Atuagagdliutit - 02.10.1975, Side 20

Kalåtdlit-nunånut
agdlagfigtigut
ingerdlatsivfit
Danmarkime
agdl.: kontorchef Børge Rasmussen
uvane agdlauserissartagagssame
Kalåtdlit-nunåta agdlagfigtigut
sujulerssorneKarnerata pissarit-
dlisarneranut tungassunik aut-
dlarKausiutitut uvane agdlagkame
tugdligssåniio naitsumik onaluse-
riniarpåka Kalåtdlit-nunåta ag-
dlagfeKarnikut sujulerssuissoKar-
fé Atlantikup igdluane igdluanilo
mardlussut, tåssa Danmarkime,
tåssa angnerussumik København-
imitut, åmalo Kalåtdlit-nunåne
nangminerme.
agdlauserissane sujugdlerne
tåukunane mardlungne oxautigi-
neKartugssat ilarpagssue Kalåt-
dlit-nunåne ilisimårineKardiuar-
put amerdlanerit, kisiåne agdlag-
figtigut ingerdlatsinerup ilarujug-
ssue ima sananexautait amerdla-
tigalutigdlo påsiuminaitsigisinåu-
put, Kularnångitsumik amerdlane-
rit atautsimut issiginerisigut på-
singnigdluarsinausimanatik.
una agdlagan imaKartugssauvoK
Kalåtdlit-nunåta ingerdlatitaune-
ratigut agdlagfeKarfingnik Dan-
markimitunik, tugdlianilo agdlau-
serissagssap imarissugssauvdlugit
måne Kalåtdlit-nunåne agdlagfig-
tigut ingerdlatsivfit.
Kalåtdlit-nunånut ministeriaKarfik
1953-ime Kalåtdlit-nunåt Dan-
markimit nunasiaujungnaerdlune
danskit nålagauvfiata nunataisut
avdlatut nålagauvfingme naligiti-
taulerpoK. tåssa taimailivdlune
Kalåtdlit-nunåt avdlaussumik
sordlo Sjællandimit, Fynimit Jyl-
landimitdlo pineKartugssaujung-
naerdlune.
atautsikutdle åssigigsitsineKali-
ngilaK. Kalåtdlit-nunåt ingmikut
ministeriaKarfilerneKarpoK. Ka-
låtdlit-nunånut ministeriaKarfik,
måssalo ministeriaKarfit avdlat
uvdlume Kalåtdlit-nunåne suliag-
ssaKaraluartut, sujugdlerpåmik
pingårnerpåmigdlo Kalåtdlit-nu-
nånut ministeriaKarfik Kalåtdlit-
nunånik ingerdlatsissuvoK.
Kalåtdlit-nunånut ministeria-
Karfiup sujugdliutdlugit suliag-
ssarai departementit nåmagsiniar-
tagait, tåssa imåipoK suliagssat
ministerimit isumagineKartugssat.
tåukule saniatigut ministeriaKar-
fik avdlarpagssuarnik isumagi-
ssagssaKarpoK, suliagssat Dan-
markime amtine imalunit amts-
kommunine imalunit tainexartar-
tune primærkommunine (kommu-
nit nalinginait) suliaussaraluartut.
Kalåtdlit-nunånut ministeria-
Karfik uvdlume imatut årxigssu-
ssauvoK ministere Kutdlersaralugo
åmalo politikikut akissugssausso-
ralugo folketingimut departe-
mentschefilo atorfiligtanit Kut-
dlersaralugo. ministerip departe-
Grønlands- 1
administrationen
mentschefivdlo atåne agdlagfit
tatdlimåuput, tamarmik ingmikut
kontorchefimit sujulerssorneKar-
tut, åmalo ingmikortumik agdlag-
feKarfik, grønlandsrådip agdlagfe-
Karfia, sekretariatschefimit suju-
lerssorneKartoK. kisalo xanigtukut
ministeriap ilagilersimavå økono-
miafdelingimik taineKartartoK (a-
ningaussarsiornermut imalunit a-
ningaussanik atuinermut ingmi-
kortortaK) sujulerssornexartoK
økonomichefimit. ingmikortortap
tåussuma ilåtigut isumagissarai
suliagssat sujornagut suliarine-
Kartaraluartut ministeriap naut-
sorssuserinermut kisitsisinigdlo
påsissutigssiornermut ingmikor-
tuanit.
1. april 1974 ministeriame katit-
dlugit sulissorineKarput 231. tåu-
ko ilait 48 ilisimatujuput (inatsi-
sinik ilisimatut aningaussarsior-
nermutdlo ilisimatut), iliniartitsi-
nermut ilisimatusarsimassut 7 tai-
matut 5 socialrådgiverit. sulissut
sivnere agdlagfingmiut nalingi-
naussumik agdlagfingmiutut ili-
niarsimassut imalunit inuit sumik
ingmikut iliniartitausimassut tai-
matutdlo agdlagfingme iluaxuser-
sutinik suliaKartut kantinime be-
tjentstuemilo.
ministeria ardlaligssuarnik su-
liagssaKarpoK Danmarkime avdla-
me ministeriane avdlane suliau-
ssaraluartunik. sordlo Kalåtdlit-
nunånut ministeriaKarfik suli-
ssugssauvoK suliagssanik, sordlo
åssersutigalugo nunanut avdlanut
ministeriaKarfiup, igdlersorner-
mut ministeriaKarfiup, nuname
pissutsinut ministeriaKarfiup, a-
ngatdlånermut ministeriaKarfiup,
aningaussarsiornermut ministe-
riaKarfiup, akigssarsianut pensio-
ninutdlo ministeriaKarfiup, ikiui-
ssarnermut ministeriaKarfiup, ili-
niartitsinermut ministeriaKarfiup
il. il. suliagssaraluinik pexatiga-
lugulo taimåitoK tamåko ministe-
riaKarfit torKåinartumik Kalåt-
dlit-nunåne suliagssaKartardlutik.
Grønlandsråde
Grønlandsråde pilersitauvoK 1964-
ime grønlandsudvalgip 1960-imér-
sup (G-60) sujOnersuteKarneragut.
råde ilaussortaKarpoK kungimit
Kinigaussumik sujuligtaissoKar-
dlune åmalo politikerit Kulit, tå-
ssa danskit inatsissartunut ilau-
ssortat tatdlimat inatsissartune
partinit angnerpånit tatdlimanit
pissut, kalåtdlit inatsissartunut
ilaussortåinit mardlungnit lands-
rådimutdlo ilaussortanit pingasu-
nit.
grønlandsråde sujunertamine
aulajangersimassune agdlagsima-
ssut maligdlugit Kalåtdlit-nunåne
ineriartornermik malingnaussug-
ssauvoK ministeriamutdlo suju-
nersuteKartartugssauvdlune aper-
KUtine pilerssårusiornigssanik pi-
ngårnerussunik inungnutdlo ta-
manut tungassunik Kalåtdlit-nu-
nåne suliagssat ingmingnut naler-
Kutungorsartarnigsåinut.
rådimut atatitåuput Kulåne tai-
neKartutut sekretariate (agdlagfe-
Karfik), Kalåtdlit-nunånut mini-
steriaKarfingmut ilagititaussoK.
agdlauserissame kingusingneru-
ssume grønlandsråde agdlagfe-
Karfialo ersserKingnerussumik o-
Kaluseralugo nalilersorneKåsaoK.
Den kongelige grønlandske Handel
(KGH)
KGH GTO peKatigalugo åmalo
Kalåtdlit-nunåta pingortitaunera-
nik misigssuivfik (GGU) direktø-
reKarfiuput Kalåtdlit-nunåta mi-
nisteriaKarfiata atåne. direktora-
tiungmata tamåna ima isumaKar-
POK, ministeriap piumasså nåper-
tordlugo suliagssanik suliaKartug-
ssaungmata, ministeriap suliainit
avdlanit avigsårtitausimassunik.
KGH taimailivdlune suliagssa-
KartugssauvoK isumangnaitdlisi-
savdlugo niorKUtigssanik inussu-
tigssarsiornermutdlo såkutinik pi-
lersorneKarneK, pisiarissåsavdlu-
git suliarissåsavdlugitdlo kalåtdlit
niorKutait isumangnaitdlisisav-
dlugulo agssartugagssanik pissa-
riaKartunik agssartorneK ilaussu-
nigdlo angatdlåssineK Kalåtdlit-
nunånit Danmarkimitdlo åmalo
Kalåtdlit-nunåne agdlagkerive-
KarneK kisalo Kalåtdlit-nunåne
angalassunut inigssaKartitsiniar-
nigssap ilå.
tamåko tamaisa '.sumagisinau-
jumavdlugit KGH ardlaligssuarti-
Annoncér
i
GRØN LAN DSPOSTEN
gut nålagauvfiup sulivfeKarfiutai-
nit avdlanit ardlaligssuartigut
kivfåungissuseKarneruvoK. sordlo
taineKarsinåuput aningaussatigut
akuerssissutigssatigut, taineKartut
KGH-ip ingerdlatitauneranut ani-
ngaussartutit, taissariaKarneruv-
dlutik ilisimatitsissutitut, avdlat-
dle nålagauvfiup ingerdlatai a-
tautsimut issigalugit sujumut
nautsorssorigkanit Kilerssorne-
Karsimassardlutik nålagauvfiup
aningaussanik atugagssanik inat-
sisitigut aulajangersimassainit.
KGH-ip kalåtdline inoKatiging-
ne pingårtorujugssuit isumagi-
ssagssaKarfigai isumagingnigtug-
ssauvdlune tamånalo åma erKar-
sautigalugo sulivfeKarfiup piso-
Kåussusia (200 sivnerdlugit ukio-
Kardlune) åmalo issigalugo KGH-
ip ingerdlatai teknikimut tungå-
ssuteKaKissut kinguneKarsimåput
KGH Kalåtdlit-nunånut ministe-
riaKarfingme agsut nangminer-
ssortutut pissuseKardlune.
uvane agdlauserissagssame ang-
nerussumil: Kalåtdlit-nunåne ag-
dlagfigtigut ingerdlatsinerme Ka-
noK inera angnerussumik erKar-
torniarneKångikaluarpoK, kisiåne
taineKartugssarpagssuit kingu-
singnerussukut Kalåtdlit-nunånut
ministeriaKarfingmut tungassut
ilåtigut tungåssuteKartartugssåu-
put KGH-ip inigssisimaneranut.
KGH Kalåtdlit-nunåne handels-
inspektøreKarpoK, kisiåne atorfik
nangminerssornerussumik imaKå-
ngilaK, tåssa KGH aKungneKar-
mat agsut Københavnime kater-
ssorsimassumik (København ilåti-
gutdlo Aalborg).
Grønlands Tekniske Organisation
(GTO)
GTO mardlungnik pingårnerpå-
nik isumagissagssaKarpoK, tåssa
igdluliorneK-sanaortornerdlo åma
teknikimut tungassunik suliaKar-
nermik.
Kalåtdlit-nunåt ukiune 20-uv-
dluartune ineriartortitsinerup su-
kagterugtulerneranit moderneu-
ssumik sulivfigssuarnut inuitdlo
isumagineKarnerånut tungassuti-
gut, agsut teknikikut angnertu-
mik ineriartorfiusimavoK, GTO-
vdlo inigssisimanera taima ine-
riartornerme KitiuvoK.
GTO-p sulinera angnerussumik
navsuiartariaKarunångitsoK, imai-
ginångilaK inuit inigssaKalernerå-
nik, elektriciteteKarnerånik kiag-
sauteKarnerénigdlo, telefoneKar-
dlutigdlo telegrafeKarnersut suli-
sinaussunik il. il., kisiénile pingå-
ruteKardluinardlune Kalåtdlit-
nunåne sulivfigssaKarniarnermut.
sordlo kingusingnerussukut ta-
kuneKarsinåusassoK taineKartuti-
gut taima pissauneKartiginera å-
nilånganalångitsungitsutut kalåt-
dlit tungånit issigineKaratarsi-
naungmat, ilåtigut pissutigalugo
kommunit nangminérneruleriar-
tornigssånut ineriartortitsinermut
akornutåusasoralugo åma ilaKar-
poK, sordlo nålagauvfiup sanaor-
tugaisa ingassangmik atortuler-
sorneKarpatdlålernigssånut pissa-
riaKarnera sivnerdlugo.
GTO atautsimut Kalåtdlit-nu-
nåne sujulerssuissoKarfeKångilaK,
kisiåne suliaK avguatårsimavoK
distriktsingeniørinut tatdlimanut
telegrafbestyrerinutdlo ardlaling-
nut il. il. tåuko saniatigut GTO
landshøvdingeKarfingme sujuner-
suissarfeKarpoK.
KGH-ip ingerdlatitauneratut
agsut eKitersimassumik GTO Ka-
låtdlit-nunånut ministeriaKarfing-
me sujulerssuissoKarpoK, GTO-
vdlo Kalåtdlit-nunåne pissortaisa
nangminerssorsinaunerat angni-
keKaoK.
GTO-p direktorateKarfigtut mi-
nisteriame inigssisimanera taigu-
tåinauneruvdlune piviussungine-
ruvoK. — ministeriap onausigssa-
Karnera kigdleKarpon — måssa
pingårnerugaluamik — GTO-p a-
ningaussatigut atugssamågainut
OKausigssaxarnermut pingårtu-
kontorchef Børge Kasmus-
sen, landshøvdingeKarfing-
me, Nungme, suliagssaKar-
poK pingårnerutitdlugo ing-
mikut misigssuissugssatut
ilisimatusartitauvdlune Han-
delshøjskolimit København-
ime, oKalugtuarpordlo „Ka-
låtdlit-nunåta agdlagfigtigut
ingerdlatitauneranik" suju-
nersuteKardlunilo pissarit-
dlisainigssamik.
Børge Rasmussenip suliå,
sule tamanut tusagagssiåu-
nglkaluardlune, agsut tupåt-
dlautigineKarérsimavoK må-
namut „periautsit" issornar-
torsiorpalungnerisigut. ilåti-
gut Mogens Glistrupip
Fremskridtspartip Ituata, na-
lunaerutip ilai nangmineK
isumamisut ilångusimavai, ta-
månalo Børge Rasmussenip
agsut iluarisimångilå.
Børge Rasmussen erKarsar-
simångikaluarpoK suliarisi-
massane tamanut takussag-
ssiarisavdlugo. månale poli-
tikikut aulajangersimassunik
isumalingnit iluaKutiginiapi-
lungneKalerunarmat pitsau-
nerutilersimavå nangmineK
isumane maligdlugit agdlar-
Kigdlugo sarKumersfneKå-
sagpat.
AG KinuteKarsimavoK Børge
Rasmussenimut nalunaeruti-
ne atautsimut eKitdlugo na-
ngeKåtårtunik agdlauserissa-
KarKuvdlugo ardlaleriartunik,
sujugdlerdlo uvdlume sarKu-
miuneKarpoK, sivnerilo uv-
dlune aggersune sarKumeru-
mårput. agdlauserissat sujug-
dlit agdlagfigtigut nunavtine
ingerdlatsinermik imaKarput,
tåukunungalo atassunut. tug-
dlé ingerdlatsinerup suliari-
ssaisa, imalunit sulivfigissai-
sa misigssornerat imarlsa-
vå, tauvalo naggasernexå-
savdlutik sujunersumik pissa-
ritdlisautigssat tungaisigut
„pilårfigssuaK11 pilårfiujung-
naerKuvdlugo.
migdlo grønlandsråde avKutigalu-
go tåussumalo agdlagfeKarfia pi-
lerssårusiornermut pingårneru-
ssumut GTO-p sulinerata naut-
sorssutigissariaKagånut nalerxu-
tungorsarfigalugo. kisiånile tekni-
kip tungåtigut taimatut pilersså-
rusiornerit pingåruteKaKingmata,
GTO-vdlo pilerssårusiorneK sang-
missaralugo, GTO-p såkortussu-
sia ministeriamut imåinåunge-
K30K.
tugdlianik agdlauserissagssax:
imaKartugssauvoK tainexartutut
Kalåtdlit-nunåne agdlagfigtigut
ingerdlatsinermik.
GRØNLANDSK KUNST
OG HUSFLID
Pragtfulde tupilakker af narhval og kaskelottand, fedstensfigurer,
tændstiksetuier, fangstredskaber, sælskindspuder, sælskindstasker,
østgrønlandske masker, kamikker, perlelysestager, uloer, perlekra-
ver, modeller af hundeslæder, konebåde og kajakker. Ulkepilke,
perlehalskæder, spæklamper, dukker, sakseetuier, perleslipse
model Bent Jensen, grønlandsk legetøj samt stort udvalg i grøn-
landske mønter og frimærker.
MØBEL- OG TÆPPEHUSET
Postbox 44 . 3900 Godthåb . Tlf. 2 21 50
-vi har også åbent søndag 14-16.
20