Atuagagdliutit - 21.01.1971, Blaðsíða 19

nigdlo taimaitikumaneK saper-
dlutik kingunerissagssai malugi-
sinaulerångamikik. nalunaKaoK
tamåna sapersimaneråt imalunit
imaxa sujunersortinut ajortunut
nålaorsimanerput.
apererKigdlanga: ilumungila
kalåtdlit OKausé atuartitsinerme
OKausiussutut, sulinerme OKausiu-
ssutut, sujulerssuinerme OKausiu-
ssutut åmalo erKartussissoKarner-
»- rae OKausiussutut atorungnainga-
javigsimangmata, taimågdlåtdlo
angerdlarsimavfingne OKauserine-
Kartugssauvdlutik? åma ilumu-
ngila kalåtdlit pigssarigsårneru-
ssut amerdlanerssarujugssue, tå-
ssa kalåtdlit atorfingnik angne-
russunik tigumingnigtut, åma a-
ngerdlarsimavfingmingne Kav-
dlunåt OKausé atormatigik — pi-
ngårtumik tamåna Nungme? nuå-
nertaKaorme inungnit nuimane-
lussunit ilagsiugauvdlune — å-
mame Kavdlunåt aningaussatigut,
atorfeKarnikut, iliniartitausima-
'i nikut inoKatigingnermutdlo tu-
ngassutigut Kalåtdlit-nunåne nu-
imanerssåuput, tåssa agssagssor-
dlutik sulissartut suliartortitausi-
massut, sujulerssuinerme sulia-
Kartut privatitdlo Kalåtdlit-nunå-
ne aningaussarsiornerup 80 °/o-
ianik tigumingnigtut.
Kavdlunåjugaluaruma soruna-
me tamaviåsagaluarpunga pissut-
sit tamåko atatlnarniardlugit, ki-
siånime tauva KanoK kalåtdlit a-
tugarigsårnerme peKataussut ka-
låliussusertigdlo akiliutigisimav-
dlugo — tåuko påsineKarsinåu-
pat?
silarssup ilaine tamane inoKa-
tigingnermut tungassutigut tai-
matut avigsårsimaneKarångat ta-
måna pissutaulertarsimavoK pisa-
nganartorsiornernut, akerdlering-
niakujungnernut, akerdleringnut
pikigtitsinernutdlo. Kalåtdlit-nu-
nåne pissutsit sananeKautsimikut
nunane avdlane ajortorfiussune
pissutsinit avdlaunerungitdlat.
tåssauna tamåna uvagut måne
najugaKartugut nuånaringikigput
årdlerKutigalugulo, tamånaluna
mianerssorKussutigigigput. ajor-
sivdluinarnigssåtame tungånut
utarKissariaKarunångilagut?
Kalåtdlit-nunåne ministeriusi-
S massoK Carl P. Jensen Køben-
havnime Socialpolitisk Forening-
ime oKalugiartitdlune OKarsima-
vok ilimagineKartoK kalåtdlinit
ilaKutaringnit Kulikutårtunit ila-
Kutarit atautsit kisimik ukiut i-
neriartortitsiviussut ajoKUsigau-
natik anigusagunarait, taimåitu-
migdlo Kalåtdlit-nunåne inoKati-
gingnermut tungassutigut inatsi-
siliornigssaK tuaviutariaKartoK.
tåussuma tamåna ilisimagpago
kalåtdlit politikerit åma ilisimasi-
måsagaluarpåt.
Kalåtdlit-nunåne politimeste-
riusimassup, Jørgen Hertlingip,
PeKatigit Kalåtdlit-ne OKalugiar-
titdlune Kalåtdlit-nunåne igdlo-
Karfingne inersimassut inusug-
tutdlo pinerdlungniartarnerinik
kisitsisingordlugit nautsorssugkat
sarKumiupai, nangmineK oKause-
rissai nåpertordlugit Danmarki-
me suliagssaKarfit taimåitut ilui-
nut nalerKiutdlugit sualuginarne-
ruvdluinartut. OKarpon angutau-
sernerit årdlerinautilingmik a-
merdliartortut. politimestere ma-
lartikuminaitsoK malartiniåsagåi-
ne imainausimångeKaoK, kisiåne
påsinarpoK tamåna nangmineK
agsut aliasutigigå.
Ausiangne sulivfigssailatsineK
pivdlugo kisitsisingordlugit nalu-
naerssusiane nutauvdluinartune
orKartorneKarsimavoK tipitormiut
ilait 5041/« sivnerdlugo sulivfig-
ssaerusimassarsimassut sulivfig-
ssaerututdlo avguaKatigigsitdlugit
31,4 *Vo-iuvdlutik.
avdlarpagssuit sarKumiuneKar-
sinaugaluarput, kisiåne agdlauti-
gineKartut nåmåsåput påsissu-
tåusavdlutik tamatumane pine-
Kartut tåssaussut inuiaKatigit tor-
Kigsisimajungnaivigsimassut.
taimaingmat kiavdlunit OKa-
lugtusinaunerdlunga kalåtdlit tå-
ssaussut inuiaKatigit erKigsisima-
ssut kalåtdlit Kavdlunåtdlo åssi-
gingitdluinartut akornåne pissut-
sit torKigsisimassuvdlutik?
taimåitumik påsisavdlugo soku-
tiginarsinauvoK Nungme Kavdlu-
nårpagssuaKartume mårigånit o-
Kauserissanik kamauteKartaKissu-
ne nalunaeruteKartoKarsinaung-
mat Kavdlunåt kalåtdlitdlo akor-
nåne erKigsisimaKaKatigingne-
KardluinartoK. kikut taimatut o-
Kalugtunut ilåupat? kalåtdlit
Kavdlunånut nuimanerssaussunut
naligitineKartut saniatigut kalå-
linait nalinginaussut KanoK amer-
dlatigissut Kavdlunånit atåssute-
KarfigineKarpat? inuit tåuko
Nungmitut Kalåtdlit-nunanut
sivnissussutut issigineKarsinau-
nerpat?
Kavdlunåmik atuartugssaKar-
pat imåitunik aperKuteKarusug-
kaluarpunga: ilumut ilordlerpå-
kut ugperaiuk suleKatigingner-
mut åmalo kalåtdlinut torKigsisi-
manartumik pitsaussumigdlo pi-
ssuseKarnigssamut sujuarsautau-
ssok, ineriartorneK suleKatiging-
nerdlo tungaveKartisavdlugit ka-
låleK OKalugtutuardlugo erKaisi-
tuardlugulo kulturia atorsinåu-
ngitsoK OKausilo atorsinaunatik,
taimaingmatdlo iglnartariaKar-
dlutik tauvalo isumamigut, OKaut-
simigut erKarsautimigutdlo Kav-
dlunångordlune? KanoK isuma-
Karpit kalåleK iliniartitsissoK Ka-
noK misigissåsassoK suleKatåu-
savdlune atuarfit pivdlugit årKig-
ssussinerme, iliniartitaunine nå-
pertordlugo ilisimaguniuk tamå-
na perorsainiarnermut tungassu-
tigut kukuvdluinartussoK? KanoK
isumaliorpit kalåleK agssagssor-
dlune sulissartoK pikorigsoK Ka-
noK misigissarnersoK takugånga-
migit formanditut atorfit Kav-
dlunåmut tuniuneKartut, pissuti-
galugo nangmineK Kavdlunåt o-
Kausé KavdlunåtordluinaK ilikar-
simånginamigit? KanoK isuma-
liorpit inugtaussoK kalåtdlisui-
naK oKalugtartoK imaKa OKalug-
tigigsårpatdlårane suliagssaK sar-
Kumiutisagångamiuk Kavdlunå-
mut sujulerssuissussumut imaKa-
lo piniagaraluaminik någgårne-
Kardlune? isumaKarpit pinerdlug-
simasscK erKartussissarnermik
iluarsartussinermut atarKingnig-
sinaulerdlunilo påsingnigsinåusa-
ssok nugterissoKardlune aitsåt
suliarineKåsagune nauk nangmi-
neK suliagssame Kitiuvdlune? iv-
dlit nangmineK ugperingiliuk ni-
kanarnerunermik misigiuarneK,
aningaussatigut inoKatigingner-
mutdlo tungassutigut atugarig-
sårnerunerit pivdlugo singaner-
mik ilalik pingitsorane umigssui-
nermik naggateKartugssaussoK?
— misileriaruk ilumordlutit aki-
niarssaralugo — ilingnuinardlu-
nit.
kalåtdlimik atuartugssaKarpat
aperiumavunga: ilordlerpåkut
ugperaiuk timikut anersåkutdlo
atugarigsårnerulisavdlutit ki-
ngornussagssiaK sujuaissangnit
pisimassat miserratigigugko —
tåssa kalåtdlisut ilisarnautit? ilu-
mungila kalåtdlisut ilisarnautivit,
OKautsivit kulturivitdlo énaine-
Karnigssåt måna Kavdlunångor-
sainerup kingunerisagå? ivdlit
nunaKatititdlo ilisarisimassatit i-
neriartornikut sukasukut pivdlu-
arnerulersimavise? isumaKarpit
inuiaKatitit torKigsisimassumik i-
neriartusassut takornartanit nui-
manerussunit taima amerdlatigi-
ssunit sunerneKartitdlutik? isu-
maKarpit erKortussoK nunaKatitit
tusintiligpagssuit Danmarkimu-
kartineKartariaKartut suliagssar-
siordlutik taimåitordle Kavdlunåt
tusintiligpagssuit Kalåtdlit-nunå-
ne sulivfigssat tigumigait? åma
ivdlit ilumortumik akissariaKar-
putit.
sujuline taineKartut tåssåuput
nailisardlugit pingårnersiordlu-
gitdlo ajornartorsiutit ilait uva-
gut kalåliussutut åmalo Kavdlu-
nånut inugtaussutut soKutigissa-
riaKardlugitdlo oKaluserissaria-
Kagkavut. inuiaKatigingne demo-
kratiskiussune inuiaKatigit tå-
ssauginartarput inugtaussunit pi-
lersitaussartut, aulajangissug-
ssatdlo tåssåuput inugtaussut, po-
litikerit sujulerssuinermigdlo su-
liaKartut pinatik.
naggatåtigut aperKutiga na-
ngerKigtariaKarpara: ilumut er-
Kortuva ajornartorsiutit agtorsi-
massåka påsineKarsinauvdlutig-
dlo OKaluserineKarsinaussut tai-
mågdlåt Kalåtdlit-nunåne naju-
gaKaråine?
agdlagkåkut matumuna neriu-
tigåra påseKatigingnigssamut u-
ngasissuserujugssuaK alianartoK
migdlislsimåsavdlugo.
akissutinik agsut tigussaKaru-
sugpunga avKutigalugit Atuagag-
dliutit imalunit unga nagsiutdlu-
git:
Med Castrol
i kulden...
Koldstarter og hårde belastninger er aldrig sundt
for en motor. Forebyg slitage mest muligt.
Med Castrol olie. Spørg den nærmeste
Castrol forhandler til råds.
Han ved, hvilken Castrol olie, der er bedst
til Deres køretøj. Og han har den.
Castrol
Castrol A/S, Esplanaden 7, 1263 København K.
Leverandør til Det kongelige danske Hof.
19