Atuagagdliutit - 30.09.1971, Qupperneq 25

nakorsaussanukartartut
millionit agfarilerait
nakorsaussat inuitdlumt silatut 500-t Danmarkime suliput.
tåuko mana issertuarungnaerdlutik nakorsaeriausigissartag-
katik misilingneKarKUvait
agdl.: Palle Schmidt
perKingnigssamik isumagingnigtutitat nakorsatdlo ingerdlatsinerisa
nutåmik årvLigssussivigineKarnigssånik pilerssårut piviussungortiniar-
neKalisagpat nakorsatut iliniarsimångikaluardlutik nakorsaissartut —
nakorsaussat — nakorsausiarissartagait ajorungnaersitsiniartarner-
mingnilo periusigissartagait OKartugssanit akuerssissutigineKarsimd-
ngitsut ilisimatunit misigssomeKalisåput.
nakorsaussat nåpautinik ajorung-
naersitsiniartamerat nakorsat
månamut sianinåriniamerussutut
oKautigissarpåt. taimaikaluartoK
inuit amerdliartuinartut åssigl-
ngitsunik ardlalingnik nåpautig-
dlit nakorsanit ajorungnaersine-
Karsinåungitsut nakorsaussanuka-
rångamik malungnartumik nåpar-
simångmerulersarput ajorung-
naertardlutigdlunit.
nakorsaussat tåssaunerameKar-
tarput „inuit nakorsatut sulinig-
ssamik akuerineKarsimånglka-
luardlutik nakorsatut suliagdlit".
taimatut Danmarkime suliaaartut
måna 500-t migssiliorpait, kreds-
læge J. S. Møller 1942-me atuag-
kiamine „Om kvaksalveri og
kvaksalvere"-mik ateKartume
ima agdlagpoK: — „nakorsaussat
KaKutigorssuåinaK inoKatitik ilua-
Kuserniardlugit sulissarput, ino-
Katimingnik iluaKusiniartunit pi-
ginauneKardluartutut ingmingnut
issigissunit avdlauvdlutik ... na-
korsaussat nalivtine sulissut a-
merdlanerit iluanårnigssaK kisiat
encarsautigissarpåt. ajomångitsu-
mik akigssarsiutauvdluartumig-
dlo inutigssarsiuteKamigssaK ki-
sisa encarsautigalugit taimatut
sulilersimassarput — ilaisalo sia-
ninårinigssartik kisiat encarsau-
tigissarpåt ..."
mana nakorsat iliniardluarsi-
manertik najornutaralugo suline-
rat nakorsaussatdlo sulinerat
OKartugssaussungikaluanit nali-
gingnerussutut issigineKaleriar-
torpoK. imaiginarungnaerpoK
inuit ikigtuararssuit kisimik na-
korsaussanukamermingne ajo-
rungnaersineKartartutut isuma-
Kartartut. inuit amerdliartuinar-
tut åssigingitsunik nåpautigdlit
nakorsatut sulinigssamut akueri-
neKarsimassumit ajorungnaersl-
neKarnigssaK Kulariartuinarpåt.
nakorsaussat sulinerat inatsi-
ssartutaoK ilaisa soKutigiartui-
narpåt. tamåna partinit ardlaling-
nit pissut ingmikut atautsimitar-
tut ukiup atautsip ingerdlanerane
OKatdlisigisimavåt, inatsissartu-
nitdlo aulajangivigissagssatut so-
cialdemokratit atautsimititagait
mardlungnik sujunersuteKarput.
sujunersutinut oxauseKautine ilå-
tigut taineKarpoK ingmikut ataut-
simitartut „isumagissariaKaråt
nakorsaussat nakorsautigissarta-
gaisa ajorungnaersitsiniartamer-
mingnilo periausigissartagaisa o-
Kartugssaussunit akuerssissutigi-
neKarsimångitsut ilisimatunit mi-
sigssorneKartuamigssåt, taimai-
liornikut iluaKUtausinaussutut
påsinenartut iluaKutigineKartar-
niåsangmata."
akuerissåungitsut
OKartugssaussunit akuerineitarsi-
mångikaluardlutik nakorsaissar-
tut Danmarkime perKingnigssa-
mik néparsimassunigdlo isuma-
gingnigtut tamaisa issigalugit iki-
gissagssaujungnaeraluartut na-
korsatut sulinigssamut akuerine-
Karsimassunit suleriautsimikut
akuerineKameK saperput. nakor-
sat pivdlugit inatsit tamatumunga
pissutaussut ilagåt. inatsisip tåu-
ssuma ingmikortortaisa 19-iåne
ima agdlagsimassoKarpoK: — „tai-
matutaoK nakorsaK inuinarnik
nåparsimassunik ajorungnaersit-
siniartartumik suleKateKartoic pit-
dlarneKåsaoK, taimailiorneK ta-
manik erKungitsumik isumaKaler-
sitsisimagpat nakorsaineK nakor-
sap inåssuteKarneragut akissug-
ssauneragutdlunit pisimassoK".
nakorsaK taimailiortoK nakor-
sat peKatigigfiånit pitsåungitsu-
mik issigineKalisaoK. nakorsat pe-
Katigigfiånut ilaussortat isuma-
Karput nakorsaussat ajorungnaer-
sitsiniartarnermingne periausigi-
ssartagait nangmingneK akuliuv-
figissagssarinagit. inuit silatut
inuinåuput nåpautinik ajorung-
naersitsiniartarnermingne periau-
sitomanit avdlaussunik periause-
Kartartut. tamåna ilisimatutut su-
linertut issigineKéngilaK.
taimåikaluartOK nakorsat ar-
dlagdlit — penatigigfingmingnit
tapersersorneKångikaluardlutik —
nakorsaussat sulinerånik soKuti-
gingnigkiartulerput. unigfigine-
KartartoK angnerpåK tåssa nakor-
saussanukartartut amerdlaner-
ssait tåukununga ingerdléngikat-
dlarnermingne ilåne ukiorpag-
ssuarne nakorsanit nakorsame-
Kartarsimagaluartut — agdlåt
ilarpagssue nåparsimavingne uni-
ngassarsimagaluartut ajorung-
naersineKarsinaussarsimanatigdle.
nakorsat taineKartut OKautigi-
ssarpåt nakorsatut sulinigssamut
akuerineKarsimassunit ajorung-
naersineKarsinåungitsut nakor-
saussanukartartut amerdlaner-
ssait ajorungnaersineKarsinåu-
ngitsunik nåpauteKartutut oKau-
tigineKartartut. néparsimassut
ajorungnaersineKarsinåungitsutut
issigineKartut nåpautigissartagai-
sa ilagait niareup igdluinågut så-
kortumik niaKordlulertameK, nia-
KordlugtuarneK, astma (ivsångu-
ssarneK), noKardlune inukutdler-
sarneK, åukut népauteKameK,
kræfteKarneK, aup kåvigtuarnera-
ne akornutaussartut åssigingitsut,
toKunartut åssigingitsut nukigti-
gutdlo ajoKuteKalertarnerit.
atuagkame „Hvad er det nu
med de naturlæger?“-imik ate-
Kartume (Chr. Erichsenip naKite-
risitsissarfiane naKiterneKartume)
sarKumerKåmersume nakorsau-
ssat Kanganit avdlaunerussumik
issigineKalemerat pivdlugo ag-
dlautigissartagkat pingårnerit ilå-
nguneKarsiméput. atuagaK avisi-
liortumit Jørgen Munkebomit na-
korsagssatutdlo iliniartumit Erik
Palle Olesenimit — nakorsångor-
niartut atuagagssiånik åraigssui-
ssussumit — åndgssorneKarpoK.
atuagkamut ilånguneKartunik
agdlautigissaKartut ilagåt nakor-
saK Niels Jacob Bang-Nielsen.
tåuna ilåtigut ima agdlagpoK:
„inugtaussut tamarmik soKutigi-
ssariaKarpåt påsisavdlugo nakor-
saeriautsit Kangale atorneKartunit
avdlaussut sianinåriniutaunersut
imalunit ajorungnaerutauvigsi-
naussunik ilaKarnersut".
ilångussame avdlame encartu-
ssissuserissoK Hans Kirkeskov ag-
dlagpoK nakorsaussat tåukulo
ajorungnaersitarissartagait ardla-
ligpagssuariardlutik peKatauju-
massarsimagaluartut nåparsima-
ssut ajorungnaersineKartut KanoK
a j orungnaersineKarsimanerinik
nakorsaussanukångikatdlaramig-
dlo KanoK nakorsarneKarsimane-
rinik nakorsat Kanordlunit itumik
misigssuinigssånut. åma nakorsat
nalungitdluinartarpåt ajorung-
naersineKartut nåparsimavingne
uninganermingne agdlagartaisi-
gut, Kinguartåumik åssingisigut
il. il. nåparsimasimassut KanoK
ajoKuteKarsimanerat erssendgsu-
mik påsisavdlugo.
Kavsit?
— nakorsångorniartut ardlagdlit
upernåK martsime påsiniailerne-
rata inemera atuagkame agdlau-
tigissanut ilauvoK. taineKarpoK
inuit 450.000-it migssiliortut Dan-
markime nakorsavingnit ikiorne-
Karnermingnit nakorsaussanit
pitsaunerussumik ikiomeKarsima-
ssut.
misigssuinerme påsineKarsima-
vortaoK inuit inersimassut tatdli-
mångordlugit avgoråine avingne-
råtut atautsitut amerdlatigissut,
tåssa 750.000-it, atausiardlutik ar-
dlaleriardlutigdlunit nakorsaussa-
nit nakorsarneKartarsimassut.
tåuko ilait 81 procentit migssilior-
tut — taineKarérsutut 450.000-it
migssigissait — nakorsaussanuka-
rångamik nåpautertik tåunaujua-
raluartoK nakorsanit nåparsima-
vingnilo nakorsarneKarnerming-
nit pitsaunerussunik angussaKar-
tarsimåput.
påsiniainerup agdlautigineKar-
nerane taineKarportaoK Kangale
erKartorneKartartoK nakorsat
ilarpagssue nåparsimalerångamik
nakorsaussanut ingerdlassartut
imalunit ilaKUtamingnik nåparsi-
massunigdlunit nakorsagkaming-
nik tåukununga ingerdlatitsissar-
tut. misigssuinerme påsissat na-
jorKutaralugit inuit 300.000-it
migssiliortut nakorsanik taimai-
liortartunik ilisimassaKarput.
— nakorsaussat amerdlanerpåt
ajorungnaersitsiniartarnermingne
timip nangminérdlune ajorung-
naersitsisinaunera iluaKutiginiar-
tarpåt. nåpaut soKutigineKarpat-
dlårneK ajorpoK, timivdle nåpåu-
mik ajugauvfigingnigsinaunera
nåpåumigdlo ingalagsimatitsisi-
naunera soKutigineKarnerussar-
poK. timip pisataisa ilåta „suline-
ra“ avdlamik taorteKartinago
nangminérdlune namaginartumik
„sulilersiniarneKartarpoK".
atuagkame „Hvad er det nu
med de naturlæger“-imik atiling-
me nakorsaussaK Otto Ballin na-
korsatut sulinigssamut akuerine-
Karsimångitsut anguniagagssåt
pivdlugo ima agdlautigissaKar-
Pok: — „nakorsap nåpaut akiu-
gagssarå. nakorsaussap time nu-
kigtunerulersisavå ikiusavdlugulo
nangminérdlune ajorungnaersisi-
naorKuvdlugo". nakorsaussat ilait
ajorungnaersitsissarput nåparsi-
massut agssangmingnik patisi-
mavdlugit, magnetisme (saviup
kajungerisså) tagiartuineritdlunit
atordlugit. amerdlaneritdle ajo-
rungnaersitsissutigissarpait nau-
ssunit tiliat naussutdlunit.
tåssa imåipoK nakorsap nåpaut
ajugauvfiginiartarpå nakorsau-
ssavdle time nukigtorsartarpå
nangminérdlune ajorungnaersi-
niåsangmat. åssersut:
auk kalciumimik amigauteKale-
rångat navgussat ilusilugtungor-
sinaussarput. fosfor imalunit tin
amigautigineKalerångata åma tai-
ma pissoKarsinauvoK. taima pisso-
Karpat nakorsaK OKåsaoK saornit
nungutdlarnerat pissutigalugo
kigteKartoKartoK. nåpaut taimåi-
tOK iluamik ajorungnaersineK sa-
peramiuk nipaitdlisautit (åniartu-
nut) imalunit Kinguartaut (rønt-
gen) kisisa atordlugit nakorsainiå-
saoK. nakorsaussap time nukigtor-
tiniåsavå. tamatuma kingornagut
erKumitsumik pissoKarajugpoK
sauneK nangminérdlune årKigta-
rame. saornit tamardlumarmik
„titartarneKarnerat" timip pigå.
atortugssat pissariaKartut piguni-
git nangminérdlune sauneK sanar-
Kipatdlåsavå, Otto Ballin agdlag-
poK.
silarssuarme perKingnigssamik
isumagingnigtutitat peKatigigfisa
kåtuvfiåne KutdlersaussoK John
Boyd Orr Kangale OKarpoK måna
nakorsaussat inussutigssat timi-
mut suniutarnerånik påsiniaissar-
tungomiéngikunik måna taimatut
påsiniaissartunit ukiune aggersu-
ne ingiarneKarumårtut — taorser-
neKarumårtut.
isumaKatigigsinåupat?
nakorsat Kanga nakorsatut suli-
niarnermingne ajomartorsiorto-
rujugssugaluarput, inuit „arnanik
angutinigdlo silatunik" ugpering-
ningnerat ima såkortutigingmat
nutåt sut tamarmik KularineKar-
tardlutik. ukiut 1800-t ingerdla-
neråne nakorsatut iliniarsimassut
sule ikigtuinåuput. ineriartomeK
peKatigalugo nakorsat iliniarner-
tut atuarfine atuarsimassut na-
korsatutdlo sulinigssamut akueri-
neKarsimassut amerdliartuinar-
put. tamatumunga peKatigititdlu-
go nakorsatut ilisimatusameK
angnertusiartormat nåparsimavit
pilersiortomeKarput, agdlåt nuna-
me alimasingnerpånut agdlåt nå-
parsimaviliorfigineKardlutik.
nakorsaussat, inuit silatut av-
dlatutdlunit taiguteKartineKartar-
tut suliuarsimåput suliarissartag-
katigdlo amerdliartuårtisimavdlu-
git. tåuko måna savssarternialer-
put, nakorsaeriautsimigdlo ator-
neKarsinaunerat misigssorneKar-
Kuvåt. nakorsat nakorsatut suli-
nigssamingnut akuerineKarsimå-
ngitsut „nakorsavitdlo" isumaKa-
tigigsinaujumårnerput, taimalo
peKatigigdlutik inugtaussut ta-
marmik pencingnerånut iluaKU-
taussumik nakorsaeriautsinik ine-
rititaKanimårnerput?
Komfort til søs med
SHETLAND 535
er en helt suveræn cabln crulser I sin
prisklasse. Det smukke glas-fiber skrog,
der kun kræver et minimum af vedlige-
holdelse, gor langsom så vel som hurtig
sejlads til en leg hvor søens glæder kan
nydes 1 fulde drag. Den store, lyse kahyt
er monteret med toilet, hynder og koge-
blus og cockpittet, hvor pilotsæde, rat
og teleflexstyringen er anbragt, giver det
helt rigtige udsyn over båden, samt rig
mulighed for at nyde solen og luften.
Mast- og sidelanterner sorger for sikker-
heden ved aftenseilads og cockpit-over-
trækket samt kalechen beskytter båd
og passagerer mod vejrets luner.
Shetland 535 er bygget I glasfiber
type E, hvor der er lagt de stren-
geste krav til grund for konstruktion
og design. Det er en båd, der med
ekstra soveplads under kalechen,
let tager 4 personer på langtur, og
udstyret, der leveres med båden,
gør den helt klar til sejlads - blot en motor på
og så til søs.
er sports-versionen af 535 med dennes
fine sejlegenskaber, blot ombygget til
en maximum fart-ydelse der bl.a. ses
på overbygningens aerodynamiske ud-
formning. Kahytten er let formindsket,
hvorved toilet og kogeblus er undladt
for at give plads til det store cockpit
med de 4 magelige ryg-til-ryg sæder.
Båden kan tage op til en 65 hk. out-
board-motor, der gor den til en sand
soens racer. Denne hurtige båd leveres
med samme udstyr som 535, dog uden
toilet og kogeblus.
SCHJØTT-GRØNLAND
3921 Narssaq ■ Telegramadr. SCHJØTT, Narssaq. IvlAHIINIC
25