Atuagagdliutit - 29.01.1976, Qupperneq 10

SULEK’AT
GAS-ip atuagagssiå KåumåmortoK
ukiortåK 1976
inusugtavut
tatigisigik
ukiOK KångiutoK 1975 sulissarto-
Karnerme pingårutilingnik pisi-
masscKarpoK. 1975 autdlartinar-
toK tåssa januarip 9-åne (Kulingi-
luåne) folketingimut Kinersinerme
kåtuvfik kåtusseKatigingnikut Ki-
nigagssångortitseKatausimavoK, o-
KartariaKarpugutdlo angussivdlu-
arsimassugut nauk uvagut nang-
mineK ångutingikaluardluta, tai-
måitoK politike igdlersugarput
nåmagtorssuarnik taisissonardlu-
ne ingerdlarKingmat. taimåitumik
Kinersissorpagssuavut Kutsavigå-
vut.
tamatuma kingornagut tåssa fe-
bruareKallnartoK 19-åne 20-ånilo
„sulissartut kåtuvfiat" atautsi-
mérssuartitsivoK sujulerssuissu-
nigssanik Kinersinertalingmik, ta-
matumavdlo kingunerissånik su-
julerssuissut avdlånguteKalårsi-
måput. atautsimérssuarnermilo
aulajangigkat pingårtut ilagisi-
mavåt landsrådime Kinigagsså-
ngortitsinigssamut tungassut. sor-
dlume ama nalungikivse tamatu-
manisaoK kisame ångusimavdluta.
nauk ardlaKarnerussunik issertit-
sinigssaK pilerinaraluartoK, av-
dlatut åsit ajornaKaoK tugdligsså-
ne såkortunerussariaKarpugut.
1975-ip aussåta ingerdlanerane
ardlaleriardluta isumaKatigingni-
artarsimavugut, tamatumuna nå-
lagauvfik kisiat pinago kisiånile,
nålagauvfik, landsråde, kommu-
nitdlo kåtuvfiat isumaKatigissute-
Karfiginiardlugit. pingåmerutit-
dlugitdlo ånguniarsimassavut tå-
ssa sulissartuinait arnat angutit-
dlo ingmikut iliniagaKartungitsut.
taimåitumik åssiglngitsunik suli-
aKartussut tåuko iléinut angussa-
Kardlualåraluardluta åmale siv-
nerinut angussavut nåmåinartor-
taKaKaut.
taimatutdle sulivfeKarfit åssigl-
ngitsut pingasut atautsikut isu-
maKatiginiarnerine erKumitsumik
pakatsinartumigdlume malugissa-
Karsimavugut; imåikame: naut-
sorssutigisimavarput isumaKatigi-
niagagssavut landsråde, kommu-
nitdlume kåtuvfiat isumaKati-
gingniarnerne peKatautitaKåsa-
Er du medlem af
Grønlands
Arbejder
Sammenslutning
Så husk at købe AG hver
gang, G.A.S. har sin egen
avis i AG.
sulissartut
kåtuvfiåne
ilaussortauvit?
tauva erKaimajuk AG
tamatigut
pisiarissåsagavko,
G.A.S. AG-me nangmineK
avisexarpoK
ssut, soruname OKauseKarsinauv-
dlutigdlo sujunersuteKarsinau-
ssugssanik, tåssame landsråde
kommunitdlo kåtuvfiat sulisso-
Karniarnermingnut tungatitdlugo
akigssautinik G.A.S.-ip isumaKa-
tigissutaisa imarissainik mikigig-
ssaissutOKaungmata ilimasugka-
luaravta Kagfainiarnigssame i-
korfartueKatåusassut, kisiånile
sunauvfa nåmik. tamåna ajusså-
rutigisimaKårput, sulile ajussår-
narneruelrpoK taimatut Kagfaini-
arnivtine tapersiutimininguamig-
dlunit akuliutingeriardlutik Ka-
nigdluinartukut oxalulermata i-
nuit atorfinigtitarumågkatik (a-
torfiliussåtut) tjenestemandiusså-
tut akigssausersortarumårdlugit,
asugOK isumaKatigissutit imari-
ssait åpaseningmata (mikeKing-
mata) (tamåname ilumorpoK) å-
paseKingmatame. kisiånile encu-
méKutigå aitsåt kommunit isuma-
Katigissumut atsiutdlarKåramik i-
sumaKatiglssutaussut akigssauti-
tai Kagfariarsinausimassaraluane
atorumajungnaermagit, kisalo i-
maxa nunavtine atorfigdlit kåtuv-
fiånut isumaKatigissuteKaranilu-
nit akigssautait atorumaneruler-
matigit. naluvarale kommunit isu-
måt maligdlugo tåssausimanersoK,
nangmanatigingneK (solidaritet)-
imik ilåne OKartarnertik tunga-
vigalugo isumåt. kisiåne tåssa tai-
måisimagpat kukussorujugssung-
mat påsissariaKarpåt, taimailiu-
sagpatame ama sule erKumitsu-
liaK anginerulersugssaungmat. tå-
ssungåtaoK ilångutilårdlugo OKau-
tiginiarpara, isumaKatigingniar-
nigssavut pigalugtuarmata OKau-
tigineKartarsimangmat imaxa u-
vaguvtinut tugpatdlersautiginia-
raluardlugo, atorfigdlingoK (tje-
nestemandit) akigssautait unikåt-
dlagtiniarpait uvagut G.A.S.-ime
akigssautivut isumaKatigingniar-
nigssame KagfåtdlarKugaluarner-
mik. tåssagoK akigssautitigut
nangmaKatigingnerusagavta; tå-
ssalugoK (solidaritet), kisiåne tai-
matut erKarsartoK ministeriuga-
luarunilunit kukuvdluinarame,
tåssame oxautsip (solidaritet)
nangmaKatigingnerup isumagi-
nigngmago; akigssautikinerit a-
kigssauteKarnerussunik noKitsi-
ssunigssåt, Smalo uvagut atorfig-
dlit akigssautaisa Kagfangnigssa-
raluinik noKitsisimassut pissutine-
Kåsaguvta tamåna (solidaritet)-
itut nangmaKatigingnertut issigi-
ngitdluinaravtigo. taimåitumik
taimatut OKauserineKartarsima-
ssut asule tungaveKångitsumik o-
Kautsinik atornerdluinertut tug-
patdlersainiaraluarnertutdlo issi-
gåvut. pitsåusagaluaKaordle,
nangmaKatigingneK atordluarsi-
massugpat tåssa akigssauteKarfit
tåukua mardluk tamarmik isu-
mangnaitsunik akiussunutdlo na-
lerKutunik angissuseKalersima-
ssugpata, aitsåt tåssa (solidaritet)-
imik nangmaKatigingnermik o-
Karsinångorsimåsagaluarpugut.
— inusugtortavut peroriartortut
sujunigssamilo isumavdlutigssa-
vut ukiune kingugdlerne amer-
dlavatdlårtune sumiginarsimavat-
dlårpavut, landsrådimut ilaussor-
taK OdåK Olsen, Nungme Ukaliu-
ssap Atuarfiata inerssuane tama-
nut angmassumik katerssutitsi-
nermine atausingornerme janua-
rip 19-iåne pissume, ilåtigut o-
KauseKarpoK. OdåK Olsenilo na-
ngigpoK: — inusugtavut inugtut
inugtaoKatigingnigdlo ingerdlat-
serKigtugssatut perorsarniardlugit
piorsarniardlugitdlo sunik periar-
figssisimavavut? imerniartarfe-
Karput, diskotekeKarput, sungiv-
fingmingne pinguauterssortar-
fingnik sukisaersårtarfeKarput, ti-
merssortarfingnik igdlorssuaKar-
put. tamatuma saniatigut pinguåi-
narfiungitsunik anersåkutaordle
ineriartorfiusinaussunik sunik pe-
riarfigssitdlugitdlo tunisimava-
vut?
— pivfigssångorpoK sungiv-
fingmingne inugtut anersåkutdlo
ilångutdlugutaoK taitsiarniarpa-
ra OKautsip nangmaKatigingnerup
isumå pivdlugo Danmarkime su-
lissartut kåtuvfigssuarmiut Kav-
sérpagssuartigut navsuiaivfigi-
ssarsimangmatigut, ajoraluartu-
migdle åma nangmineK nunavtine
atorniéngivigdlugo, tåssame nang-
maKatigingneK puiguvigdlugo su-
le sulissartutine nunavtinitut å-
nåuniarssuatårtarpai, taimåitumi-
nguna aussaK isumaKatigingniar-
nigssame LO-miunik ilaKaruma-
simångitsugut sule nangmaKati-
gingnerup påsinigssånut iliniarta-
riaKånguatsiarmata.
åma taitsiarniarpara sulivfexar-
fingmut takornartaunerussumut
tåssa Marmorilingmut isumaKati-
gissuteKarsimagavta, åma tama-
tumap nalåne erKumitsualungnik
erKaissagssaKaraluarpoK. tåssame
autdlarKautåne isumaKatigiussa-
vigsimagaluaravta åssigingnik a-
kigssausersuinigssamut. ajoralu-
artumigdle ministeriap-åsit aku-
liuneratigut akornuserneKarsi-
mavdluta.
OKatdlisigingåtsiaréKalugo kisa-
me 1976-ime Højskoligssap sana-
nigsså autdlartinialerpoK 1977-
imilo aussaunerane inersimanig-
sså nautsorssutigineKardlune. tå-
ssunga tungatitdlugo forstande-
rigssamik aulajanginigssaK uper-
nåK måna pisassoK nautsorssuti-
gårput.
naggasiutdlugo oKautigilara po-
litikikutaoK suliniarnerput inger-
dlarKisangmat.
ineriartorfigisinaussåinik tunisav-
dlugit. inusugtut tatiginerussaria-
Karpavut nangmingnerdlo tatigi—
sinaunerånik tunissariaKardlugit.
nålagkersuinikut suliniarnivtine
tikitdluarKuvdlugit ilumortumig-
dlo tungaveKartumik suleKatise-
ralugit suleKatiginiartariaKaler-
pavut. inusugtut nunavtinik su-
junigssame aKutsissugssat nipait
tusarniartariaKarpavut pissaria-
Karf isigutdlo a j OKersutardlugit.
sujugdlerpautitdlugule pissaria-
KarpoK misigisimalersisavdlugit i-
nugtaoKatigit inuiaKatigitdlo ka-
låtdlit akornåne akissugssaoKa-
tauvdlutik inoKataussut. tamatu-
mane pissariaKartitdluinarparput
inusugtut nangmingnérdlutik tai-
matut piumåssutsimik takutitsi-
nigssåt.
OdåK Olsenip pilerssårutigisi-
naussaminik erKartuivdlune ag-
gersunut tusartitsinermine ilåti-
gut OKautigåtaoK sulisitsissut Kav-
dlunåt kalåtdlitdlo ingmikortine-
Kartarnerånut tungassut. — suli-
sordlo uvdloK måna tikitdlugo
iliniartOKartarnermut tungåssute-
Kartut sule nåmaginarserKajå-
ngitdlat, tamatumanisaoK pisso-
Katauvdlune nunavtine mesterit
iliniartuvfiusinaugaluartut suliag-
ssaerukalugtuinarnerat, tamåna-
lume pissutigalugo nangminer-
ssordlutik sulivfiuteKaraluartut
nåkåutornikut matoraleriartor-
mata.
taimåitumik ukiortåme nålag-
kersuissut agsorujugssuaK ki-
mingniarneKartariaKarput, suliag-
ssat ilarpagssue aggersitanik su-
liarineKartartut nangminerssor-
dlutik nunavtine sulivfiutilingnit
tiguneKariartornigssåt anguniar-
dlugo. taimailivdlutame aitsåt nu-
navtine iiiniarfigssaKarniarnig-
ssaK ingerdlatiniarsinauvarput.
nangminerssornigssarput angu-
niagarårput, nangminerssornia-
ruvtalo nangminerssorsinaussari-
Karpugut, nangmineK avdlanik i-
sumavdlusersorata nangmineK sa-
perata nalorninago. sunalunit ta-
muågssaK anginårsimagåine aitsåt
avgordlugo iorartariaKartarpoK,
tamåt atautsikut isinåungikåine.
taimatutaoK nangminerssorniar-
neK angujartusavarput, mianer-
ssordluta tupigkumanata uninar-
dlutalo, isumanarpungalo åma
pitsaunerpåjusassoK anguniagka-
me taimak pingåruteKardluinarti-
gissume imigagssaK akomusersui-
ssorissariaKångikiput.
taimåitumik ikingutit saperase
isumaKaleritse, sulivdluarise! u-
kiortåmilo pivdluaritse.
OdåK Olsen: — inOsugtavut tatigi",
nerussariaKarpavut nangminerdl0
tatigislnaunerånik tunissariaKar'
dlugit.
agssat åssigingitsut sulisitsissunut
avguatårneKartarneråne malung'
nartarpoK sulisitsissut kalåtdli*
ingmikortineKarpatdlårtartut. ta'
matumane patsisaussut ilagissa'
runarpåt sordlo GTO-Karfingmiu-
nik suliagssanik isumaKatiging'
ningniuteKarnerme Kavdlunåt
Kausé kisiåne atordlugit isuma-
KatigingningniartoKartarmat taj'
malo paitsornernik tåkutoKarsi' j
naussardlune. patsisaussartutdle j
ilagåtaoK Kavdlunåt ilisarisima- (
ssatik KavdlunåKatigissatik ilua-
Kutigalugit åmalo nangmingnek
OKautsitik atordlugit isumaKati'
gingningniartarmata kalåtdlinu*
ar.gumangniarfigiuminåitartu-
nik.
— taimåitumik, OdåK Olsen o-
KarpoK, erKarsautigåra sujunerså'
tigisavdlugo kommunine taman®
kommunikårtunik tilsynsrådena-
lernigsså suliagssat sulisitsissunut
åssigingitsunut avguatårneKarne-
rinik nåkutigingnigtugssanik nå-
pertuivdluarnerussumik suliag-
ssersuissarneK ingerdlåneKartar-
Kuvdlugo.
OdåK Olsenip tamanut angma'
ssumik atautsimititsineranut iv'
saK Lars Chemnitzip tusarnårto'
rissaisa mardloriautait sivnerdlU'
git aggerput åmalo peKataussut
nalunaeKutat akunerine pingasU'
ne peKatauvdluardlutik OKatdlise-
Katauvdlutik.
Generalforsamling
Nungme sulissartut peKatigit a-
tausingornerme 23. februar 1976
ilerKUSSumik generalforsamling®'
Kåsåput. sumivfigssaK nalunaer-
Kutardlo Kavsinut igdloKarfiup a-
visia periarfigssatdlo avdlat av-
kutigalugit nalunaerutigineKarU'
mårpoK. generalforsamlingimut o-
Kaluseritiniagkat sujunersutigini'
agkatdlo månamit 19. februar 1976
tikitdlugo sujulerssuissunut tiini'
uneKartarsinåuput.
Kristian Boassen.
ingmfkértaK
nutåK
1975-ip nålernerane sulissartut
kåtuvfiat ingmikortortaKalersi-
mavoK nutåmik, tåssalo sulissar-
tut peKatigigfiat nutåK Narssar-
ssuarme pilersineKarsimavdlune.
autdlarnersautaussumik gene-
ralforsamlingeKarnerme uko SU'
julerssuissugssatut KinerneKarsi-
måput:
formand: Isak Lund
næstformand: Isak Hansen
kasserer: Elias Eliassen
sekretær: Telef Enoksen
2. sekretær: Arxaluk Abeisen
bestyrelsimut ilaussortaK:
Karoline Klausen.
OdåK Olsenip katerssQtitsinerane peKataussut ilait.
10