Atuagagdliutit - 29.04.1976, Side 26

atuartartut agdlagait . læserne skriver . atuartartut agdlagait . læserne skriver . atuartartut agdlagait . læserne skriver . atuartar
nangminigssarsiorneruvoK
sordlo landsrådip atautsiminera-
nik malingnaussartugut tamavta
nalungikiput tatdlimångornerme
aprilip 2-åne tugtuniartarneK o-
KaluserineKartoK, tamatumalo ki-
ngornagut, ilimanaréramime, må-
lacrtoKardlualerérdlune.
uvangåtaoK målaortunut ilaor-
Kuniarpunga, imåingitsoK tusa-
Kuinardlunga. kisiåniliuna isuma-
Karama pissutsit erKartorneKartut
tåukunånga ilisimaneruvdlugit i-
laorKuniartunga. tåssa ukiut 24
kingugdlit tugtut plssusait malig-
tarisimavåka, aussat tamardlui-
naisa, pivfigssame sivikikaluame,
åmalume ukiune kingugdlerne u-
kiunerane, tugtoKarfit alåkartua-
lersimagavkit. taimaingmat uki-
orpålukasingne tåukunane tugtut
tungaisigut påsisimassåka ang-
nertulålersimavdlutik, sordlutaoK
piniartut avdlat taimatut OKaru-
måsassut. taimaingmat landsrådip
upernåK måna atautsimlnermine
aulajangersainera tamåkissumik
isumaKatigingitdluinarpara, pat-
sisigalugo uvdlumikut nunavta
Kiterpasigsortåne tupingnartumik
tugtorpagssuit amerdliartupilortut
malugissaravkit. sujunigssame
taimatut amerdliartuinåsagunik i-
luaKutigssarlngingmåssuk. sordlo
månåkut takusinaulerérigput tug-
torpagssuit saloKalutik inuniapi-
lortut. tamatumunga patsisausso-
rissarpara nerissagssanik amiki-
sålersoralugit åmalo amerdlaner-
mik erKigsivdlutik uningaorsinau-
jungnaerdlutik. sordlo takussar-
tagkåka maligdlugit sinerissavta
ilåne kujasingnerussume tugtut
imatorssuaK amerdlångitdlat,
nauk takugssaugaluaKalutik. tå-
ssanilo tugtut Nup emånisut sa-
lugtigingitdlat. tamatumunga pat-
sisaunerpauvoK amerdlasorssuna-
tik nerissagssat ingmingnut nå-
magtut najormatigik.
taimaingmat sujuline erKartug-
kéka tungavigalugit isumaKarpu-
nga sinerissavta Kereane tugtut
uvdlumikutut agtigissumik igdler-
susavdlugit pissariaerutoK. tamå-
na ima påsemungilara piniagag-
ssanik atuipilungnigssaK nungu-
sainigssardlunit igdlersorika. tai-
måingivigpoK! kisiåniliuna ersser-
siniåinariga uvanga isumaKarama
tugtut uvdlumikutut agtigissumik
igdlersuinåsagåine umassunut
tåukununga iluaKutaunane ajoKu-
tauginaratarsinaussoK.
taimaingmat landsrådip oKat-
dlinerata inemera agsorssuaK pa-
katsissutigåra erssiutautitdlugulo
råde tåuna KanoK nangminigssar-
siortigissoK. åmalo tåingitsorsi-
nåungilara inutigssarsiutiginago
tugtuniartartut måtuneKarnerat.
tamatumane oKarsinauvunga tu-
ngavaitigut isumaKatigigaluardlu-
go måtussivingnigssardle akerdle-
Briller
issarussat
Skriv til os, og vi sender omgående farvefotos af de sidste
nye brillestel. I vor Grønlandsafdeling er vi i stand til at ekspe-
dere ordrene omgående. Vi giver 10 pct. rabat..
Optica
Østerport 7430 Ikast
kalåtdlisut
agdlagsmauvuse
- Et RIGTIGT F0^S
{fe TILBUD
Minolta
SR-T 1<»h

24x361 format.
Med original MC-Bokkor
2 0/50rnm op^
udskiftelig
gennem objektivet.
Nu atter pålager
TIL KUN KR-
rivdluinaravko, patsisigalugo isu-
maKarama kinalunit nunavtine
najugaKavigsoK nunap inuvfigi-
ssap nangmineK pinik arsåsav-
dlugo ingassagpatdlårtutut issigi-
gavko. tamåna pingårtumik ka-
låtdlinut naKitsineruvoK angisoK
kångunartordlo.
kisalo inatsit ukiunerane tugtu-
niamerme ilerKorerKussaK tåi-
ngitsorumångilara. tåussumame
påpiarap uvdlumikut agdlagsima-
nera angnertumik avdlångortita-
riaKartutut isumaKarfigigaluarav-
ko. sordlo nalungikiput aussaune-
rane tugtuniarnerme pissagssat
kigdleKångitsut. akerdlianigdle u-
kiunerane inuniarneK ajornarsi-
gångat, pingårtumik piniartunut,
tåssunåkut kigdlilivigineKartar-
mata isumaKångitsumik. asumiå
rådip nalugå nerssut inugdlunit
sordleK avdla umassariaKameru-
nersoK.
naggatågut tåingitsorumångila-
ra rådip sulinera issornartorsiui-
narusungikaluardlugo pingasu-
ngornerme martsip 31-åne kapisi-
lingniarnerup 1976-ime autdlarti-
nigsså OKatdlisigineKarmat ilau-
ssortat ilåta Kinersissime isumåt
akerdlilersordlugo malungnaki-
ssumik oxalungnera tupigigavko.
nalungikaluarpara råde nunarput
tamåkerdlugo rådiussoK. kisiåniu-
na isumanartunga agssortuneKar-
titdlugo tamatigut Kinersissit isu-
måt igdlersortariaKartoK. tamåna
avangnarpasingnerussormiut ilau-
ssortaisa atordluamiaråt malung-
narpoK, Kinersissuvdlune nuåne-
runavigsumik. Kujanardle Nuk a-
tausinarmik sivnissoKångingmat.
Nikolaj Heinrich.
Atungagdliutit kigsautigåt atu-
artartut agdlagarissait amerdla-
sut sapåtit akunere tamaisa
sarKumiutarumavdlugit. tai-
måitumik Kinutigårput naitsu-
kutdlangnik agdlagtarnuvdlu-
git. ilångutagssiat onautsit 200
sivnersimagpatigit amerdla-
nertigut årnigssuissoKarfiup
nailisartarianartarpai. atsiorsi-
mångitsut ilånguneK ajorpavut,
I.isiånile ingmikut pissutigssa-
Karsimagpat atermut taorsiut-
dlugo ingmikut ilisarnausinar-
sinaussarput. ilångutagssiat
nagsiuguk unga: Atuagagdliu-
tit, postbox 39, 3900 Godthåb.
navsuiåutigut
tusardluarnikugama landsrådimut
ilaussortat kigsautigissånut tama-
nut angmassumik periartamigssa-
mutdlo Kinersissartut tungåinit
landsrådip pivdlugo matumuna i-
långutunut ilauniarpunga oKat-
dlitunut tugtunut erKigsisimatitsi-
nigssamut aulajangersagkat piv-
dlugit, imalunit ima taiginarsi-
naunerparput tugtuniarnerup ki-
sermåussaulersitauneranut.
kalåtdlit sulissartorpagssuit a-
ngerdlarsimavfine tugtuniameK
angnertumik pingitsugagssåungit-
sumigdlo tapertauvoK ukiumut
perKumausinermut. sulissorpag-
ssuit aussame feriaKarfigssartik
utarKisitarpåt tugtunialerfiup na-
lånut ilaKiitamik inussutigssåinik
neKinik pigssarsiumavdlutik, ta-
månalo pissutigalugo saniatigut i-
nussutigssarsiuteKardlutik aut-
dlainiartutut issigineKaratik.
kalålimemit aké akigssarsianut
nalenriukåine takordluerKigsår-
tartorssussariaKångilaK takordlu-
savdlugo, ilaKutarit nalinginait
Kåumåmut Kavseriardlutik neKi-
nik nerissagssaKartartut, piler-
suissuata nangmineK piniamiar-
tamermigut angerdlåussagssai i-
långuneK ajoraluarpata. — måne
Ausiangne tugtut neKait kg-mut
akeKarput 15 kr. OKimailutaiving-
me ilånguneKartarput saomit tai-
mailivdlune neKiviup akia Kag-
fasingnerussardlune.
ajornakusorpoK landsrådip tai-
matut kiserméussissugssångortit-
sineranut, kisiåne Kanordlunit i-
liordlutik pissutiginiarunarpåt
nangminerssortut igdlersoriame-
rat. tauva aperKutaulerpoK, kikut
pigssaKarnerat igdlersortariaKar-
nersoK taimatutdlo pissariaKar-
titsivdlune. sujomagut taerérpara
tugtut neKaisa aké. tugto 50 kg-
nik oKimåissusilik 700 krunisissu-
tausinauvoK, taimatutdlo åma pu-
issip neKå kg-mut 15 kruneKar-
mat, ilångutdlugo orssoK ivssusoK
saornilo, natseK nalinginaK akig-
ssarsissutausinauvoK 350 kruninik
téussumalo saniatigut amiata a-
kia. uvdlormusiaK pitsavik ilå. su-
lissut KanoK amerdlatigissut tai-
ma akigssarsissarpat?
kisiåne tåssa imaKa ilisimator-
palugtuvingmik tunuliaKutaKarsi-
manerput landsrådip aulajanger-
nine inermago? taimåisimagpat
tupigusugpunga, sumingånit au-
la jangemeK tunuleKutsigausima-
nersoK, tåssame ukiarme lands-
rådip isumaKatigissutigingmago,
tugtut amerdlåssusiånik misig-
ssuinigssaK aningaussalersoruma-
nago, méssa oKartoKaraluartoK,
tugtut ima amerdlatigissut, neri-
ssagssait nåmagatik, taimailivdlu-
tik tugtut sanigorsimaKalutik. ila-
me agdlåt OKalugtoKardlune tug-
tut ikilisamiartariaKartut pissat
amerdlisamerisigut. kisiåne tåssa
landsråde påsissutigssaKarsima-
KaoK uvagut Kinersissut ilisimå-
ngisavtinik. imalunit imåisima-
nerpa tugtuniarfit piarérsimaju-
mavdlugit autdlainiartartunut
radiup pissortånut aperKut
tuarneKarnigssånut minutit 45-t
sule pivfigssarineKaraluartut. tå-
ssagoK nerinerup nalåne nipiler-
ssomiarmata. uvanga sinerissav-
tinilo inugpagssuit savauteKar-
fingnitut, asimioKarfingnitut av-
dlanitutdlo sunik patsiseKardluta
OKalugfingmut ilåne ornigusinau-
ssångitsugut nerisinaussarpugut
Rapsodi Sonate avdlatdlunit Ka-
ncK ateKaraluamersut påsineK a-
jornartut tusamångikaluardlugit.
kigsautiginarpoK erssencigsu-
mik navsuiaissoKåsassoK. kisiåne
imånåungitsoK: sordlo nålagiar-
neK tamåt ilauvf'gerusugkugko
nangmineK oKalugfingme nålagi-
ameK ajorpit. neriugpunga agdla-
gamineK una amerdlasunit isu-
maKat’gmeKåsassoK. inuvdluar-
Kussivdlunga.
Pavia Møller, Ilulfssat.
sunauna pivdlugo Kalåtdlit-nunå-
ta rådiuatigut nålagiamermik
autdlakåtitsinerme nålagiameK
sule iningitsoK unigtineKartartoK?
sorme tåuko minutimininguit siv-
nenitartut nålagiamerup inemig-
ssånut atomeKåinartångitdlat?
sordlo sapåme 15/3-76 uvalikut
nålagiameK tusamårpara agsut
nuånaralugo palase atancinartoK
OKalussissoK. åsit nålagiameK ki-
pineKarpoK måssa radioavisip a-
Kåumarsainerme
kåtuvfik soKutiginerpiuk?
tauva AG tamatigut
pisiarQk, GOF
nangmineK AG-me
aviseKarpoK
patdlerKunagit takornariat tikita-
lemigssåinut, tåssame taméko
mardlugsungnik pissaKarsinauti-
taungmata, taimågdlåt iliguniko
500 krunitsiarssuaK pissortaKarfit
aningausseriviånut.
atauseK, erKarsautine ilautitau-
simagunångitsoK unauvoK, KanoK
ilivdlutik inusugtut, imaKa pini-
artungorumårtugssat, tugtuniar-
nermik påsisimassaKalisåpat, tå-
ssame ilausinåunginamik tugtu-
niaKataunigssamut saniatigut inu-
ssutigssarsiutiginginamiko, téssa-
me nangmagtugssakuluinartut i-
laussarunik soKutigiungnaertali-
sagunarpåt. avdlauvoK arssame-
rup saniatigut sisorameruvdlo
autdlainiameK téssatuaungmat i-
nusugtunut neKerorutausinaussoK.
periarfigssamik tåussuminea ar-
såmeKarunik soruname båiatui-
narsinåuput periarfigssatuaung-
mat niuvertarfit silatåine, tamå-
nale imaKa landsrådip sujunerta-
ringikaluamerpå?
landsrådimut sujuligtaissoK o-
Katdlinerme OKarpoK inumarig-
sarfigisinaussat Kalåtdlit-nunane
aggersitanut periarfigssaKåssusiå-
nik, tamåkulo nivtarsåuniameKå-
sassut atorfigssat inugtagssarsior-
neKalerångata. issertugaugunå-
ngilaK danskerpagssuit, Kalåt-
dlit-nunåne najugagdlit, ukior-
pagssuamilo sule måne najuga-
Kartuartut, pissutigalugo månineK
nuånarigamiko pissutigerpiardlu-
go periarfigssaKardluamertik si-
låinarme pingortitarssuarme a-
ngalaomigssamut autdlainiamig-
ssamutdlo periarfigssaKardluar-
nertik. tamåko periarfigssat pér-
neKarpata, ilimanaratarsinauvoK
sulissugssat pikorigsut sule ajor-
namerulisassut, tåssame tuping-
nåinartumik angisorssuamik tar-
nikut anguniagaKartariaKarsima-
ssariaKåsangmat igdlup iluane ig-
kat sisamat nåkutuamigssånut
suliungnaerfiup nalåta tungåne,
autdlainiarnermutdlo soKutiging-
nigtut tamarmik ingmingnut ape-
ringitsomaviångitdlat: tugdlianik
suningme tauva iliorKujungnåi-
savåtigut.
landsrådime imailiorajugpoK
sujomagut aulajangersagkat av-
dlångortiterajugdlugit, tauva ki-
ngumut taimailiomiardlit, imalu-
nit uvagut Kinersissartussugut
navsuiautdluta pitsaussumik sok
taima aulajangineKarsimanersoK,
måssa landsrådimut ilaussortat
tugtoKarfingnitut ardlagdlit aker-
dliugaluartut.
Erik Møller, Ausiait.
26
I