Atuagagdliutit - 01.04.1971, Blaðsíða 6
atuartartut
agdlagait
erKortuliornerunerpa?
nunavtine ukiune kingugdlerne
niputaunerpaulersut ilagåt imi-
gagssap ajornartorsiutauriera, su-
lilo ajornerussumik tusåmaneKau-
taujartortugssaK. issip takussarta-
gai maligdlugit taimåipoK, radiu-
milo tutsiutuarput imigagssap
nagsatai pinerdlungniarnerit pe-
rugdluliorneritdlo agdlåt ilane to-
Kumik kinguneKarsinaussartut.
KanoK tamåko kinguneKartar-
pat? politinit suliarineKartarput,
soruname. kisiåne suliarineKar-
tarnere uvanga angnikipatdlårtu-
tut issigåka. sujorasårneKartarput
åmalo uvdlut ima amerdlatigissut
imigagssaiagaussardlutik. piner-
dlut ajornerpåK utanunåsanerpåt
imigagssaiåsavdlugit, imalunit pi-
siagssåinik kigdlilivfigisavdlugit?
uvdluvtine tusarssaujualerpoK
inusugtunguit sule ukiumikut
inukatdlartut imigagssamik usser-
niarneKardlutik imertitaussartut.
inersimassutut nautsorssussat
imertitsissartut KanoK pineKar-
tarpat? amerdlanertigut suliari-
neKarneK ajorput, imaKalunime
suliarineKarneK ajuvigdlutik. ta-
måko imertitsissartut såkortumik
pitdlarneKartalerdlit akilisineKar-
talerdlutigdlunit.
angajorKårpagssuaKarpoK imi-
gagssaK pivdlugo kåpiasugtuartu-
nik, åmalo mérarpagssuaKarpoK
imerajugtunik angajontålingnik,
agdlåt tujormivdlutik angerdlar-
simavfigtik ungagiungnaerdlugo
igdlune åssiglngitsune angerdlar-
simavfeKalersartunik.
pitsaunerusånginerpa angajor-
Kåt Kitornamingnik pårssivdluar-
sinåungitsut imigagssamik pisisi-
nautitaunerat kigdlilivfigissau-
ssalerpat, måne nunavtine? ima-
Ka inigissame endgsisimångineK
tujorminerdlo mingnerulisaga-
luarpoK.
ilångutdlugulo erKåingitsorsi-
nåungilai'a nagdliutorssuit pat-
dlilerneråne kommunit ikiuteKar-
tarnerat aningaussanik ajornar-
torsiutilingnut. pitsaunerusångf-
nerdlune ikiutit aningaussångor-
nagit, atissagssanik atortugssanig-
dlo amigautåinik tunineKartale-
runik? amerdlanertigume påsi-
nartarpoK ikiutit imigagssamut
atorneKartartut. inugdlo pemig-
sok nåpåumik angnertumik erKU-
gausimångitsoK, aussame ani-
ngaussarsiordluarsinaussoK, ani-
ngaussamigdle tigusivdlunilo imi-
gagssamut atuipilugtuinartOK,
kommunit ikiortuåsanerpåt, timi-
mikut nåpåumik agtorneKarsima-
ssut tunugdliutdlugit?
M. Møller,
K’eKertarssuatsiait.
Et Hawker Siddeley produkt
Lister luftkølede
dieselmotorer
leveres fra 2-138 HK.
Lister luftkølede dieselmotorer er kendt overalt for
deres enestående driftssikkerhed og kvalitet. Moto-
rerne starter under alle klimatiske forhold. Motorerne
kan leveres sammenbygget til komplette aggregater
med fx. generatorer, pumper og kompressorer etc.
Forlang yderligere oplysninger.
Tal med vor motorafdeling og forlang tilbud.
maskinfabrik%
9700 Brønderslev . Telf. (08) 82 02 55 . Telex 9749
København: Vesterlundvej 18 . 2730 Herlev . Telf. (01) 94 70 66 . Telex 5565
Arhus: Lilleringvej 8-10 . 8462 Harlev J. . Telf. (06) 9413 66
Kal.-nunane tjenestemandit
nutåmik inatsisiliunerat
nunavtinut ministerenarfing-
me kontorchef imit Jørgen
Reventlowimit imåitoK ild-
ngussaK tigusimavarput:
Atuagagdliutine 4. marts 1971
sarKumersune påsissutigssat åssi-
gingitsut Kalåtdlit-nunåne tjene-
stemandit pivdlugit inatsisitåg-
ssanut tungassut ilånguneKarput
agdlautigissat pingårnerssåne. på-
sissutigssat tåuko ilåtigut påsiner-
dluinermik tungaveitånguatsiar-
mata pissusigssamisorsoråra
mauna inatsisigssat tåuko KanoK
pisimanerat erKordluartumik
navsuiauteKarfigisavdlugo, ukiar-
me landsrådime inatsisigssat tåu-
ko, ministereKarfingme sujuner-
susiorneKarsimassut, suliarine-
Kamerata kingorna.
agdlautigissat pingårnerssåne
taineKartume ilåtigut taineicarpoK
„nålagkersuissut kigsautigisima-
gåt akit Kagfangnerisigut akig-
ssautit tapernenartarnerat Kalåt-
dlit-nunåne atorungnåisassoK å-
ma Kalåtdlit-nunåne tjeneste-
mandit Danmarkimituningarnit
akigssauteKarfingnut åpasingne-
russunut inigssineKåsassut."
tamåna erKungilaK.
OKautigineKåsaoK inatsisigssat
landsrådime OKaluserineKarérne-
risa kingorna ministerip sujuner-
sutit pivdlugit OKalOKatigisimagai
nålagkersuissut partive. aulaja-
ngerneKarpoK inatsisigssat folke-
tingime sarKiimiuneKarnigssåt ki-
nguartineKåsassoK måko pissuti-
galugit:
1) taimanikut ersserKigsumik
ilisimaneKarsimångilaK Dan-
markime akit Kagfangnerisigut a-
kigssautit taperneKartarnerat su-
junigssame KanoK pineKarumår-
toK, utarKiniarneKarsimavdlunilo
tamåna pivdlugo nålagauvfingme
atorfigdlit kåtuvfisa atautsiméKa-
tigineKarnerata KanoK kingune-
Karnigsså. taimaingmat akit Kag-
fangnerisigut akigssautit taper-
neKartarnerat atorungnaersiniar-
neKarsimångilaK.
2) aggersitat Kalåtdlit-nunåni-
nermingnut tapisiåta akit Kag-
fangnerisigut taperneKartarnigsså
inatsisigssatigut pisinautineKar-
poK, Kalåtdlit-nunånile tjeneste-
mandit pivdlugit inatsit atortu-
ssok taimatut pisinautitsinane.
taimatut sujunersuteKarnermut
tungaviuvoK taimatut akit Kag-
fangnerisigut akigssautit taper-
neKartarnerat ukiune Kångiutune
pissarsimangmat isumaKatigissu-
tit åssiglngitsut tungaisigut, GAS
maligdlugo akigssarsiagdlit kisisa
pinagit. taimåikaluartoK politike-
rit nangånartoKarlisimavåt nuna-
Kavigsungitsut taimatut akigssau-
taisa KagfangneKarnigssåt.
3) nunaKavigsungitsut Kissug-
ssarsiptaisa taimaitineKarnigssåt
isvimaliorKutigineKarpoK taima-
tr(tdlo nunaKgvigsungitsut ine-
Karnermut akilissalernigssåt, su-_-
junigssame, atulerfigsså uvdloK
aulajangerneKarsimångikaluar-
tume.
ilumorpoK politjkerit akornåne
nangånartoKartipeKapsimangmat
Kalåtdlit-nunåne nunaKavigsu-
ngitsut nunaKavigsutdlume ilaisa
akigssautaisa Kagfangnigssåt,
Danmarkime akilerårutit naKitsi-
nerujugssuat erKarsautigalugo,
politikeritdle tungånit piumassa-
rineKarsimångilaK Kalåtdlit-nu-
nåne tjenestemandit akigssaute-
Karfingnut Danmarkimingarnit
åpasingnerussunut inigssineKar-
nigssåt.
akit Kagfangnerisigut akigssau-
tit taperneKartarnerånik tunga-
viussut nalunarungnaerérmata
partinilo gruppit påsissutigssanik
åssiglngitsunik tusardlerneKarér-
mata inatsisigssatut sujunersutit
folketingime sarKiimiuneKarput
pingasungornerme martsip 3-åne
1971, ilåtigut avdlångortineKar-
dlutik. nunaKavigsungitsut Ka-
låtdlit-nunånlnermingnut tapisi-
åta akit Kagfangnerat pissutiga-
lugo taperneKartarnigssånik suju-
nersut pérneKarsimavoK. åmå-
taordle inatsisigssanut sujunersu-
tinut ilånguneKarsimavoK ineKar-
nermut akilissarnigssamik nutå-
mik isumaKatigissuteKarfigineKå-
sassut nunaKavigsut nunaKavigsu-
ngitsutdlo, januarip 1-iåne 1972
atulersugssamik åmale nunaKa-
vigsungitsut Kissugssarsiutait uv-
dloK tåuna autdlarnerfigalugo a-
ajoraluartumik Tobias Josefsen
nandtariaKarpara, tåssame påsi-
nerdluisimangmat isumaKardlune
FANG agtumåssuteKartoK FA-
VØR-imut.
Kalåtdlit-nunåne inutigssarsi-
ortut peKatigigfiat privatimik niu-
vertut amerdlanerssåinit ilau-
ssortauvfigineKartoK, soruname
suniuteKångilaK inuit atausiåkåt
peKatigigdlunit niuvernikut inger-
dlatsinerånut.
Favør atautsimut taigutauvdlu-
torungnåisassut. inatsisigssamut
sujunersumut OKauserissanut -ilå-
ngussane taineKarpoK tjeneste-
mandit kåtuvfisa avdlångutit tåu-
ko isumaKatigisimångikait jamå-
nalo pivdlugo inatsisgssat atautsi-
mut issigalugit ilalerpiarsimana-
git.
taipiatut autdlamåumut suju-
nersutit avdlångortineKarnerisi-
gut taimågdlåt kigdlilivfiginiar-
nenarsimåput nunaKavigsungitsut
gnig^§ussatigut ajungitsorsiait,
jafpépglo nikingåssuteKångilaK i-
spmgliptigssissumut landsrådip
1970-ime ukiåkut sarKiimiusså-
nut.
ilimanarsinauvordle sujunersu-
tit folketingime suliarineKarnerå-
ne sule avdlånguteKartOKandgsi-
naunigsså, tåssa OKautigineKarér-
sutut politikerit akornåne nangå-
nartoKartineKarmat Kalåtdlit-nu-
nåne akigssautit Kagfasingåtsiar-
nerat. tamåko pivdlugit folke-
tingime såkortumik OKatdlinig-
ssaK ilimanarsinauvoK.
kisa åma agdlautigissat pingår-
I^prssåne taineKarpoK kalåtdlit i-
jjniartitsissut ajOKérKatut iliniar-
simassut 29 akigssauteKarfingnut
Kagfasingnerussunut nuneKarnig-
ssåt sujunersutigineKarsimångit-
sok. OKautigineKåsaoK atorfit a-
kigssauteKarfingnut Kagfasingne-
russunut nuneKarnigssånik aper-
Kut pisinåungitsoK sujunersutit
tåuko sarKumiuneKarnerånut tu-
ngatitdlugo, tamånale aitsåt pi-
sinauvdlupe tjenestemandit kå-
tuvfisa sujunigssame isumaKati-
glssuteKarfigineKarnigssåtigut.
taimaingmat ministereKarfiup tu-
ngånit taimågdlåt inigssissoKarsf-
nausimavoK månamut atorfit Ka-
noK inigssineKarsimanerat nåper-
tutigalugo. kisiåne soruname av-
dlauvoK folketinge aulajangisaga-
luarpat kalåtdlit iliniartitsissut
pineKartut akigssauteKarfingnut
Kagfasingnerussunut nugtlniar-
dlugit.
Jørgen Reventlow,
den 11. marts 1971.
nilo ilisarnautauvoK niuvertarfig-
ssuarnut niuvertut naKisimaneKå-
ngitsut pigissåinut. tåuko avåmut
tungassumik åssigingmik pissuse-
Karput atausiåkåtdle ingerdlåne-
Karnerat ingmikordluinardlune.
FAVØR niuvertarfigssuit danski-
nit pigingneKatigigfigineKartut
ilagingilåt, Danmarkimile niuver-
tarfigssuit inungnit atausiékånit
pigineKartut 43-ussut suleKatigig-
sut ilagåt. niuvertarfit tåuko a-
tautsimut pisiniartarfeKarput tai-
malo niorKutigssat sapingisamik
akikinårdlugit pisiarisinaussar-
dlugit, pitsåussusiat erKarsautiga-
lugo, Nungmilo inuit åma taima-
tut periarfigssaKartariaKarput.
åmåtaordle erKungilaK hr. To-
bias Josefsen agdlangmat FANG
kalåtdlinik ilaussortaKångitsoK.
måne Nungme kalåtdlinik ardla-
lingnik ilaussortaKarpugut, sor-
dlutaoK taimåitOK sinerissame ig-
dloKarfingne avdlane.
atautsiminivtine tamane nugte-
rissoKartarpoK.
peKatigalugo Tobias Josefsen
nalunaerfiginiarpara niuvertut
taimaeKataitdlo tamaisa FANG-
ip ilaussortagssatut tigussarai, To-
bias Josefsenivdlo ajornartorsiu-
tigisinaussai OKatdlisigerusoKigi-
vut. niuvertut peKatigigfiat atau-
seK angussaKarsinaoKaoK. mar-
dlugunik ingmingnut akornuser-
soKatigiginåsåput.
akissutiga nåmaginåsångikalu-
ai-pat itisilersinauvara.
inuvdluaiKussivdlunga
Benny Reiding.
HOLBÆK SKIBS- & BÅDEBYGGERI
HOLBÆK
umiarssualiorfik umiatsialiorfigdlo
DREJER DET SIG OM FLYTNING?
— kontakt specialisten —
ADAMS TRANSPORT CO. A/s
Danasvej 30 DK-1910 København V.
tlf. 317400 Telegramadr. „ADAM".
— pakning og forsendelser af bohave til samtlige grønlandske
destinationer.
— modtagelse af sendinger fra Grønland for ekspedition.
— møbelopbevaring i egne magasiner.
Tobias Josefsenimut akissut