Atuagagdliutit

Árgangur

Atuagagdliutit - 30.09.1971, Blaðsíða 6

Atuagagdliutit - 30.09.1971, Blaðsíða 6
Fællesmarked pivdlugo ilisimatitsissut: Kal.-nunåta ingmikoruteicarnera ingmikut pissuserissat: aulisarnerme kigdleKarfit pilersitsisinautitauneK ama tapissutinik iluarsartussineK nunat fællesmarkedimut ilaussor- taussut avdlat isumaKatigingniu- teKarfiginerisa inernerinik ilisi- massaKångilagut, kisiåne ingmi- kut patsisigissagssat Danmarkip Kalåtdlit-nunåt pivdlugo isu- mangnaitdlisartariaKagai fælles- markedip akuerisinåungigpagit landsråde atåssuteKarfigineKåsaoK pissutsit misigssorneKamigssåt pivdlugo, taima OKarpoK departe- mentschef Erik Hesselbjerg fæl- lesmarked pivdlugo apencumik landsrådimut Nungmltumut ilisi- matitsiniardlune xanigtukut a- tautsimititsinermine. tåssame fællesmarkedimut tu- ngassut pivdlugit ingmikut itdlui- nartunik aperKuteKarpoK Kalåt- dlit-nunåt Savalingmiutdlo piv- dlugit. pissutsit taméko Danmark- ime pissusiussunit avdlanit pingå- ruteKartumik avdlåussuteKarput, åmalo Kalåtdlit-nunånut tunga- titdlugo tamatumane pinexarput aulisarnermik kigdlexarfik, piler- sitsisinautitauneK ama tapissuti- nik iluarsartussineK. landsrådime ilisimatitsiniardlune atautsimi- nermit påsinarpoK Kalåtdlit- nunåne suliagssaKarfit tamåko pivdlugit maligtarissagssat ingmi- kut itdluinartut fællesmarkedimit akuerineKarsinåungigpata Kalåt- dlit-nunånut kingunerdlugsinåu- put. Kalåtdlit-nunånut ingmikut maligtarissagssat atungikaluar- dlugit nalornissornartut uvdlumi- kut iluarsiniarssarineKaraluartut ilarparujugssue sule angnerussu- mik nalornissomarnerulersug- ssåuput. departementschef Erik Hessel- bjerg åma cand. polit. Einar Kalls- berg, nunanut avdlanut tunga- ssutigut ministereKarfingmérsoK, navsuiauteKarput fællesmarkedip pilersineKarnera åmalo uvdlumi- kumut ineriartorsimanera pivdlu- git. Erik Hesselbjerg autdlarnivoK navsuiaivdlune Rumame isuma- Katigissut 1958-ime atortulersima- ssok, tamatumane europamiut pe- Katigigfiat pilersineKardlune. ta- matumane nunat tamalåt suleKa- tigilerput, Italia, Frankrig, Lu- xemburg, Belgien, Holland åma Vesttyskland, nunat tåuko ilait ardlagdlit ukiorpagssuame ing- mingnut sorssutarsimåput, Ruma- milo isumaKatigissut sorssungner- ssup kingugdliup kingorna sule- KatigingnigssaK pivdlugo suliniar- nerit kinguneråt. nålagauvfit nutåt sisamat måna fællesmarkedimik taineKartartu- mut ilångukumavdlutik Kinute- Karsimåput. téssa England, Irland, Norge åma Danmark, fællesmar- kedime angisume Danmarkip Ka- noK sujunigssaKarnigssånik ukiu- me tugdlerme aulajangineKartug- ssauvoK, aulajanginigssardlo 1900- kune aulajanginigssat angnersså- tut OKautigineKarpoK. angnerpaK Einar Kallsberg navsuiaivoK Fæl- lesmarkede kåtuvfiussoK mikissu- ngitsoK. — uvdlumikut 190 mil- lioninik inoKarpoK, nunatdlo ilau- ssortångorniardlutik KinuteKartut nutåt ilångutisagpata kåtuvfik 250 millioninik inoKalersugssauvoK, taimaisivdlunilo uvdlumikut USA-mingamit angneruvdlune niuverniarfiulisavdlune. nalunångilaK kåtuvfik taima angnertutigissoK, suleKatigigfik taima angnertutigissoK angnertu- nik malungniuteKartugssaussoK inungnut nunanutdlo kåtuvfing- mut ilaussortaussunut pinarane, åmale kåtuvfiup avatånitunut. fællesmarkedet aningaussarsi- ornikut kåtuvfiuvoK, pingårner- ssaralugo akilerårusersuinikut pe- KatigingneK, tåssa nunat akomå- ne isumaKatigissut åssigiårtumik akitsuteKartitsiumavdlune nuna- nut ilaussortåungitsunut tunga- ssutigut. kisiåne nunat fælles- markedip avatånitut kisimik niu- veKatigineKångitdlat, pingårtu- migdle nunat ilaussortaussut a- kornåne niuveKatigingneKardlu- ne. fællesmarkedime tungaviussoK tåssauvoK nunat ilaussortaussut akornåne niuveKatigingnermut a- kornutaussut tamaisa pérniardlu- git. niuverneK pivdlugo nangmi- nerissamik soKutigissat Kavsér- pagssuartigut igdlersorniarneKar- tarput avKutigalugit akilerårutit, akitsutit åmalo niorKutigssat au- lajangersimassut ilaisa erxune- Karnigssånut inerterKut åmalo kigdlilissutit avdlat ardlagdlit. tungavigissat måna imåipoK fællesmarkedimik pilersitsissoKarsinaunane kikunut tamanut tamatuma iluane sulissu- nut åssigigsunik atugagssaxarfig- ssamik pissutsinut niorKutigssior- nermut ilaussunut atugagssarissat åssigigsut pilersisimatinagit. tai- måitumik maligtarissagssaKarpoK sulissugssat niorKutigssiornermut ikiutut, aningaussat åma niorKu- tigssiornermut atugagssat akor- nuteKångitsumik nunamit nuna- mut avdjamut nungneKarsinåusa- ssut. nangminerssordlune inussu- tigssarsiortutut nunagssisinauti- tauneK tamatumunga atorpor- taoK. fællesmarkedime tungavigssati- gut aulajangersaglfat mardluk ingmikortineKartapput, éiipå isu- magineKarpoK fællesmarkedime OKartugssautitanit aulaj angissar- tunit, tamånalo atorpoK fælles- markedimut tamarmiussumut, sordlo åssersutigalugit akileråru- titigut angissuserititat atautsi- mortut, aulisarnermik nunaleri- nermigdlo inussutigssarsiuteKar- nerup angnersså. tungavigssatigut aulajanger- sagkat åipåt nunanit ilaussortau- ssunit atausiåkånit akuerineKar- tarpoK. tåssausinåuput privatimik nangminerssordlune inussutig- ssarsiortup autdlarnernera, suli- sinautitauneK åmalo inatsisilior- neK avdla. tåssa nunat nangming- neK tamåko nåmagsiniagagssa- rait, kisiåne una Kulamaitdlisau- tigalugo åssigingisitsineKartaria- KångitsoK. fællesmarkedip iluani- tut tamarmik naligingmik pisi- nautitåusåput åmalo naligingmik periarfigssaKåsavdlutik. aulisarneK aulisarneK pivdlugo nålagkersui- nermik ingerdlatsineK apereu- tauvoK ajornakusortoK ajornar- torsiutinut ardlalingnut peKati- gigdlune iluarsartuniagagssanut ilaussoK, pingårtumigdlo tunga- vigssame iluarsartussineK nuna- nut ilaussortaussunut tamanut å- ssigigsugssauvoK. aulisarneK pivdlugo nålagker- suinermik ingerdlatsineK ingmi- kortunut mardlungnut pingårner- nut avingneKarsinauvoK. sujug- dlermik: aulisarnermik ingerdlat- sinigssamut maligtarissagssat, åi- pagssånigdlo: aulisagkanit nior- Kutigssianut tunitsivigssanik ilu- arsartussineK. aulisarnermik ingerdlatsinig- ssau pivdlugo apereutit pingår- nerpårtaråt nunat ilaussortaussut kigdleKarfiata iluane tamanut au- lisarsinautitauneK. tamatumunga atatitdlugit ing- mikortut mardluk pingårtut tai- nexåsåput. åipå tåssauvoK, tamå- na pivdlugo maligtarissagssat å- ssersutaungmata åssigingisitsine- KåsångitsoK. Kalåtdlit-nunånut tungatitdlugo maligtarissagssat tåuko danskit nålagauvfingme o- Kartugssautitåinit aulajangerne- Kartugssåuput, maligtarissagssat- dlo tåuko pissutigalugit nunat av- dlamiut Kalåtdlit-nunåta kigdle- Karfiata iluane aulisarsinautitåu- såput danskit åma kalåtdlit auli- sartue naligivdluinardlugit. ingmikortut pingårtut åiparåt maligtarissagssanit tamanut ator- tunit sanerKutsisinautitauneK. sa- nerKutsisinautitauneK periarfig- ssaKartitsivoK ukiut tatdlimat a- nguvdlugit nunap nangmineK i- nuisa kisermåussivdlutik aulisar- sinautitaunigssånut nunamit sø- milit 3 iluåne. kisiåne tamatuma- nltOKarpoK nunat ilaussortaussut ataKatigigsitagssånik, pissugssau- titaunerdlo imaiginaratdlardlune, nunat ilaussortaussut fællesmar- kedime OKartugssautitanut Bru- xellesimltunut nalunaeruteKåsav- dlutik KanoK iliortoKarsimanersoK åma KanoK iliortoKagssamårner- sok aulisarnermik inussutigssar- siornerup ineriartortineKarnigsså pivdlugo. aulisagkanik niorituteKarfik aulisarneK pivdlugo nålagkersui- nermik ingerdlatsinerup agfå tu- ngavoK tunitsivigssanik åncigssu- ssinermut, tamatumane angunia- gaK tåssauvoK atugagssarissat pitsaunerulersiniardlugit, fælles- markedip iluane aulisagkanik ni- uvernerme tunissaKartarnermut tungassut isumangnaitdlisarniar- dlugit. fællesmarkedimik iluar- sartussineK iluaKuteitardluarpoK tamatuma anguneKamigssånik sujunertaKartunik. iluarsartussinerme pingårneru- ssut tåssåuput akit mingnerpauv- fisa isumangnaitdlisarneKarnig- ssåt, aulisagkanut åssigingitsunut ardlalingnut tunissaKartamerme atortineKaratdlartoK. åma pingårnerssaussut ilagåt tunissaKartarfiup igdlersorneKar- nigsså nunanit avatånitunit u- nangmigdlernigssamut. isumang- naitdlisainerup tamatuma tunga- vigai ilångauserissoKarnerme a- ngissuserititat angnertukulugtut åmalo niorxusiat ilaisa akilerå- ruteKartitaunerånut tapigssat. tå- ssa niorKutigssat ilait pivdlugit erKuneKarnigssånut unigtitsine- rup atortineKarneratut itumik pi- ssuseKartitsissoKartoK oxautigi- ssariaKarpoK. taimåtaoK fælles- markedip iluane suliagssaKarfing- ne avdlane periausex imåipox i- luarsartussinerup sujunertarisav- dlugo ilaussortaussunut ajunge- Kutit pilersineKarnigssåt. taiméi- tumik ilångausissarneK igdlersui- nerdlo sékortunerpaussugssåuput niorKutigssianut inerdlugit sulia- rineKarérsimassunut mingneru- ssugssauvdlutigdlo aulisagkanut åssigingitsunut fællesmarkedime sulivfigssuaKamerme suliarissag- ssatut pingårtussunut. Kalåtdlit-nunåt tamåko tamarmik maligtarissag- ssanut åmalo iluarsartussinernut Kalåtdlit-nunåne atortussunut KanoK nalerKutigipat? OKartoKarsinauvdluarpoK fæl- lesmarked nunat arfiniliussut kå- tuvfiåtut atautsimordlune malig- tarissagssanik pexataussunut ta- manut nalerKutunik suliaxarsi- nåungitsoK. angussarineKarsima- ssut tåssåuput isumaKatigissutit nunat åssigingitsut soKutigissaisa akunermiliutue. taimåitugssau- vortaoK nunanut nutånut ilau- ssorténgorniardlutik Kinutexartu- nut. soruname nunat åssigingitsut åssigingitsunik ajornartorsiute- xartugssåuput, taimåtaoK nuna- nut ajungexutit åssigingitsutigut malungnarsissardlutik. taimåitumik KulamauteKångi- uteKåsassoK patsisigssartaxångit- lax Kalåtdlit-nunåt ajornartorsi- Nungmut børneforsorgspædagog imalunit barneplejerske novemberip aut- dlarxautåne 1971-ime atorfinigtugssaK pigssarsiariniarneKarpoK. sulivfigssarå anånat nårtussutdlo angerdlarsimavfiåne mérår- xat inordlånit pingasunik ukiugdlit tikitdlugit pårineKartarfiat. pædagog sulinermine misiligtagalik kisalo arnanik anånanigdlo inusugtunik iliniartitsinigssamik soKutigissaKartOK atorfinigti- kumaneKarnerusaoK. Kalåtdlit-nunåne tjenestemandit inatsisait maligdlugit vugge- stuene atorfiligtut takusaissarnerme tapisianik ilaxartitanik akigssarsiaKartitsineKésaoK. akigssautexarfingmut avdlamut nugsinauneK akigssautitdlo avdlånguteKarsinaunerat 1972-ime aitsåt pisaoK. 1 Vz værelse peKutigssaminik tamanik peKuteKångikaluartOK inigitineKarsinauvoK. nålagauvfingmit maligtarissagssat najor- Kutaralugit ineKarneK akilerneKartåsaoK. Kalåtdlit-nunåliarneK ukiunilo mardlungne sulerérnerup ki- ngorna Danmarkimut uterneK atorfinigtugssap nangmineK aki- lisångilai. Kalåtdlit-nunåliarKårnerme atissagssarsiutitut 400 kr. tuniuneKåsåput. atorfiningniarnermik Kinutexaut soraerumérsimanermik ag- dlagartat sulivfigisimassanilo nersoringnissutit agdlarKingneri- nik ilalerdlugo unga nagsiuneKåsaoK: Bestyrelsen for Anånat Igdluat — Egmontgården, forstander Ida Dalgård, Postbox 67, 3900 Godthåb, Grønland. TU Grønland Børneforsorgspædagog — barneplejerske søges pr. 1.11.1971 til spædbørnsafd. der er normeret til 32 børn 0—3 år og tilknyttet mødre- og svangrehjemmet. En pædagog med praktisk erfa- ring, samt med interesse for oplæring og uddannelse af unge piger og mødre, vil blive foretrukket. Aflønning sker efter den grl. tjenestemandslov — vuggestuer — + inspektionstillæg. — Omnormering og regulering vil kom- me først i 1972. Der kan stilles 1 ’/z v. delvis møbleret lejlighed til rådighed. Der betales husleje efter statens regler. Der ydes fri oprejse og efter 2 års tjeneste fri hjemrejse, samt 400 kr. i udrustningsgodtgørelse ved første udrejse. Ansøgning vedlagt afskrift af eksamensbeviser og anbefa- linger stiles til bestyrelsen for Anånat Igdluat — Egmontgår- den og sendes til forstander Ida Dalgård, postbox 67, 3900 Godthåb, Grønland. .‘i * & * A 6

x

Atuagagdliutit

Beinir tenglar

Ef þú vilt tengja á þennan titil, vinsamlegast notaðu þessa tengla:

Tengja á þennan titil: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Tengja á þetta tölublað:

Tengja á þessa síðu:

Tengja á þessa grein:

Vinsamlegast ekki tengja beint á myndir eða PDF skjöl á Tímarit.is þar sem slíkar slóðir geta breyst án fyrirvara. Notið slóðirnar hér fyrir ofan til að tengja á vefinn.