Atuagagdliutit - 01.05.1975, Blaðsíða 11

piniartugsanik
ilitsersuissarneK
aulisartut landsrådilo
naluneKångitsutut måna Kinersi-
nennisaoK KNAPP kåtusseKati-
gigsitsivoK, tamatumuna inuit ku-
lingiluat savssartitdlugit, kingug-
dlermik Kinersinerme arfiniliusi-
mavdlutik.
1971-ime kåtusseKatigingnerme
Katitdlugit 926-nik pigssarsisso-
KarsimavoK, tåukulo nåmagsi-
■navdlutik atautsimik isertitafcar-
nigssamut, tåssa kisitsit angunia-
Sagssan 888-iusimangmat. taima-
nikutdlo sujuligtaissoK Niels Car-
lo Heilmann isertineKarsimavoK.
måna Kinersinerme kisitsit a-
nguniagagssaK isumarput malig-
dlugo Kagfasingnerusangatisima-
galuarparput. kisiånile tåssausi-
mavcK 960. tamåna patsiseKarne-
•uvok Kinersiartortut procentiat
atautsimut issigalugo nåkariarsi-
mangmat 2 % migssiliordlugo ki-
ngugdlermik landsrådimut Kiner-
sineKarneranut nalerKiutdlugo.
tamåna nålagkersuinikut eKériar-
•ornermut ukiune kingugdlerne
■nalungnarsilersimassumut naler-
Kiutdlugo ajussårutigilångitsugag-
ssaungilaK.
KNAPP Kiviuruvtigo måna tai-
sissue amerdlisimåput 1161-ingor-
dlutik. taimailivdlune ingmikut i-
laussortautitagssamut atautsimut
s>vnilingnik åma månåkutaoK tai-
s'sscKarsimavugut. tamåna nuå-
dårutigilångitsugagssåungilaK, tå-
ssame KNAPP-imik taisissut a-
‘nerdlåssuseKarmata ilaussortat
nalunaerssorsimassut 80 "/n-é mig-
ssiliordlugit, nauk soruname na-
'ongikaluariput ilaussortåinåu-
n8itsut taisisimåsassut. åmåtaoK
erKaimassariaKarpoK Kinersivit i-
nugtunerssåne aulisartut Kinigag-
ssångcrtitait tåukuinautiniarssa-
‘inoKarsimangmata avdlamik tai-
sissugssainik tigusisinaugaluartu-
mik akoKartinavérsårivdlune.
naluneKångitsutut ingmikut i-
laussortångortitaKångikaluarpu-
gut. kisiånile kåtusseKataussut i-
laisa mardluk, tåssa Låmik Mol-
larip. Påiniut ama Asinjuk Sado-
runap, K’ånåic, torKåinartumik
kommunimingne Kinigauneratigut
kåtusseKatigigsunit mardluk iser-
tineKartut OKartariaKarpoK, tamå-
nalo ama sujuarialårnerungitsu-
ngilaK. soruname sule nuånerne-
rusagaluarpoK åma saniatigut ing-
mikut isertoKartugaluarune.
neriutigårput aitsåt sujugdlcr-
mérsumik KNAPP-ip sujulerssui-
ssunerinit agdlagleKarfingmitdlo
Kinigagssångortitat atortugssati-
gut avdlatigutdlo ingmikut åssi-
gigsumik ikorfartorneKarsimane-
rat suniuteKångitsorsimåsångit-
sok, ncriutigårputaoK KinerKuså-
Katausimassut nalunaerfigissaru-
måråtigut tugdligssånut KanoK
sule pitsaunerussumik iliortoKar-
sinausorinerigtik.
sujuierssuissunernit agdlagfe-
Kartingmitdlo Kinigaussortavut
pivdluaricuvavut. neriugpugut su-
linigssåne pissariaKartitsinerat
nåpertordlugo ikiorsersortarsinau-
jumårdlugit. sordlo åma måna-
mut ilaussortautitavut ikiorniar-
tarsimagivut kåtuvfiuvdlo suliag-
ssautainik suliagssersorniartarsi-
mavdlutigik.
nuånårutigårputaoK kåtusseKa-
tåungikaluardlutik aulisartut pi-
niartutdlo sivnerdlugit isertut ar-
dlaKarmata, taimailivdlune auli-
sartuvdlutigdlo, piniartussut
landsrå di torKamisut arfiniliuvdlu-
tik, ilåtigut inugtai avdlångulåra-
luardlutik. KanortoK inutigssarsi-
utivta pingårnerssai inuiaKatigit-
dlo napaniarnerata ukiune måku-
nane isumavdlutiginerpaussaria-
aagai suh'Kiitigigdluardlula sule
angnerussumik oKilisaivigalugit,
pitsångorsaivigalugitdlo isumang-
naitdlisarniarisigik. Kanortoi'dlo
ilaussortaulorsut sivnerisa itisu-
mik påsisimalissuk kalåleKativut
amerdlanerpåt iluaKUserneKåsag-
pala sulissutagssat sagdlerpåt ila-
gissariaKarmatigik aulisartut, pi-
niartut savautigdlit sulissartutdlo
tåukualo aningaussarsiornerat ni-
orKutigssiornerat inul igssarsior-
neratdlo. taineKartume tåuko ta-
marmik katitdlutik tåssåuput i-
nuiai<atigit sordlaKarfigssait t u -
ngavigissaitdlo.
naggatåtigut aulisartut piniar-
tutdlo pivfigssartik ingmingnut
akissussanissoK pigdliutigalugo
KineiKusåKat ausimas.su t tamaisa
KutsavigerKigkumavavut k i nersi -
simassutdlo KUtsavigalugitaoK. ne-
riugpugut angussaK iluarinartoK
ukiune aggeisune tamanut ilua-
Kutaussumik ineritilaKarfiuju-
mårtoK.
rir Kigs.s.
matuma kinguline ilanguneKarpoK
1974-ime Umånap kommuniane
piniartugssanik ilitsersuinerup
misilingneKarnerane nalunaerusi-
aussul ilåt ilitsersuissusimassut i-
låta Nikolaj Tobiassenip nalunae-
rutå:
uvdlorsiutit ilåinaktisagaluar-
nersut piniarnermik ilimartitari-
ssavnut tiingassut matumuna na-
lunaerutigåka, ajoraluartumigdle
junip nålernerane sigssamut tipu-
titdluta uvdloK atausen kiverKa-
nivtine uvdlorsiutit sujugdlit tå-
maramik.
tåssa majip 15-iåne autdlarti-
kavta taimane pujortulérKamik
piniariarsimavugut pissaaatsia-
rérdlutalo, tåssa piniariarsima-
gavta pissarissavta agfatalait i-
maaa pissarerérsimavdlugit, tai-
mane piniariaravta 30-t migssåi-
ne KilalugHKatauvdlutalo. angala-
nivtine piniarnerinaK iliniartingi-
lara åmale silap Kanon ilissarnera
angalanermilo angatdlatip påri-
nigsså Kanordlo ilioriusigssat si-
lapilugtume silarnigsumilo åmå-
taoK angalavdlune atortorissanik
sipårniarnigssaK, sordlo peautig-
ssanik nerissagssanigdlo. — tåi-
ngitsorusungilara taimane pujor-
tuléraraluardluta Kingmilissarav-
ta. iliniartitaralo Kimugserner-
mut utorniarnermutdlo iliniarti-
kavko, tamatuma sujornatigut tai-
måitunik misiligtagaKarsimå-
ngingmat.
malungnarpordlo pivfigssaa tai-
ma sivikitsigissoK Kanon iliutsima
oKautsimalo ilåinik ilikagaKartoK.
tauva puissiniaréravta kingor-
na aulisarnermik iliniartipara, e-
Kalugssuarniarnermik Kaleraling-
niarnermigdlo. taimåitoK pivfig-
ssap nålernerane piniutaerserav-
ta, sivnera pujortulérKamik aser-
fa tdlatsailiuinermut aminermut-
dlo atuinarparput, uvdlut pinga-
sut migssinge
neriutigåra sujunersutigerusug-
dlugulo ukiume tugdligssame i-
ngerdlåneKarKisagpat piniarneK
kisiat isumaliorKutiginago årKig-
ssuneKarumårtoK, piniarnermut
aulisarneK agtumangmat ukiune
måkunane, åmalo angatdlatigdlit
iliniartitsissusavdlutik piukunar-
nerungmata, måna angatdlatenå-
ngikåine taimatut inutigssarsior-
neK ajornarångat. — una erKar-
sautigåra pujortuléraKardlune
måna atortugssat ulialo akisoni-
gamik iliniartitsinerme akigssar-
siaussut mikivatdlårtutut isuma-
Karfigigika. uliasivdlunilo solari-
sigåine taKuagssarsivdlunilo sapå-
tip akuneranut 280,00 krunit akig-
ssarsiatut issigissagssåungingma-
ta, kisiåne atortugssarsiutitut,
sordlo ulia, solar, petroleum, sprit
taKuagssatdlo.
naggatåtigut ingerdlatap tama-
tuma ingerdlåtuåinarnigsså peri-
arfigssaKarKunaKaoK, inusugtuar-
Kat måna piniarneK aulisarnerdlo
soKutigileriartortutut ingmatigik.
ats. Nikolaj Tobiassen.
Rejet aké1975-ime
Diskobugtimc:
rejet 100 tons.
primat:
3 gr. 48 tons X 180 øre — .............. 82.800 kr.
7 gr. 53 tons X 300 øre ................ 159.000 kr.
sekunda:
3 gr. 500 kg X 135 øre = ................. 675 kr.
7 gr. 500 kg X 225 øre — ............... 1.125 kr.
243.600 kr.
+ bonus 20 “/.i = ......................... 48.720 kr.
katitdlugit
292.320 kr.
1975-ime ukiumut åssigmgmik
1974-imisut pissaKartugunik
Diskobugtime:
primat:
3 gr. 3.800 tons X 180 øre = .......... 6.840 000 kr.
7 gr. 4.350 tons X 300 øre = .......... 13.050.000 kr.
sekunda:
3 gr. 50 tons X 135 øre = ............. 67.500 kr.
7 gr. 43 tons X 225 øre = ............. 96.750 kr.
radiuarKat aulisartunut
o.iardlertarnernik kinguneKartu-
nik ardlalingnik ajutortoKarérne-
ratigut (sordlo mardloriardlune i-
nok atause:< ujarneKartariaKarsi-
biavdlune) radioringe aulajanger-
^'mavoK peKatigigfingnut ilau-
Ssortausinaussut amerdliniardlu-
kd, tåssa aulisartut piniartutdlo
‘“ma ilaussortausinångortitdlugit.
rudioringe tåssauvoK peKatigig-
*'k Nup erKåne imåtigut angala-
nei'rne isumangnåinerunigssamik
’adiukutdlo atåssuteKarnerup pit-
sKUnerulernigssånik sulissutiging-
"igtoK. åma taimåitunik igdloKar-
^‘dgne avdlane peKatigigfeKaler-
suernigsså sulissuliginiarneKarsi-
dtavoK.
l'adioringe atåssuteKartarfiuvoK
ladiut mikissut akikitsunguit 5
Vvatiussut atordlugit. radiut ag-
^'agkerinikut nalunaerasuartau-
d'Karnikutdlo KutdlersaKarfingmit
akuerissåuput.
•'adiut tåuko atordlugit oKalu-
ssineK radiukut telefonertarnertut
Wvdlatutdle inarpoK. kisiåne ra-
diut atornere ajornångineruput
radiukutdlo OKalungnermut so-
raeruméruteKarnigssaK piumassa-
rineKångilaK.
Nungme radioringimut ilaussor-
taunermut akiliut ukiumut 200
kruniuvoK. akiliutit iluaKutigalu-
git Nungme stationeKarfeKarpoK
uvdloK unuardlo pigårtoKardlune
sitdlimavfiussartumik. oKaloKati-
gingningnerit atausiåkåt akeKå-
ngitdlat.
stationenarfiup 1975-ime au-
ssauneranit angatdlatit radiugdlit
Manitsup enrånit K’eKertarssuat-
siait kujatåt tikitdlugo ungasissu-
sigdlit åmalo Nup kangerdlua ta-
måkerdlugo atåssuteKarfigisinau-
lisavai. taimanimit. åma Nungmit
Diskobugte ilångutdlugo angala-
nerme radioringip sinerissame
stationé atåssuteKarfigineKarsi-
naulisåput.
angnortunerussumik påsissaKa-
rumassut radioringip sujuligtai-
ssua Ib Michåelsen påsisiniaivigi-
sinauvåt. ukununga: postbox 567
imalunit telefon 2 13 15.
bonuseKarane:
kujatåtungåne — ..................... 284.200 kr.
Diskobugtime = ...................... 243.600 kr.
nikingåssut - ............. 40.600 kr. - 14,3%
kujatåtungåne:
rejet 100 tons.
primat:
3 gr. 46 tons X 210 øre = ............... 96.600 kr.
7 gr. 53 tons X 350 øre = ............... 185.500 kr.
sekunda:
3 gr. 500 kg X 160 øre = ................ 800 kr.
7 gr. 500 kg X 260 øre = ............... 1.300 kr.
katitdlugit — .............................. 284.200 kr.
bonuseKardlune:
Diskobugtime = ...................... 292.320 kr.
kujatåtungåne — ..................... 284.200 kr.
nikingåssut = ................ 8.120 kr. — 2.78%
20.054.250 kr.
+ bonus 20% = ............................ 4.108.050 kr.
katitdlugit = ........................... 24.162.750 kr.
kujatåtungåne:
primat:
3 gr. 3.800 tons X 210 øre = ........... 7.880.000 kr.
7 gr. 4.350 tons X 350 øre = .......... 15.225.000 kr.
sekunda:
3 gr. 50 tons X 160 øre = ................. 80.000 kr.
7 gr. 43 tons X 260 øre = ................ 111.800 kr.
katitdlugit = ........................... 23.296.800 kr.
bonuseKaratik kujatåtungåne angneru-
ssut = ............................... 3.242.550 kr.
Diskobugtime bonuseKardlune angne-
russut ............................. 865.950 kr.
11