlune
iliniartitsineK. atuagkame agdlag-
simassut iliniarneKartarput, ki-
siåne atornigssåt iliniarneKarneK
ajorpoK. japanimiut inusugtut ta-
marmik ikingnerpåmik ukiune
pingasune tuluit OKausinik atau-
sinait oxautigisinauvait imalunit
påsisinauvait.
uvdlumikut taimatut iliniarti-
tausimassut tåssåuput iliniarner-
tut iliniarfigssuine iliniartussut
tamarmik. tamåne iliniartitsi-
ssausex pisoKarpalugdluinartoK
atugaråt — tamatumungalo pe-
Katigititdlugo iliniarnertut iliniar-
figssue agdlisimangåramik KanoK
itumigdlunit nåkutiginiåsavdlugit
ajornarsisiméput.
avdlånguteKartariaKarpoK
iliniarnertut iliniarfigssuine pi-
ssutsit åmalo nålagaussunut nå-
lagarsiorneKarKunago atuarfingne
iliniartitsineK Kimerdloråine ili-
niarnertut iliniarfigssuine entig-
sivitdliornigssaK pingitsorneKar-
sinåungilaK. erKigsivitdliorneK i-
ngerdlajuåsaoK iliniarnertut ili-
niarfigssuinik årKigssussineK å-
ma atuartitsinermik årKigssussi-
neK tungavigissaisigut avdlångor-
tineKångigpat. tamåkule pexati-
galugit inuiaKatigit åma avdlå-
ngortitariaKarput.
nålagkersuissut Kineratdlarsi-
mavåt ajornartorsiutit pilersine-
Karsimassut suninere akiusav-
dlugit. pissutaussoK suliarineKå-
ngikatdlarpoK. kisiåne nålagker-
suissut ukiut tamaisa ajornartor-
siumik kinguartitsissarsimassut
ingmingnut åmalo iliniarnertut i-
liniarfigssuine sujulerssuissut kig-
dligssamik tunisimåput. ukioK a-
tauseK Kångiugpat ajornartorsiu-
tit ilungersutdlugit suliarineKali-
såput. månåkorpiaK misigssor-
KigsårneKarput ingmikut komi-
te-mit nålagkersuissut pilersitå-
nit.
månale endgsivitdliortitsissut
såkortumik akuliuvfigineKartar-
put. avKusininarmiunit nålagker-
sorneKarnigssaK iluarineKångilaK.
kisiåne avKusinermiut tatisi-
mangningnerata avdlångutit pi-
lersingajalerpai.
Manufaktur en gros
Strømper, trikotage, strikvarer og
småting, osv.
Prøver fremsendes gerne.
Fa. VIGGO TRUSTRUP,
3400 Hillerød.
P. HIRTH & JUL. HANSEN
Ingeniører & Entreprenører
Godthåbsvej 104 — København F.
Tlg.adr.: BYGHANS
Det
er kunst
at bygge...
Som ved andre kunstarter lagger
man inden for arkitekturen naturlig-
vis stor vægt på det astetiska —
Men lige så naturligt må arkitekten
tage hensyn til de funktionelle og
praktiske kvaliteter. Og selv om det
færdige byggeri betragtes og kriti-
seres som en helhed, må materialer
og byggemetoder altid udvælges med
største omhu. — Blandt andet der-
for vinder PHØNIX TAGDÆK-
NINGER stadig større indpas i det
moderne byggeri. Såvel på tegne-
stuer som på byggepladser har man
indset, at der — alt taget i betragt-
ning — er mange arkitektonisk rig-
tige muligheder med PHØNIX TAG-
DÆKNINGER.
Det afbildede byggeri er
LOUISIANA
i Humlebak.

31