Atuagagdliutit - 02.10.1975, Page 26

årKigssornexartOK: KNAPP-sekretariat, Box 324, 3900 Nuk, tlf. 2 24 22.
nungusåuneKarnerput
nåmaleKaoK a9d'^^:
nalungilarput nunavtine aulisag-
kat isumavdlutaunerussut ani-
ngaussatigutdlo pingåruteKarne-
russut månamut pingasussut o-
KartariaKartoK, tåssalo sårugdlit,
kapisigdlit rejetdlo.
tåuko tamaisa ingmikut Kiviat-
siaruvtigit imatut oKausertalersi-
nauvavut:
sårugdlit naluneKångitsutut u-
kiune aångiutune ardlanalersune
kinguariartortualersimåput, ilåti-
gut sujusingnerussukut aulisapi-
lungneKarsimanermik kinguneri-
ssånik ilåtigutdlo åma imap nig-
dlertinerusimanera patsisauvdlu-
ne.
ICNAF-ip (Atlantikup avang-
narpasigsuane aulisarnermut
kommissionip) nalunaerusiaine
lakunenarsinauvoK imap nunavta
Canadavdlo akornånitup nunav-
tinul Kaningnerussortåne 1964-
lmit 1973 ilångutdlugo, tåssa u-
kiune Kuline, nålagauvfit takor-
nartat Kulit Danmarkip nålagauv-
fia arKanililiutdlugo sårugdligta-
risimagait katitdlugit 2.522.184
Ions. tåukunånga Danmarkip nå-
lagauvfingmiuinit (tåssa åma ilå-
tigut kalåtdlit aulisartuinit) pissa-
rineKarsimåput katitdlugit 589.966
tons, tåssa taimågdlåt 2,3 <l/o siv-
nitsiardlugo. tåukualo ilait amer-
dlaKissut savalingmiormiunit sav-
dlunånitdlo pissausimåsangmata
takuneKarsinaorérpoK inuiångua-
tut napaniarnivtine tungaviutari-
ssavta imap pisussutaisa pingår-
sujugdlermik arigalanermut pi-
ssutaussoK tåssauvoK aulisariut
saviminea Kasigiånguarmiup Karl
Heilmannip pigssåta avangnamu-
kåunera åmalo tåvane aulisarne-
rane sujugdlerme atortuisa åssi-
gingitsut OKåtårneKarneråne pe-
KatauneK. ilångutdlugulo påsini-
arneKarpoK ukioro K’asigiånguane
Ilulissanilo sikugpat Kåumatine
februarime martsimilo periarfig-
ssaKarnersoK aulisartunik motorit
tungaisigut iliniartitsisavdlune.
igdloKarfingne tåukunane mar-
dlungne aulisartunik, fabrikit pi-
ssortåinik åmalo sutigutdlunit au-
lisartunut agtumåssuteKartunik
oKaloKateKarnerme åmalo påsi-
niainerme påsinarpoK agsorujug-
ssuaK pissariaKartineKardlunilo
atorfigssaKartineKartoK kursusi-
mik taimåitumik ingerdlatanar-
nigssaK. tåssame tåvaninivne er-
ssernigsumik påsivara måna, ang-
nertumik angatdlatit motorisa tu-
ngaisigut ikiortigssaisuanenartoK
åmalo sujunersortigssaisuaneKar-
toK. ajoraluartumik ilångutdlugo
påsivara angatdlatinut Avangnå-
nerit ilagissait sårugdlit Kanos i-
langerKardluinarsimatigigivut. i-
malunit avdlatut OKautigalugo Ka-
noK avdlamiunit isumavdlutituav-
tinik nungusåuneKarsimatigissu-
gut.
1974-ime kalåtdlit aulisartuisa
sårugdligtait 7000 tons migssilior-
dlugo amerdlåssuseKarsimåput
1973-imut sanigdliutdlugo 1000
tons migssinginik kinguariardlu-
tik. avdlatut OKautigalugo kalåt-
dlit aulisartuisa sårugdlingnit i-
sertitait 1 åma 2 millioner krunit
akornåne nåkariarsimåput ukiup
atautsip ingerdlanerinåne.
kapisigdlit aningaussarsiorne-
rup tungåtigut isumavdlutig-
ssauvdluartugaluartut nalunångi-
laK angnertOKissumik kigdliler-
suivfigineKarmata. taimailivdlune
åssersutigalugo kalåtdlit aulisar-
tue periarfigssaKartineKångitdlat
sårugdligtigut kinguariautitik ka-
pisilingnik pissaKarnerunermikut
matussutigssarsiniåsavdlugit, tå-
ssa pissarisinaussatik sujumut
kigdlilerigaungmata.
rejet tauva isumavdlutigssau-
ssunit sagdlingoriartoraluarput.
agdlåtdlume nålagkersuinikut
Kutdlersaussut tungånit aulaja-
ngiuneKarérsimagaluarpoK rejer-
niarnikut avåmut noriarnigssaK
anguniagagssatut tapersersorne-
ltåsassoK.
rejerniarnikutdle pissutsit uv-
dlumikut KanoK ipat?
ne iluarsaissarfituaussup aulisar-
tutdlo akornåne suleKatigingniar-
nea ajornartorsiuteKartoK. åmalo
ersserKigpoK K’asigiånguane kisa-
lo Ilulissane iluarsainermut pe-
riarfigssat angnikitsoralångung-
mata, tåssame igdloKarfingne tåu-
kunane angnertunik iluarsaissar-
fenångingmat, åmalume angatdla-
tit nangmingnea tungaisigut peri-
arfigssaKångivigdlune. taimåitu-
mik agsut kigsautiginaraluarpoK
tamåkunatigut piårtumik nåla-
gauvfiup tungånit KanoK iliorto-
KarumårtOK. inuit åssigingitsut
ardlaKaaissut igdloKarfingne tåu-
kunane OKaloKatigisimavdlugit
påsivara aulisartut taorsigagssar-
siniartarfiuvdlo akornåne ataaati-
gingnea amigarpatdlårtoK, åmalo
kæmnereKarfit avautigalugit atå-
ssuteKarneK amigartoK. tåssame
Diskobugtime aulisartut inungmik
angatdlatit atortuisalo tungaisigut
påsisimassalingmik sujunersortig-
ssamik amigauteKardluinarput.
angatdlatit avdlanit pigineKarsi-
magaluartut arsåringnissutausi-
massutdle aulisartunit avdlanit ti-
kalåtdlit pissarissartagait 10.000
tens migssiliordlugit amerdlåssu-
seKarajugtarput, tåukunånga 8.000
tons anguvdlugit sujorna kalig-
fingne timerpasigsunitune, tåssa
Diskobugtime, pissausimavdlutik,
taimalo 2000 tons sivnitsiåinardlu-
git avatåne pissauvdlutik.
norgemiut 5—6000 tons pissari-
ssarsimavail månamut savaling-
micrmiutdlo 1976-imit aulisaler-
sugssanik kilisautisiniarsimåput
Ncrgemit 12.000 tons anguvdlugit
erKavtine pissaKartartugssanik,
patsisiginerarpåtdlo aulisagkat
avdlat kinguariartornerine rejet
akilersinaunerungmata angnertu-
nerussumik sangmissariaKalera-
mikik.
tåuko saniatigut ersserKigsumik
ilisimavarput åma spaniamiut
måna rejerniartarérsut kilisau-
tautimik sule Kavsiunere nalussa-
vut avdlångortiterait nunavta er-
Kåne rejerniartinigssåt sujunerta-
ralugo.
taimatut kalåtdlit rejeutivtinik
angnertusiartuinarmik avdlamiut
autdlarussuinerat ersserKerérsu-
nik mardlungnik ulorianauteKar-
POK.
sujugdlermik takorérparput så-
rugdlingnik KanoK nunguséune-
Karsimatigaluta. Kangaunerussor-
taoK piniagkavta avdlat nungu-
sarneKartarnerånik takussaKarta-
rérsimavugut. arferit nungunga-
jangneKarsimåput natårnatdlo
nungutdluinangajagsimagaluar-
dlutigtaoK. rejeutivta taimatut pi-
nigssåt pingitsortineKåsagpat pi-
årnerpåmik pissagssat kigdliler-
sorneKalernigssåt KNAPP-ip su-
julerssuissunerisa tungånit piu-
massarineKartarérsimassoK piviu-
ssungortariaKarpoK sapingisamik
1976 autdlarnerfigalugo. soruna-
Hans Lynge, motorinik påsisima-
ssaligtut Diskobugtime angalarKå-
mersoK.
guneKartarnerine ajornartorsiut
tåuna åma tåssanipoK, uvangalo
tungivnit taorsigagssarsiniartarfik
åmalo aulisartut kåtuvfiat suju-
nersorumagaluarpåka suleKatigig-
dlutik ajornartorsiutit taima itut
piårtumik KångerniarKuvdlugit.
uvangalo isumaga una aulaja-
ngiusimavara, Diskobugtime auli-
sarnerup nalåne aulisartut ag-
dlagfingmiungitsumik sujunersor-
teKartariaKartut. kisalo aulisartoK
angatdlåmik nutåmik, nutåungit-
sumigdlunit tigusisagpat atortut
tungaisigut påsisimassalingmik
ikiorteKartineKartariaKartoK.
Hans Lynge.
me kalåtdlit aulisartuisa pissari-
sinaussatik tamaisa pissarissåsa-
vait avdlamiutdle tamarmik ing-
mikut sapingisamik angnikitsu-
mik pissagssiniartariaKardlutik.
landsrådip KNAPP suleKatigalu-
go tamåna ukioic måna nåmagsi-
niartariaKarpå.
åipagssånik nunane pisiortor-
tartune rejet nunavtinérsut aki-
gigsårtarsimanerat igdlersornia-
gagssauvoK. aulisartuvta akigssai-
autait angnertoKingmata sapingi-
saK tamåt tunissait akigigsårtini-
artariaKarput. tamatumungalo pi-
ssariaKarpoK tunissaisa nunanut
avdlanut tunerKingneKarnerming-
ne akigigsårsinaunigssåt. månalo
malungnarsilerérsimavoK nunav-
ta rejei tunerKingneKarnermingne
akikitdliartulersimassut.
tamatumane pitsåunginerunerat
matvma kinguline ildngupavut
Carl Egede Fondimit Kinuteuar-
tarnerme KtnulcKaussissarnermilo
tungavigssanik landshøvdingip
nalunaerutai. tåuko åsserpiai ar-
dlalinguåkutårdlugit sinerissame
aulisartut peuatigigfinut agdlag-
feKnrfingmit nagsiuneKarKdmer-
p ut.
KinussissuteKarKussivdlune
nalunaerut.
„Carl Egedep aningaussauteKar-
fia“nit aningaussat tuniuneKarsi-
naussut ingmikortut ardlaKartut
KinussissutigineKarsinaunerat ma-
tumuna nalunaerutigineKarpoK.
aningaussauteKarfiup sujuner-
tarå mékununga ikiorsissuteKar-
nigssaK:
aningaussauteKarfiup sujuner-
tarå ikiorsissarnigssaK inungnut
Kalåtdlit-nunåne najugaKartunut
tåssanilunit najugaKarsimassunut
ukussunut:
1. aulisartut piniartutdlo ajunår-
simassut Kimatåinut,
2. aulisartutut piniartututdlo inu-
tigssarsiornerme maligagssiui-
ssunut,
3. aulisartunut piniartunutdlo u-
torKångortunut,
4. aulisartunut piniartunutdlo i-
nutigssarsiortitdlutik ajoKuser-
tunut,
5. aulisartutut piniartututdlo inu-
tigssarsiornerme maligagssiui-
ssusimassut toKussut erKåissu-
tigssåinut,
6. ingmikut pissutigssaKartitdlugo
aulisartut piniartutdlo, pingår-
tumik inusugtut, aningaussau-
teKarfiup sujulerssuissuisa isu-
måt maligdlugo ikiorserneKar-
sinåuput.
aulisartut piniartututdlo inutig-
ssarsiornerme maligagssiuissunut
(ingmikortoK 2) ikiorsinigssaK a-
merdlanertigut ajorssarnermik tu-
ngaveKartugssåungilaK inungnit-
dlo atausiåkånit KinutigineKarsi-
naunane, taimågdlåtdle tamatu-
mane aulisartut piniartutdlo pe-
Katigigfiat KinussissuteKartug-
ssauvdlune. taimåiportaoK erKåi-
ssutigssiornigssanut ikiorstssute-
KarnigssaK (ingmikortoK 5).
aulisartut piniartutdlo ajunår-
simassut Kimatåinut (ingmikortoK
1), aulisartunut piniartunutdlo u-
torKångortunut (ingmikortoK 3),
aulisartunut piniartunutdlo inu-
tigssarsiortitdlutik ajoKusertunut
(ingmikortoK 4), ingmikutdlo itu-
mik pissutigssaKartitdlugo auli-
sartunut piniartunutdlo avdlanut
ikiorsinigssaK (ingmikortoK 6) i-
nungnit atausiåkånit Kinutigine-
KarsinauvoK. KinuteKautit imersu-
gagssianut agdlangneKartåsåput,
imersugagssiatdlo tåuko kæmne-
reKarfingme piniarneKarsinauv-
dlutik.
KinuteKaut kommunalbestyrelsi-
mut tuniuneKarérsimåsaoK ki-
ngusingnerpåmik 31. december.
patsisaunane avdlamiut nunavta
rejeinik tuniniaileriartornerat
patsisauneruvoK. takussutigssat i-
låtut uparuarneKarsinauvoK Nor-
geme aulisagaerniarfigssuit ilåta
augustime septemberemilo naut-
serssutigingmago 2500 tons pig-
ssarsiarisavdlugit jutdle tikitdlu-
go nunanut avdlanut tunioraru-
ssårsinaussagssane.
taimaingmat kialunit takusinå-
ngutdlarungnarsivå månarpiaK
KanoK iliusenalertortariaKalersoK
aulisarnermik inutigssarsiuteKar-
neK tamarme taimalo kalåtdlit
aulisartuisa tungavigissåt atautsi-
mutdlo issigalugo kalåtdlit inuia-
Katigit napaniarnermingne torKå-
mavigssatuarigatdlagait påmåru-
ssinerssuåkut sipitagtårtineKåså-
ngigpata.
mo.
ingmikortoK 2 åma ingmikortoK
5-ime pineKartunik KinuteKåussi-
nerme skemat imersugagssat a-
torneKåsångitdlat.
„Carl Egedep aningaussauteKar-
fia“nit ikiorsinigssamik KinuteKaut.
aningaussauteKarfik ilåtigut iki-
crsissuteKarsinauvoK aulisartut
piniartutdlo ajunårsimassut Ki-
matåinut, aulisartunut piniartu-
nutdlo utorKångortunut, aulisar-
tunut piniartunutdlo inutigssarsi-
crtitdlutik ajoKusertunut. ingmi-
kut itunik pissutigssaKartitdlugo
aulisartut piniartutdlo, pingårtu-
mik inusugtut, aningaussauteKar-
fiup sujulerssuissuisa isumåt ma-
ligdlugo ikiorserneKarsinåuput:
KinuteKartup anta, atorfia naju-
gålo.
KinuteKartup utorKåussusia:
KinuteKartup kikut pilersugarai?
åipaussup Kitornatdlo arKe ukiui-
lo oicautigerKuneKarput.
KinuteKartup ukiumut isertitai:
KinuteKartup pigissai naligdlit a-
kitsuilo.
åipaussoK Kitornaussutdlo nang-
mingnérdlutik isertitaKartarpat?
isertitaKartarpata tåuko OKauti-
gerKuneKarput.
KinuteKartoK aulisartup piniar-
tuvdlunit ajunårsimassup Kimata-
rigpago OKautigerKuneKarpoK aju-
nårsimassup tåussuma arKa Ka-
ngalo ajunårsimanersoK.
KinuteKartoK inutigssarsiortitdlu-
ne ajoKusersimagpat OKautiger-
KuneKarpoK ajoKusernermut pi-
ssutaussoK Kangalo pisimanersoK.
kommunalbestyrelsip OKauseKau-
tai:
(KinuteKartup atsiornera)
KinuteKåumut ilånguneKésåput
aulisartut piniartutdlo peKatigig-
fiata OKauseKautait, KinuteKautdlo
(åukuninga ilaKartitdlugo nagsiu-
neKåsaoK aningaussauteKarfiup
sujulerssuissuinut c/o Landshøv-
dingen over Grønland, kingusing-
nerpåmik 15. april.
kommunalbestyrelsip OKauseKau-
tainut ilångutdlugo OKautigerKU-
neKarpoK påsissutigssat Kinute-
Kartup taigorsimassai kommunal-
bestyrelsip ugpernarsarsinaune-
rai.
KinuteKaut nagsiuneKartåsaoK
KinuteKarKUSsivdlune nalunaeru-
teKartoKarérångat amerdlanerti-
gut 1. oktober migssåne, kommu-
nalbestyrelsimutdlo tuniuneKarér-
simåsaoK kingusingnerpåmik 31.
december.
aulisarnerme suluner
sortit amigautaoKaut
Avangnånut angalaneK uvdlune 28/8—10/9-1975.
Carl Egede Fondimut
KinuteKartarneK