Atuagagdliutit - 10.05.1973, Blaðsíða 23
Zaire - nuna kångusaligssuaK
pisunik kångusagssarsiorfeKaratdlartitdlugo Congo belgia-
mkinit piginenartoK agssuarnaitsumik aningaussarsiorpon,
kisiånile augtitagssatigut pisussutit ikigtuinarnit iluaKuligi-
oeKarput. taimaitumik nunalerincrmit niornutigssiat ineri-
kiartornerat pingårnerutineKåsaoK
agdl.: Henrik Decker
Europame nålagauvfxt nunasiniat Kanga perugtuleramik pxssauneKar-
nxkut soKutigissaKatigigfitik malinardlugit Afrikap dssingane kigdle-
Karfit taxmatut titartorsimangmatigik akulikitsumik nåmagigtaitdliu-
tigineKartarsimagxmaKaut — tåssame kigdleicarfilersuinerme innia-
Katigxt nagguvé ineriartorsimanerilo åmalo nuname inussutigssarsior-
nikut pxssusiussut erKarsautigineKarsimångingmata. Zairemile najxi-
Oauartut 20 milliuniussut ilarpagssue tamånarpiaK pivdlugo OKartar-
Put: „ima ajortigisinåungilaK agdlåt sumut iluaKUtausino.unane"
Relgiap, imalunit erKornerussu-
mik OKardlune Henry Morton
Stanleyp Belgiap kungia sivner-
dlugo, ukiut untritiligdlit måna
&tutut sujulisa nålerneråne tai-
rnane Congo nunasiarå, Berlini-
milo 1884/85-ime atautsimérssu-
arnerme nunasiaussup ilutsine, i-
fnaKa ardlagdlit OKarumåsåput i-
lutsine tårdlagtoK, pigssarsiarå:
sineriaKavigsorpiarar.e kujatåta
tungånut anitdlanganiligssuair. a-
nitdlanganeK tåuna tåssausima-
vok Katanga, uvdlumikut taine-
KartartoK Shaba-provinsimik,
augtitagssatigutdlo pisussuterpag-
ssue Zairep inerikiartomeranut
tåssa tungavilissugssåuput.
augtitagssat napatitsissugssat
2,3 miil. kvadratkilometerinik
angnertussuseKardlune soruname
Zaire nagguveKatigigpagssuarnit
najorneKarpoK, uggornarunaralu-
aKissumigdlo sordlo åssersutiga-
lugo nagguveKatigit Bakongot tu-
kimut KiorneKarmata kugssuardlo
Congo (uvdlumikut Zairep kug-
ssua) avigsårutigalugo Congome
belgiamiut franskitdlo pigissåi-
nut avguatårnenarmata Zairep i-
luanårdlune Shabame kångusa-
Karfiup Kiterutaussatut iluseKar-
tup ilangåtdlugssua pingitsorsi-
nausimångilå. tåssa imåineruvoK,
Zairerne nålagauvfiup aningaussat
atugagssarissartagaisa agfait kå-
ngusangmik, koboltimik, kadmiu-
mimik, germaniumimik, zinkimik,
SKerdlumik diamantinigdlo nior-
Kutigssiornikut isertineicartartu-
nit matuneKartartut.
Zairerne igdloKarfit pingårner-
ssanit Kinshasamit avicut Køben-
havnimit Rumamut avKutitut i-
sorartussuseKartoK avKutigerér-
dlugo Shaba-provinsime igdlo-
Karfik pingårnerssånut Lubum-
bashimut (sujusingnerussukut E-
lizabethvilleusimassumut) tikit-
dlune sordlo silarssuarmut avdla-
fnut pinakasitdlardlune. igdlut
nautsivigdlit villat isorartungor-
dlutik tugdleriårtut, nuna inuvi-
sa najugaKarfinit itsarnisarpasig-
sunit akulerusimavfigineKångit-
sut. nunap kångusaKarfiussup pi-
sup, ilånikutaoK Afrikap Ruhr-
ianik tainenartartup, ukiut untri-
tigdlit nikilersutdle inoKatigit år-
Kigssutdluagkat tungavilersima-
vai, KaKortunigdlo amigdlit ani-
bgaussatigut soKutigingnigtut a-
»rikamiut amerdlångitsut europa-
rniunit sunertisimanerussut Moise
Tshombemit tusåmassarssuarmit
ilauvfigineKartut akornåne neru-
kikaluamik suleKatigingneKarpoK.
soruname åmåtaoK belgiamiut,
'uluit, kitånilo nunat avdlat su-
bvfigssuautileKatigive iluanårni-
aloKatåuput — niuvfarigsorssuv-
dlo Tshombep Congop nålagauv-
fiane nangminerssortume tamar-
me Joseph Kasavubu præsidenti-
ngcraluarmatdlunit Patrice Lu-
fnumbalo premierministeringora-
luarmatdlunit nagguvenatine ug-
Pertituarpai „sulenatigingneK tåu-
Lubumbashi (Zaire), RB-special.
na pitsak" ingerdlaterKinaråine
tamanut pitsaunerpåusassoK. ta-
måna pisimavoK julime 1960.
uvdlumikut Tshombe, Kasavu-
bu Lumumbalo tOKorérsimalerput
— nålagauvfigssuardle tåuna Mo-
butup periausinit Kajagssuaitsu-
nit, amerdlasunit pissariaKarsori-
neKartunit, sujcrnagut nagdlersi-
maneKångitsumik nålagauvfigtut
atausiussutut katisimatineKarpoK.
1965-ime general Mobutu Sese
Sekop såkutulersordlune peria-
sårnermigut nuname pissaune-
KarneK tiguvå Shubavdlo avig-
sårnialungnera sujungnaersitdlu-
go — agdlåme Kinshasame mini-
stereKarfit måna OKausigssaKa-
ngångitdlat. MPR-ime partip a-
tausiussutaussup Politibureauip
republikime Kutdlersauvdlune a-
tcrfeKarfiussup ikiorsinera ilua-
Kutigalugo pissauneKarneK såkor-
tumik præsidentip agdlagfianut
atautsimut eKiteruneKarsimavoK.
1972-ime nålagkersuissut Kitiu-
ssut eurcpamiut zairemiutdlo i-
ngerdlatseKatigigfine, ilåtigut kå-
ngusautileKatigigfigssuarme Ge-
caminime KimugtuitsutileKatigig-
fingmilo KDT-me, sujulerssuissut
zairemiussut ingerdlatitsinerit av-
dléngortiterneKarnigssait suju-
nertaralugo soraerserarpait. må-
na ukioK atauseK sivnerdlugo a-
torfeKarfit tåuko atorfiligtaKarsi-
mångitdlat. Shabame niuvertut
nuimassut ardlairartut nålagker-
suissut sujunertarissait sujumor-
ssuaK nautsorssugkat pivdlugit
isumanerdlugsimanertik uvavnut
OKautsimikut erssersisimavåt. —
nålagauvfiup såkortunerussumik
nåkutigdlilernigsså anguniarne-
KartoK nalunångilaK.
Belgia peKataujuarpoK
Zaire aningaussat tungaisigut u-
kiup atautsip ingerdlanerane ki-
nguåutorsimavoK. tamatumunga
pissutåuput kångusaup akisa å-
pariarsimanerat åmalo nunat ta-
mat akornåne aningaussanik niu-
vernerup ingerdlanerdliorsimane-
ra. isertitaussartut akigssaiaut.au-
ssartutdlo OKimaeKatigigsikåner-
niardlugit (aningaussat nålagauv-
fiup ukiumut atugagssaisa ami-
gartorutait 1970—71-ime 161 mili.
kruninit 819 mili. kruninut Kut-
dlariarput) Zairep ukiumut kå-
ngusangmik niorKutigssiornine
agdliartuårtitdlugo ingerdlåniar-
på (1972: 428.000 tons), 1980-imilo
mardloriåumik imalunit 1 million
tonsinik nioncutigssiorsinaulisa-
ngavdlune. kångusaliortartorssuit
angnerpårtåt tåssauvcK Gecamin,
europamiut ingerdlatånit Union
Miniere du Haut-Katangamit
1969-ime septemberime belgia-
miut zairemiutdlo suleitatiging-
nigssåinik isumaKatigissumut a-
tatitdlugo taorsissumik akilerdlu-
go åtavigissaminut Societe Gene-
ralemut „utertumit" zairemiut ki-
ngornusimassåt.
taimåitordle Societe Generalip
isumaKatigissut nåpertordlugo uv-
dluiname sujulerssuineK, kångu-
sangmik pitsångorsaeridgtarneK
tunissinerdlo tiguvai, aperisso-
Karsinauvordlo Zairerne nålag-
kersuissut Gecaminimik piging-
nivingnerat KanoK pingåruteKar-
tiginersoK? tamatumunga tunga-
titdlugo malugissariaKarpoK uv-
dlumikut Zairemit niorKutigssat
autdlakåtineKartartut tamarmiu-
ssut 66 procentiat kångusaussar-
mat, belgiamiut nunasinerisa na-
låne niorKutigssat autdlakåtine-
Kartartut 33 procentiat kångusau-
simavoK.
Gecaminip aningaussatigut per-
Kumautiligssup nuname ineriki-
aitortune tupingnångitsutut „nå-
lagauvfingme nålagauvférångor-
nigsse" pingitsorsinausimångilå;
tåssa imåipoK, kångusautileKati-
gigfigssup ingerdlatarai nåparsi-
mavit nakorsiar;tarfitdlo (katit-
dlugit 1500-inik sinigfigtagdlit),
atuarfit nalinginaussut méreanut-
dlo sule atualingitsunut iliniarfit
(tamaisa katitdlugit mérKanut
30.000-inut nautsorssussat), ilini-
artitsineK kisalo inersimassunut
efterskoleKarneK (inungnut 8000-
inut nautsorssussaK).
ajornerussumik pitsaunerussu-
migdlunit belgiamiut amerdla-
ngåtsiartut tasamane atorfing-
nut pingåruteKartunut uterarsi-
manerat ingerdlalersimångilaK.
amerdlanertigut „nuname ineri-
kiartortumitugssautitaussut“. ili-
niartitsissut nakorsatdlunit ator-
fitik atordlugit audlartitarsimå-
put sivisungåtsiartumigdlo suli-
ssariaKartarsimavdlutik. nangmi-
nérdlunga Gecaminip nåparsima-
viutaisa arfineK-pingasussut ilåt
pulaorsimavara. sulissorai nakor-
sat pingasut: japanimio atauseK
belgiamiutdlo mardluk. nåparsi-
mavigdlo såkutinik pitsaussunik
pilainernik pissariungåtsiartunik
namagsingnigtitsisinaussunik ka-
terssaKarpoK.
kångusaKarnera
apernutauvoK
åmåtaordle augtitagssarsiorfiuti-
leKatigit avdlat Shabame inger-
dlåneKarput: japanimiunit pigi-
neKartcK Sodimida Zairep nåla-
gauvfianit soKutigineKartoK, Si-
mico kisalo Socotef aningaussa-
tigut amerikamiunit Afrikavdlo
kujatåmiuinit ingerdlåneKartoK.
Sodimidap kångusak 40.000 tonsit
KaKivdlugit oKimåissuseKartoK u-
kiumut niorKutigssiarissarpå,
nautscrssutigåle 1980-ime 120.000
tonsit angussalisavdlugit. amå-
taoK tuluit-amerikamiut-franskit
zairemiut ingerdlatåt SMTF u-
ngasingitsukut tasamane kångu-
sangmik KivdlerilisassoK ilimagi-
neKarpoK.
Rhcdesiap Zambiavdlo akomå-
ne pisanganartorsiomerup Zam-
biap partisaninik Rhodesiap Kut-
dlersaKarfinut såssussissunik iki-
uineragut autdlarnerneKartup
Zambiap rhcdesiamiut Kimugtu-
itsuinik kångusangmik agssartui-
nerme atorsinaunerigalua ajor-
narsisisimavå — tamatumalo kå-
ngusaup akia Kutdlartisimavå, pi-
ssutigalugo kångusak Zambiamér-
sok uiarterutardlugo sinerissamu-
kåutariaKartarmat. taimatut i-
ngerdlaneK Zairep ingerdlåinar-
dlune uggornartilingilå, kisiånile
kångusangmik niorKutigssiortut
avdlat åssigalugit kångusaup a-
kia nåkariartoKissoK akiorniarsi-
mavå (tonse atauseK 1970-ime
13.500 kruneKarpoK 1971-imile
7.200 kruneKåinalersimavdlune).
pissusiussutdle Zairep kångu-
saerniarnikut ilungersuanartorsi-
ornera tcrKorsimatlnarsinaujung-
naerpåt, tusarKajåneKartuåinar-
pordlo 1967-ime nålagauvfingmut
pigirsagsséngortitsinerup kingor-
nagut Societe Generalemut taor-
sinigssamik pissugssautitauvfine
Kimarratiginiardlugit Zaire isu-
maliuteKartOK. aperissoKarsinau-
vortaoK kångusangmik niorKutig-
ssicrnenjp agdlisarneKarneragut
akitigut ineriartorneK niorKutig-
ssiortunut iluaKutigssaussoK a-
nguneKarsinaussoK?
nunalerinertaoK
ineritikiartortariaKarpoK
ukiune mardlungne kingugdlerne
silarssuarme niorKutigssiagssat a-
kisa åparnerat ilutigalugo pakat-
sissarnerpagssuit pissutigalugit
Mcubutu aningaussanigdlo ator-
dluainiarnikut sujunersuissue riu-
nalerinermit niorKutigssiat su-
juarsarKuvdlugit ilungersuteKa-
lersimåput. aningaussat nunanit
avdlanit isertitagkat ikiliartordlu-
tik nungulernerine soruname på-
sinarpoK niorKutigssat nunanit
avdlanit erKussugkat såkortumik
ikililertariaKartut, taimailiornig-
ssardle ajornartorsiornåsaoK, tå-
ssame Zaire måna inussutigssa-
nik pingåruteKartunik sordlo su-
kunik, suaussanik, majsinik Ka-
jussiagssanigdlo ingminut piler-
scrtungilaK. 1960-ime niorKUtig-
ssianit nunanut avdlanut tunine-
Kartunit isertitaussut 33 pro-
centiat nunalerinermit nioncutig-
ssianit isertineKarpoK, uvdlumile
tamåna 18 procentinauvoK. ata-
Katigingnermile tamatumane ing-
minut akilersinåussuseK soruna-
me aulajangissusaoK, erKarsauti-
givdluagkamik nautsorssugkamik
årKigssugkamigdlo nicrKutigssior-
nikut nunalerissoK nåmagtumik
inussutigssaKalersinauva?
nunalerinerup iluane sujuarsai-
niardlune suliaKamerme — tasa-
mane inussut najugaKarfigissåne
sulivfigissånilo — nunat niuveKa-
tigit sujuarsainiarnerme ikiuisso-
Karfia (EUF) ulapårtorujugssuvoK
— tupagssanik, ånorågssiagssanik,
tiliagssanik, olie-palminik kakao-
igssanigdlunit ikussuissarneK
ilitsersussutigineKarpoK pingår-
tumik zairemiut kangigdlit pro-
vinsine Kivume åma Kasai Orien-
talime. najugaKarfiussune F,F-ip
belgiamiut ajoKersuiartortitatdlo
suleKatigigajugpai, ilimasugdlu-
artoKarpordlo 1970-ikut Kentåne
pilerssårutit ilarpagssue zairemi-
unut tuniuneKarumårtut. sume
tamåne KiteKarfiussune mikissu-
ne angisunilo agssait pårdlangne-
Kartarput, tåukunanime afrika-
miut nautitanik avdlångortitåriv-
dlune suliaKartarneK itisilertar-
dlugo iliniåinångilåt, åmåtaordle
sulisinåussutsimut iliniartitsissu-
tit sujumutdlo pilerssårusiorsi-
naunerup iluatingnauteKåssusia
(sipågaKameK) iliniartarpait. su-
jumut piarérsagålugpagssuit pro-
vinsime Bas Zairerne igdloKarfiup
pingårnerussup Kinshasap ereå-
ne 1967-ime zairemiunut tuniu-
neKarsimassut tamarmik taimaiti-
nartariaKarsimåput.
agdlåt ajoKersuiartortitat mi-
sigkersimanerit belgiamiut nuna-
sinerisa nalånitdle Mobutup „Kåu-
marsagaussumik nålagkersuini-
kut kisermåussilernerata“ tungå-
nut sulisimassut uulakujugput.
„ukiune Kuline måne katugdlit a-
tuarfeKarfiåne inspektøriusima-
vunga akissugssåussuseKarfing-
malo ilagisimavåt akigssarsisitsi-
ssameK", Lubumbashime ajoKer-
suiartortitap cKalugtupånga. „zai-
remiordlo tatigisinaussara atausi-
naK nåpisimavara. tamåna kultu-
rit mardluk ingmingnut ilisarini-
ardlutik nåpineråne atugagssau-
juåinarpoK suangassOK".
Flytning
TIL GRØNLAND: Bohave afhentes uanset fraflytningssted
for emballering, stuvning i container og levering til KGH.
FRA GRØNLAND: Destiner Deres forsendelse via KGH til
vort firma. Ved ank. forestår vi toldbehandling og indflyt-
ning på Deres adr. landet over.
OPBEVARING: Vore møbelvenlige magasiner er til Deres
disposition ved opbevaring i København eller Aalborg.
STATSFLYTNINGER: Udføres indenfor gældende refusions-
rammer uanset fra/til flytningssted.
Spar Dem selv for ærgrelser — Benyt Dem af vore mange
årige erfaring.
FLYTTEFIRMAET „AALBORG" A/S
Grundlagt 1936
Lygten 2-4, 2400 Kbhvn. NV. — Tlf. (01) Ta (72) 6300
Telex 19228
TomJ'
YANKIE BAR
Toms Yankie Bar
giver energi og godt humør
nakussagsaut Kimagsautdlo
23