Atuagagdliutit - 25.05.1972, Page 23
W\ uSt 0 i\
wm i IaåI IR
m m [i ffi
nuvfåtarneK issartagka-
nik imaKa nakorsarne-
karsinaussoK
nuvfasertameK atorungnaersmeKarsinauvoK, taima onarpoK
nobelprisimik akigssarsisineKarsimassoK Linus Bauling
agdlagtoK Jens Jørgen Kjærsgaard
København (RB-special)
nuvfasertamerit nåpautinit avdlanit tamanit akulikinerussumik atu-
gaussarput åmalo erdloKinartutut pingitsugagssåungitsutut isuma/Kar-
figineKarajugtardlutik. kisidne ilisimatOK atarKineKartoic, am erikamio
nobelprisimik akigssarsisineKarsimassoK OKalugtuarpoK erdloKissut
tduna ndkutgineKalersinaussoK atorungnaersineKarsinauvdlunilo. ilua-
KusersutigssaK tupingnartoK taineKartarpoK ascorbinsyre, åma taine-
KartartOK C-vitamin. tduna sujornatigut misilingneKarsimavoK — ki-
nguneKångitsumik.
nakorsat amerdlasut isumagssar-
siaK atorsinåungitsutut itigarti-
påt. ilisimatussutsimut tungassu-
tigut ugpemarsautinik amigaute-
Karput. kisiéne Bauling navsuiai-
vok måna tikitdlugo misilissame-
rit perKigsångitsumik ingerdlåne-
Karsimassut. atomeKartarsiméput
iluaKutigssiat ikigpatdlårtut pi-
ssariaKartumik suniuteKarsinåu-
ngitsut. imaKa uvdlormut atugag-
ssatut ascorbinsyre 15 gram a-
nguvdlugo agdlåt atortariaKå-
saoK.
vitaminit atordlugit nakorsar-
neKarnerup tupingnartumik su-
niuteKartarnera Kularutigigugko
atautsimik misilisinauvutit. nuv-
faseriartuleruvit ascorbinsyre
1 V2 gram pisinauvat akunerit ta-
maisa taima agtigissumik malig-
teKartitdlugo. pingajugssånik ise-
rérnerup kingornatigut nuvfase-
riartomeK unigtineKarérsimåsa-
gunarpoK, taima agdlagsimavoK
atuagkame „C-vitamin åma nuv-
fasemeK", tåunalo Kavdlunåtu-
juvdlune sarKumerKåmerpoK.
(Lindhardt og Ringhof).
nåpaut akisoK
ukiune ardlaligpagssuarne ilisi-
maneKarsimavoK C-vitaminit 10
milligramit amigauteKameK piv-
dlugo nåpautaussartoK sukulu-
PomeK akornuserslnaugåt, kisiå-
ne nakorsat isumaKatigigput time
sapingisamik pitsaunerpåmik i-
agerdlåsagune mingnerpåmik tåu-
na atortariaKåsagunarå.
åmame nåpautinik nakorsainer-
me tåssånga angnerussut atorne-
Kartarput. sordlo åssersutigalugo
Pilagtaissartut pilagtaerérnermik
kingornatigut nakorsautigssissar-
Put, pissutigalugo ascorbinsyre
KilerKut ameraussaisa pitsaussut
PilersineKamerånut sujuarsai-
ssarmat.
kisiéne nakorsat amerdlasut på-
singningnerat nåpertordlugo inuit
PerKigdlutik misigissut issartag-
kanik vitaminiussunik pissaria-
Kångitdlat. nerissat avdlångorau-
•cKardluartut nåmåsåput.
•— tamåna nåmångilaK, taima
Bauling onarpoK. nuvfasemerit
nalinginauvdluinartut inungmut
aniautinik amerdlasorpagssuar-
n|k pilersitsissarput, tamåkulo
Pilersarunarput vitamininik sit-
dlimatigssanik namagtunik ig-
^lersutigssaKångfnavta.
nautsorssutigineKarpoK inuit a-
tausiåkåt tamarmik avguaKati-
Sigsitdlugo ukiumut pingasoriar-
^lutik nuvfasertartut, åmalo piv-
f>gssap tåussuma ilåne néparsi-
•PassoK ima inumardliortigissar-
dlune nalassariaKartardlune. ta-
fPana silatusårneruvoK. årdleri-
nartoKarpoK ilungersornartunik
nuaup nagsataKarnigssainik, sor-
dlo puait tordlungnut atéssutaisi-
gut nuaKalerneK, siuserinerit å-
malo puait ameraussåinik aseru-
torneK.
Danmarkime uvdlormusianut
angissuserititat nutåt 106 kr. tu-
ngavigssatut atoråine nautsor-
ssutigissariaKarpoK nuvfaserneK
Danmarkime inuiaKatigit ukiu-
mut 2 milliarder kruninik akig-
ssaiautigissaråt. nautsorssugkat i-
maKa taimatut inigssineKartaria-
Kångikaluarput. kisiéne pissutsit
Kanordlunit itut atukaluartitdlu-
git imaiginésaoir nuvfasertameK
nåpautaussoK akisoK atorumi-
naitsordlo.
Bauling nåpertordlugo nuvfa-
sertarneK tåussumalo nagsatari-
ssartagai ajugauvfigineKardlui-
narpata inunertussuseK avguaKa-
tigigsitdlugo ukiunik 2—3-nik si-
visunerulisaoK, åmalo ukiut 2—3
sule atorneKarsinauliséput pend-
ssutsip nalinginaussup pitséngor-
sarneKarneratigut C-vitaminit
pitsaunerpåmik amerdlåssusigdlit
issarineKameratigut.
nuvfasertameK tunitdlangnar-
tuvoK pilersineKartartoK virus-
init, tunitdlaissartut mikissuaré-
nguit silarssuarme tamarme anga-
laortuartut. kisiéne inuiaKatiging-
ne ikigtune avingarusimassune
nåpaut KångiutilertortarpoK, åma-
lo sume tamane nuvfasertamerit
nåmagtumik ikilisineKarsinauga-
luarpata nåpaut tåuna Danmarki-
me kupertarnertutdle KaKutigor-
tigilisagunaraluarpoK.
— nuvfasertarnerup atomng-
naersineKarnigssåta tungånut u-
kiorpagssuit Kångiutugssåuput,
kisiéne isumaKarpunga USA-me
åmalo nunane avdlane åssigingit-
sune ukiut ikigtunguit ingerdla-
nerine nuvfasertameK atorung-
naersineKarsinåusassoK, taima o-
KarpoK Bauling. pissariaKartut
åiparåt inussutigssaKamemp pit-
sångorsagaunera.
nobelpris åmalo?
Linus Bauling 1901-ime inungor-
simassoK Californiame Stanford
universitetime kemi-mik profe-
ssoriuvoK mardloriardlunilo no-
belpris-imik pisimavdlune. 1954-
ime kemi pivdlugo nersomaut pi-
vå, 1962-imilo erKigsineKameK
pivdlugo nersornaut. OKartOKar-
tarpoK vitaminit pivdlugit misig-
ssuinine pivdlugit pingajugssånik
nersornautisinigssaminut inger-
dlalersimassoK.
— isumaKalersimavunga ascor-
binsyrep nåpautinut virusinit pi-
lersineKartartunut igdlersuisinåu-
ssuseKarneranut pissutaussoK
slof-imik interferon-imik piler-
sitsisinaunera åmalo stofip téu-
ssuma sunisinaunera, taima Bau-
ling OKarpoK.
interferon tåssauvoK æggehvi-
destof imalunit protein, cellene
tunitdlangneKartartune pilersine-
KartartoK. stofip tunitdlaissartut
siaruarneKarnigssåt akornuser-
tarpå tåssalo nåpautip såkukit-
dlisineKarnigssånut ikiutardlune.
timip igdlersorneKarnigssånut a-
tortorissane ilauvoK pingårute-
KardluinartoK.
Baulingip ersserKigsarpå inuit
6—lO^/o-é nuvfasingisåinartut. ta-
matumunga pissutaugunarpoK i-
nuit tamåko iluanårdlutik tunit-
dlangnartumut pissusigssamisor-
tumik akiussutigssaKalersimang-
mata. vitamininik amerdlaneru-
ssunik atuinigssamik atorfigssa-
Kartitsigunéngitdlat.
nakorsaut
pissusigssamisortoK
Linus Bauling isumaKatauvoK nå-
pautit pitsailiorneKarnigssånut
nakorsarneKarnigssånutdlo stofi-
nik inup timåne navssågssaorér-
sunik. tåuko pitsauneruput na-
korsautinit ingmikut suliarine-
Karsimassunit, imalunit naussu-
nit pilersitanit ilåne kigsautigine-
Kångitsunik ingmikut suniute-
Kartartunit.
nakorsausersuinermut åssersu-
tigssauvdluartut ilagåt sukortu-
nut insulin-imik kapuissamerit.
Baulingip påsingningnera malig-
dlugo ascorbinsyre imalunit C-
vitaminit taimatut ajungitsigissu-
mik åssersutigssåuput.
nuvfasernermut, nuagdlumut,
gigtfeberimut åmalo puait ame-
raussåinik aserutornermut nåpau-
tinutdlo tunitdlåussortunut avdla-
nut ascorbinsyrep atorneKamera
nakorsausersuinerup iluane na-
korsainiardlune periautsit tamar-
mik pingårnerssarilersinauvåt,
taima OKarpoK.
nakorsat ardlagdlit åma inu-
ssutigssaKarneK pivdlugo misig-
ssuissartut ardlagdlit isumamut
akerdliuput. nuånaringningner-
mik amigauteKarnerat imaKa ima
kinguneKarsinauvoK C-vitaminip
tamatigut malungniuteKångitsor-
tarneranik. kisiéne ikiutigssaK tu-
nitdlangnartut 25 procentlnåinig-
dlunit pitsailiuissåsagaluarpat na-
korsainiarnigssaK pissariaKartug-
ssauvoK, taima Bauling OKarpoK.
Bauling OKauseKarportaoK na-
korsausiortarfit soKutigissaringi-
kåt stofimik akikitsumik nangmi-
nérsumik nakorsausiornigssaK ki-
sermåussissutigissariaKångitsu-
mik.
åmalo nakorsaKarpoK tOKunar-
tortaKalernigssanut årdlerinauti-
nik uparuaissunik. kemi-mik ilisi-
mangnigtOK Bauling tåmarnerup
avKutåtigut ingerdlavoK, taima
OKarput. stofit soKutåussuseKarso-
rinångikaluartut amerdlasujuv-
dlutik ajoKutausinåuput sordlo
sukut, taratsut åma imeK nalingi-
naussoK, taima OKarpoK dr. Fre-
derick Stare Harvard universite-
tip inussutigssaiiarnermut pissor-
taKarfiane sujulersuissussoK. å-
malo C-vitamin tåssauvoK syre
såkortoK nerssutinik misilerainer-
me nårtunik anitsinermik piler-
sitsiniardlune atorneKartarsima-
SSOK.
nalunaerutinik sarKumersoKar-
simångilaK C-vitamin toKiissu-
tausimanersoK imalunit nåpauti-
nik ilungersornartunik pilersitsi-
simanersoK, taima Linus Bauling
akivoK. ascorbinsyre sukunit na-
linginaussunit toKunartortaKame-
rungilaK åmalo taratsunit nali-
nginaussunit tOKunartukinerujug-
ssuvdlune. kisiéne tingmingner-
mik pilersitsisinauvoK issartagkat
nerinigssaK sujorKutdlugo ine-
Karsimagpata. tauva issartagkat
anarsautitut malungniutarput.
aulajangiusimavdluinarpara nå-
pautinut tunitdlangnartunut as-
corbinsyrep igdlersutigssatut ilu-
atingnartua måna tamanit akue-
rineKartariaKalersoK, taima Li-
nus Bauling OKarpoK.
aspirin-inut nakorsautinutdlo
avdlanut nuvfasernermut atome-
Kartartunut akerdliuvdlutik as-
corbinsyret toKunartortaKångit-
dlat.
perningnartunik åma
nerissarissat
ascorbinsyre imalunit C-vitamin
Danmarkime pisiaritineKartarpoK
issartagaunerussutut, imaralugit
50 milligram, sume pisiarineKar-
nera åmalo KanoK amerdlatigi-
ssungordlugit pisiarineKarnera
nåpertordlugit aké avdlångorau-
teKarput, sordlo åssersutigalugo
nakorsausiorfit akigititarait 100-
nut 3,45 kr., 250-inut 5,90 kr. å-
malo 500-nut 9,95 kr. nakorsau-
tigssianik niorKutilingme pisigåi-
ne sordlo 1000-inik 12,75 kruninik
akeKarput, åmalo 5000-it 54,50
kruninik akeKarput. kisalo na-
korsausiorfit niorKuteKarput i-
ssartagkanik 500 milligram-inik.
50-it 6,80 kruninik akeKarput, å-
malo 100-t 9,65 kruninik. taimå-
taoK nakorsausiortarfit ascorbin-
syrenik Kajussausséngordlugit ni-
orKuteKartarput Kulikutårtunut
gramimut 4,20 kruninik akilersit-
dlugit åmalo 100-t 24,75 kruninik
akilersitdlugit. ascorbinsyre ase-
rortigaK kilumut 60 kruninik a-
keKarpoK åmalo igalåmineK puat
akilerneKåsavdlune. kisiéne iga-
låmineK atorneKarKigsinauvoK,
taimaingmat atausiéinardlune a-
kilerneKartugssauvoK.
Linus Bauling angutaugame pi-
lersitsisinåussuseKardluartOK su-
liniardluartordlo sulisinéussuse-
rujugssuarme Vio-ianut pissutau-
tipai C-vitaminitortamerujug-
ssuane.
vitamininik tapertaKarnigssa-
mut pissutigssaKardluarpoK, tai-
ma OKarpoK Knud Lundberg Bau-
lingip misigssuineranut OKause-
Karnermine. miserratigiuméngila-
ra uvdlormut vitaminit B, C, å-
ma E angnertut pissaravkit åma-
lo A-vitamininik nåmåinartunik
amerdlåssusilingnik ilaKartitdlu-
git. tamatumane nakorsat amer-
dlasut isumaKatigingilåka. kisiå-
ne akerdliuvfigingilåka nerissag-
ssat perKingnartut vitaminigdlit
inåssutigigångavkit.
Bauling ugperigaluardlugo å-
malo vitaminerpagssuit issartag-
katut pissusigdlit pissaraluardlu-
git nerissagssat pissusigssamisor-
tut sumiginartariaKångitdlat. vi-
taminit nerissanltut pissusigssa-
misortumik ataKatigigsut timip
pitsaunerussumik tigugajugtarpai,
åmalo sianitsorpatdlangnerusaoK
isumaKåsavdlune vitaminit mine-
ralitdlo inunermut pissariaKartut
tamaisa pigssarsiarerérsimagivut.
1. assistent søges
Til småbørnsstuen i Egedesminde søges snarest en 1. assistent
med uddannelse som småbørnspædagog, børnehavelærerinde el-
ler anden tilsvarende uddannelse.
Småbørnsstuen er en selvejende daginstitution, normeret til
30 børn i alderen fra IV2 til 3 år. Foruden lederen består per-
sonalet af 2 barnemedhjælpere, 1 barnemedhjælperelev samt 6
medhjælpere.
Løn og ansættelsesvilkår sker efter regulativ for personale ved
dag- og døgninstitutioner for børn og unge i Grønland.
En dobbeltsproget vil blive foretrukket.
Ansøgning bilagt eksamensbevis, anbefalinger og oplysning
om tidligere beskæftigelse stiles til bestyrelsen tor børneinsti-
tutionerne, kæmnerkontoret, Egedesminde, og må være ind-
sendt inden 1. juli 1972.
Bestyrelsen.
Grønlandsmaskiner
til salg
Årets bedste tilbud på demonstrationsmaskiner:
SHAWNEE POOLE, model 756 med Ford traktor
Kapacitet: 12 tons. Motoreffekt: 75 DIN HK
v. 2100 RPM
Venderadius: 612 cm.
Reeservedele: 90 % dækning i København.
MUNCK hydraulisk gravemaskine.
Med hydraulisk træk på stålhjulene.
Stor brydekraft. Vægt: 12.500 kg.
Skovlstørrelse: 720 liter — kort bom
600 liter — lang bom — dybde 5.50 m.
Alle tiders maskine — meget robust.
Reservedele: 90% dækning i Norge.
H. MEISNER-JENSEN A/s
Biilowsvej 3,
1870 København V . Tlf. 01 - 2212 34
23