Atuagagdliutit - 29.04.1976, Blaðsíða 17

AG ingmikut una årKigssugavdlunilo
sarKumersitauvoK Kalåtdlit-nunåta
Landsrådianit sisamångornerme
aprilip 29-ne 1976.
kcmmissione pilersineKarnerme
kingcrnatigut ma; dloriardlune a-
tautsimitarsimavcK, ilåtigut Kø-
benhavnime uvdlune 20.—21. no-
vember 1975, ilåtigutdlo. Kanger-
dlugssuarme uvdlune 12.—13. ja-
nuar 1976.
Kobenhavnime autdlarnersau-
taussumik atautsimlncrme ilauti-
ncKarput kcmmissionip sulinig-
.'■■.‘•åta iluarsartuneKarnera, tåssu-
nga ilautitdlugo kcmmissionip na-
lunaeruteKartarnigs.su åmalc aut-
dlurnersautaussumik tungavigssa-
tigul CKatdlineK kisalo kommissi-
cnip suliagssaisa tugdleringniler-
sorneKarnigssåt. Kangerdlugssu-
arme atautsimincK tåssauvoK su-
liagssanik atautsimissuteKarnek
sujugdleK, tåssane suliagssat er-
ssendgsagaunerussut ardlagdlit
kcmmissionip OKaluserisimavdlu-
git.
Kobenhavnime tungavigssatigut
OKatdlir.eK autdlakåveKarpoK
hjemmestyreudvalgip isumaliu-
tigssissutåta ilåne amalo kommis-
sionip suliagssaisa sussusiåne,
naitsuinarmigdlo oKautigineKå-
saoK, kommissionime danskit i-
laussortaussut neriorssuisimassut,
Kalåtdlit-nunåta hjemmestyre-
Karnerme ama ilimagisinåusagå
uvdlumik’‘ut amerdlatigissunik
nålagaux tapissuteicartarnig-
sså, kisi årr.a pissutåusavdlu-
tik Kai t-nunane inussutig-
ssarsicrnt ae aningnussarsiorni-
kut pissutsit amalo hjemmestyre-
icarnigssap erssencingnerussumik
ilusilerneKarnigsså, takukit kingu-
linitut.
kcmmissionip manamut OKalu-
serisimassai pivdlugit nalunaeru-
teKartoKarsinauvoK ilisimatitsi-
ssutigitigalugo rådmandeKaler-
nigssamut tungassortå ilångune-
KångitsoK landsråde landstyreKa-
lernigssamut tungassumik suju-
nersusiorérsimangmat.
nålagauvfingme pcnatiging-
ncK ama hjemmestyre:
OKautsit, nålagauvfingme peicati-
gingnea åma hjemmestyre, ima-
rissaisa erssei'Kingnerussumik
navsuiarncKarnigssåt sujunertara-
lugo kcmmissicne Statsministeri-
Dette AG Ekstra er redigeret og
udgivet af Grønlands Landsråd,
torsdag den 29. april 1976.
måkununga navsuiåumik pigssar-
siumavdlune, sunik kigdlilissute-
KarnerscK suliagssat sussusiata
måna pivdlugo tungavigissåne,
Kalåtdlit-nunåne hjemmestyre-
KarneK ilusilerscrnenåsassoK „nå-
lagauvfingme peKatigingnerup
kigdligssarissaisa iluåne", amalo
nålagauvfingme peKatigingnerup
kigdligssarissaisa iluåne hjemme-
styreKarneK pilersineKarsinåusa-
nersoic suliagssaKarlingnut tama-
nut. hjemmestyreudvalgip isuma-
liutigssissutåta ilå nåpertordlugo
hjemmcstyreKarnermut nungne-
Kartugssatut kigsautiginenartu-
nut.
statsministeria akissuteKarsima-
vok. OKautsit nålagauvfingme pe-
KatigingneK — imalunit nåla-
gauvfingme atausiuneK — nagsa-
tarissugssaugåt, Kalåtdlit-nunåt
tåssaujuåsasscK Danmarkip nåla-
gauvfiata ilagssavia, amalo oaau-
sigssanartitauneK taimågdlåt nå-
lagauvfingme CKarlugssautitanl-
tuåsasscK. tassa imåipcic, nåla-
gauvfingme peKatigingnerup kig-
dligssarissaisa iluåne hjemmesty-
rcKarnerme ajornåsassoK, nuna
tåuna pissuseKalisassoK nålagauv-
figtut kisime onartugssaussutut
ingmikårdluinalernerme imalunit
penatigissagssamut atåssutei<ar-
nerup pilersincKarneranut atatit-
dlugo, nålagauvfingme kåtuv-
fingmut imalunit nålagauvfeKa-
tigingnermik iluarsartussinermut,
tamatuma nagsatarissugssauvå,
Kalåtdlit-nunåt pivdlugo hjem-
mestyre ingerdlånenarsinaunging-
mat inuit inatsiseKarnerånut tu-
ngassutigut isumaKatigissume, ki-
siåne taimågdlåt nålagauvfiup i-
natsiseKarneranut tungassutigut
danskit inatsisåt atordlugo, tama-
tumuna folketingip piginautitau-
nerme ilå erssei'Kingnerussumik
kigdliligaK hjemmestyremut tu-
niutisavdlugo. taimalo hjemme-
styreKarneK pivdlugo inatsit ig-
dluinåsiortumik folketingimit av-
dlångortincKarsinåungilaK inatsit
nutåK atordlugo, taimåitordle ta-
matumuna akornutigssaKåsanane,
hjemmestyrenarneK pivdlugo i-
natsisip nålagkersuinermut iler-
Kugssanutdlo tungassutigut isu-
maKatiglssutitut isumaKarfigine-
Karnigsså, folketingimit avdlå-
ngortineKartariaKångitsoK Kalåt-
dlit-nunåne sujunigssame hjem-
mestyreKarnerme pissortaKarfit
akuerssiserKårsimatinagit.
nålagauvfingme peKatigingne-
rup atatlnarneKarnerata tungavi-
gisavå, nålagauvfingme OKartug-
ssautitat piginautitaunerata ilåi-
nåta hjemmestyremut nungneKar-
nigsså, åmalc suliagssaKarfit nå-
lagauvfiup ilånut tåssungåinaK
tungassut, kisiåne nålagauvfik ta-
måt atautsimut issigalugo tunga-
ssungitsut imalunit nålagauvfiup
ilainut avdlanut tungassungitsut
kisimik hjemmestyremut nungne-
Karsinaunigssait una suniutigalu-
gc, OKartugssåussuseK inatsisilior-
nermut atortitsinermutdlo tunga-
ssck hjemmestyremit tiguneKå-
savdlune.
hjemmestyreKarneK Savaling-
miunik isumaKatigissutausima-
ssok tungavigalugo suliagssaKar-
fit imåitut nålagauvfingme ataut-
simordlune suliagssatut isumaKar-
figineKåsåput, tåssa imåipoK su-
iiagssat hjemmestyremut ilineKar-
sinåusångitsut, igdluinåsiortumik
aula j angl vfigineKarsinåungitsut
hjemmestyrep pisscrtaKarfinit i-
malunit nålagkersuissunit imalu-
nit nålagauvfingme amalo hjem-
mestyrerne GKartugssautitat akor-
når.e ersserKingnerussumik isu-
maKatigingniarnerup kingornati-
gut:
1. nålagauvfingme n.ålagkersui-
neK, tåssunga ilautitdlugit nå-
lagauvfingme OKartugssautitat
Kutdlerpåt. folketingimut Ki-
nersisinauneK Kinigausinauner-
dlo, nålagauvfiup ilagissåta
folketingime sivnissoKartitau-
nera. erKartussissarnermut tu-
ngassut åma kivtaungissuser-
mik pisinautitaunerit.
2. nålagauvfingme inugtaunermut
tungassut. pas, visa, nålagauv-
fingme ilisarnautit (najugkane
årKigssussinerit ajornartitåu-
ngitdlat).
3 suliagssat nunanut avdlanut tu-
ngassutigut nålagkersuinermut
tungassut (taimåitcK nålagauv-
fingme OKartugssautitat hjem-
mestvreKarnerme cKartugssau-
titanut erssei'Kigsagkanik pigi-
nautitsisinåuput, inuit inatsise-
Karnerånut tungassutigut pi-
ssugssautitsissunik).
4. igdlersornigssaK.
5. nålagauvfiup aningaussainut
tungassut, Nationalbanken, a-
ningaussat påpiarat atulersar-
nerat, oret. ugtutit, OKimailutat
åma aningaussat nalingat.
6. inatsisitigut årKigssussinerit
nalinginaussut pivdlugit inug-
tut pisinautitauneK, ilaKutarig-
tut pisinautitauneK. kingornu-
ssisinauneK åma aningaussanik
nalilingnik pigissaKarsinauti-
tauneK.
7. pitdlaissarnermut tungassut,
parnaerussiveKarfit.
suliagssaKarfit tåuko hjemme-
styremit tiguncKarsinåungikalu-
artut matumunga akornutigssa-
KångilaK, Kalåtdlit-nunåt pivdlu-
go ingmikut itunik inatsisiliornig-
ssamut aulajangersagaliornigssa-
mutdlc, tamatumane Kalåtdlit-
nunåne pissutsit ingmikut itut
pivdlugit pissariaKartut tamarmik
tungavigineKåsavdlutik, kisiåne
— hjemmestyremut sat'Kumiusse-
lérnerup kingornatigut — nåla-
gauvfingme OKartugssautitat au-
lajangersagkanik tåukuninga atu-
lersitsissugssaussariaKarput, aula-
jangersagkat tåuko najugkamut
tungassut pissariaKartitåinit ang-
nerussumik ingmikoruteKarneru-
ssariaitångingmata nålagauvfiup
ilåne avdlame inatsiseKarnermut
tungassuningarnit. kingugdleK
tåuna nutårtåungilaK, kisiåne pi-
ssutsinik piviussunik agdlause-
ringningneruvoK. pissutsit tåuko
atordlugit Kalåtdlit-nunåt pivdlu-
go uvdlumikut inatsisiliortouar-
tarmat.
Savalingmiune hjemmestyre-
Karnerup pilersineKarnigsså piv-
dlugo isumaKatigingniarnerit na-
låne — amalo kingusingnerussu-
kut — tungavigssatigut isumaKa-
tigingneKarsimavoK, inatsisilior-
tarneK amalo aningaussanik a-
kuerssissuteKartarnermut onar-
tugssåussuseK ingmikortineKarsi-
nåungitsut. taimåitumik suliag-
ssaKarfik nangmineK aulajangiv-
figissagssatut tiguneKarångat tu-
ngavigssaK una ilautineKartarsi-
mavoK, aningaussat suliagssaKar-
fingmut tamatumunga atassut ta-
maisa hjemmestyrep åma tigumi-
ssarilisagai.
kisiåne matumunga periarfig-
ssamik angmaissoKarsimavoK, su-
junigssame suliagssat nangmineK
aulajangivfigissagssat pivdlugit
hjemmestyre angnerussumik su-
niuteKarsinauvdlunilo akissug-
rsåussuseKarsinaussoK, suliagssat
nangmineK aulajangivfigissagssat
tåuko aningaussanut avdlanutdlu-
nit tungassut pissutigalugit tigu-
missarineKalersinåungikångata,
tåssa isumaKatigingniarnerup ki-
ngcrnatigut — nålagauvfingme i-
r.atsisiliornerup kigdligssarititaisa
iluåne — hjemmestyremut suli-
agssångortineKorsinaungmat su-
liagssaKarfik taima itOK pivdlugo
aulajangersagkat ersserKingneru-
ssut aulajangerneKarnigssåt åma-
lo suliagssaKarfiup taima itup su-
julerssorneKarnerata tigumineKa-
iernigsså.
nåmagsiniagagssat hjemmesty-
reudvalgip isumaliutigssissume i-
iåne suliagssatut nangmineK au-
iajangivfigissagssatut nungneKar-
tugssatut kigsautigissai pivdlugit
StatsministereKarfik OKauseKar-
poK, måna tikitdlugo periausiu-
ssarsimassoK tungavigalugo ing-
mikortut amerdlar.erssait isuma-
Katauvfigisinauvdlugit, kisiåne i-
sumaliutigssissutip ilåta ingmi-
kortuane 5.2-me ingmikortoK 9-
rmturne pivdlugit. åiparingneK,
mérKat, cKartugssåussuseKarneK.
yngajci'KårsiaKartarneK atitdlo, å-
rna ingmikortoK 10, pinerdlugtu-
liortarnerme inatsisit, tåuko nå-
lagauvfingme OKartugssautitanut
atatinartariaitåsagunarput. taima-
lo inatsisiliortarneK måna tikit-
dlugo pissarnertut ingerdlåneKå-
savdlune Kalåtdlit-nunåt pivdlu-
go ingmikut inatsisitigut, tåuko
ilusilerscrneKartåsavdlutik hjem-
mestyre suleKatigerKigsårdlugo
Kalåtdlit-nunåne pissutsit ingmi-
kut itut pivdlugit pissariaKarti-
tagssat tamarmik nåmagsineKar-
r.igssåt sujunertaralugo.
ingmikortume tåssane ingmi-
kortCK li pivdlugo. nunap iluåne
nicrKutigssiagssat. cKautigineKar-
poK. suliagssaKarfiup tåussuma
ajcrnakusortutut pissuseKarnera
pissutigalugo Savalingmiune
hjemmestyre pivdlugo inatsime
agdlangneKarsimassoK suliagssa-
Karfigtut. nålagauvfiup OKartug-
ssautitaisa åma hjemmestyrep i-
sumanatigingniuteKarfigssåtut
matumunga aulajar.sivingnigssaK
sujcrKutdlugo, tamåha akuerine-
KarsinaunersoK suliagssatut nang-
mineK aulajangivfigissagssatut å-
malo ltanoK angnertutigissumik.
StatsministereKarfik Kalåtdlit-
nunåt pivdlugo hjemmestyreud-
valgip isumaliutigssissutåne oieau-
tigineKartunut isumaKatauvoK, i-
sumaliutigssissut nåpertordlugo
Kalåtdlit-nunåne nunap iluåne a-
tcrtugssiagssat pivdlugit aperKu-
me isumat åssigingitsut isuma-
liutigineKarnigssait åmalc ersser-
Kingnerussumik misigssuinigssat
pissariaKarmata.
nalunångilaK Statsministeriap
isumai sujulinitut, aulajangersag-
kanik Savalingmiune hjemmesty-
reKarnermut atortussunik amalo
tåukununga atatitdlugit misilig-
tagkanik tungaveKartut, angner-
tumik ama aulajangissussugssåu-
sangmata hjemmestyreKarnigssa-
mut Kalåtdlit-nunåt pivdlugo ilu-
silerscrneKartugssamut.
tauvalc Statsministeriap OKau-
serissai tungavigalugit sujuligtai-
ssup pingårnersiordlugit OKauti-
gai suliagssat pivdlugit periausig-
ssat Kalåtdlit-nunåne atorneKar-
sinaussuessat:
Liste A. suliagssat, landsrådip
inatsisiliornermut tungassutigut
tamarmiussumik piginautitauvfi-
galugit tigumissarissagssai, amalo
aningaussartutigssat tamarmiu-
ssut tigumissarilerdlugit.
Liste B. landsrådip tigumissari-
lisavå maligtarissagssanik aulaja-
ngissartutut OKartugssåussuseK
(kisiåne inatsisiliorneK pinago),
åma suliagssat akuleringmik ani-
ngaussalersugkat, imaKalo nåla-
gauvfiup tamarmiussumik ani-
ngaussalersugaisa sujulerssorne-
Kamigssåt.
Liste C. suliagssat tamarmiussu-
mik inatsisiliorfiussartut sujuler-
ssorneKaratdlardlutigdlo aningau-
ssalersorneKaratdlåsåput danskit
nålagauvfingme OKartugssautitåi-
nit.
Liste D. nålagauvfingme suliag-
ssat, tåssa imåipoK suliagssat i-
natsisit tungaviussut maligdlugit
peKatigingnerup atatinarneKar-
r.igssånut pissariaKartussut, åma-
lo hjemmestyreKalisagpat hjem-
mestyremut nungneKarsinåungit-
sut.
tamatuma kingornatigut OKat-
dlinerup takutipå, angnertuneru-
ssutigut isumaKatigingneKartoK,
suliagssat liste A-mitut, tåukuna-
ne landsråde inatsisiliortutut o-
KartugssåussuseKåsavdlune amalo
aningaussartutigssat tamarmiu-
ssut tigumissarilisavdlugit, naler-
Kutisagunångitsul suliagssaKarfit
angnertunerussunik aningaussar-
tutaussariaKartut pivdlugit, tai-
mair.gmatdlo Kalåtdlit-nunåne
hjemmestyreKarnerup ukiune ar-
dlalingne tungaviginerussariaKå-
savdlugit suliagssat, najorKutag-
ssat liste B-me taineKarsimassut
nåpertordlugit nungneKartugssat.
kisalo kommissionip OKatdlisi-
gisimavå, KanoK perKigsårtigissu-
mik påsineKåsanersoK, inatsisili-
ornerme OKartugssåussuseKarne-
rup amalo aningaussanut tunga-
ssutigut akissugssåussutsip tamar-
miussup ingmingnut ataKatiging-
nigssåt. tåssa ikåriarnerme pe-
riautsit åssigingitsut erKarsautigi-
neKarsinaungmata, uvdlumikutut
nålagauvfiup aningaussautaisa a-
torneKarneråne nålagauvfiup tor-
Kåinartumik nåkutigdlinerani-
ngarnit tamanut tunganerussumik
piginautitaunermut inatsisine
tåukunane imalunit imaKa hjem-
mestyre pivdlugo inatsisingortug-
ssame. OKatdlinerit tåuko atautsi-
minigssane nangineKartugssåuput.
kisalo danskit ilaussortat ilånit
åma OKautigineKarpoK, hjemme-
stvreKarnigssaK måna pivdlugo a-
perKutaunaviångitsoK, nåmagsi-
niagagssat sut hjemmestyreKar-
nerup tamatuma ingminut nung-
neKartugssatut kigsautiginerai. a-
kerdlianigdle åma nålagauvfing-
me OKartugssautitat periarfigssa-
KartariaKarput nåmagsiniagagssa-
nik hjemmestyremut tuniussinig-
ssamut, amalo nåmagsiniagagssat
tåuko tiguneKarnigssånut hjem-
mestyre pissugssautitåusaoK.
Radiofoni pivdlugo
hjemmestyreKarneK:
hjemmestyrekommissionip aut-
dlarnersautaussumik atautsimine-
rane isumaKatigissutigineKarpoK,
r.utårsiagssaKartitsineK amalo ra-
diofoni Kalåtdlit-nunåne hjem-
mestyremut nutagssarKigsussut,
tåssaungmata inungnut suniniutit
Kalåtdlit-nunåne uvdluinarne Ki-
tiussorujugssuarmik * inigssisima-
ssut, tåukulo nåmagsiniagagssara-
lugo erKartugagssanik ilisimatitsi-
ssutinigdlo tamanut tungassunik
tusardliussaKartarnigssaK inuia-
Katigit månåkut pissariaKartitait
nåpertordlugit. kisalo tåssåuput
ir.uiaKatigingne suliagssaKarfit
ersserKigdluinartumik angnertu-
ssusigdlit, taimaingmatdlo ajor-
(Kup. tugd/iane nangisaoK)
hjemmestyre
pivdlugo
nalunaerut
hjemmestyrimik atautsirmtitat suliånik nalunaerutip
ivsaK landsrådip atautsiminerane sarKumiuneKartup
tigulårivfigineKarnera
amut .sågfigingnissutCKarsimavoK
17