Atuagagdliutit

Árgangur

Atuagagdliutit - 22.07.1971, Blaðsíða 27

Atuagagdliutit - 22.07.1971, Blaðsíða 27
lugdlune nasaeriardlune Van Hel- sing akivoK: „timiussaK ivdlernartOK (katug- dlit nerdliviliarneråne atorneKar- tartOK) Amsterdamimit nagsata- ra. ingmikut akuerineKardlunga taimatut atorpara." akissutå ku- larnerpåt agdlåt agsut tupåtdlau- tigåt. tamavta påsivarput ilisi- matoK Kanon pingårtigissumik suliagssaKartoK, ivdlernarnerpå- tut issigissane iluaKutiginiardlu- go ajungitsumik sujunertaKartoK Kularisinaujungnaeravtigo. ilerrit inåta erKånut aggersunit takune- Karsinaujungnaerdluta inigissag- ssavtitut aulajangerneKartunut i- nigssititerpugut. sumik nipatå- nguaKångilagut. iléka nagdligiga- luardlugit Arthur angnermik nagdligåra. Van Helsing månéica- tigissarérsimagavko utaridnerup KanoK amilamissårnartOKartigi- nera uvanga sungiutimisimavara. Kularungnaerutigssatut påsissu- tigssaugaluit nalunaernutap aku- nerata atautsip matuma sujorna- gut maungåinartingmagit sapt- niarnerigaluara mingnerulersutut misigisimavara. ilerrit sordlo aitsåt taima ersinartigilersut, or- pit iliveKarfingmitut sujorssua- lårnere sordlo aitsåt taima tuså- ngunartigilersut, orpit avaleKU- taisa nérKulårnere sordlo aitsåt taima amilårnartigissumik nipe- Kalersut sordlulo Kingmit miag- gorpalungnere imångasenissut u- nuaunerane pissugssanik amilår- nartunik sujuligtuinartut. sivisumik sunguamigdlunit ni- pisingilagut. tauva ilisimatoK ni- pårivigdlune onarpatdlagpoK: „s-s-s-s!“ tikuarmat iliveKarfiup KerKane avKusinerme igdlumigut tamatigut orpilikut KaKortunik a- tissalik iluamik takugssåungika- luardlune tårtumik påkusimassa- lik ingerdlassoK takuvarput. ta- kussarput unigtordlo Kåumat nui- ssanit anitdlåutordlo erssendvig- sumik takuvarput tåssaussoK ar- naK Kemertunik nujalik ilissau- game atissaminik KaKortunik a- tissalik. kinå takuneK saperpar- put tigumiane sikitdlune issi- gingmago. tigumiå mérauvoK Kaumassunik nujalik. nipaitdlisi- matsiariartoK mérKat siningming- ne nivdliatdlagtarneråtut King- mivdlunit sinigtitdlune singnag- tortitdlune nivdlitsiartarneratut itumik tusagaKarpugut. issigi- ssarput ornerialisagaluarigput i- lisimatup agssåinarminik uner- Kuvåtigut. takussarput issiginiar- dlugo ingerdlarKilerpok. Kanig- dlingårmat Kéumatdlo sule nui- ssanut tarringingmat erssendgsi- sivigdlugo issigilerparput. umati- ga tigdlerungnaertutut ipoK. issi- gissarput Lucy WestenraussoK i- lisarigavtigo Arthur nipilingmik anersamerpatdlagto.K tusåvara. takussarput Lucy Westenraunia- raluarpoK, avdlångorsimaKaordle. Kanga saimarpalugtunguniardlu- ne måna inugtut sukangasoru- jugssuartut issikoKalersimavoK, nåkigtåipalugtorujugssuarmik ti- ngassorujugssuartutdlo kinaica- lersimavdlune. Van Helsing sav- ssarmat maligparput, ilerfit inå- ta matuata silatånut sisamauv- dluta sanilerigdluta Keridtdluta. KåumartartoK tigumiane kiveri- ardlugo Van Helsingip ikingmago Lucyvdlo kinå Kingorfigingmago takuvarput Kardlue aungmik mi- lorKåmigåta ilånik augpitdlarig- sisineKarsimassut. auk kugsima- game tavdlua avKusåriardlugo å- noråminermut ilissaugame imu- tigissånut KaKortumut kusersi- mavoK. amilångåravta Kiåumerpugut. Van Helsing sapileratdlåsångit- sok isumamigut aulaterneKarneK sapersutut issigissara sajugtuinå- ngortoK påsivara Kåumartartup Kingornera igdluaKåtalermat. Arthur sanivnitoK tigungikalua- ruvko upisagaluarpoK; upilersoK nåmagtoravko najumileravko. Lucyp — issigissarput Lucymik taivara tåussurriatut issikoKarmat — takoriaramisigut idtsugtut Ka- ningarneKartutut Katimåriardlune ingalagterpåtigut KiviaKåtardluta- lo. Lucyp issai Kanga saimarpa- lugtut taimanikutut sule Kalipau- teKaraluardlutik avdlåungitdlat unerivfiup ingneranik ulivkårsi- massut. tamatuma nalåne arna- mut tåssunga asangningnerma sivnera nungupoK umigssuleravko asigssuleravkulo. toKutsinigssaK pissariaKaraluarpat nuånångår- dlunga toKusagaluarpara. issigi- leriaramisigut issikua sule ajor- nerulerpoK, nauk Kungujupalåra- luardlune. Kiåumerujugssuarpu- nga! tornårssup umatåtut må- ngertigissumik umateKalersima- nerame méraK månamut påkusi- massane nunamut igipå. méraK nunamut tugkame nivdlerujug- ssuariardlune nimålerpoK. taima nåkigtaitsiginera takugaluardlugo Arthur nipilingmik anertikartui- nångortordlo Arthurip tungånut autdlarpoK tatdline siårérdlugit Kungujulapalårtorssuvdlunilo. Ar- thur tunuarterpoK, klnilo ag- ssangminik avsserpå. Arthur ornlnaramiuk piutser- paloKalune OKarpoK: „Arthur, Kainiarit! ilatit Kima- riardlugit Kainiarit! eKikusoKåv- kit. Kainiarit mardluvdluta Ka- suerserniåsaugut. KaKigit, uviga, Kaigit!" Arthur angåkuagkatut issiko- KarpoK. agssane kinaminut avssi- utigisimassane périardlugit tat- dline siårpai. pigsmavigdlune Arthur eKeriarålo Van Helsing savssariatårpoK såningassunguar- dlo kultiussoK akornånut nivi- ngardlugo. uneriatåriutå Lucy tu- nuarterpoK. kamangnermit kina- ne avdlångorteriardlugo Van Helsing saniorKutinardlugo ili- ssauvfingmingnut iseriartorpoK. mato tikitdluinardlugo unigpoK, pissaunermit ajugauvfigisinåungi- saminit unigtitaussutut itdlune. sångmatigut kinå Kåumåmut sar- Karmat Van Helsingivdlo sajug- kungnaersimassup Kåumartartua- nit KingorfigineKarsimangmat i- ssigivdluarparput. pakatsisima- ssup kinånik aitsåt taima ajorti- gissumik sordlo takorKårtunga. neriugpunga avdlat taima ami- lårnartigissumik takungisåinåsa- ssut. uluai singorulugkaluartut Kassertuinångorput. issai sordlo unerivfiup ingneranik aniatitsi- ssut. Kaua eKisalugtorujugssuå- ngorpoK. Kaningua augasagtuinaK grækerit japanimiutdlo kinarpa- liåinut kamagsimarpalugtunut er- KainarsivoK. inuk Kiviåinardlune toKutsisinaugaluarpat måna u- massugssaujungnaeraluarpugut. minutip agfåinånik sivisussusi- lingmik taimatut issigigaluaråti- gut sivisunåleraluarparput. séni- ngassulinguaK arnap iserniarfia- talo akornånititdlugo Van Hel- singip kivisimajuarpå. nipatångu- erutugut ilisimatup Arthur aperå: „ikingutiga, piarérsautigisima- ssåka nangisavåka?" Arthur sérKumeriardlune kini- lo agssangminik avsseriardlugo OKarpoK: „piumassat maligdlugo iliorni- arit, piumassat maligdlugo ilior- niarit. aitsåt taima ajortigissumik misigissaKarpunga!" Quinceyilo mardluvdluta orneriardlugo tali- sigut tiguvdlugo nikuitiparput. Van Helsingip KåumartartoK Ka- meriardlugo matserfingmut uv- sigsautigisimassame ilå pialerpå. takugavtigo arnaK uvavtitutdle timiligtut issigissarput Kupånguå- kut saviup savigsånit putdlavi- gineKarsinaugunångitsukutdlu- nit isertoK. tugdluteKaugut endg- siatdlaKalutalo matserfiup kig- dlinga ilisimatup uvsigsandlerå takugavtigo. suliane ineramiuk méraK kive- riardlugo OKarpoK: „ikingutika, Kainiaritse. aKago aitsåt angnerussumik nåmagsi- ssaKarsinauvugut. uvdlo’KerKata migssåne ilississoKartugssauvoK. tamatuma kingunitsiånguatigut tamavta maungnarKigkumårpu- gut. toKussup ilaKutai tamarmik mardluk migssåne iliveKarfingmit anerérsimåsåput, ilivigssanigdlo agssaissartup iliveKarfiup matua parnåisagpago uvagut aningitsu- saugut. aKago unuaK månamit suliagssaKarnerusaugut, unuardle suliarissavtinit avdlaussunik. u- nårarssuaK angnertumik akornu- serneKarsimånginame aKago unu- kut perKigserérsimåsaoK. igpag- ssåninaK unuamisut politinit nav- ssårineKaratåinångordlugo Kima- riardlugo angerdlåsaugut.“ Arthur orneriardlugo OKarpoK: „ikingutiga Arthur, unuk måna angnertorujugssuarmik misiligau- vutit. kingornale unuk måna mi- sigissatit kingumut encarsautigi- gångavkit påsissarumårpat tamå- na KanoK pissariaKartigisimassoK. KanoK iliornigssat måna naluvat. aKago matuma nalåne KanoK i- liornigssat nalujungnaersimåsavat — tamåna Gutip piumassarigpa- go. taimaingmat aliasugpatdlår- niaKinak. Kularungnaertinak isu- måkérfigerKuvdlunga Ki'nuvigiså- ngilavkit." Arthurip Quinceyivdlo anger- dlaKatigånga. angerdlartitdluta ingmivtinut Kimagsarniaraluar- pugut. méraK pingitsorane nani- neKarfigisinaussånut Kimåparput, KasusimaKaugutdlo. taimaingmat tamavta sinigdluaKaugut. septemberip 29-ata unuå. — uv- dlo’KerKa sujorKutitsiardlugo pi- ngasuvdluta — Arthur Quincey Morrisilo ilagalugit — ilisimatup inånut ingerdlavugut. tupingnar- poK ingmivtinut ilisimateringika- luardluta tamavta Kernertunik a- tissaKaravta. Arthur aliasoKiga- me Kernertunik atissaKarame tu- pingnångilaK. mardluk KerKata migssåne iliveKarfingmut pigavta angalaKåtårpugut iliveKarfingmik nåkutigdlissumut takutinavérså- ginardluta. iliveK matorneKarér- mat iliveKarfingmik nåkutigdli- ssup iliveKarfiup matua parnaer- på, isumaKarame isersimassut ta- marmik anerérsut. tauva akornu- sersorneKarata iliveKarfingmlsi- naulerpugut. Van Helsing miki- ssumik Kernertumik poKåtaKar- tarniardlune måna takisumik a- miussumik agsut OKimåinguatsi- artumik poKåtaKarpoK. kisimileravta iliveKarfingmit- dlo aniassut kingugdlit tumårpa- lue åungarmata nipatånguaKarata ilisimatoK ilerfit inigissånut orni- tagssavtinut ingerdlassoK malig- parput. ornitarput tikikavtigo ma- tua parnaersimassoK magperpå. iseravta matua matuvå. tauva Kåumartartune poKåtaminit Ka- Keriardlugo ikipå. åma nanerutit mardluk ikikujai atåtungaitdlo augteriardlugit Lucyp igdlerfiata sanianitut Kåvinut ilivdlugit, su- livfigssane Kaumavdluarniåsang- mat. Lucyp igdlerfia angmarmago tamavta takuvarput — Arthur sa- jugtupilorujugssussoK — Lucyp timå pineKalune ilivermitoK. Lu- cyp timå takugaluaravko asasi- manerigalua puigortutut ipara, Lucyp tarninga piginago umassu- palåK timånut pulasimassoK ki- siat agsut umigssugarileravko. Arthur åma ånulerujugssuartoK takuvara. taimaitsiartOK Van Hel- sing OKarpoK: „ilumut Lucyp timigå, imalunit tornårssup Lucytut issikOKalersi- manerpoK?" „Lucyp timigå, taimåikaluartor- dle timånut åssingungilaK. utar- Kilåruvse takusavarse umagat- dlarame månåkutdlo KanoK issi- kOKartoK." Lucyp timå issigilerdlugo Kiåu- minarpoK. kigutai ingigigsisimå- put Karnalo auginaugame augpit- dlareKalune. atortugssane Van Helsingip poKåtaminit Kagdluler- pai. sujugdlermik aKerdlorteriner- me atortugssane KaKipai, Kutdler- dlo aKerdlorterinermine atugag- ssane ikingmago ingnera kissa- ngårmat isersimavfigissarput ki- agtilertorpoK. poKåtaminit tugdli- utitdlugit KaKipai savérKat pilag- tainerme atorneKartartut. kingug- dliutdlugo KaKipå Kissuk amitsu- kujoK tommit pingasut tikitdlu- git silissusilik ilamigut amineru- lårtoK isigkanigdlo pingasunik ta- kissusilik. isua ikumateriardlugo ingigigsarKigsårneKarsimavoK. tauva kautarssuaK aumarssuar- nik aserorterutaussartut åssingat sarKumerpå. nakorsap suliagssa- minut piarérsarnera uvavnut kI- magsautauginarniartoK Arthuri- mut Quinceyimutdlo tupåtdlang- narpoK. taimåikaluartOK nivdlera- tigdlo erKigsisimåinarput. sut tamarmik piarérmata Van Helsing OKarpoK: „sunguamigdlunit iliuseKartina- ta imåitumik OKalugtutdlavse: to- Koréraluardlutik sule umassut pi- ssaunerinik iliniarsimassut utor- Kaitdlo misiligtagait najorKutara- lugit ima pissoKartarpoK: toKoré- raluardlutik umassut taimailiner- mingnut ilagititarpåt toKujuitsu- nerup perdlorKUSSutitå. toKuneK sapilertarput uvdlutdlo ingerdla- neråne nutånik ajOKUsigaKartu- arnermikut silarssuarme ajortu- mik agdlilerissarput — toKoréra- luardlutik umassut ajoKusigait tåukunatut toKugaluardlutik u- majualersarmata inungnik avdla- nik ilångarterissuvdlutik, inuit avdlat aue tOKujuitsungutigalugit. taimaingmat ujarKamik tatsimut miloriussaKardlune maligaussior- titsinerit amerdliartornerisut a- merdliartuåginartarput. ikingut Arthur, Lucy nagdlingnartOK to- Kutinago unuardlunit eKiniardlu- go tatdlitit siåraluaragkit kunig- simagaluarugko nåparsimalisaga- luarputit, tOKUguvitdlo toKoréra- luardlutik umajuartunut ilaulisa- galuarputit — tåssa tamavtinik ersiortitsissunut amerdlaKutauli- sagaluarputit. arnap nagdlingnar- tup ajoKUsersuinera aitsåt aut- dlartipoK. mérKat taKai angmar- dlugit aungmik milugfigissartagai sule angnertumik akornuserneKå- ngitdlat. tOKungaréraluardlunile umajuåinåsagpat mérKat amer- dlanerujartuinartut aungmingnik ånaissaKåsåput. pissauneKaxing- mat akiorneK saperdlugo mérKat ornigtuåsavåt, Kanipalåminigdlo mérånguit auiartuåsavai. erKortu- mik tOKUsagpat taimailiortarnera unigtineKåsaoK. tauva mérånguit Kungasine ikit mamisagaluarput KileroKaratik, Kanordlo pissoKar- simanera mérKat sianigisångika- luarpåt. tamanitdle pivdluarnar- nerpåusagaluarpoK toKoréraluar- dlune umajuartoK toKUvigdlune toKusagaluarpat tauva arnångup tamavta asassavta tarninga ajor- tumit sunerneKarungnåisagaluar- poK. unuaunerane ajortumik ilior- tarnermigut nåkariartuinarane i- ngilit avdlat akornånilisagaluar- poK. ikingutiga, taimaingmat a- jortumit aniguisineKarnigssane agsut pivdluautigilisagaluarpå. u- vanga aniguisitsissugssatut pia- rérsimavunga, ilarputdle taimai- liornigssamut uvavtinit pissug- ssaunerungila? taimailiornerup kingorna unuame sut tamarmik nipaitdlerugtortitdlugit sinilerneK ajulernerme ånåussisimaneK er- Karsautigilerdlugo nuånårneK pi- lertåsånginerpa? erKarsautigingit- sornerme ajornartåsaKaoK: uva- ngauna agssavnik uvdlorissanut Kutdlartikiga — uvanga inungmik tåussuminga asangningnerpau- ssup agssåta taima pisitå, nang- minérdlune aulajangisinaugalua- rune agssangnit tamanit Kinigag- ssaraluata. taimåitumik agssa- lingmik ilaKarpugut?“ tamavta Arthur issigårput. u- vavtitutdle ersserKigtigissumik påsigunarpå ilisimatup pitsauså- ngårdlune Kinuvigigåne nangmi- neK Lucyp erKaineKarnera atar- KinartungorterKisagine narrunar- tujungnaersitdlugo. savssarpoK, naugdlo agssane sajugkaluartoK klnilo KarsungagaluaKissoK sapit- dlune OKarpoK: (norm. tugdl. nangisaon) CHOKPRIS Anker nr. 27/381 gulddouble, chokprøvet, vandbeskyttet ASS. MODEFARVER m. RUSKINDSREM KR. 98.- 15 DAGES RETURRET 12 MANEDERS GARANTI europa import POSTBOX 23I 3900 GODTHÅB GRØNLAND Helvetia Hehntia BOLCHER er de bedste sukuarKat pitsaunerpåt ØOLCJ** - i nemme poser -12 forskellige slags 1: pugssiarigsut éssigingitsut 12 27

x

Atuagagdliutit

Beinir tenglar

Ef þú vilt tengja á þennan titil, vinsamlegast notaðu þessa tengla:

Tengja á þennan titil: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Tengja á þetta tölublað:

Tengja á þessa síðu:

Tengja á þessa grein:

Vinsamlegast ekki tengja beint á myndir eða PDF skjöl á Tímarit.is þar sem slíkar slóðir geta breyst án fyrirvara. Notið slóðirnar hér fyrir ofan til að tengja á vefinn.