Atuagagdliutit - 03.03.1977, Blaðsíða 2

side 2 — KuperneK 2 — side 2 — KuperneK 2— side 2 — KuperneK 2 — side 2 — KuperneK 2 — side 2 — KuperneK 2 — side 2 — Kupe
OKalugtualiatut
pfsanganartOK
nunavta oKalugtuarissauneranik
Finn Gadip atuagkiarssuisa Kav-
dlunåtut sisamagssåt mana sar-
KumerpoK 614-inik Kupernilik. tå-
ssane agdlautigineKartoK tåssa
1782-imit — 1808-ip tungå, nunav-
ta oKalugtuagssartåne ukiut pi-
ngåruteKartut nalåt. maligtari-
ssagssat 1782-imérsut sarKumer-
nerat ilutigalugo nunavtine uv-
dlut nutåt pilerput. nutåmik år-
KigssussineK tåuna 1951-ime pi-
ssututdle pingåruteKarsimatigaoK.
maligtarissagssat 1782-imérsut
peKatigalugit mardlungnik nåla-
gaKalerpoK Avangnåne Kujatå-
nilo. pissusitoKas tamåna sule å-
tatdlugo uvdlumikut landshøv-
dingeKarpugut.
autdlarKausinermine Finn Gad-
ip taivå atuagkiane taima takiti-
gingmat pissutaussoK ukiut er-
KartorneKartut sukumissumik ag-
dlautigineKarsimångisåinarnerat
måssa tungavigssanik pigssarpag-
ssuaKaraluartoK.
atuagaK sukuméKigame OKalug-
tualiatutdle pisanganartigaoK.
Finn Gad OKalugtuarissaunermik
atuartitsisitdlune (iliniartitsisso-
risimavara) atuagkiortitdlunilo
påsinartuliorsinåussuseKarpoK ki-
kutdlunit autdlarKautånit tiguar-
tarissardlugit. åmåtaordle agdlat-
dlarKigsorssuvoK atuaruminavig-
sunik oKalugtuartardlune. agdlau-
tigissatorKanik issuailerångat sor-
dlume tåssa itsaK uvdlunut pinar-
dlune. atuagkiortut tamarmik
taimatut misigititsissångitdlat.
atuagkiamine Finn Gadip er-
Kartorpai måne inoKatigit ukiut
200 matuma sujornagut pissusé
åssigingitsorpagssuit. OKalugtua-
rai nutåmik årKigssussineK, inuit,
najugasavigsut aggersitatdlo, iki-
uinikut årKigssussinerit sordlo ili-
niarnigssamut ikiorsissarneK, ama
ikiuinermut aningaussauteKar-
fingnik sujugdlernik pilersitsineK,
åipartarneK pivdlugo politike,
arfangniarneK, Kagssutinik pui-
ssiniarneK, aulisarneK, umiartor-
titsineK, niuverneK akitdlo.
OKalugtuai takutitsiput taimane
inuniarnerup ilungersuanarsimå-
Vr
4n
akia
46.00
Chr. Berthelsen
OQALUTTUALIÅATIVUT
TAALLIAATIVULLU
1974 {lannguOuøu
Det GfonSandsk© Fortag
UP*
FINN GAD
Grønlands
Historie
in
1782-1808
NYT NORDISK
FORLAG
Heftet
kr. 274.35
Indbundet
kr. 295.25
Bestillingskupon — pisiariniarpara/-påka
□ Chr. Berthelsen: Oqaluttualiaativut Taalliaativullu
□ Finn Gad: Grønlands Historie III . 1782-1808
Navn ateK
Adresse najugaK
Postnr. By igdloKarfik
SitogMgjife BOX 609 . TELF. 2 13 37 3900 GODTHÅB/NUUK
ssusianik. nåpautit tunitdlåussor-
tut „nungunerit" inungnik ikili-
sitsissarsimaKaut. sordlo Sisimiu-
ne 1801-ime kuperneKarmat i-
nungnit 350-iussunit inersimassut
16 kisimik amiåkusimåput. taima-
ne åma kångneKartåinarsimavoK,
ukiume issaisagtalernera pissuti-
galugo piniagagssat tåmakarsi-
mangmata.
Åpakukunik månamut aitsåt
taima sukumitigissumik agdlauti-
gissaK ajoKersuiartortitsinermut
tungassumut ilånguneKarsimavoK.
Apakuk nalunenångitsutut kalåt-
dlit pruvfitit sujugdlersaråt tuså-
massaunerssaralugulo. kisiånili-
una tåssa nulia Maria-Magdalina
nunavtine palasiussåt sujugdler-
sarisimagåt. Apakuk nangmineK
pissutausimagaluarpoK nulé pruv-
fitingorsimangmat, Åpakule aner-
såmut tungassutigut suniuteKarsi-
mångilaK.
autdlartisimavoK Åpakup nulé
ilaginago auvariardlune takuma-
lersimangmago kivfartik. tamåna
Maria-Magdalinap avdlatigut tu-
sarsimariaramiuk oKalugtuarsi-
mavoK åiparit tonorérsut sing-
nagtorisimavdlugit ornigkåne o-
Kalugtukånilo Åpakumik kivfa-
mingnigdlo. sivitsungitsoK Maria-
Magdalina nunarKatine pivdlugit
ilisimassarssuarnik ulivkårsima-
vok. silåinarme katerssutarsimå-
put ugpertinilo KilangmigOK tug-
siartorssuit tagpavångalo sujaner-
ssuaK tusarnårtarsimavdlugit.
ugpeKatigit pigalugtuinardlutik
inungnik malerssuissalersimåput
arnatdlo mardluk inuartarisimav-
dlugit. Maria-Magdalina autdlar-
nissutut OKautigineKångingmat
pissutaugunarpoK taimane arnat
angutinit mingnerutineKardlui-
narnerat. ama imåisinauvoK Åpa-
kuk tusåmassångorsimassoK pruv-
fitiorKusernermik kalålingorsaisi-
magame torratdlavigdlugo. tåssa-
me arnat „ajortaiartalersimavai“
tugtuvngoK amerssua igdlup ki-
luanut nivlngardlugo tunuanut
pissutdlugit. taimaeriarmat Åpa-
kuk ingminut erKaimaneKautig-
ssisimavoK.
Julut.
ilitsorilernarpoK
Agdluitsume
1. ilitsorilernarpoK Agdluitsume
Kangaungmat nordleKarfiusi-
massume. ugpernarsåipume
igdlorssuit ilumut nordleKar-
fikusimassoK.
2. pingortitarssup ingmine ku-
ssanaKissup alianaitdlingår-
tartup sakiminardlune. —
nauk ilåne Kununarsissarsima-
ssup — pingårtumik ukiume
avangnerssume — minitausi-
mångilaK AgdluitsoK.
3. nipaitsumik OKalugtuarputdlu-
sok siorårKat Kaugdlorit ku-
ssanavigsut sigssame kuimau-
lårtume.
atorneKartarsimassut igdlu-
ne natermut assaitigalugit,
Kaugdlorigsisitsissartut igdlu-
nguanut iseruminartunut.
4. nivguiaileraråvutdlo mérauv-
dluta siorårKanik tåukussunik
sigssame.
Agdluitsorme tusåmassauvoK
peKarame aulisagkanik orsso-
Kardluartussunik, — Kalerag-
dlit sulugpågkat, tamalåtdlo.
5. iluagtileraråvut nivguiaivdlu-
talo. — amåkulo åma ugkat,
akeKånguéngitsutut itut tai-
mane. —
sunauvfale pingårutenaleru-
mårtut uvdluvtine „sut tamar-
migdlusoK akeKalerfiéne".
6. „kalimitdlårpoK" inga piniar-
toK, KajarKigsoK sapitsoK, Kat-
sungårtume anorerssuartumi-
lo.
tamorassåriarfigissarårputdlo,
„kalimitdlårångat".
— niutertaraordlo piniartoic,
eKåipasigsoK sapipalugdlune,
angatdlatinguaminit sapéKi-
ssumit — nunarssuarme tuså-
maneKaKissumit.
7. mortorpalåK kukukorpalårdlo
aiianaerKutåuput nunångua-
me.
Agdluitsorme naggorivigpoK
„kimilingnik ivinguanik", —
åmale „imerigsuvdlune".
8. anersakut åma sapingitsunik,
Kamuna nakussusilingnik, kiv-
faKarsimavoK tusåmassaussu-
nik, „Ilagiussutsip" nakoKu-
tånik.
erinanik, oKautsinik sakimi-
nartunik tunioraisimassunik,
— inuneruvme tåuko ilaging-
magit!
9. politike „arsugauvdlunilo ag-
ssortugaussoK" pilermat g-60-
imik tainilik.
AgdluitsoK ungagissarput, pi-
ngårtumik utorKalaussut —
Kimangniartalerpåt, — ting-
miénguatut tingerardlutik, ka-
jungerissamingnut „mikumav-
dlutigdlusoK".
10. Kujanardle inoKarmat Kamuna
piumatilingnik, sulinikut na-
koKissunik, Agdluitsumut u-
ngagingnigtunik.
. .. pingortitarssup kussånatå-
nit erKigsinåssusianigdlo — si-
larssuarmilo erKigsinaitdliuti-
nit nanertorneKångitsunik a-
vatangissilingnit... !
11. (Nanortalingmut)
nalungilara nikanåssusera su-
linigkut, anersåkut åma „iti-
kakunut“ ilaussussunga.
Kujanardle. „avaleKutåinångu-
ssutut" pineKartarama, torKa-
gaussarama ilåne uvavnut sa-
pernartunik,
— nauk nikanartussunga oKa-
rérnivtitut.
12. Kujåssutigssaråka inunguisa
Kiviartarnere.
ilaKiitat unganartut, nåpitag-
kat Kungujulassut — angu-
ssuit piniartorssuit, anersåkut
nakussut, erinagigsut tugsiar-
tarnere, kisalo sulinikut u-
scrnauteKartut.
13. Nanortalik, Agdluitsututdle u-
ngagåvkit Kasuersårtikavkit
asangågkama ilerfe.
Paulus Simonsen,
Nanortalingme, janua’-' 1977.
2