Atuagagdliutit - 01.04.1971, Blaðsíða 15

Ausiangne niivertarfiglårssuaK
Ausiait avisiåne, Ausiak-me, nr.
6 1970-ime atuarneKarsinauvoK i-
tangnerit avisimik atuartartut i-
låta utorKångortup anersåmiv-
dlune agdlagarisimasså KuleKuta-
lik: „OKalugfik pisoKaussoK —
måssa napassuliane nåkautilera-
luartoK sule atassoK —taima er-
Karsarnerup tunulerå OKalugfi-
torKap inguvternigsså, taimanikut
autdlartitdluarérsimassoK OKa-
lugfiup 70-inik ukioKalernigssa-
ralua sujorKutitsiardlugo. inuit
pilersitåt kinardlusoK enissaliler-
simassoK Kalåtdlit-nunåta issiku-
ane avdlångujuitsume pissariae-
rusimavoK, pinersaissugssatdlo
piarérsimåput. Egedep OKalugfia
nutåK, Nålagkavta Kuerssuå, i-
nuit-åsit atanringnigatik taima
atserKigsimassåt, kisame sungiu-
neKarsimavoK atordlualerdlunilo,
ukiutdlo nutåt issikulersuissuisa,
igdloKarfingnik pilerssårusiortar-
tut, inikua atorfigssaKartipåt.
tauvame sumut iluaKutauva inu-
PguaK inunerup avKutåtigut i-
ngerdlassoK nagsataKaraluarpat
emaimassanik nuånersunik, mia-
neringningnermik misigissutsinig-
dlo sujumukarnerup ineriartorne-
ruvdlo nåkigtaitsumik OKausing-
nårigpago: napasinåungitsut pigi-
nardlit!?
Kanga Avangnåta OKalugfisa
napassuliartåinit kussanarner-
ssauvdlunilo portunerssausimaga-
luartup, Kissungnik Kagdligkap
såningassulingmik noKutigdlip,
Kilangmut tikuarsimassup inigi-
galuane måna ukiup seKemata
Pukitsup Kingorsimassalerpå nu-
nap pinik tuniniaiviup ungalue
savimernit tungujortut E. S. Mar-
ked-ip igdlutåvata pukitsup nar-
dlusup igai — kanangnavdlo nig-
dlertup isugutassuvdlo KianaKi-
ssup anoråta aulatårussårpå neon-
imik agdlagartarssuaK ikumassoK
nalunaenine nivtarsåukå: „uvdlu-
1T>e nuånårutigssaK — J. P.-ip
kavfia!“
kingumut iluanårniarnerup tu-
ngågut ineriartornigssamut av-
dloriarneKarpoK igdlOKarfigtut-
dlo peicåssutsimik takussutigssa-
Kalerdlune. igdloKarfit avatdlit
ama malingnaulerput. nangmi-
nerssortunut ingerdlatitsiniarneK
nangminerssordlunilo niuveme-
rup Kalåtdlit-nunåne ajugaune-
rat. tauva kinalunit Kanordluriit
isumaKariånguardle nangminer-
ssortut inoKatigingnut KanoK su-
niuteKartiginerat pivdlugo. utar-
Kinigssavme sivisussusia kigdle-
KarpoK KaKugo pigingneKatigig-
ftt, atautsimut peKatigigfit il. il.
PilersineKarnigssanut. pisissartut
PiumassaKartarput, kigsautigissa-
Kartardlutik utarniumanatigdlo.
inup erKarsartausiata issigissar-
Pai uvdlume pissut aitagulo kav-
fisssaK. Ausiangne niuvertarfig-
tårssup angmarneragut kigsauti-
gissat tamåkununga tungassut i-
lait tuniuneKarput kigsautigissat
Piumassatdlo nåmagsiniardlugit.
sapame 13. december A/S Grøn-
lands Indkøbsringime direktøriu-
ssup, Ole Flenstedip, Kaencussar-
Pålugssuit najutitdlugit tamanut
nalunaerutigisinangorpå, niuver-
tarfigtårssuaK angmartoic. uvdlOK
PingårtussoK pingårtumik direk-
tør Flenstedimuc påsineKarsi-
nauvoK erKarsautigigåine, niuver-
tarfigssuaK erssitsumik takussu-
tigssaungmat ukiorpagssuit ineri-
artortitsisimanermut ukiorpag-
ssuitdlo sulinermut isumagssar-
siorsimanermutdlo erssiutauvdlu-
ne> taima sulisimanermut direk-
tør Flensted angisumik peKatau-
simavdlune, sorunalume avdlat
Ravsit suliumatoKissut sujumut-
dlo issigalutik niuvernermik aut-
dlussagdlit Ausiangnut atåssutig-
^l't peKatigalugit. suleriarKårneK
sujunertaralugo takutikumavdlu-
go Kalåtdlit-nunåne ingerdlatsi-
ssoKarsinaussoK tamanut iluaKU-
tausinaussumik, sulinerdlo ta-
måna angussaugatdlartumik iner-
neKaratdlarpoK inoKatigingne u-
måssuseKartumik nautsorssutigi-
ssariaKartumigdlo ilångutdlune.
pingoriartornera sivisuvoK a-
jornakusordlunilo, naitsumigdlc
oKautigalugo tamarme autdlar-
nersimavoK Ole Flensted 1956-
ime kioskinguamik mikissumik
autdlartitsingmat. peKatigalugo
Birthe Hove, taimanikut radio-
assistent Anders Hovep nulia, pe-
Katigalugo fru Doris Jensen miki-
ssumik niuvertarfigtårput, pi-
ngårnerutitdlugo nalernutunik
mérKat atisagssaerniarfeKalersi-
niardlugo. niuvertarfik tåuna nu-
liaussut autdlarnissut nautsorssu-
tigalugit atserneKarpoK Dobi, a-
terdlo tåuna atordlugo niuvertar-
férKat tamarmik kingorna inger-
dlaterKingneKarput niuvertup
Anders Hovep sujulerssuineragut,
Ole Flensted Danmarkimut aut-
dlarérneragut pilersiniardlugo
Grønlands Indkøbsring sujuner-
taralugo årKigssussinikut ajomå-
nginerulersitsiniarneK nangmi-
nerssortut Danmarkime niorKu-
agdl.:
Vagn Andersen
åss.:
Hans Egelund Kristiansen
tigssanik pisiniartarnerat. nior-
Kutigssat måko pingårnerutitdlu-
git, atissagssat, atissat nutåliat,
skut taimaerKatailo pinersarner-
mut Kalipautitdlo atortut niorKu-
tiginerisigut Dobi sujumukardlu-
arpoK uvdlumilo direktør Lingip
sujulerssuineragut Avangnåta
niuvertarfigssuåråtut alutornar-
tutut tusåmassauvdlune. åma
Flenstedip kioskitoKå ingerdlav-
dluarpoK pingårtumik niorKutiga-
lugit nerissagssat, igdlume ator-
tut tunissutigssatutdlo piukunar-
tut, sujulerssuissoralugo Anders
Hovep tugdlerssortå, Lars Juul,
taimaileriarmatdlo niuvertarfig-
ssuagssaK erKaineKamissårtaler-
poK ersseriartordlunilo. kisiåne i-
nigssaK, namagtumik torKorsivig-
ssaileKineK atortugssatdlo avdlat
amigautiginere pivdlugit agsor-
ssuaK pilerssårutit tamåko ajor-
nartorsiortisimavait. ingerdlataK
angnerussoK uvdlunutdlo naler-
KunerussoK sujumukartoK inger-
dlavdluartordlo piumassaKarpoK
pilersomeKarnikut — inungnutdlo
ajornaitdlisainikut angnertoru-
jugssuarnik ajornakusortoKardlu-
ne. pissarnertut kigaitsumik i-
ngerdlassumik isumaKatiging-
ningniarnerit autdlartiput, Kinu-
tigissat kangimut kimut tamanut
pissortanut ingerdlaKåtårput, pi-
ssortat agdlagfé kigaitsut kisame
agssakåssue kigaitsorssuarmik
autdlarput. uvdlut ilåne sujuner-
tarissaK erssinaKaoK. igdluliorfig-
ssaK atorneKarpoK, taorsigagssar-
siagssat akuerineKarput, sana-
ssugssat piarérsimåput atortug-
ssatik titartagkatdlo piarérérdlu-
git. sanåK pikorigsumik perKig-
sårtumigdlo igdlOKarfingme me-
sterinit suliarineKarput, taimåg-
dlåt atortugssat ingmikut itdlui-
nartut aggersitanit ikussorneKåi-
nardlutik. måssa pissarnertut
Danmarkimit atortugssat pissag-
ssat kinguartortaraluartut, kuku-
ssunik nagsitsissortardlutik il. il.
taimåitoK iluagtipoK naggatåmik
ulapinerujugssuaKariarmat Kular-
tut sujuligtutait ajasortivigdlugit
atausingornerme 14. december
niuvertarfigtårssuaK angmarmat.
jutdlimut niuverniarneK ånåune-
Kardlune.
uvdlårnanit inersimassut mér-
Katdlo tétordliutinavigput. sujug-
dliuniartariaKarporme angmai-
nersiordlune neKerorutit akikitsut
pisanganartutdlo pilerinartut ilait
pigssarsiariumagåine. inersima-
ssut kavfisortineKarput mérKatdlo
balloninagdlutik, sulissartutdlo
sapingisamik akornutaunavérsår-
dlutik inårsaititdlugit niuvfåner-
ssuaKarpoK, inugpagssuitdlo ilua-
risimårdlugo nuånersumigdlo uiv-
ssumissutigalugo malugåt niorKU-
tigssarpagssuit åssigingisitåKissut
iluamigdlo nutåliat pilerinartut i-
lissivingnititermata.
A/S Grønlands Indkøbsringip
niuvertarfigtåp sujulerssornera,
atserneKarsimassoK E. S. Marked,
tuniusimavå misiligtagaKarérdlu-
nilo suliniardluartumut, direktør
Lars Vintherimut. direktør Vin-
ther ukiorpålugssuit taimatut ing-
mikukajåK itumik niuvertarfing-
mik ingerdlatsinermut sungiusse-
rérsimavoK, tåssa Odenseme niu-
vertarferujugssuarme sujulerssui-
ssusimagame.
sunamiuna direktør Vintherip
Ausiangne ingerdlåniarå? tåssa
niuvertarferujugssuaK 590 kvad-
ratmeterinik angissusilik, imari-
gai niorKutigssat nerissagssat,
paornat nautitatdlo, vinit imigag-
ssatdlo kimigtut, tupat, chokolåtit
sukutdlo åmalo, nutåliavik, ner-
ssutit nenait ingmikut pisiniarfi-
lerdlugit, tåssane inuit pisiarisi-
nauvait neKit igamut ikissariåi-
nait sugaluartutdiunit ingmikut
mamarissagdlit tamaisa erKarsau-
tigalugit, sorpagssuitdlo Kagdler-
sutigssat, inerérsimassut uvdlo’-
Kericasiutigssat unukorsiutigssat-
dlunit il. il. niorKutigssat tamåko
takutineKarput Kerititsiverujug-
ssuarme 1800 literinik imaKarsi-
naussume. sorunalume ama Keri-
titat nalinginait piginenarajugtut
pigai ingmikut Kerititsivingme
2100 literimititdlugit. tamåko sa-
niatigut åma niuvertarfik igfiaer-
niarfeKarpoK igdloKarfiup igfior-
fiata niorKutainik, A/S Dobilo
åma ingmikortortaKarpoK tipigig-
sautinik, tunissutigssanik, ånorå-
minernik atissagssanigdlo nalingi-
narnik, taineKartartOK non-food
(nerissagssåungitsut) ingmikor-
tuat. sordluna tåuna pisissartut
iluarivdluångikåt. tamåna pivdlu-
go direktør Lings oKarpoK inuit-
uko sungiusimångmaråt nerissag-
ssarsitigalutik ilupaKutisiniartar-
neK. avdlångortinigsså erKarsauti-
gineKarpoK taorsiutdlugit OKalug-
tartut nutait atuagkatdlo niorKu-
tigisanerdlugit.
direktør Vinther OKai-poK piså-
ngatigerujugsimavdlugo Kalåt-
dlit-nunåne niuvertarfingmik
ingerdlatsiumavdlune aulajange-
rame pissutsime ingmikut itut
måne atutut misigdlerfigisimångi-
katdlaramigit ajornartorsiutausi-
naussutdlo naluvdlugit. autdlarti-
niarneK sulerulungnarsimaKaoK,
teknikikut atortut ardlagdlit ilu-
agtikuminåisimåput, pilersuiniar-
nerdlo niorKutigssatigut ajomar-
torsiuterpagssuaKarpoK. pitsau-
nerpåtume angmarfik issigineKar-
sinåungilaK aitsåt Kåumatit tat-
dlimat Kångiugpata umiarssua-
KarKigtugssaungmat Danmark-
imilo pisiniarsimaneK iluagtitåri-
nerinartut OKautigineKarsinaune-
russumik nåmagsineKarsimavoK.
mingnerungitsumik KGH-p aju-
ngisårnera pissutauvdlune ajor-
nartofsiutigssarpagssugaluit aut-
dlarteriarnermut tungassut aju-
gauvfigineKarsimåput nåmaginar-
sinaussumik. KGH nersuinartaria-
KarpoK unangmigdlersiminut tai-
ma ajungisårtigisinaungmat.
nuånårutigssatut uivssumissuti-
gisimavara kalåtdlit sulenataussut
påsilerdlugit agsut suliumatuv-
dlutigdlo pikorigsut åmalo ming-
nerungitsumik nuånaralugo piv-
figssaK erKordluardlugo suliar-
tortartut. atautsimut issigalugo
Danmarkime tamåkunatigut su-
ngiusimassanit Kångisimåput. ni-
uvertarfigssuaK måna 14-inik su-
lissoKarpoK, tåuko ilait 6 kalå-
liuvdlutik. téukununga nautsor-
ssutåuput lærlingit 3, niuvertar-
figdlo neKaerniarfeKarmat ingmi-
kut niuvertarferujugssuarne suli-
ssugssatut tåssa inersinåuput, ta-
månalo niuvernerme iliniamer-
nut avdlanut nalerxiutdlugo ang-
nerulårtukasiuvoK. ajomåsångi-
laK lærlingit 5 tikitdlugit iliniar-
tinigssait, :!uarisimårdlugulo må-
ne inåKatigit akuerssåginarsinau-
våt iliniarfigssaileKineKartuartoK
iliniarfigssausinaussumik ilane-
Karnerat.
inip niuvertarfiussup Kagfase-
Katåne modern iuvdluinartunik
sulissut ipérsårnigssånut atortu-
nik tamanik peKarpoK, nerissar-
feKardlune, agdlagfit, sitdlimati-
nik niorKutigssausivit inilo neKi-
nik piarérsaissarfik. nunap pissu-
sia iluagtitdlugo ajornarsimångi-
laK niuvertarfiup ilåta nanrup
ateKarnigsså. tåssane Kerititsivit
nigdlatårtitsivitdlo inigssisimåput
niorKutigssanut 100 kubikmeteri-
nut nåmagtut, torKorsiveKardlune
nalinginaussumik ilagalugulo Fa-
xemut torKorsivik inigssaKartOK
1,5 milliunit puiaussat imiårKat
imerusuersautitdlo avdlat ukiu-
mut nåmagtugssat.
neKaerniarfik, nutåvingmik pi-
lerdlåK, Nup avatåne kisime pigi-
neKartoK pivdlugo direktør Vin-
ther OKarpoK, isumakulutigimi-
ssårdlugo periarfigssaK iluågtit-
dlugo misilériarnerussoK sapiser-
sok. ajornartorsiuteKéngitsungi-
lardlune. erKaiginaråine neKit 35
tons icerititat. ajornartorsiut su-
jugdlermérutaussumik anigorne-
KaratdlarpoK KGH-p ajungisår-
neragut torKOrsivigssamik atorni-
kut, kisiåne tåuna nautsorssuti-
giuåinarneKarsinåungilaK, taimåi-
tumik upernåmut erninaK niuver-
tarfik agdliniarneKarpoK torKor-
siviliordlune angnerussumik, pi-
ngårtumik Kerititanut atortugssa-
mik. malungnarsisimavoK agsut
kalåtdlit neKautait piumaneKar-
tut, Kularnångitsumik akikineru-
nerat pissutaunerpauvdlune. na-
lunångivigporme, neKit Danmark-
imit pissut iluanårutigilåginavig-
dlugit tunisagaluarpatalunit aki-
kinårineK ajornavigsugssaussoK
tamaisa atautsimut issigisagåine.
taiméitumik arferit puissitdlo ne-
Kait pisiarissarpavut, måtait auli-
sagkat tingmissatdlo Kerititsiving-
mitdlo tuniniartardlugit, ajornar-
tinago plasticimik portordlugit.
taimåikaluartordle tamatumane
uivssuminartumik taimåikajugtu-
migdle aporfigssaKarpoK tåssa
maligtarissagssat, tamåkulo ajor-
nartitsivigput, pingårtumik ag-
dlagfingmiorujuit danskit para-
grafilerilerångata. sordlo åssersu-
tigalugo puissip neKå aitsåt nior-
KutigssångorsinauvoK pilangne-
Karsimagune inime 60 kvadratme-
terisut angitigissume, taimalo ine
angitigissoK puissit neKaisa avgor-
tarfigssåinåinut mgmikortitausi-
nåungilaK månåkorpiaK pissutsit
erKarsautigalugit. igdloKarfiup
perKingnigssamut isumagingnig-
tutitai agsut piuminarput påsing-
nigdluardlutik, igdluatungåtigut-
dle atorfilingnut ajornakusoKaoK
oversundhedskommissionip aula-
jangersagai saniorKuteriåsavdlu-
git, tåssa atorfileKatimik avdlat
aulajangersagait. kalåtdlit neri-
ssagssautait amerdlanerit tunini-
arneKartarput kutterit Kåginåinit,
Kimugsimit ipeKarujugtunik Ka-
mutilingmit imalunit nunåinar-
mut perKingnigssåkut evKiluisår-
nermik erKarsåsagåine pasipi-
Butiksbestvrer Lars Vinther og
Slagter Niels Jørgen Lundberg
checker indholdet i den store vel-
assorterede frysedisk.
niuvertarfiup pissortå Lars Vinther
neKaerniardlo Niels Jørgen Lund-
berg neKinut nigdlatårtitsiviup
imarpagssuinik mis'igssuissut.
lungnakujugtumit ilisimavdlutik
tuniniameKartardlutik, tamåkulo
tamarmik akuerineKarsimanerata,
pineKartOK tamåt Kuianåinångor-
titdlugulo sianipalugtumik aula-
j angersagkat issikoKalersinarpai.
Kanordle iliorpat? åp, taima inger-
dlåinarput. Nungmime åma tai-
mailiortarput, neriutigårputdlo
maligtarissagssat nalerKutingitsut
avdlångortineKarumårtut — Ka-
nordlunit iliornikut. piniartut au-
lisartutdlo piumanerungmåssuk
atautsikut amerdlasut tunivdlu-
git, sila KanoK ikaluarpatdlunit
inuit atausiåkåt pisiniartugssat
utarKerussårtarnerånit, OKaluseri-
ssagssauvoic ingmikut taissaria-
lik. pissusiviussutdle imåiput ka-
låtdlit nerissagssautait tunineKar-
nerpaussarput danskit neKautåi-
nit.
vinit imigagssatdlo tunineKar-
nere utarKissaussutut angnertu-
j årput. Kularnångitsumik Dan-
markime tunissaussartunit 25 °/o
migssåne amerdlanerussunik, ki-
siåne vinit pisiarineKamerussar-
put. tamåna soruname pissuteKar-
portaoK imigagssat kimigtut aki-
sunerujugssuinik, kisiåne åma
imertagkat sunerisa avdlångoriar-
tornerinik. taima ingerdlalerneK
malingniardlugo niorKutigssauti-
gilersimavavut vinit pitsavit åssi-
gingisitårtut. nautsorssutigisima-
luarparput ukiuneranut nåmag-
tugssanik peKardluta, kisiåne isu-
mavdluarpatdlåluatsiarsimavugut.
ilarpålugssuinik nungutserérsima-
vugut.
sujunigssamut pilerssårutit tor-
Kortilerérpavut. måna pissutsit
imåiput måna igdlup inigisså
ukiune 5-ine atorneKaratdlardlu-
ne niuvertarfeKarfigtut. tamatu-
ma kingornagut åtartorneK sivit-
sorneKarsinaugunarpoK imalunit
niuvertarfik nugdlugo niuvertar-
fingnut katerssuvfigssamut nutå-
mut taimailigpatdlo imaKa Dobi-
mut katigutititdlugo. taimailigpat
måna niuvertarfiussoK Kuerssuar-
tut atulersinauvoK. tamatuma sa-
niatigut pølsevognimik pilerssåru-
teKarpugut, tamånalo nåmagse-
rérsimåsagunarpoK ukioK måna.
Fjeldvejime niuvertarfitorKap ini-
taine Kalipaissut nangminerssor-
tut Kalipautårniarfigtårniarput
ungalissagssaerniarfigitigalugo,
tamatumungalo tungassumik ne-
rissagssaerniarfiliugssamårneKar-
poK angingitsumik igdloKarfiup
ilåne tåssane amigautigineKartOK
iluarsiniardlugo.
15