Atuagagdliutit - 30.09.1971, Qupperneq 14

inuk ineriartornerme - inuia-
Katigingnik misigssuineK
Verner Goldschmidt oitalugtuartoK misigssuinernik pisanga-
nartunik nunap ingmikortuane sukanerpåmik ineriartortume
inungmik påsinarsaissugssanik
— ajornartorsiuterpagssuit kalåt-
dline inuiaKatigingne sukasumik
ineriartortune inungmut tunga-
ssut angnerussumik ilisimassa-
KarfigissariaKarpavut. inuiaKati-
gingnik misigssuinerit sujunerta-
råt angnerussumik ilisimassaKar-
nigssaK Kalåtdlit-nunåne ani-
ngaussarsiornermut teknikimut-
dlo tungassutigut ineriartornerup
inungmut tungassortai pivdlugit.
misigssuinerit nåmagdluartungu-
ngiséinåsåput, ilimagissariaKar-
pordlo misigssuinernit påsissari-
neKarsinaussut saniatigut misig-
ssuissut isumatik erssersitåsagait
ilisimaiigkat sulinerup nalåne pig-
ssarsiarineKarsimassut tungavi-
galugit. ilumorpoK sujornatigut
taimåisimångingmat, kisiåne mi-
sigssuissartut tåssaujungnaersi-
måput patdlitagssåungingajagtu-
me najugagdlit misigssuinerme
atortugssat piniarneKarångata
aitsåt sarKumiussissartut atortug-
ssat KanoK iliorfigineKarnigssåt
soKutiginago. inuiaKatiglssutsimik
påsissaKarnerulersimavugut åma-
lo demokratiskiussumik pissug-
ssåussusertut isumaKarfigalugo
suminivta erssersineKarnigsså.
OKautsit tåuko tåssauginarput
Københavnip universitetiane kul-
tursociologimik professoriussumik
dr. jur. Verner Goldschmidtimik
OKaloKatigingningnerup ilamerni-
nit tigussat. Kalåtdlit-nunåne mi-
sigssuinigssamut pilerssårusiamik
pisanganartumik årKigssuissuvoK.
Verner Goldschmidt 1947-me Ka-
låtdlit-nunånut ministereKarfing-
me atorfinigtineKarpoK åmalo
Nungme landsdommerimut Kuja-
tånilo landsfogedimut kingorår-
tausimavdlune. Kalåtdlit-nunåta
Kitåne inuiaKatigingnut tungassu-
tigut misigssuinerit ardlagdlit su-
julerssugarisimavai, tamåkulo tu-
ngavigalugit pinerdlugtarnermik
inatsimut Kalåtdlit-nunåne ator-
tugssamut migssiliut suliarisima-
vå. 1955-ime Verner Goldschmidt
Kalåtdlit-nunåne inuiaKatiging-
nik misigssuineK pivdlugo udval-
gimut sujulerssuissungorpoK. Ka-
låtdlit-nunåne påsissagssarsior-
poK 1956-ime, 1958-ime åma 1959-
ime.
sulinialerneK
— Kalåtdlit-nunåne inuiaKati-
gingnik misigssuinerit ardlagdlit
autdlarnerneKarsimåput suliniar-
nerit mardluk kingornatigut. aipå
pivoK 1969-ime landsrådimit, ta-
matumalo kingorna Kalåtdlit-
nunånut ministereKarfik aulaja-
ngerpoK påsissaKarfigiumavdlugo
Kalåtdlit-nunåne inuiaKatigit pi-
lertortumik ineriartorneråne inuk
KanoK pisimanersoK. iterna tikit-
dlugo påsiumaneKarpoK ajornar-
torsiutit sut ineriartornerme aut-
dlarnersimassummersut. isuma-
KartOKarpoK pingåruteKåsassoK
erKartugagssap tamatuma pet-Kig-
sårtumik påsineKarnigsså.
taimaitumik 1970-ime ministe-
rie udvalgimik sujunersuissugssa-
mik pilersitsivoK Kalåtdlit-nunå-
ne inuiaKatigingnik misigssuinig-
ssaK pivdlugo. tamåna pivoK
martsime, tauvalo Danmarkime
åma Kalåtdlit-nunåne pissorta-
Karfit misigssuinerne soKutigissa-
Karsinaussut aperKuteKarfigine-
Karput. apernutine ersserKigsaru-
manenarput aperKutit erKartu-
gagssatdlo sut misigssuinernut
ilautineKarnigssåt pissariaKåsa-
nersoK. akissutit misigssuatårne-
Karput suliarineKardlutigdlo, ta-
måkulo autdlåviulerput misigssui-
nernut ardlalingnut måna aut-
dlarnerneKarsimassunut.
kisiåne tamatumunga peKatigi-
titdlugo Nålagauvfiup ilisimatu-
sarnikut misigssuissarnermut rå-
dia misigssuissartunik tamanik
Kalåtdlit-nunåne inungnik inuia-
Katigingnigdlo suliaKarsimassunik
atautsimigiarKussivoK. atautsimi-
nerme ersserKigsarneKarpoK mi-
sigssuissut sunik autdlarnigaKar-
simanersut åmalo sunik pilersså-
ruteKarnersut.
tåssalo tamatumane suliniarne-
rit mardluk pineKarput, påsinar-
dluarpordlo suliniarnerit piviu-
ssut ilisimatusarnermutdlo tunga-
ssut tåuko suleKatigigsineKarta-
riaKartut.
aussaK måna piarérsautit suju-
leKutaussumigdlo misigssuinerit
autdlarnerneKarput Kalåtdlit-
nunåne avdlångoriartornerup
autdlarnersimassup erssendgsar-
neKarnigsså sujunertaralugo. —
nåmångilaK teknik åma aningau-
ssanutdlo tungassutigut ingerdlat-
sineK kisisa suliarisavdlugit, tai-
ma OKarpoK Verner Goldschmidt.
— tamaviåruneKartariaKarput a-
jornartorsiutit inungnut, inoKati-
gingnermut kulturimutdlo tunga-
ssut påsivdluåsavdlugit ajornaku-
sornerujugssussut taimåitumigdlo
puiorneKarajugtartut imalunit su-
supagineKartartut.
avguatårdlune misigssuinerit
misigssuinerit éssigingitsut inger-
dlåneKarput pissortaKarfingnit ar-
dlalingnit åmalo misigssuissunit
nangminerssortunit.
Danmarkime inoKatigingnermut
tungassutigut misigssuissartOKar-
fiup avdlångulernerme inoKutigit
pissusiat misigssusavå. inoKuti-
gingnik misigssuineK tåuna aut-
dlarnerneKarsimavoK misiligutau-
ssumik imalunit piarérsautaussu-
mik misigssuinermik måna inger-
dlåneKartumik. misigssuinerit pi-
ngårnerssåt 1972-ime ingerdlåne-
KåsaoK åmalo Kalåtdlit-nunåne
najugaKavigsut ilait ilamingnut
sivnersausinaussut pineKåsavdlu-
tik.
misigssuinerme påsiniarneKåså-
put inuiaKatigingne nutåne mo-
derneussune akerdleringnerit tå-
kussortut ardlagdlit inoKutigit
KanoK Kångerniartarnerait. mi-
sigssuinerme påsiniarneKåsaoK
inoKutigit pissusiat suliagssaKar-
nermut tungassunut, igdloKarneK
pivdlugo ajornartorsiutinut, mér-
Kat angajorKåmingnut pissusiat,
inoKutigit aningaussaKarnerénut
tungassut, imigagssaK il. il..
imigagssamik aperKut pivdlugo
Kanigtukut ilimagårput imigag-
ssaK pivdlugo atautsimititat isu-
maliutigssissutåt inuiaKatigingnik
misigssuinerne atortugssatut ilå-
ngutugssaK.
årrngssussissarnermut åma i-
nugtaussut inoKatigingnerånut tu-
ngassutigut pissortaKarfik 1971-
iine inuiaKatigingnik nunaKar-
fingmiunik misigssuivdlune aut-
dlarnivoK ukiume tugdlerme na-
nginarneKartugssanik. misigssui-
nerit ingerdlåneKåsåput Kalåtdlit-
nunåne najugkane åssigingitsune
nunaKarfingmiunut aulajangersi-
massumik amerdlåssusilingnut.
sujunertaK tåssauvoK sunigauneK
navsuiarniardlugo nålagkersui-
ssoKarfingnit eKiteruvfiussunit
(Nuk åma København), distrikt-
ime nålagkersuinermit åmalo
inungnit sunigauneK. misigssui-
nerme påsiniarneKåsaoK nuna-
Karfingne KinerneKarsimassune
inuit nålagkersuissauseK pivdlugo
KanoK takordlugaKarnersut åma-
lo KanoK pissuseKarfigineKarner-
sok. sordlo åssersutigalugo påsi-
niarneKåsaoK suliagssat imalunit
pissutsit sut aperKutitut pingår-
tutut inuit isumaKarfiginerait, å-
malo aperKutit tamåko ajornar-
torsiutaussut iluarsiniardlugit
inuit KanoK iliornersut. nangmi-
nérdlune iluarsiniarneKarpat,
imalunit pissortaKarfingnut åma-
lo oKartugssautitanut tamanut tu-
ngassunut suliagssatut isumaKar-
figineKarpat?
inuit inuiaKatigingne inoKatau-
nerånik misigssuineK suliarine-
KarpoK eskimunut tungassutigut
ilisimassagssat pivdlugit pissorta-
Karfingmit åma inuiaKatigit nag-
guvinik ineriartornerånutdlo tu-
ngassutigut pissortaKarfingmit.
misigssuinerit ukioK måna nå-
magsineKåsangatineKarput.
inåKatauneK pivdlugo misig-
ssuinerit tåuko distriktine mar-
dlungne taimågdlåt ingerdlåne-
Karsinausimåput. tamatumane a-
perKutåuput atautsimordlune su-
liagssaKartitauneK åma suliagssa-
kartitaunerme periausek, påsissa-
Karfigerusugpavut inussutigssar-
siornermut tungassutigut sulini-
arneK åma aulisarnermut piniar-
nermutdlo tungassutigut suleKati-
gingneK. ilisimassaKarfigerusug-
pavut inoKutigingnut tungassut
pingårutåt inussutigssarsiornerup
iluarsartuneKarneranut åma suju-
lerssorneKarneranut åmalo sipå-
gaKartarnermut suliatdlo avgua-
tårneKarnerånut KanoK pissuse-
KarneK.
åma kommunalpolitikime su-
liagssaKartitauneK pineKarpoK.
aperKutit kommuneKarfingmut
tungassut sut inuit soKutigissa-
Karfigait? peKatigigtut inuneK
KanoK ipa? tamåna inuiaKatiging-
nut tungassutigut KanoK pingå-
ruteKartigå?
tamatumunga atatitdlugo åma
avdlanut atatitdlugo sordlo åsser-
sutigalugo nugtut KanoK pissuse-
Karpat.
anånat uveKångitsut pissusiå-
nik misigssuinerme Nungme anå-
nat uveKångitsut 170-it ajornar-
torsiutåinik aperssorneKarput. på-
siniarneKarsimåput mérKat amer-
dlåssusiat, pårineKarnerat åmalo
aperKutit avdlarpagssuit anånat
uveKångitsut inuiaKatigingne a-
jornartorsiutåinut åmalo KanoK
inigssisimanerånut tungassut.
inoKatigingneK pivdlugo misig-
ssuinermut pissortaKarfiup pissu-
siussoK åssigalugo misigssuiner-
me tåssane angnertumik ikiorti-
gineKarsimåput najugkame social-
medhjælperit, tåuko piumåssuse-
Kardluardlutik ikiuiniardluarsi-
mangmata, ilåtigutdlo tåuko iki-
ortigalugit ukioK måna misigssui-
nerup inerérnigsså ajornåsasimå-
ngilaK.
måna tikitdlugo misigssuinerit
taineKartut Kalåtdlit-nunånut
ministereKarfingmit aningaussa-
lersorneKarsimåput, ukioK måna-
lo tåuko akeKarsimåput imalunit
akeKartugssåusåput 400.000 kr.
sivnerdlugit.
kisalo åma ilåuput misigssuine-
rit Nålagauvfiup ilisimatusarnikut
misigssuinermut rådianit ani-
ngaussalersorneKartut. ilåtigut er-
Kartussissarnermut tungassutigut
misigssuinerit:
tamatumane pineKarpoK inger-
dlautsimik ersserKigsaineK erKar-
tussissarnerme inatsisip atortu-
lernerata kingorna autdlarnersi-
massoK. aulajangersimassunik
akugtussusilingnik pissutsit Ka-
låtdlit-nunåne eiKartussissarner-
mut tungassut misigssorneKar-
tarput. soruname tamatumane pi-
ngårtumik inuinarnik erKartussi-
ssoKardlune årKigssflssineK soku-
tigineKarpoK tamatumungalo ata-
titdlugo inatsiseKarnerup ineriar-
tornerane tamarme inuit inoKa-
taunerat. misigssuineK tåuna åma
atåssuteKardluinarpoK misigssui-
nernut avguatårtunut avdlanut.
tarpatprnpne ajornartorsiutit ing-
mingput atåssuteKartut pineKar-
put. inuiaKatigigtut inunerme su-
liagssaKarfit åssigingitsut ing-
mingnut ataKatigingnerujugssu-
put inuit isumaKartarneråningar-
nit.
kisiåne tåssa erKartussivit t^r
måko Kalåtdlit-nunåne KanoK sur
niupat. inuit KanoK isumaKarfi-
gait. suliagssat »åmagsiniarneKå-
sagångata, sordlo toKussut Kima-
tait, avingneK il. il., erKartussi-
ssok, igdlersuissoK imalunit poli-
tit orningneKartarpat. Kalåtdlit-
nunåne erKartussissarnermut
inuit tatigingnigpat. nåpertuiv-
dluartusoråt? Kalåtdlit-nunåne
erKartussissarnerme kukunernik
navssåråine avdlångortitsinigssa-
mut sulinialersoKartarpa? ilåtigut
nåpertuivdluångipat? isumaKa-
råine nåmångitsoK imalunit ku-
kussumik malungniutOK?
erKartussissarnermut tungassu-
tigut misigssuinerit iningajaler-
put.
pinerdlugtarneK pivdlugo inat-
simik misigssuinerme ilåtigut so-
KutigineKarpoK inoKatigingnermut
tungassutigut avdlåussutsinut
inuit issigingningnerat, „ilerKO-
rigsungitsunut" inuit issiging-
ningnerat (oKauseK tåuna issau-
ssalerneKarpoK imåisinaungmat
inuiaKatigit nangmingneK inug-
palårtungitsut imalunit „inung-
nut Kajagssussingitsut"). påsiu-
magaluarparput KanoK angnertu-
tigissumik inuit sukangnerusung-
nersut inungnut inatsimut tåssu-
nga åmalo maligtarissagssanut
inuiaKatigingnut atortussunut
uniorKutitsissunut, imalunit sia-
ruarsimassumik akåringningne-
KarnersoK imalunit uniorKutitsi-
ssunik ikiuiumassoKarnersoK atu-
arfingme, inusugtut akornåne,
sutdlivingne åmalo inuiaKatiging-
ne angnertunerussune. uniorKU-
titsissut pérsikumaneKarpat, ima-
lunit inuiaKatigingne ilautinaru-
maneKarpat?
soKutigissaråvut pineKautigssa-
nut åssigingitsunut inuit ilisima-
ssaKarnerat åma KanoK isumaKar-
nerat. aperKutinut pinerdlugtunik
isumagingningnermut tungassu-
nut tamanut påsissaKarniarssa-
riumavugut.
ilumorpoK aperKutit tamåko pi-
morutdlugit soKutigineKarmata
„erKartugagssarKigsutut" imalunit
uivssumissutigssatut påsinarna-
git, kisiåne tåssautineruvdlugit
aperKutit angnertorujugssuit ino-
Katigingnermut tungassut. piner-
dlugtuliorsimaneK kisime påsini-
arneKåsångilaK, kisiåne pissutau-
ssut, tåssausinaussut imigagssaK,
inussutigssarsiornermik inger-
dlatsinigssamut åmalo sungiv-
fingme suliagssaKarnigssamut pe-
riarfigssat amigautaussut. suna
pivdlugo inuit imertarpat? imi-
gagssamik pisisinaunertik pissu-
tiginardlugo imertångitdlat. imer-
dlutik aulakortarnerånut pissute-
KartugssauvoK. pinerdlungnerit
tamardluinangajangmik sordlo
angutauserneK, pingitsailivdlune
arnerineK åmalo pinerdlugtulior-
dlune arneriniartarnerit, toKutsi-
neK åma tOKutseriaraluarnerit,
imigagssamik sunertisimavdlune
pinerdlutigineKartarput.
angutauserdlune pinerdlungne-
rit såkortut pivdlugit Kavdlunåt
peKatauvdlualersimåput. piner-
dlugtarnerne suliartortitat peKa-
taussarnerat angnertusiartorpoK.
pinerdlugtarnerit månåkorpiaK
amerdliartorsorinångitdlat. agdlå-
me ikiliartoi'Kajåsorinarput. ki-
siåne pinerdlugtarnerit atausiåkåt
sujornatigornit sukanganerulersi-
måput. pinerdlugtarneK „sukanga-
nerulersimavOK", sujornatigornit
ajoKutaunerulersimavoK.
Kalåtdlit-nunåne inuiaKatigit
Kavsérpagssuartigut ima såkortu-
tigissumik inpriartorput pissaria-
Kardluinalergimavdlune misig-
ssuissut kingymut „atuarKingnig-
ssåt“, imalunit, „inuit silatut" nu-
naKarfingne angisune mikissunilo
isumaKarfigisavdlugit suliaKaKa-
tjtut påsisimassaKarnerussutut
„|lipiarfigineKartugssatut“. nå-
l^q^tariaKalerdlutalo iliniartaria-
Kalerpugut misigssuinernut tu-
pgavigisaydlugit nåmångitsutut
isumaKarfjgpfigkavtinut.
Danmarkime åma misigssuineK
autdlarnefsimavoK. misigssuivfi-
giqeKarpuj: ajornartorsiutit kalåt-
dlit Danmarkime najugaKalivigsi-
massut atortagait, inoKatigingner-
mut aningaussanutdlo tungassuti-
gut.
— nalungilarput Danmarkjmut
nunasiartortOKartartoK amerdla-
nerujartortunik. pissutsit kalåt-
dlit Danmarkime atortagait ilisi-
mångikåine oKartugssautitat inug-
taussutdlo pitsailiuisinaujung-
naersineKartarput imalunit ino-
Katigingnermut tungassutigut na-
vianartut ardlagdlit nunasiartor-
nerup nagsatarissai pingitsortl-
neK ajornarsissarput.
sujunertaK
inuiaKatigingnik misigssuinerit
tamarmiussut pivdlugit sujuner-
taK tåssauvoK pilerssårusiortut
aulajangissartutdlo sapingisamik
pitsaussumik såkugssaKalersiniar-
dlugit. itisileriniarumavugut Ka-
låtdlit-nunåne inungnut ajornar-
torsiutinut pissutaussut navssåri-
niardlugit. inuiaKatigingnik mi-
sigssuinerme tamarmiussume
imaKa pingitsårtisinauvavut isu-
mat migssiliussineritdlo tuaviu-
ssauvatdlårtut Kagdlinarsiortut-
dlo sarKumissartut inuiaKatigit
taima sukatigissumik avdlångo-
riartorångata, agdlåt OKartug-
ssautitat inugtaussutdlo sunik pi-
ssoKarneranut påsisimangning-
nertik ånaingajagtardlugo.
OKatdlineK
åma neriugpugut misigssuinerme
angussarissat tamanut tusagag-
ssiarineKarpata OKatdlineK aut-
dlarnerneKarumårtoK. Kularnå-
ngitsumigdlo åma misigssuissut
erssersitåsavait isumat misigssui-
nertik avKutigalugo nangminér-
dlutik pigssarsiarisimassatik,
nauk imaKa ardlåine iluarineKar-
patdlårtåsångikaluartut. inuiaKa-
tigingnut tungassutigut pissug-
ssauvugut autdlarnisavdluta akio-
ringnermik åmalo OKatdlinermik
ajornartorsiutit misigssugkavut
pivdlugit. isumaKarpunga demo-
kratip umåssuseKardluartup suli-
niardluartuvdlo tamåna ilagssari-
gå pingårtOK.
misigssuinerit ingmikortuåne
sujugdlerme akuerssårneK nalig-
ssaKångitsoK nåpitarisimavarput
suliaKarfigissavtinilo sume tama-
ne angnertorujugssuarmik taper-
sersorneKartarsimavdluta. inuit
atausiåkåt taimåtaoK pissortaKar-
fingnut privatiussunut nålagauv-
fingmutdlo tungassunut sivnissu-
ssut nangåssutenaratik navsuiau-
tinik isumanigdlo pigssarsisitarsi-
mavåtigut.
tamatumunga atatitdlugo er-
sserKigsarumavara inuiaKatiging-
nik misigssuinerne suleKataussut
lamartnik soruname nipangiussi-
ssugssaungmata issertugkanik
inuinaitdlo pissusinik ilisimalig-
kamingnik. misigssuinerne pine-
Kångitdlat inuit atausiåkåt åmalo
tåuko iliusé isumaitdlo, pineKar-
putdle inuiaKatigingne ajornar-
torsiutit, inuiaKatigingne Kagdli-
kut pilertortumik ineriartorner-
mik malungnauteKartune.
-den.
14