Atuagagdliutit - 29.04.1976, Qupperneq 18

hjemmestyre...
I Kup. sujulianit nangitaK)
nåsanane radiofonip atorneKar-
nigsså inuiaKatigingne suliagssa-
Karfingmut nunamut tamarmiu-
ssumut pissusilingmut hjemme-
styremut nungneKartugssamut å-
ssigissagssatut.
kommissionip OKaluseringning-
nere ingerdlåneKarput tungaviga-
lugit Kalåtdlit-nunåne radioKar-
nermik iluarsartussinermut måna
atortussumut navsuiaut, Kalåt-
dlit-nunåne fjernsyne pivdlugo
pilerssårutit sareumersimassut, å-
malo Kalåtdlit-nunåne rådiukut
fjernsynikutdlo sulineK pivdlugo
inatsisigssamut migssingersut tu-
ngavigalugo. kisalo sujunersutit
mardlugsuit avatånérsut sarKii-
mersimåput.
Kalåtdlit-nunåne rådiumik
fjernsynimigdlo iluarsartussine-
rup landsrådimut nungneKarnig-
ssåne sianigissagssauvdluinartoK
tåssauvoK, rådiukut siaruaissar-
nermut landsråde akissugssåussu-
seKalisangmat, tamatumungalo
peKaligititdlugit Kåumarsainerme
atortorissat tamanortunigssåt
nangminérnigssåtdlo sapingisamik
angnertumik isumangnaitdlisar-
neKåsavdlutik.
suliagssaKarfingme tamatumane
Kalåtdlit-nunåt pivdlugo hjem-
mestyreKarnerme — hjemmesty-
reKarnermik inatsisip atortuler-
nigsså sujorKutdlugo — sujugdler-
mik ilautineKartariaKarpoK Ka-
låtdlit-nunåta rådiua pivdlugo i-
natsit, åipagssånigdlo landsrådip
ilerKcrerKussai suleriausigssaK
pivdlugo ministeriap suliarisima-
ssånut måna atortussumut naler-
Kutut imalunit taorsissussut, pi-
r.gajugssånigdlo radiofonip pissor-
tå pivdlugo perKtissut.
Kalåtdlit-nunåta rådiua pivdlu-
go inatsime aulajangersagkat pi-
ngårnerssåtut Kalåtdlit-nunåta
landsrådia kisermaussissussarici-
Karpox Kalåtdlit-nunåta nangmi-
neK iluane rådiukut fjernsynikut-
dlo siaruaissarnermut åmalo au-
lajangerdlugo, kisermåussineK
tåuna imatut atorneitåsassoK, pi-
ngårtineKåsavdlutik nalunaerute-
Kartarnermut oKauseKarsinauner-
mutdlo tungassutigut kivfåungi-
ssuseKarnigssamut tungassut, tai-
måtaoK sapingisamik angnertu-
mik tamanut tungatitsirtigssaK i-
sumangnaitdlisarneKåsavdlune.
tamatumunga peKatigititdlugo er-
sserKigsartariaKarpoK, suliagssa-
Karfingme tamatumane landsradip
kiserméussissugssaunera inger-
dlåneKåsassoK Kalåtdlit-nunåta
rådiua avKutigalugo.
ingmikortutut tugdlertut inatsit
tungavigssaKartitsissariaKarpoK,
Kalåtdlit-nunåta landsrådia kom-
munalbestyrelsit tungåssuteKartut
isumasiorérdlugit akuerssissute-
Karsinauvdlune najugkane, priva-
timik imalunit pissortatigut su-
liaKarfingnut najugkane avKusig-
kanik imaKalunit åma avKuteKå-
ngitsumik autdlakåtitsinerit suju-
lerssornigssånut patsisigssat er-
sseridngnerussumik aulajanger-
neKarsimassut atordlugit.
pingajugssånik aulajangerne-
KartariaKarpoK, Grønlands tek-
niske Organisationip radiofoni-
stationit imaKalo åma fjernsyn-
stationit teknikimut tungassutigut
ingerdlatitaunerat isumagisagå,
stationit tåuko pissariaKartung-
mata Kalåtdlit-nunåta rådiuata
nangmineK autdlakåtitaisa inger-
dlaterKingneKarnigssånut, tåssa-
me radiofonistationinik Kalåtdlit-
nunåta rådiuata atortagaisa inger-
dlatitaunerat aserfatdlagtailine-
Karneratdlo GTO-ip måna tikit-
dlugo isumagisimangmago, åmalo
Kalåtdlit-nunåta kimut sineriåne
UHF-radiokæde nutåK GTO-ip
åma ingerdlataringmago.
sisamagssånik inatsit aulaja-
ngersagkanik imaKartariaKarpoK
Kalåtdlit-nunåne rådiumik fjern-
synimigdlo suliagssaKarfingme pi-
ssortatigut sulinerup aningaussa-
lersorneKarnigsså pivdlugo, tama-
tumungalo atatitdlugo matumu-
nga tungavigssaK åma aulajanger-
neKartariaKarpoK, Kalåtdlit-nunå-
ta landsrådiata taimåisagpat Ka-
låtdlit-nunåne nålaorutinut fjern-
synikutdlo issigingnårtarnermut
akiliuteKarneK atulersisinåusagå.
kisalo sujunertamut nalerKuti-
saoK inatsime ersserKigsarneKar-
pat, Kalåtdlit-nunåta rådiua tå-
sseussok pissortatigut pissortaKar-
fik nangminerssortoK, tauvalo
nailisagkamik pissusilingmik au-
lajangerneKåsavdlutik pissorta-
Karfiup åndgssussauneranut nå-
magsiniagagssainutdlo tungavig-
ssat. tåukununga ilautitdlugo au-
lajangerneKartariaKarpoK, pissor-
tanarfik sujulerssorneKåsassoK
radiostyrelsimit, nalerKiitumik ta-
manortumik ilaussortautitaling-
mit.
tamatumunga peKatigititdlugo
inatsime matumunga tungavig-
ssaKartariaKarpoK, Kalåtdlit-nu-
nåta rådiuata aKungneKarnera
pivdlugo aulajangersagkat ersser-
Kingnerussut Kalåtdlit-nunåta
landsrådianit aulajangerneKåsa-
ssut.
hjemmestyremut nugsinigssame
nautsorssutigineKarpoK, radiofo-
nip igdlorssuartåta agdlilerneKar-
nera autdlarnerneKarsimassoK nå-
lagauvfingmit aningaussalersor-
ncKåsassoK, tamatumalo kingorna
ukiune aggersune suliagssaKar-
fingme tåssane sar.aortugagssanut
aningaussartutigssat amerdlane-
russut taimågdlåt pissariaKalisa-
ssok, Kalåtdlit-nunåne pissortati-
gurtumik fjernsvneKarneK piv-
dlugo aulajangineKåsagpat.
rådiup ingerdlatitaunerata nå-
lagauvfiup aningaussat atortitag-
ssat pivdlugit inatsiså uvdlumi-
kut 12—13 miil. kruninik naner-
dlc kommissionime oKaluserine-
KarumårpoK, sujunigssame ani-
ngaussalersuissarnigssap nalerKU-
r.erpåmik KanoK iluarsartuneKar-
nigsså erKarsautigineKarsinau-
SSCK.
danskit ilausscrtat tungånit er-
sserKigsumik CKautigineKarpoK,
kalåtdlit tungånit måna pivdlugo
sarKumiussinigssaK kigsautigine-
KartcK, radiofoni pivdlugo inissu-
taussumik iluarsartussinigssaK
KanoK issikcKåsasscK, kisiåne å-
ma CKatdlinernit påsinarpoK, i-
lausscrtat tamarmik atautsimut
issigalugo åssigissagssaK taineKa-
rérsoK isumaKatauvfigisinaugåt.
sujunigssame radiofonistyrelsip
ilausscrtalersugaunigsså pivdlugo
sivisunerussumik OKatdlineKar-
poK. tåssånga påsinardlune sia-
nigissariaKartoK radicfonistyrel-
sip angnertuvatdlålinginigsså ka-
terssornigsså ajornarsisavdlune,
igdluatungåtigutdle åma isumagi-
ssariaKarpcK sivnissuvdluartumik
radiofonistyrelseKarnigssaK. kisa-
lo mianersscrKussutigineKarpoK
sujunigssame radiostyrelsime nå-
lagkersuinermut tungassutigut
malungnauteKartitsivatdlångi-
nigssaK, tamatumungalo atatitdlu-
git Danmarkime misiligtagkat
pitsåungitsut erKaisitsissutigine-
Karput. igdluatungåtigutdle åma
ilausscrtanit ersserKigsumik o-
KautigineirarpcK sianigissariaKar-
toK radiofonistyrelsip „kulturikut
kussanarpatdlårtungortineKångi-
nigsså", tåssame pingårtorujug-
ssungmat, inuinaup nålaortartup
åmalc inuit inuiaKatigingne i-
nungnut atautsimortunut amer-
dlasunut sivnissussut åma sivni-
ssutitaKarnigssait.
sujunigssame radiofonimik ilu-
arsartussinigssamut migssiliutip
suliarineKarnigssånut underud-
valge pilersineKarpoK ilaussor-
taKartoK landsrådip forretnings-
udvalgianit åma radiofonime pi-
ssortamit Finn Lyngemit. under-
udvalgip OKatdlisigissagssatut o-
Kauserissai atautsiminigssame su-
jugdlerme hjemmestyrekommissi-
onime OKaluserineKarumårput.
Kalatdlit-nunane atuarfe-
Karfit pivdlugit hjemme-
styreKarnigssaK:
hjemmestyrekommissionip ataut-
siminerane sujugdlerme novem-
berime 1975 kommissionip 1975-
ime ukiåkut atautsiminerme
landsrådip atuarfit pivdlugit o-
Katdlinera nåpertordlugo akuer-
ssissutigå, Kalåtdlit-nunåne atu-
arfeKarfit pivdlugit hjemmestyre-
icalernigssamut sujunersut sulia-
rineKåsassoK. Kalåtdlit-nunåne a-
tuarfeKarfit KinerneKarmata må-
na tungavigalugo tamåna issigi-
ssariaKarpoK, tåssane ilåtigut su-
liagssaKarfeKarmat, hjemmestyre-
Karnerme åssigissagssap nagsata-
Karsinauneranik piginautitaune-
rup nålagauvfingme OKartugssau-
litanit nungneKarnigssånut hjem-
mestyrerne OKartugssautitanut Ki-
tiussunut, kisiåne Kalåtdlit-nunå-
ne kommuninut. kisalo Kalåtdlit-
nunåne atuarfeKarfit hjemmesty-
remut nutagssaridgput, pissutiga-
lugo atuarfik uvdluinarne inu-
nerme taima Kitiutigissumik inig-
ssisimangmat, åmalo pissutigalu-
go nuname inugtaussut tamar-
dluinangajangmik KanoK itumig-
dlunit atuarfingmut agtumåssu-
teKarmata.
kommissionip CKatdlinerisa na-
ngerKingnere ingerdlåneKarput
Kalåtdlit-nunåne uvdlumikut a-
tuarfeKarfit agdleuserineKarnerat
tungavigalugo. åmalo atuarfit su-
junigssame aningaussalersorne-
Karnigssånik OKatdlisigissagssatut
OKauserissat tungavigalugit.
sordlo ilisimaneKarisassoK, Ka-
låtdlit-r.unåne atuarfeKarfit
landsrådime ardlaleriaKissumik o-
KatdlisigineKartarsimåput, taimå-
taoK atuarfeKarfit angnertumik
OKaluserineKarsimavdlutik Kalåt-
dlit-nunåne sujunigssame nang-
magagssat nåmagsiniagagssatdlo
avguatårneKarnigssåt pivdlugo
udvalgimit isumaliutigssissume.
kisalo taineKartariaKarpoK, atuar-
fiup anguniagagsså, sussusia ima-
rissagssålo pivdlugit landsrådip
ukiåkut atautsiminerme atuar-
fingnik inatsisigssamut nutåmut
migssiliut skcledirekticnimit su-
liarineKarsimasscK akuerssissuti-
gisimangmago, taimåitoK imatut,
iandsrade skoleudvalgimik piler-
sitsisimavdlune sujunertaK piv-
dlugo paragrafip ilusilersorneKar-
nigssånut åmalo inatsisigssap er-
sserKingnerussumik misigssuatår-
nigssånut, uvdlcrmut OKaluseri-
ssagssane ir.gmikortup 1976-ime
landsrådip upernagssåkut atautsi-
minerane CKaluserineKarKingnig-
sså sujunertaralugo.
pissusigssamisårtugssatut oKat-
dlisigissagssat suliarineKarsima-
ssut isumaliutigssissume taineKa-
rérsume autdlåveKarput.
aKutsinigssaK pivdlugo autdlar-
Kausiutaussumik ersserKigsarne-
KarpoK, atuarfeKarfingnik suliag-
ssaKarfingme hjemmestyrep atu-
lersineKarnigssåta pingårutigsså
pingårnerpåK tåssaussoK, atuar-
l'iup sussusigsså, sujunertå imari-
ssagssålc sujunigssame landsrådi-
mit aulajangerneKartåsangmata
folketingimit pinatik. atuarfeKar-
fingnik autdlarnersautaussumik
CKatdlisigingningnermine hjem-
mestyrekommissionip sianigerKo-
rérsimavå, kommissionime kig-
sautigineKångitsoK atuarfiup su-
ssusigssåta, sujunertåta imari-
ssagssåtalo itir.erussumik oKalu-
serineKarnigssåt, isumaKartoKar-
mat tåuko aulajangerneKartaria-
Kartut landsrådip kigsautigissai
ersserKingnerussumik OKauserta-
lersorneKarsimassut tungavigalu-
git, tåssa imåipoK landsrådip iler-
KorerKussåtigut.
atuarfiup årKigssuneKarnera
pivdlugo hjemmestyreKarnerup
nalåne årKigssussinigssat pingår-
nerit mardluk tungavigssamikut
åssigingitsut ardlåt Kinigagssåu-
saoK.
sujugdlermik taissariaKarpoK
nuna tamåkerdlugo atuarfeKar-
nigssaK, tåssa imåipoK nålagauv-
fiup atuarfiutåta uvdlumikut ata-
ssup nanginarneKarnigsså, taima-
lo nålagauvfiup måna tikitdlugo
pingåruteKarnera landsrådimit i-
ngerdlatarineKalisavdlune.
periarfigssaK avdla tåssauvoK,
nangmagagssat nåmagsiniagag-
ssatdlo avguatårneKarnigssånik
udvalgip isumaliutigssissutå nå-
pertordlugo najugkane atuarfe-
Karfit kommuninut nungneKar-
nigssåt, kisiåne landsråde akissug-
ssåussuseKartitdlugo maligtari-
ssagssat tamanut atortussut aula-
jangerneKarnigssunut åmalo Ka-
låtdlit-nunåne atuarfit Kitiussu-
mik sujulersscrneKarnigssånut,
najugkane atuarfeKarfingnik il. il.
nåkutigdlinerup ingerdlåneKar-
nigssånut. kisalo oKatdlisigissag-
ssat matumunga navsuiåumik i-
maKarput, sujunigssame skoledi-
rekticne KanoK ilausscrtalersor-
neKarsinåusassoK, najugkane ud-
valgit atautsimititatdlo KanoK i-
lausscrtalersorneKarsinéusassoK,
najugkane udvalgit atautsimititat-
dlo KanoK ilaussortalersorneKar-
tariaKarnersut (landsrådip ukiå-
kut atautsiminerme akuerssinera
nåpertordlugo) åmalo una pivdlu-
go nalunaerssut, KanoK iliordlunc
nalci'Kunerpåmik atuarfeKarfing-
ne suliagssat åssigingitsut lands-
radip kommunitdlo akornåne av-
guatårneKåsanersut. kingugdleK
pivdlugo isumaKatigingneKårpoK,
atuarfeKarfit pivdlugit akissug-
ssåussuseK najugkane OKartug-
ssautitanut angnertumik tungati-
neKaraluarpatdlunit suliagssat i-
laKarput Kitiussunit taimågdlåt
nåmagsinoKarsinaussunik. taima-
lo tamåna atusaoK atuarfingnut
Kalåtdlit-nunåne kommunitigut
ingmikårtortalersuinerup avatå-
nitunut, kollegiet åma atuarfit ne-
rissaKarfigitigissat ingerdlatitau-
nerånut, sujunersortitut suliner-
nut åssigingitsunut åmalo atuar-
tut tarninginut tungassunik påsi-
simassaKardluartut sujunersui-
ssussumik sulinerånut åmalo il i -
niutit atuarfingmilo atortugssat
suliarineranut. kisalo OKartug-
ssautitat Kitiussut numagsiniagag-
ssåt pingårtOK tåssauvoK nåkuti-
gisavdlugo, atuarfiup sujunertå,
sussusia imarissålo il. il. pivdlugit
landsradip ilerKcrerKussaisa na-
jugkane OKartugssautitanit male-
ruarneKarnigssait.
hjemmestyrekommissionime o-
KatdlisigineKarnerpauvoK, atuar-
i'ik tåssåusanersoK nunamut ta-
marmut tur.gatitaK imalunit
kcmmunime atuarfik. taimåitoK
OKartugssåussutsitik pingårute-
Kartut ardlagdlit OKartugssauti-
tanut Kitiussunut tungatineKar-
dlutik. kalåtdlinit ilaussortanit
mardlugsungnit agsorssuaK pi-
ngårtineKarpoK sujunigssame Ka-
låtdlit-nunåne atuarfik nunamut
tamarmut tungassusassoK, tåssa
tamatumuna pitsaunerpåmik isu-
mangnaitdlisarneKarsinaungmat
månåkut pissutsinit erKigsisima-
nartumik ikåriarnigssaK, åmalo a-
tuarfeKarfit suniuteKardluarner-
påmik aKungneKarnerat angune-
Kåsavdlune atuartut atuartitaune-
rånut iluaKutigssamik. kalåtdlit
ilaussortat avdlat åmalo danskit
ilaussortat pingårtipåt atuarfik,
tåssane akissugssåussuseK pingår-
tumik najugkame inigssineKåsav-
dlune, kisiåne imatut, OKartug-
ssautitat Kitiussut OKartugssåu-
ssutsinik il. il. ataKatigigsitsissu-
ssunik pissariaKartunik tiguming-
nigtusavdlutik. kommissionip a-
tautsiminerine aperKumut tama-
tumunga inissutaussumik isumer-
neK anguneKångilaK, kisiåne isu-
mat åssigingitsut akornåne ang-
nertumik KanigdleriarneKarpoK,
tåssa atuarfingmut nuna tamå-
kerdlugo tungatitamut isumaKa-
taussut åma pingårtitorujugssung-
måssuk, atuarfiup aKungneKarne-
rane angajorKåt suniuteKarnig-
ssåta isumangnaitdlisarneKarnig-
sså, tamatumunga atatitdlugo å-
ma taissariaKarpoK, pingårnerpå-
jungitsoK tåssåusagpat atuarfik
nunamut tamarmut tungassoK i-
malunit kommunime atuarfik, pi-
ngårnerpaussordle unaussoK, su-
liat åssigingitsut atuarfeKarfing-
nut atassut tungatineKarnigssait
OKartugssautitanut namagsinia-
gagssanik taimåitunik nåmagsing-
r.ingniarnigssamut Kaningnerpau-
ssunut.
aningaussalersuinigssaK pivdlu-
go pissutaussorujugssusaoK, tå-
ssåusanersoK atuarfik nunamut
tamarmut tungatitaK, tåssa imåi-
poK, aningaussanik akuerssissute-
KarlarneK pivdlugo månåkut pe-
riauseK nanginarneKåsavdlune i-
matut, Kalåtdlit-nunånut mini-
stercKarfik taorserneKåsavdlune
landsrådimit åmalo landsradip
skoledirektionianit. kisalo ani-
ngaussalersuinigssaK pivdlugo i-
suma nalinginaussoK unauvoK, a-
tuatfeKarfit angncrtuvatdlårtut
Kalåtdlit-nunåne iluaKutigssiau-
sinaussunit aningaussalersorne-
karsinåusanatik, imaKa skoledi-
rekticne kisiat pinago, kisiåne a-
ningaussalersuineK ingerdlåne-
KartariaKartoK danskit nålagauv-
fiånit tapissutiligut, åmalo tapi-
ssutii tåuko autdlarKautåne aula-
jangerneKarsinåusavdlutik ani-
ngaussanut, atuarfeKarfit hjem-
mest yreKarnigssamut nungneKar-
neratigut nålagauvfiup sipågag-
ssainut.
Kalåtdlit-nunåne atuarfeKarfit
pivdlugit inatsisikut ilei'KorerKU-
ssatigutdlo tungavigssaK KanoK
ikumårnersoK uulajangersimassu-
mik oKauscKarfigisavdlugo sule
piårpatdlarpoK. perKautåne hjem-
mestyrekommissionime isuma u-
naugaluarpoK, atuarfeKarfit tå-
ssåusassut åssigissagssat naleri<u-
tut imaKa piviussungortineKarsi-
naussut hjemmestyrcKarnermik
iluarsartussinerup piviussup atu-
lersine'ca: nigsså sujorKutdlugo.
taimåitoK hjemmestyrekommissi-
onime ilausscrtat mardlugsuit er-
ssersisimavåt isumaKardlutik, su-
junigssame atuarfingnik iluarsar-
tussinigssap ilusilerscrneKarnera-
nut atatitdlugo sulineK ima pissa-
riutigalunilo suliaKarnartigissug-
ssaussck, hjemmestyrcKalerner-
mut atatitdlugo piårnerpåmik a-
tortineKarnigsså ilimagineKarsi-
nauvdlune.
tauvalo hjemmestyrekommissi-
onime sulinerup ingerdlaterKing-
neKarnera tåssåusaoK piginauti-
tauneK pivdlugo inatsisigssap, fol-
ketingimit akuerineKartugssap,
suliarineKarnigsså, tåssanilo tai-
neKåsavdlutik Kalåtdlit-nunåne
atuarfeKarfingnut piumassarissat
pingårnerit ilait, åmalo atuarfiup
ai<ungneKarnigsså åmalo atuar-
fiup sujunertå, sussusia imarisså-
lo pivdlugit landsrådip ilerKorer-
Kussagssåta suliarineKarnigssånut
tungavigssarsinigssaK. kisalo
hjemmestyrekommissionip suliag-
ssarisavå aningaussalersuinigssaK
pivdlugo iluarsartussinermik na-
lei'KUtum'k navssårnigssan, ama-
lo OKatdlisimaneK tungavigalugo
pissusigssamisusaoK sujunersute-
Kåsavdlune Kinigagssausinaussu-
nik imåitunik — ilåtigut aningau-
ssanik akuerssissuteKartarnermut
periautsip uvdlumikut atortussup
nanginarneKarnigsså, ilåtigutdlo
periauseK, tåuna nåpertordlugo
tapissutit tuniuneKartåsavdlutik
najorKutagssat nåpertuivdluartut
nåpertordlugit kisalo akulering-
mik periauseKarneK, tåuna nå-
pertordlugo tapissutit tuniuneKar-
tåsavdlutik najorKutagssat nåper-
tuivdluartut nåpertordlugit, ki-
siåne imatut, tåuko saniatigut ani-
ngaussat nalerKiitumik amerdlå-
ssusigdlit atugagssångortineKå-
savdlufik matuma isumangnait-
dlisarneKarnigssånut, åma aju-
ngitsumik iliniartitsineKarsinåu-
savdlune kommune nunaKarfig-
tarpagssualingne åmalo iliniar-
titsinermut tungassut pitsångor-
sagkat atulersineKarnigssånut su-
liagssaKarfingne sumissutsimut
tungassutigut imalunit suliagssa-
nut aulajangersimassunut tunga-
ssutigut sumiginagausimassune.
18