Atuagagdliutit - 05.08.1971, Qupperneq 31

Europarådip agdlagtuata
Kalåtdlit-nunåt tikerårå
ukioK måna Danmarkimit ånialo nunanil avdlanit Kalåtdlit-
nunanut tikerårtorpagssuit ilagataoK Europarådip agdlagtua,
østrigimio 56-inik ukiulik dr. Lujo Toncic-Sorinj, ukiune
1966—68 Østrigime nunanut avdlanut tungassutigut ministe-
riusimassoK
Lujo Toncic-Sorinj 1949-me
Østrigime i'natsissartunut Kini-
gauvoK det østrigske folkeparti-
mut sivnissuvdlune. Europarådi-
me sujunersuissardlutik atautsi-
mititanut østrigimiut autdlarti-
tåinut ilaussortauvoK 1956-imit
1966-imut åmalo 19G8-imit 1969-
imut, ukiordlo tåuna Europarådip
agdlagtugssåtut KinerneKarpoK. '
Europarådet
sorssungnerssup nalåne rådiukut
autdlakåtitsivdlune 21. marts 1943
Sir Winston Churchill-ip piler-
ssårutine navsuiarpai ajornartor-
siuterpagssuit sorssungnerup ki-
ngornatigut silarssuarmut atutug-
ssat iluarsineKarnigssånut.
„isumaKarnarsinauvoK,“ taima
oKarpoK, „silarssuarmiut kåtuv-
fiånut atassumik ilagalugit Nåla-
gauvfit peKatigit åmalo uvdlut
ilåne nunarssuarme inuiaKatigit
tamarmik, pilersineKarsinaussut
Europaråd åma Asiatisk Råd...
Europaråde piorsarniartaria-
Karparput, imalunit KanoK atexå-
sagaluarnersoK, pissortaKarfi-
ngordlugo nåmagsissaKardluarsi-
naussoK erKartussissoKartitdlugo
akerdleringnernik Kångisitsissug-
ssamik, såkutoKartitdlugulo nu-
nap nangmineK inuinik imalunit
nunanit tamalånit pissunik ima-
lunit tåuko tamaisa, tåukulo pia-
rérsimatineKåsåput aulajangine-
rit taimåitut atortineKarnigsså-
nut akornusissusavdlutigdlo så-
ssussiniarnermut nutåmut åma
sorssungnernut nutånut piarér-
sarnernut.
nalunångilaK råde tåuna piler-
sineKarune naggatåtigut Europa
tamåkerumårå, amalo europamiut
erKardlerigfiåne avaleKutit ta-
marmik tåssane katerssutariaKar-
tut“.
nunat Europamitut enrigsinar-
tumik suleKatigéririgsårnigssånik
erKarsaut nutåjungilaK. inatsisi-
nik ilisimassaKardluartoK nor-
mannimio, Pierre du Bois, 1306-
ime sujunersuteKarpoK europa-
miut kåtuvfeKarnigssånik, ukiu-
nilo untritilikutåne tugdliutune i-
noKartarpoK sujunigssaK pivdlu-
go takordluisinauvdluartunik eu-
ropamiut sulenatigingnerata pi-
ssariaKåssusianik påsingnigtunik.
tamåko ilåitut taineKarsinåuput
bøhmenimiut kungiat Georg Po-
diebrad; franskeK nålagkersui-
ssok Sully; måhrenimio ugperi-
ssamut tungassutigut ericarsar-
nertoK ugperissamigdlo iliniar-
dluarsimassoK Commenius; tuluk
ugperissamut tungassutigut er-
KarsarnertoK Jeremy Bentham;
tyskeK ugperissamut tungassuti-
gut erKarsarnertåK Immanuel
Kant; franskeK taigdliortoK Vic-
tor Hugo; italiamio inuiåussutsi-
mut tungassutigut sujulerssuissoK
Giuseppe Mazzini; østrigimio,
grev Coudenhove-Kalergi ama
franskeK nålagkersuissOK Briand.
kisiåne aitsåt 1945-me piarér-
neKarpoK erKigseKatigigdlune su-
leKatigingnigssamik erKarsaut xi-
nigagssatut atajuartugssatut a-
tauslnartut nunat tamalåt u-
nangminerånut akisumut augta-
lingmut taorsiutdlugo. sorssung-
nerssuarne mardlungne Euro-
pa atugardliorsimassorujugssu-
vok, nalunångilardlo suliniar-
nerit angnertut pissariaKartut
Europa atugarigsåndlerniåsag-
pat silarssuvdlo åmigssuneKar-
nerane nutåme inigssane tiguv-
dlugo.
Sir Winston Chrurchill tulung-
ne premierministeriujungnaera-
luardlune sulissutigingnigtuarpoK
iluarsinigssamut 1943-me nalu-
naiagkaminut, isumagssarsiailo
nuånårutigineKaKaut inuinait su-
leKatigigfigpagssuinit, sorssung-
nerup kingornatigut europamiut
peKatigilersiniardlugit sulissuti-
gingnilersimassunut.
majime 1948 nunanit 16-init
autdlartitat 713 amalo påsissag-
ssarsiortitat avdlat Kulit pexatåu-
put Haag-ime „europamiut ataut-
simérssuarnerånut". atautsimér-
ssuartut ilåtigut- kajumigsåriput
Europa peKatigigsoK pilerserKuv-
dlugo akornuteKångitsumik anga-
lavfiusinaussoK inungnut, isu-
magssarsianut nioiKutigssanutdlo,
ilåtigutdlo europamiut, nålagker-
suissoKarfiat pilerserKuvdlugo å-
ma isumaKatigissut åmalo inug-
tut pisinautitaunerit pivdlugit er-
Kartussivik.
18. august inuinait kåtuvfeKar-
fiata, Den europæiske Bevægelse-
mik taineKartartup, Haag-ime a-
tautsimérssuarnerup kingorna pi-
lersineKarsimassup, nagsiupå eu-
ropamiut nålagkersuissugssaisa
pilersineKarnigssånik isumaliutig-
ssissut nålagkersuissunut Belgia-
me, Englandime, Frankrigime,
Hollandime Luxembourgimilo.
januarime 1949 nunat tåuko tat-
dlimat nunanut avdlanut tunga-
ssutigut ministerisa nalunaeruti-
gåt, pilersineKåsassoK Europaråd
ilaussortaralugit ministerkomité
åmalo atautsimitartutut sujuner-
suissartugssat.
martsime Danmark, Irland, Ita-
lien, Norge åma Sverige kaju-
migsårneKarput nunat tatdlimat
peKatigalugit kåtuvfingmut nutå-
mut isumaKatiglssutigssaK sulia-
rerKuvdlugo. isumaKatigissut tåu-
na, tamanut angmassumik Euro-
parådime nålagkersuinermik tai-
neKartartoK, Londonime atsior-
neKarpoK nunanit Kulinit tamanit
5. maj 1949, uvdloK tåuna måna
„Europap uvdlua“-tut nagdliutor-
siorneKartalersoK.
OKauseKautine uvdlorme tåssa-
ne autdlartineKartune nunat tåu-
ko Kulit nunanut avdlanut tunga-
ssutigut ministeré OKauseKarput,
pilersineKåsassut ministerkomité
åma sujunersuissartutut atautsi-
mitartut atautsimordlutik Euro-
parådiulersut. ministerkomitép
nålagkersuissut akornåne sulexa-
tigingneK sujuarsåsavåt, kisiåne
sujunersuissutut atautsimitartut
nålagkersuinermut tungassutigut
pissortaKarfiusåput, tåuko avxu-
tigalugit europamiut isumait kig-
sautaitdlo erssersineKarsinauv-
dlutik, taimalo nålagkersuissut
Europame inuit isumait pilersar-
tut atåssuteKarfigiuåsavdlugit.
taimaisivdlune Europaråde pi-
lersineKarpoK Sir Winston Chur-
chillip rådiukut autdlakåtitsinera-
ta kingorna ukiut arfinigdlit Kå-
ngiutut åmalo Haag-ime atautsi-
mérssuarnerup kingorna ukioK a-
tausex KångiutinartoK. uvdlumi-
kut Europarådip ilaussortarai nu-
nat 18-it europamiunik 300 millio-
nit migssiliordlugit amerdlåssusi-
lingnik inugdlit.
5. maj 1949 Europarådip pingor-
nera Londonime atsiorneKarpoK.
nunat 17-it ilaussortåuput (Bel-
gien, Cypern, Danmark, Frankrig,
Holland, Irland, Island, Italien,
Luxembourg, Malta, Norge,
Schweiz, Storbritannien, Sverige,
Tyrkiet, Vesttyskland åma Østrig).
pexatigit maleruagagssåne I-
ime Europarådip sujunertå ilåti-
gut ima navsuiarneKarsimavoK:
ilaussortaussut akornåne atausiu-
nerunigssaK pilersiniardlugo su-
junertaralugo tungavigssat suju-
nertarissatdlo atautsimordlune ki-
ngornussaussut isumangnaitdli-
sarniardlugit piviussungortiniar-
dlugitdlo, åmalo aningaussarsior-
nikut inoKatigingnikutdlo ineri-
artornerat pitsångorsarniardlugo.
sujunertaK tamåna sujuarsarne-
KåsaoK rådip pissortaKarfå av-
Kutigalugit aperKutit atautsimut
soKutiginartut OKaluserineKarne-
ratigut, isumaKatigissutitigut å-
malo atautsimordlune ilioriause-
Kartarnikut suliagssane aningau-
ssarsiornermut, inoKatigingner-
mut, kulturimut, ilisimatusarner-
mut, inatsisiliornermut sujuler-
ssuinermutdlo tungassutigut, å-
malo inuit pisinautitaunerata å-
malo kivfåungissusermut pisinau-
titaunerit tungavigssaussut atati-
narneKarneratigut sulilo angneru-
ssumik sujuarsarneKarneratigut.
Europaråde Strasbourgime pi-
ngårnerussumik najugaKarfeKar-
tOK mardlungnik pissortaKarfe-
KarpoK:
I. ministerudvalge
nunat ilaussortaussut sivnissoKar-
put nunanut avdlanut tungassuti-
gut ministerimingnit, peKatigig-
fiup pissuserissagsså maligdlugo
ukiumut 12-eriardlutik atautsi-
mitartugssanik. ministerit ukiu-
mut mardloriåinardlutik atautsi-
mitaraluarput, atautsimineritdle
avdlat sivnissorissåinit ingerdlå-
neKartardlutik. sivnissussut ator-
filiuput Europarådime sulissuti-
gingningnigssamut piginautitau-
ssut nunanut ilaussortaussunut
sivnissutut atåinartugssatut. Dan-
markip månåkut aulajangersima-
ssumik sivnissorå ambassadør A.
Rosenstand Hansen, tåunalo ilau-
ssugssauvoK Europarådip agdlag-
tuata Kalåtdlit-nunåne angalaor-
nigssåne. Rosenstand Hansen
Strasbourgime najugaKångilaK,
kisiåne Københavnimit atautsi-
migiardlune autdlartardlune.
ministerudvalgip pilersisima-
vai udvalgit kommissionitdlo ar-
dlagdlit sujunersuinermik åmalo
teknikimut tungassunik sulia-
Kartartut, tåukunanilo nunat a-
tausiåkåt påsisimassaKardluartu-
nik sivnissoKartineKarput. sivni-
ssorissat tamåko påsisimassaKar-
dluartut isumaKatigissutigssanut
il. il. sujunersutinik suliaKartar-
put sivnissorissanit akuerineKar-
tartunik.
II. sujunersuissartut
atautsimitartut
140-nik ilaussortaKarpoK (taimå-
taoK taimatut amerdlatigissunik
sivnissoKardlune, atautsiminerme
peKatausinaussunik taimåitordle
taisisinautitaunatik), nunat ilau-
ssortaussut inatsissartuinit tor-
KarneKarsimassunik. nunat ilau-
ssortaussut autdlartitait amer-
dlåssusilerneKarsimåput nunat i-
nugtussusiat nåpertordlugo, tai-
måitordle autdlartitat amerdla-
nerssait 18-iusavdlutik ikingner-
ssaitdlo 3-usavdlutik. autdlartitat
ilaussortaKartitaunerat nalerKU-
timgorsagauvoK partit nålagker-
suinermik suliaKartut ingmingnut
nalerKiutdlutik nukigtussuseKar-
nerat najorKutaralugo. danskit
5-inik ilaussortaKarput (socialde-
mokratit 2 — Per Hækkerup å-
ma Ove Hansen sivnissugssaralu-
git Jørgen Peder Hansen åma
Frode Jakobsen — venstre 1 —
Per Møller/Kristen Østergaard —
1 konservativ — Karl Bøgholm/
Jørgen Langkilde — 1 radikal —
Else-Merete Ross/Arne Stinus),
sujunersuissartutut atautsimiti-
tat nålagkersuissunik atausiåkå-
nik pingitsailisinåungitdlat, kisiå-
ne ukiumortumik atautsimltar-
nerne pingasunik ingmikortorta-
Kartune suliagssat sutdlunit piv-
dlugit sujunersutinik OKaloKati-
gingnigsinauvdlutigdlo tuniussa-
Karsinåuput Europarådip suju-
nertåta suliagssaKarfiatalo iluani-
tunik. atautsimititane aulajangi-
nerit ministerudvalgimut sarKU-
miuneKartarput inersussinertut,
isumaKatigissutitut åmalo OKau-
serissatut.
atautsimititat pilersitsisimåput
katitdlugit udvalginik 13-inik a-
tajuartunik atautsimitartuartu-
nigdlo. udvalgit mardluk pingår-
nerit tåssåuput nålagkersuiner-
mut åma aningaussarsiornermut
tungassutigut udvalgit.
ukiumut atausiardlutik mini-
sterudvalge sujunersuissardlutik
atautsimititanut nalunaeruteKar-
tarpoK. ministerudvalge åmalo
sujunersuissardlutik atautsimi-
tartut atautsimortumik udvalge-
Karput, „Joint Commitee", ilau-
ssortaKartoK ministerudvalgime
sivnissussunit 17-init åmalo a-
tautsimititanit sivnissussut taima
amerdlatigissut, suliagssatut nå-
magsiniagagssat ataKatigigslnig-
ssåt sujunertaralugo.
ministerudvalgimut åmalo su-
junersuissardlutik atautsimitita-
nut atugagssarititauvoK Europa-
rådip agdlagtoKarfia, ilaussorta-
KartoK generalsekretærimik (må-
nåkut dr. Lujo Toncic-Sorinj) å-
ma vicegeneralsekretær åmalo
sulissoralugit inuit 6—700. ag-
dlagtoKarfingme danskit 4—5 a-
torfeKartineKarput.
Grækenland Europarådimut i-
laussortausimagaluarpoK, kisiåne
såkutut Grækenlandime pissau-
nermik tigumissaKalernerata ki-
ngornatigut nuna tåuna ilåtigut
Danmarkimit Europarådimut u-
nerdlutigineKarsimavoK ilaussor-
taunerminitdlo tunuartariaKarsi-
mavdlune.
-rg.
OUliDBARRE
Danmarks mest solgte chokolade - sin vægt værd!
stikulåte Danmarkime tunissaunerpaussoK — oKimåissutsiminut nalerKiitumik naleKarpoK
Lister luftkølede
dieselmotorer
leveres fra 2-138 HK.
dieselmotorer
Lister luftkølede dieselmotorer er kendt overalt for
deres enestående driftssikkerhed og kvalitet. Moto-
rerne starter under alle klimatiske forhold. Motorerne
kan leveres sammenbygget til komplette aggregater
med fx. generatorer, pumper og kompressorer etc.
Forlang yderligere oplysninger.
Tal med vor motorafdeling og forlang tilbud
Mrnhaab
maskinfabrik %
9700 Brønderslev . Telf. (08) 82 02 55 . Telex 9749
København: Vesterlundvej 18 . 2730 Htsrlev . Telf. (01) 9470 66 . Telex 5565
* Arhus: Lilleringvej 8-10.8462 Harlev J. . Telf. (06) 9413 66
Et Hawker Siddeley produkt
fe>
31