Atuagagdliutit - 29.04.1971, Side 13

HAMLET 3ma ESKIMO
filmiliornerme ilitsersuissartoK åmalo atuagkiortoK, Knud
Leif Thomsen, oKaloKatigineitartoK, Kalåtdlit-nunanut tike-
rårnermigut filmiliagssamut „De kolde flammer" piarårsau-
Lt autdlarnerdlugit. augustip migssåne sapåtip akunere arfi-
nigdlit filmiliortoKåsaoK, filmiliorfigssardlo imaKa tåssåu-
saoK Kapisigdlit Nup kangerdluanitoK
Knud Leif Thomsen, takusa-
vat. nunap åssinga una takuk. på-
sissaKartipåtit? nåmik? kisiåne
Kularutigisångilat alianåinerpåt
'lagigåt. nunap pissusia naleKå-
ngilaK. inuit nuåneitaut, nalerKut-
dluartut — sordlo taimatut OKar-
tartugut. tåssa Kalåtdlit -nunåne
nunaKarfit ilåt. Kalipauterpag-
ssualik, ilumut. sut tamarmik
fnåniput — Nungmutdlo avKutig-
ssaKardluardlune, tåssame Nuk
Kalåtdlit-nunåne angatdlånerme
Kitiungmat. avdlanisut itunik ilu-
liarujugssuaKångikaluarpugut,
kisiåne mikissunik kussanårtunik
PeKarpugut Kularnångitsumik i-
luarissagssangnik. åmalo ilulissat
anardlugssuit åssinginik piniaråi-
ne åssiliartuinariåuput. soruname
angisorssungitdlat. kisiånime i-
nuk åssilissutilik autdlartlnariau-
V°K- tamåna pissarissersutåungi-
laK. filmiliagssaa tåuna måne su-
liariniarsiuk. pitsaunerussumik
PavssågssaKångilatit. suna piv-
dlugo danskit filmiliortartut ta-
Paatigut Ilulissanut imalunit Sar-
Kamut pilerisåruteKartåsåpat? u-
Vagut pigingisavtinik SarKaK so-
Karame? nunap pissusia soKutau-
vatdlangilaK. avångunartutut isu-
P>aKarfiginarneruvoK. SarKaK
PangmineK itsarssuardle Kalåt-
dlit-nunåta åssiliartarå evKiar-
KigsårsimassoK piviussorpalångit-
s°k. tupingnartoKarame? hr.
Knud Leif Thomsen, måne iper-
tuvoK puiaussårKatdlo aserKukui-
Pik peKardluta. måne uvdlumikut
Kalåtdlit-nunåta åssinganik er-
Kortumik pigssarsivigssauvoK. i-
lå?
— Kanorme Kapisigdlit?
•— åp, kisiåne ...
— Kanorme KangeK?
•— åp, tåuna ...
— Kanorme Nuk, KangeK åma
Kapisigdlit?
'— åp, kisiåne sujugdlermik ...
•— sule aulajangingilatit?
— åp, tåssame sujugdlermik ...
— maunga autdlarsimasoriga-
iuaravkit filmiliorfigssaK navsså-
riniardlugo?
— tåssame.
danskeK filmiliornerme ilitser-
suissartoK, Knud Leif Thomsen,
Kanigtukut Kalåtdlit-nunånikame
agsut maluginiarneKartarsima-
V°K. angalanermine sujunertarå
hlmiliagssamut nutåmut „De
kolde flammer" filmiliorfigssaK
Pavssåriniardlugo — sut tamar-
Piik ingerdlavdluarpata augusti-
1X1(5 filmiliarineKartugssaK. filmi-
kagssamut najorKUtagssaK Kalåt-
dlit-nunånit angerdlarune ilitser-
suissup agdlagtugssauvå, tungavi-
gissugssauvålo Knud Sønderbyp
°Kalugtualiaralugo atuagkiå. a-
tuagkiortup 1930-kut nålerneréne
Kalåtdlit -nunåninermine atuag-
kiortup isumagssarsissutigisima-
vå.
Knud Leif Thomsenip inugpag-
ssuit nåmagtorsimavai isumaKar-
tut nunaKarfik najugartik, kom-
PmneKarfigtik filmiliornigssamut
PalerKunerpaussoK. Kavdlunåt na-
lugarissamingnik pingårtitsiv-
dluinartut nersualårtarpait „na-
lugkamingne" nunap pissusia, er-
Kartortardlugit „KåKarujugssua-
kk", unuit alianaitsut', siko, Kau-
P^aneK, sila, iseriak, itsaK ilisar-
Pautit. erKartortarpait inuneK, i-
Paarisså, najortigingneK, inoKatit.
ilait pingångitsunik OKaloru-
ssårtarput. ilait oKalorussåginå-
ngitdlat, ilerKumigsutdle inussar-
put, åmåtaoK Kavdlunåp filmilia-
nik ilitsersuissartup tikerårånga-
tik. uvdluinarnilo inunermik
ingerdlatsinerat OKauserpagssuit
oKautigisinaussåitutdle Thomsen-
imut oKalugtuartarpoK. Kimer-
dluivoK åssigingmigdlo soKutigi-
ssaKardlune tamanut nålaordlune.
Knud Sønderby
— Knud Leif Thomsen! filmiliag-
ssat sunik imaKåsava?
— oKarsinåungilanga imatut
imatutdlo. imarissagsså OKalug-
tuarisinåungilara Kanordlo iner-
neKarnigsså taimaisinardlunga
sarKumiukumanago. kisiåne Knud
Sønderby erKartutsiésaguvtigo,
atuagkiai, Kalåtdlit-nunåt erKar-
tulårdlugo, ajornartorsiutit sujua-
riartornermut tungassut åmalo
måne ineriartorneK, asangningneK
pivdlugo åmalo uvanga nangmi-
neK pivdlunga, tauva imaKa påsi-
ssaKalårsinauvugut suna suliari-
niarneriga.
— sujugdlermik taisinauvara
Knud Sønderbyp atuagkiai oKa-
lugtualiat nuånarivdluinartugav-
kit. „Midt i en Jazztid" filmiliav-
ne åma atorsimassara erKartuivoK
sorssungnerssup kingomatigut
inusugtunik ajornartorsiutåinig-
dlo. tåssalo OKalugtualiarKåva,
inugtarititailo nalemutdluinarput
isumanut malingniagkanut åmalo
ilerKorissuseKamermut tungassu-
tigut najorKutagssanut. inuner-
mik ingerdlatsinigssartik tunga-
veKardluartoK ujartugaråt åmalo
kivdligtiåssuseK ilumortussårner-
dlo umigivdluinardlugit. åmåtaoK
kingusingnerussukut atuagkiaisa
tungavigåt misigissutsit åtåssisi-
naunerånut ersineK taimåitOK.
atuagkiaisa mardlugsuit imari-
ssåinit ersserpoK inusugtut mar-
dluk najugkanit åssigingitsunit
pissut akornåne asangningneK
uvdlut ingerdlanerine åténeKarsi-
nåungitsoK KagfasissuseKarnikut
pingårtumigdlo kulturikut åssigi-
ngissuseK pissutigalugo.
„De kolde Flammer" 1940-me
sarKumersoK isumagssarsiarine-
KarsimavoK Kalåtdlit-nunåniner-
mit nalunaeKutauvdlunilo ukiune
kingusingnerussune atuagkiainut
pingortitamik inungnigdlo OKa-
lugtuaringnigtunut atuagkiortup
ikåriarneranut.
asangningnilerssårut
asangningnilerssårut atausinguaK
OKalugtuarisavarput. Kavdlunåt
mardluk Kalåtdlit-nunåne nuna-
Karfit mingnerussut ilånut pisi-
måput. angut suniarnersoK sule
naluvara. imaKa iliniartitsissu-
vok. arnap ilagisimavå autdlar-
nigssartik sujorKutitsiardlugo nå-
pisimagamiuk.
angerdlarsimavfingme najugka-
nit åssigingitsunit pissuput. angu-
tip pingortitamut KaKortumut, ev-
Kiluitsumut agtorneKångitsumut-
dlo asangningnerata arnaK pi-
ngortitamut akeraulersipå. arnap
pingortitaK isumaKarfigilerpå
nangmineK angumut pissutsimi-
nut navianautitut.
uvanga nangmineK sujumukar-
neK ajornartorsiutitut soKUtigi-
ssarisimavara. sujumukarnermut
inusugtut isumåt silarssuarme su-
milunit åssigiginangajagpoK. ta-
matumane aperKutauvoK ilua-
tingnartut sut sagdliutitariaKåsa-
ssut. agdlåme OKariartauseK su-
jumukarneK ajornartorsiuterpag-
ssuarnik nagsataKalersitsivoK,
sordlo åssersutigalugo kulturimik
ånaissaKarneK åmalo erKarsau-
terssuinardlune erKarsartauseK.
tamatumungalo atatitdlugo pi-
ngårtoK taineKartariaKarpoK, tå-
ssa sujuariartorneK pingortitamut
nikagingningnermik nalinginau-
ssumik nagsataKartarmat. pi-
ngortitap mingugterneKarnera,
OKautsit, kulture, inugtut misigi-
ssutsit iluatingnartutdlo.
filmime soKutigissariniarpara
pingortitap pissusia Kalåtdlit-
nunåta sule pisussutigivdluagå.
soKutigissariniarpara pissaunertut
ingmine iluatingnartussutut.
tåssalo erKartorniagaråra angu-
tip ilordlikut pissusia, ineriartor-
nermut KanoK pissuseKarnera,
ineriartorneK pitsaussugpat ajor-
dluinaraluarpatdlunit.
niviarsiaK nukagtitauvoK, angu-
tip najugånit avdlauvdluinartu-
mit igdlersugauvdluinarnerussu-
mitdlo pissuvdlune. Kalåtdlit-
nunånut autdlarnigssaK sujorKut-
dlugo mianerssorKusimavå Kula-
ralugulo Kalåtdlit-nunåne inu-
niarsinaunigsså.
filmiliagssaK Kalåtdlit-nunåt
pivdlugo filmiliagssaunerunane
asangningneK pivdlugo filmiliag-
ssauneruvoK. OKausitoncat arnap
angut asagå angutivdlo Gute asa-
gå tåssane atorneKarsinauvdluar-
put, avdlångortilåginardlugit, tå-
ssa: arnap angut asavå, angutiv-
dlo pingortitaK asavå.
asangningneK pivdlugo OKarto-
KarsinauvoK, tåssaussoK pingorti-
tamut asangningnerup åma inung-
mut asangningnerup akerdlering-
nerat.
pingortitaK oKausiuvoK tamanut
tungassorujugssuaK. åmåtaoK atå-
ssuteKarpoK sujuariartorneK atu-
gartungorsarsimanerdlo pivdlugit
aperKumut. inuk pingårnerssau-
ssok ajornartorsiorpoK, atugartu-
ngorsarsimaneK tunusavdlugo ili-
simanagule tamatumunga peKati-
gititdlugo ajortune ajungitsunilo
inugtut peKatigingneK tunusångi-
nerine.
filmip naggatigå inusugtut tåu-
ko mardluk akornåne misigissu-
seKarnermut tvingassutigut ilua-
tingnautit atorungnaerdlutik. tau-
vale arnaK OKalugtuarpoK når-
tuvdlune. tamatuma angut pissa-
rå. tåssaulerpoK aulajangissoK.
angutip arnaK najuinarpå. OKau-
serissagssatdlo imaikånerput „av-
dlaningarnit ajornerussumik
ingerdlåsångilagut".
Kapisigdlit åma KangeK
— filme taima itoK sume filmilia-
rineKarsinauva?
— pitsaussorpagssuarnik suju-
nersorneKartarsimavunga. najug-
kanik kussanartorpagssuarnik
inuit OKalugtutarsimavånga, ta-
måkulo tamarmik åssiglssutåt
unåusagunarpoK åssiliartagssaKa-
Kingmata. taimåitordle piumassa-
rissat amerdlavatdlåginarput.
Ilulissat erKåne najugkat pi-
ngortitatdlo kussanåssuserssuånik
agsut OKalugtuneKartarsimavu-
nga, uvdlutdlo ardlalinguit Kå-
ngiugpata (martsip nålernerane)
tåvungnardlunga autdlåsaunga,
kisiåne Nungmmivne tungavig-
ssaKartumik påsissaKarpunga ta-
matuma erKåne åma periarfigssa-
KartOK.
inuit amerdlasut Kapisigdlit
Nup kangerdluanitut pivdlugit
OKalugtutarsimavånga. åssilissat
filmitdlo tåssånga pissut takusi-
mavåka. nunaKarfinguvoK alia-
naitdluinartoK kugtalik, KåKalik,
kangerdlup iluliagdlip Kanigtua-
nitoK, tugtuteKarfik savauteKar-
figdlo, inoKarpordlo.
nunaKarfik takorusugtorujug-
ssuvara, uvdlunilo ardlalingne ti-
kiniarssarisimagaluarpara. kisiå-
ne siko pissutigalugo anguneK
ajornarpoK. ilisimassortara Jens
Kreutzmann åiparalugo K’ornup
erKåningånit 50 km sisorauser-
ssordluta ingerdlaniardlugit pile-
ritsagsimagaluarpugut, kisiåne
taimaitinarpugut. sut tamarmik
nalorninarpatdlåKaut, åmalume
uvanga kigdleKångitsumik pivfig-
ssaKångilanga.
angerdlarpugut kingusingneru-
ssukutdlo Kangermut Nup ka-
ngerdluata anigguanltumut inger-
dlavdluta. nunaKarfik tåuna inui-
lo pivdlugit tusagaKangåtsiarsi-
mavunga. tåssane iluarissara tå-
ssauvoK atoruminaitsorsiorneK.
tåssåungilaK ilorpasigsume naju-
gaK najoruminartoK, kisiåne inuit
imamut akiutut najugåt atorumi-
naitsortalik.
kangermiut misigissaKartitdlu-
arpånga, inuitdlo tåuko måna mi-
sigeKatigilerpåka — tåssame åma
kalåtdlit nunaKativut avdlat. på-
sissaKardluarfigisimavåka, taima-
lo OKarpunga nuånarencusåmig-
ssara pinago imalunit ajungiger-
KuneKarnera pinago. ilumordlu-
nga isumaKarpunga.
fpernat pujordlo nuiångutut
„kisiåneKarpordle". OKarpunga
filmiliorfigissagssaK piumassaKar-
figissariaKartOK. filmimut pingå-
ruteKardluinartut mardluk tå-
ssåuput åssilissat åma issiging-
nårtitsissut. soruname Kangerme
åssiliniarnivtine ajomartorsiute-
Kartartugssauvugut, tåssa nuna-
Karfik aussame silagigtitdlugo pu-
jortarmat. OKalugtuneKarsimavu-
nga pujoK masangnartuliortoK
ilåne maunga ångutartoK åssili-
niarnerdlo ajornarsisitdlugo.
Kapisilingne issigingnårtitsissut
ajornartorsiutigisinauvarput iper-
naKarpatdlårnera pissutigalugo,
Kavdlunårdlo issigingnårtitsissar-
toK pissusigssamisut issigingnår-
titsisavdlune sapivigpoK augtoru-
sugtut untritigdlit påmisårpåne.
imaKame ipernat tigssalukårtarsi-
nauvavut, tåssalo angerdlaruma
aperKutit taima itut nåmagsinia-
raluartugssauvåka.
kisiåne OKarsinauvunga soKuti-
gingnigtorujugssussunga Kanger-
mut Kapisilingnutdlo åmåtaordlo
Nungmut, téssanime filmip ilag-
ssai ajungivigsumik filmiliarine-
Karsinaungmata. filmip issertuti-
sångilå Kalåtdlit-nunåt moder-
niussoK sujuariartornermik taku-
titsissoK. sujuariartornerme pi-
ngårtineKarpoK filmip kigdligi-
ssaisa isumåtalo akornåne.
Hamlet åma eskimut
— „De kolde Flammer" sunauna?
— De kolde Flammer tåssausi-
naugunarput arssarnerit. imalunit
asangningneK KamikiartortoK. ar-
ssarnerit atuagkamitut åssersu-
tåinaugunarput. asangningneK
KamikiartortoK pingårnerssauvoK,
åma filmime.
— eskimup ilerfa?
— åp, atuagkame pisimassoKar-
poK mardlugsungnik OKarsinau-
ngajagpugut Hamletip issiging-
nårtitsissutigineKarneratut inga-
jagtut eskimup ilivitoKåta sania-
ne. inuk pingårnerssaussoK sujug-
dlermik tåssunga pingmat arnaK
ilauvoK. tauvalo angutip ilivitor-
Kame angutip niaKua tiguvå OKar-
dlunilo: — åma tåuna Kanga ilior-
simagaluarpoK erKortusorissami-
nik. kisiåne erKortusimångilaK.
— takutitsineK tåuna såkortu-
ngåtsiaKaoK, taima Knud Leif
Thomsen OKarpoK, — erKartug-
kamut pingåruteKardluinartumik.
tugdligssåne kisimitdlune ilivi-
toKaK ornigpå. kingumut niaKOK
tigondgpå saornilo nigdlertut ma-
lugalugit. tauva tåssångåinaK ar-
naK kipitsavigilerpå, angerdlaru-
sutsagpoK arnavdlo niaKua ag-
ssangminik igdlugtut tigorusuler-
dlugo, sule kissaratdlartitdlugo
inugatdlartitdlugulo.
Knud Rasmussenip højskolia
Sisimiut
angutit arnatdlo 18-inik ukioKalersimassut atuariartorsinåuput.
atuarneK novemberip nålerneranit majip nåneranut ingerdlå-
saoK. atuarneK akeKarpoK 450,— kr.
atuarniartut højskole agdlagkatigut atåssuteKarfigisavåt.
H. C. Petersen
sujuligtaissoK.
De store afstande gør det i højere grad til en
tillidssag at handle bil...
flest køber FORD
hos
}caKiiadam
Bestil Deres nye Ford i god tid, så den holder
klar i København når De kommer hjem på ferie.
Udvalget og betjeningen
gør, at flest handler person-,
vare- og lastvogne hos os.
Skriv efter brochurer og
priser på de FORD-modeller,
De er interesseret i.
Vor Grønlands-repræsentant,
Kurt Molge, sørger for,
at De får omgående svar.
Vi sælger gerne med
50% i udbetaling og resten
over 18 måneder.
H. C. Andersens Boulevard 18
1553 København V -Telex 6363
Telegramadr.: Scaniadam
13