Atuagagdliutit

Årgang

Atuagagdliutit - 25.05.1972, Side 11

Atuagagdliutit - 25.05.1972, Side 11
Kal.-nunåt EF-imut ilångutisagpat inatsisit avdlångortrtariaKåsassut ingmikut udvalgiliap Kalåtdlit-nunane inatsisiliat misigssua- tårsimagai inatsisiliornermilo suliagssat sarKumersimavdlugit Kalåtdlit-nunåta — åma Dan- markip — europamiut peKatigig- finut ilångunerata nagsatarissug- ssauvå inatsisilianut inuniarner- mut pingåruteKardluinartunut tungassutigut avdlångortitsinig- ssamik piumassarissat. nunanut ilaussortångorniardlu- tik KinuteKartunut — Tuluit-nu- nånut, Norgemut, Irlandimut å- malo danskit nålagauvfiånut fæl- lesmarkedip piumassarå åssigi- ssigingisitsineKartariaKångitsoK EF-ime inugtaussunut. kisiåne Danmarkime åma Kalåtdlit-nu- nåne inatsisitigut aulajangersag- kat ardlaligpagssuit åssiglngisitsi- nermik imaKarput taimåitumig- dlo avdlångortitariaKardlutik. udvalgip isumaliutigisimavai i- natsisine avdlångutigssat europa- miut peicatigigfinut danskit ilau- ssortångorneråne pissariaKaler- sugssat. udvalge tåuna oktoberime 1970 nalunaerssumik sarKumiu- ssisimavoK, kisiåne Kalåtdlit-nu- nåne inatsisiliomeK ilångusima- nago. taimane udvalge isumaicar- simavoK nalerKutusångitsoK Ka- låtdlit-nunåne inatsisiliat misig- ssuatåsavdlugit, tåssa Danmark isumaKatigingniarnigssame aut- dlarKausiutitut oKauserissamine KinuteKarsimangmat Kalåtdlit- nunåt pivdlugo ingmikut iluar- sartussineKarKUvdlugo. kingornatigut ingmikut iluar- sartussinigssat aulajangersame- Karsimåput, åmalo udvalge måna nalunaersimavoK nalunaerssusio- rumavdlune Kalåtdlit-nunane i- natsisiliorneK ingmikut sujuner- taralugo. avdlångutigssanut nalunaerssut udvalgip inatsisinik atortitsiner- me ministereKarfingme ingmikor- tOKarfeKarsimassup Jørgen Gjer- sing sujuligtaissoralugo, sujuler- ssuissoKarfit atausiåkåt tamatu- munga atåssuteKartut ardlaling- nik atautsiméKatigissarsimavai åmalo sujulerssuissoKarfit aki- ssutait tunulenutaralugit nalu- naerssusiorsimavdlune kingusing- nerussukut sujulerssuissoKarfing- nit akuerineKarsimassumik. nalunaerssume pineKåinarput i- natsisiliornerme avdlångutigssat åmalo perKussutit tamåko nag- satarissait inatsime tungavigssa- KartineKartut. tåssane ilautineKå- ngitdlat aulajangersagkat Kalåt- dlit-nunåta landsrådiata imalunit Kalåtdlit-nunånut ministereKar- fiup suliarisimassai ingmikut i- natsisinut tungavigssaKångitsut. maligtarissagssat tåuko Kalåtdlit- nunånut ministereKarfingmit mi- sigssuatårneKarput. udvalgip ilångusimavai aulaja- ngersagkat danskinut inugtåu- ssuseKarnermik imalunit Dan- markime najugaKarnigssamik pi- umassarissanik imaKartut. inatsi- sitigut aulajangersagkat taima i- tut maligtarissagssanik sujuler- ssuinermut atortunik avdlåussu- teKarnigssamut tungavigssaKångi- kångata avdlåussuteKartitsineK PisinaussåsaoK inatsime aulaja- ngersagkat nalinginaussut piv- dlugit europamiut peKatigigfinut Danmarkip ilaulernera pivdlugo. Kularnångitsumik Kalåtdlit- nunane iluaKutaussugssatut påsi- neKartugssauvoK Kalåtdlit-nunå- ne najugaKarnigssamik piuma- ssarissat atortussut amerdlaner- ssait atatinarneKarsinåusagpata, atatinarneKarsinåungigpata av- dlånguteKartinoKarsinåusåput i- •aussortaulernerme inatsisilior- nerme nalinginaussume tungavig- ssatigut. inatsiserpålugssuit sunerncKartugssaussut inatsisiliorfigisimassat åssigingit- sut imatut issikoKarput: 1. danskit nålagauvfiat euro- pamiut peKatigigfinut ilångugpat nunanit avdlanit erKussat — tå- ssa imåipoK nunanit EF-ip ava- tånitunit — akilerårutinik ilå- ngauserneKartåsåput atautsimor- dlune Kagdlikut akilerårutit a- ngissuseKartitaunerata atulersiki- artuårneKarnigsså sujunertaralu- go. tamåna åma Kalåtdlit-nunå- nut atusaoK måna tikitdlugo dan- skit akilerårutinik ilångauteKar- titsissarfiata avatånisimagaluar- tumut. nålagauvfingnit ilaussor- taussunit åma nunanit EFTA-mut atassunit EF-imik akornuteKå- ngitsumik niuversinautitaussunit — sordlo åssersutigalugo Sveri- ge, Finland åma Island — måna tikitdlugo akilerårutinik ilångau- teKartitsissångineK atatlnarneKå- saoK. Kalåtdlit-nunånut ministere- Karfiup ilångauserinermut depar- tementeKarfik suleKatigalugo Ka- låtdlit-nunåne akilerårutinik ilå- ngauteKartitsinigssaK pivdlugo sujunersutit suliarisavai, taimalo EF-ip maligtarissagssai Kalåt- dlit-nunåne atortineKarsinåusav- dlutik. inussutigssarsiutigalugo piniarnen 2. Kalåtdlit-nunånut inatsit 1967- imérsoK inussutigssarsiutigalugo piniarneK, aulisarneK autdlaini- arnerdlo pivdlugit atorungnaersi- tariaKarpoK taorserneKartariaKar- dlunilo aulisarneK pivdlugo inat- simit nutåmit. inatsisigssap nu- tåp tåussuma imarissugssauvå i- nussutigssarsiutigalugo aulisar- neK, piniarneK autdlainiarnerdlo kigdleKarfiup 12 sømiliussup ilu- ane atortineKåsassoK inungnut sutdlivingnutdlo Kalåtdlit-nunå- ne najugaKartunut imalunit a- ngerdlarsimavfeKartunut åmalo kalåtdlinut inuiaKatigingnut au- lajangersimassumik tungåssute- Kartunut. taimåitordle tungavig- ssaKartugssauvoK danskit sava- lingmiormiutdlo aulisartuisa kig- dleKarfiup iluane aulisartarnig- ssånut ukiut ikåriarfiussut 5 iluå- ne, tåuna peKatigigfingnik isu- maKatigingniuteKarnerme ingmi- kut iluarsartussinermut ilaung- mat. nunat avdlamiut ikåriarnig- ssamut pisinautitaunere sujorna- tigut isumaKatiglssutausimassul atatlnarneKåsåput. 3. Kalåtdlit-nunåne augtitag- ssat pivdlugit inatsime tungavig- ssaKarpoK akilerårutinik ilångau- teKartitsingitsornigssamut akuer- ssissuteKarsimagångat. akileråru- leKartitsingitsornerit tungåput maskinanut il. il. augtitagssarsi- ornermut atorneKartugssanut. EF-ime maligtarissagssat nagsa- taråt tungavigssaK akerdliussug- ssaussoK atautsimordlune Kagdli- kut akilerårutinik ilångautinik a- ngissuseKartitsinigssaK pivdlugo fællesmarkedime peiKussutinul. aulajangersagaK atorungnaersine- KåsaoK akilerårutit ilångautit pivdlugit inatsime paragral'ikut. EF-ime KåKane piaivfeKarner- mut il. il. akornuteKångitsumik pilersitsisinauneKarpoK. Kalåt- dlit-nunåne augtitagssat pivdlugit inatsime maleruagagssat pingår- nerssaråt, aktieselskabinut dan- skit nålagauvfiåne agdlagarta- Karlunut taimågdlåt kisermåussi- nigssamut akuerssissuteKarsinau- ssok. EF-ime maligtarissagssat nåmagsineKåsåput danskit ilå- ngunerme inatsisiliorneråne aula- jangersagkatigut nalinginaussuti- gut tamanut atortussutigut fæl- lesmarkedimut. Kalåtdlit-nunåne augtitagssat pivdlugit inatsimut tungatitdlugo sulissugssat sumutdlunit autdlar- sinautitaunerat nutåmik ajornar- torsiutigssaKalersitsivoK. tåuna nåpertordlugo akuerssissume au- lajangerneKarsimavoK sulissug- ssat tiguneKarnerine najugkame sulissugssat imalunit danskit su- lissugssat avdlat KanoK angner- tutigissumik sulissorineKåsassut. sujunigssame EF-ime inugtau- ssut danskinut inugtaussunut na- ligigsineKåsåput augtitagssat piv- dlugit inatsimut. Kalåtdlit-nunå- ne pissutsit ingmikut itut pissu- tigalugit akuerssissutine piuma- ssarineKartuåinåsagunarpoK na- jugkame sulissugssat pingårtumik sulissorineKarnigssåt. inussutigssarsiuteKarnermik inatsit 4. inussutigssarsiuteKarnermik i- natsit 1966-imérsoK pivdlugo Ka- låtdlit-nunåne aulajangersagka- nut atortutineKarpoK Kalåtdlit- nunåne Kåumatine arfinilingne najugaKarnigssamik maligtari- ssagssap atatinarneKarsinaunig- sså. kisiåne inugtåussuseKarnig- ssamik piumassarissaK — tåssa danskinut inugtåussuseKarnigssa- mik piumassarissaK — atatlnar- neKarsinåungilaK. inussutigssar- siuteKarnermik inatsit tungavig- ssamik nåmagtumik imaKarpoK inugtåussuseKarnigssamik piuma- ssarissat sanerKuneKarsinaunerå- nik sujulerssuinermut tungassu- tigut maligtarissagssane. danskinut inugtåussuseKarnig- ssamik piumassarissat Kalåtdlit- nunåne inussutigssarsiutinik i- ngerdlataKarnigssaK pivdlugo i- natsime OKautigineKarsimassut pivdlugit avdlånguteKartitsine- KarsinauvoK fællesmarkedimut danskit ilånguneråne inatsime o- KartugssåussuseKarnerme nali- nginaussume tungavigssalingmik. Kalåtdlit-nunåne Kåumatine 6- ine najugaKarérsimanigssamik i- natsisip piumassarisså atatlnar- neKarsinauvoK. 5. EF-imut ilångunerup ki- ngornatigut erhvervsstøtte piv- dlugo inatsit EF-ime inugtaussu- nut åma atortusaoK. inatsit 1969- imérsoK nåpertordlugo tapersi- ssutinik taimågdlåt tuniussaKar- toKarsinauvoK inussutigssarsior- nermik ingerdlatsinermut danski- nut inugtaussunit imalunit pi- gingneKatigingnit Danmarkime najugaKartunit ingerdlatarineKar- tunut. EF-ime maligtarissagssat ersserKigsumik OKautigåt nang- minerssordlutik inussutigssarsior- tut nunanit EF-imut ilaussortau- ssunit pissut pilersitsissut dan- skinut inugtaussut atugagssari- ssaisa åssinginik atugagssaKar- dlutik tapersissutinik pigssarsia- Kårsinaussut. taimåitoK ilångu- nerme inatsit pissariaKartumik pissugssautitsisaoK inugtåussuse- Karnermik åmalo najugaKarnig- ssamik piumassarissat avdlåu- ssuteKarsinaunerånik Kalåtdlit- nunåne pissutsit ingmikut itut pissutigalugit.. Kalåtdlit-nunåne nunalerineK 6 EF-imut ilångunerme Kalåt- cHit-nunåne nunalerineK åma ag- torneKartugssauvoK. nunalerineK pivdlugo l'a'llesmarkedip iluar- éartussinere lungavigssatigut å- ma Kalåtdlit-nunåne atortussug- ssåuput. taimåtaoK nunaleriner- me nioiKutigssiat pivdlugit nunat ilaussortaussut inatsisiliornerata nalerKutungorsarneKarnigssånik peKatigigfiup maligtarissagssat lungavigssatigut Kalåtdlit-nunå- nut åma atortussugssåuput. nunalerineK pivdlugo fælles- markedime perKussutit il. il. su- julerssorneKarnigssåt pivdlugo i- natsisigssatut sujunersutit folke- tingimut sarKumiuneKarsimassut nunalerineK pivdlugo ministere åmalo ilåtigut niuvernermut mi- nistere pissugssautilersugssauvait nunalerinermut tungassutigut au- lajangersagkat pissariaKartut au- la jangisavdlugit. nautsorssutigi- neKarpoK inatsisit Kalåtdlit-nu- nåne atortusassut. taimåitoK nu- nalerineK pivdlugo EF-ip malig- tarissagssai Kalåtdlit-nunåne i- natsisitigut ajornartorsiutinik ingmikut itunik pilersitaKarnaviå- ngitdlat. Kalåtdlit-nunåne neKinik åma- lo tingmissanik tOKoragkanik il. il. niorKuteKarnigssamut erKUSsi- nigssaK pivdlugo aulajangersag- kat avdlångortineKarnigssåt pi- ssariaKåsaoK, taimalo nunane EF- imut ilaussortaussune sutdlivit akuerineKarsimassut danskit sut- dlivinut naligitineKåsavdlutik. perKingnigssamut tungassut pivdlugit inatsime aulajangersag- kat. nerssutit nakorsaKarnerånut tungassut suliarineKarsinåuput suliagssaKarfingme tåssane EF-ip perKUssutaisa atortineKarnigsså- nut. perKingnigssamut tungassut 7. Kalåtdlit-nunåne perKingnig- ssamut tungassut pivdlugit inat- sit nåmagtumik tungavigssaKar- titsivoK nalunaerusiomigssamut inussutigssanut stofit akuliutag- ssat pivdlugit EF-ip perKussutai- sa atortineKarnigssånut. taimå- taoK perKingnigssaK pivdlugo i- natsime tungaveKartumik suliari- neKarsinåuput sujulerssuinermut tungassutigut maligtarissagssat stofit toKunartut åmalo perKing- nigssamut navianauteKartut nalu- naeKutserneKarnigssåt pivdlugo, stofit navianartut nalunaeKutser- neKartarnigssåt, portorneKartar- nigssåt sussusilerneKartarnigssåt- dlo pivdlugit inatsisiliornerup r.alerKUtungorsarneKarnigsså piv- dlugo EF-ime perKåssutip aulaja- ngersagartaisa atortineKarnigsså- nut. ikualdlagtorneK pivdlugo inat- sit Kalåtdlit-nunånut atortugssaK piarérsarneKarpoK åma Kaertite- rutigssat pivdlugit inatsit. tåu- kunanilo tungavigssaKartugssau- vok stofit Kaertiterutigssatdlo i- kuatdlagtornigssamut navianartut nalunaeKutserneKarnigssåt il. il. pivdlugit EF-ime perKussutit au- lajangersagartaisa atortineKarnig- ssånut. 8. fællesmarkedime isumaKati- glssutip perKUssutigå nunat ilau- ssortaussut sulissartuisa akornå- ne åssiglngisitsinerup taimaitine- Karnigsså tåuna inuiåussutsimut tungaveKartineKarpat. tamatuma- ne pineKarput suliagssaKartitau- neK, akigssausersuineK åmalo su- linerme atugagssarissat avdlat. ilimagineKångilaK Kalåtdlit- nunåne ikiuissarnermut tungassu- tigut iluarsartussinerit pingårtu- mik landsrådip akuerssissuteKar- nerisigut iluarsartuneKartartut a- jornartorsiutinut inatsisiliorner- mut tungassunut nalinginaussu- nut nalinginaussunut pissutaule- rumårtut. socialministeriamit å- ma Kalåtdlit-nunånut ministere- Karfingmit apeiKut tåuna pivdlu- go ilisimatitsissumik landsråde tigussaKartugssauvoK, akornuteKångitsumik pilersitsi- sinaunerme åmalo sutdlissinerit taoi'tigingneKarneråne kigdliler- sutil atorungnaersineKarnigssånut pilerssårutit nalinginaussut piu- massarissanik imaKarputaoK i- kiuissarnermut tungassutigut isu- mangnaitdlisainiardlune iluarsar- tussinerne peKatausinautitauner- mut kigdlilersutit atorungnaersi- taunigssåt pivdlugo. taimåitumik nangminerssordlutik inussutig- ssarsiortut nunanut EF-imut i- laussortaussunit pissut sulissar- tutut itdlutik ikiuissarnermut tu- ngassutigut isumangnaitdlisaiv- dlune årKigssussinerne peKatau- sinautitåusåput. Kalåtdlit-nunåne mérKat tapi- siaKartitaunerånik inatsisip mér- Kanut tapisiaKarsinautitauneK pi- ssutigssaKalersipå angajorKåt danskinut inugtåussuseKarnerå- nik åmalo Kalåtdlit-nunåne au- lajangersimassumik najugaKar- nigssamik piumassarissat tåuko avdlåussuteKartineKarsinåuput i- långutitaunerme inatsisiliornerme pissugssautitaunigssamik aulaja- ngersagkame nalinginaussume tu- ngavilingmik. danskit ajunårnigssamut sitdli- masissarnermik inatsisåt danskit EF-imut ilaussortångornerat pi- ssutigalugo avdlångortineKåsag- pat landsråde tamåna pivdlugo i- lisimatineKarumårpoK. 9. aningaussat atortitagssat piv- dlugit inatsisip OKausertaligaune- rane navssågssauvoK Kalåtdlit- nunåne igdluliortiternermut ta- persineKarsinaussoK danskinut i- nugtaussunut Kalåtdlit-nunåne najugaKartunut. sujunigssame a- ningaussat atortitagssat pivdlugit inatsisine inugtåussuseKamermik piumassarissaK atorungnaersine- KartariaKarpoK imalunit kigdli- lerneKartariaKarpoK, taimalo su- lissartut nikerartut åmalo nang- miminerssordlutik inussutigssar- siortut nunanit fællesmarkedimut ilaussortaussunit pissut naligiti- neKåsavdlutik danskinut inug- taussunut. 10. aningaussat naleKartitaune- rånut tungassut il. il. pivdlugit i- natsime avdlånguteKartariaKar- poK, inatsit tåuna ilåinåtigut Ka- låtdlit-nunånut atortungmat. su- junigssame tungavigssarsineKå- saoK erKUSsinerme åmalo avåmut ånissinerme iluarsartutigssanik EF-ime perKussutit nåpertordlu- git. 11. Kalåtdlit-nunåne angatdlå- neK pivdlugo inatsit nåmagtumik tungavigssaKalersitsivoK EF-ime perKussutit erKortineKamigsså- nut Kamutit motorigdlit il. il. piv- dlugit teknikimut tungassutigut maligtarissagssane nalerKutungor- sainigssaK pivdlugo. pisatsersutit pivdlugit nalunaerutigssaK inatsi- sinik atortitsinerme ministereKar- fingme suliarineKarpoK. tåuna avKutigalugo maligtarissagssat erKortineKarnigssåt isumangnait- dlisarneKåsaoK. 12. erKartussivit OKartugssåu- ssuseKarnerat pivdlugo isumaKa- tigissut åmalo akuereKatigigtar- nigssaK pivdlugo åmalo erKartu- ssissutit nåmagsineKartarnigssåt pivdlugo taimågdlåt tungavoK nålagauvfingnut månåkut EF- imut ilaussortaussunut, kisiåne nunanut ilaussortångorniartunut isumaKatigissutigssaK taimainga- jagtoK pivdlugo isumaKatigissut inerneKarérsimassoK autdlåviu- ssutut tiguneKartugssauvoK. ta- matumunga atatitdlugo Kalåtdlit- nunåne erKartussissarnermik i- natsime 1964-imérsume igdlersui- neK pivdlugo maligtarissagssat avdlångortineKarnigssåt pissaria- KartugssauvoK. HOVEDTELEFONER 3 | El ■! EU I KÆMPEUDVALG Stort katalog over 32 for- skellige modeller hoved- telefoner med udførlige tek- niske specifikationer tilsen- des mod indsendelse af kr. 2.60 der også dækker porto og ekspedition til: FHC-KUNDESERVICE INDUSTRIHUSET Landgreven 7, 1301 K. 11

x

Atuagagdliutit

Direkte link

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.