Atuagagdliutit - 03.03.1977, Blaðsíða 16

nunavta erKåne
rejertanik
kigdlilersuineK
ICNAF-ip aulajangersimavå, 1977-ime avatåne rejer-
tagssat 36.000 tonsinut kigdlexåsassut. Statsbiolog
Sv. Aa. Horstedip Kalåtdlit-nunåne aulasagkanik mi-
sigssuivingmérsup, ilisimatutut oKauseKarfigå nav-
suiautigalugo Kano« rejexartiginersox
Kalåtdlit-nunåne tamanit nalune-
Karunångitsutut Kalåtdlit-nunåta
kitåne ukiune kingugdlerpåne re-
jeKarfit aulisarfiulersimaKaut.
nunap iluane kalåtdlit rejerniar-
nerat aulajåisimavoK 7—10.000
tons pissarissardlugit (pingårtu-
mik Diskobugtime), saniatigut a-
vatåne pissat amerdlisimavdlutik
5.000 tons. migssait 1973-ime åma
12.000 1974-ime 1975-ime 28.000
tons tikitdlugit månamutdlo ki-
sitsisit pigineKaratdlartut malig-
dlugit 1976-ime 41.000 tons migss..
avatåne pissat amerdlanerssait
pissarineKarsimåput nunane av-
dlamiunit, pingårtumik Norge,
Spania Sovjetunionilo.
ICNAF avKutigalugo kigdli-
lersuinigssamik sujunersut
rejerniarneK kalåtdlinut inuiana-
tigingnut taima pingåruteKarti-
gingmat taima rejerniarnerup
angnertusiartupatdlangnera erni_
naK kalåtdlinit agsut kigdlilersor-
neitarKussaulerpoK. taimåitumik
Danmarkip junime 1976 ICNAF-
ip atautsiminerane sujunersutigå
avatåne rejerniarnerme pissagssat
amerdlåssusiat kigdlilersorKuv-
dlugo. tamåna sujcrKutdlugo oita-
loKatigingnerne Kalåtdlit-nunåne
aulisagkanik misigssuissoKarfik
(GF) 1975-ime upernåkut Kinuvi-
gineKarsimavoK rejeKarfit KanoK
pissaKamavfigineKartigisinaune-
rånik migssiliuteKarKuvdlugo. tai-
manikut ilisimassat kigdleKartut
tungavigalugit GF-ip 1975-ip i-
ngerdlanerane utaiKisaugatdlar-
tumik inisimavoK, igdlersorneKar.
sinåusassoK 17.000 tens tikitdlugit
avatåne rejenarfingne pissaKar-
tarnigssaK. GF-ip peKatigititdlu-
go piarérsarpoK nangmineK mi-
sigssuinine ICNAF-ip ilisimatunik
komité-ane sarKumiussinigssami-
nut, 1976-ime aprilime katerssutu-
mut ICNAF-ip ukiumortumik ju-
nime atautsiminigsså sujorKut-
dlugo. ilisimatut komité-at kater-
ssutingitsiartoK GF påsissanarsi-
mavoK nutånik avatåne rejeKarfit
angissusinut tungassunik. tamatu-
ma kingunerisimavå GF-ip mig-
ssingiuterKågaugalua 17.000 tons-
init 26.000 tonsinut KagfangneKar-
mat.
migssinginermik ånrineK 26.000
tonsinut ICNAF-ime ilisimatut
komité-ånut aprilime 1976 sarnu-
miuneKarpoK. peKatigititdlugo ko-
mité nunanit avdlanit påsissutig-
ssanik ardlalingnik pigssarsivoK,
rejerniarnerme peKataussunit. ko-
mité taimanikut isumaKarsima-
vok 26.000 tonsinut migssingineK
nalerKutussoK kigdlilersuinigssa-
mik sujugdlertut sujunersutigi-
savdlugo, Danmarkivdlo tamanut
tusagagssatut kommissionip juni
1976-ime atautsiminerane suju-
nersutigå.
aulajangernigssap
kinguartineKarnera
sujunersut taineicartoK pissagssa-
nik kigdlilinigssauvoK 26.000 tons-
inut avatåne rejeKarfingne 1977-
ime ICNAF-ime åssiglngitsumik
ilagsineKartoK. imaKa Kularnar-
poK, sujunersutigineKartoK nå-
magtumik t.apersersorneKarsimå-
sagaluarnersoK, taisissutigineKar-
simagaluarune. oKatdlinermile su-
junersutigineKarpoK, nålagauvfit
aulisanataussut amerdlanerussu-
nik påsissutigssanik katerssuisa-
ssut 1976-ip ingerdlanerane, ki-
siåne imåisavdlune, aulajanginig-
ssaK taima kingusigtigigaluartoa
1. januar 1977-imit atortulisavdlu-
ne. Danmarkip nauk kigsautigiga-
luardlugo tamatuma ernlnårtumik
atortulernigsså, taimåitoK kingu-
artitsineK akuerlnartariaKarsima-
vok, nunat avdlat isumaKatiglssu-
tigingmåssuk.
påsissutigssat nutåt
katerssorncKartut
kinguartitsinerup kinguneranik
GF-ip sulinigssamine ardlalingnik
avdlångortitsisimavoK 1976-ip ag-
fåne kingugdlerme. pingårnerpåK
tåssaugunarpoK, kilisaut SISI-
MIUT sapåtip akunerine mar-
dlugsungne atorsinautineKarnera
rejenarfingmik misigssutitut Hol-
steinsborgdybip K’eKertarssuvdlo
akornåne. åma åssiliortorneK Di-
skobugtime sinerissavdlo avatåne
rejeKarfingnik sujuartineKarpoK,
kisiånile teknikikut atortutit aju-
tornerånik perKuteKartumik Di-
skobugtime rejeKarfit kisimik å-
ssilineKarput. peicatigititdlugo re-
jenik misigssugagssarpagssuarnik
pigssarsineKarpoK misigssugag-
ssatdlo nukingiuneKardlutik. IC-
NAF-ip ilisimatunik komitéanut
novemberime sapåtip akunerane
kingugdlerme 1976 atautsimitug-
ssamut sarKumiuneKarniåsang-
mata.
GF-ip nangmineK påpiarautaisa
saniatigut atautsiminerme sarKU-
miuneKarput misigssuisimanerit
atortugssatdlo katerssorneKarsi-
massut savalingmiormiunit, nor-
skinit spaniamiunitdlo kilisautine
aulisartune ilaunikut påsiniainer-
nérsut kisalo sovjetunionimiut u-
miarssuånit misigssumérsut. 1976-
ip autdlartinerane ilisimassanut
sanigdliutdlugit månåkut atortug-
ssaKarnerulersimaKaoK. åmalo
nutånik periauseKalersoKarsima-
vok perKukut amerdlåssusinik
migssinginiarnigssame (perKuit
tamatumane aulisagkanit avdlau-
nerussuteKarput), tåssa perKuit a-
tausiåkåt KanoK pisoKautiginere
aulajangerneK ajornartaramik,
nauk aulisagkat ajornartångika-
luartut.
atortugssat nutåt tungavigalugit
periautsitdlo nutåt atordlugit ili-
simatut sulissugssångortitaussut
anguvåt, 40.000 tons ilimanarne-
russut pissarineKartåsagpata, a-
vatåne rejeKarfit månåkutut ikat_
dlartitdlugit. maluginiartariaKar-
putdle åssigingitsut ilisimatutut
påsissat oKauseKautitdlo isumaKa-
tigingniarnerme angussat påsisa-
gåine. misilerKåratdlåsavarale su-
le påsinarsarniardlugo, KanoK i-
livdlune, ilisimatutut migssingi-
neK ukiup atautsip ingerdlaneri-
nåne avdlångorsinaussoK 17.000-
init 40.000 tonsinut.
ukiune kingugdlerne ardlalingnik
åssersutigssarsisimavugut aulisar-
neK sujornatigut nalungisane nu-
tåmigdlo aulisarfiulersune ima
sukatigissumik ingerdlassartoK,
kigdlilersuiniarneK kingusinårér-
sinauvdlune, peKåssusianik misig-
ssuinerit utai'KerKåsagåine. kisalo
politikikut ajornakusortorujug-
ssusinauvdlune kigdlilersuiniar.
nigssaK, angnertorujugssuarnik
(angnertuvatdlårtunik) aulisar-
nermut aningaussalissoKarsi-
mangmat. Kanimut scKutigissat
taimailivdlutik ungasigsumut i-
ssiginermik avssisinåuput, piussut
sapingisamik iluaKutiginiarnig-
ssånik.
ilåtigut misiligtagkanik tamå-
kuninga ilikarsimavdluta, pingår-
tumik ICNAF-ime, atorneKalersi-
mavoK præventiv kvote-mik tai-
neKartartoK. ajortumérneKatsai-
Jiutaussumik amerdlåssusigssali-
neK aulisarnerup iluane, pingår-
tumik nutåmik aulisarfiulersume,
tåssauvoK pissagssanik kigdlilineK
sapingisamik angnikitsigititdlugit.
taimailivdlune nangmineK nauk
angnertungitsumik ilisimassaKar_
figigaluardlugit Kularnångineru-
sangmat, amerdlåssusiata akornu-
tigisångikå. ilimanarsinauvoK å-
ma angnertunerussumik aulisar-
fiuneK sapisångikaluaråt, tamå-
nale aitsåt angmåukumaneKar-
dlune, påsissutigssat avdlat tai-
maisiornigssaK tungavigssaKartig-
påssuk, påsissutigssatdlo tamåko
ilisimatut misigssuinerinérsusi-
nåuput imalunit aulisartut påsi-
ssånérsiivdlutik. påsinarsisagpat
sordlo ajortumdrneKatsailiutau-
ssumik pissagssanik kigdleKar-
titsinikut ukiune tugdleriåne a-
kornusisimångineK, tauva pissag-
ssat amerdlineKarsinåuput tunga-
vigssaKartumik.
ajortumérneKatsailiutitut kig-
dleKartitsinermut åssersutigine-
KarsinauvoK sordlo Newfound-
landime angmagssat kigdleKarti-
neKarnerat åmalo Kaleragdlit Nu-
navta kitåne Baffin Islandimilo.
migssinglnerit sujugdlit
ajortumérneKatsailiutitut kigdle-
icartitsinermut åssersutip åipå
(taimatut sujunersut) tåssa GF-
ip migssinginera sujugdleK avatå-
ne rejeKarfit pissaKarfiusinaune-
rånik (17.000 tonsinik) tåussuma
kingusingnerussukut avdlångorti-
neKarnera 26.000 tonsinut sule i-
ssigissarianarpoK sujunersutau-
ssutut ajortumérneKatsailiuivdlu-
ne kigdligssaKartitsinertut. måssa
kisitsisit ilisimassaKarnerulerner-
mit pissugaluartut. GF-ip ukiu-
mortumik 1975-ime nalunaerusia-
mine tamåna migssinginerme av-
dlångortinera ima agdlauserå:
„GF-ip pingårtutut issigå, ki-
sitsisit iluamik påsineKarnigssåt,
tåssa angnerpåmik pissa'rineKar-
tarsinaussut, aulisagkanik ilisima-
tut uvdlumikut kigdleKaKissumik
ilisimassaicardlutik — månåkutdlo
pingortitap pissusé najorKutara-
lugit — torKigsisimavfigisinaussåt,
åmalo pissat avguatårneKåsagpa-
ta kaligfingne åssigingitsune å-
malo, pissagssanik kigdlilersuine-
rup ajornartisångigpago ukiut ta-
maisa kigdliliussanik nutarteri-
ssarnigssaK. kaligfit pissaKarfiu-
sinåussusiånik „erKortumik" na-
lilineK kingusingnerussukut påsi-
narsisinauvoK måna ilimagissa-
mit avdlaussoK, tamånale aitsåt
aulajangerneKarsinauvoK, påsi-
ssutigssat amerdlanerussut pig-
ssarsiarineKarpata."
nalilineK tåuna angussaKartitsi-
ssok 17.000/26.000 tonsinik pisi-
mavoK nautsorssutigalugo, avatå-
ne rejeKarfit ajoKutigisångikåt å-
ssigingmik pissaKartardlune auli-
sarneK kaligfiup angnertussusia
nautsorssutigalugo (kvadratkilo-
meter) sordlo 1974-ime Diskobug-
time pissaussartutut. taimåitordle
nautsorssuinerme kaligfingne Di-
skobugtip avatånltune 500/o-imik
kisitsisit migdlineKarsimåput i-
maeratarsinaungmat tåukua su-
niuteKartut Diskobugtimik piler-
suissutut.
nautsorssueriauseK tåssa ator-
neKarpoK Diskobugtime pissutsit
najcrKutaralugit taimågdlåtdlo a-
vatåne kaligfit angnertussusiånut
nalerKiutinardlugit. tamåna åma
ingminik KularnakulugtuvoK, ila-
me sule iluamik ilisimånginavtigo
Diskobugtip kvadratkilometeri-
mut KanoK pissaKarfiutigisinau-
nera. åmalo avatåne kaligfingnik
1976-ime misigssuinerit takutisi-
mavåt kaligfit åssigingitsut Ka-
noK åssiglngitsigissumik pissa-
Karfiussartut, taimalo Diskobugti-
mik sanigdliussineK taimaisivdlu-
ne tatiginardluarungnaerdlune.
„DiskobugtimisorneK" taimaing-
mat 1976-ip nålernerane nautsor-
ssuinerme atorneKångilaK.
migssingineK kingugdlerpåK
kingugdlerpåmik avatåne kalig-
fingne pissausinaussut migssi-
ngersorneråne OKautigineKarérsu-
tut sujornatigornit atortugssaKar-
neroKalune nutåmigdlo periause-
Kardlune ingerdlåneKarpoK. tai-
måikame sujunersutåinaujung-
naerpoK ajortumérneKatsailiuti-
galugo kigdliliussagssatut, kisiåne
ilisimatut sujugdlermértumik tor-
Kaivdlutik KanoK peKartigisoring-
ningneråtut Kanordlo aulisarfigi-
neKartigisinausoringningneråtut.
ilisimatutut sujunersutitut avdla-
tutdle migssingineK ardlalingnik
pissariaKavigsunik tungaveKar-
poK åmale ardlalingnik kukussu-
tausimassoKarsinauvdlune, kisiå.
nile nalilinerit månamut pitsau-
nerssaråt.
tungavigpiausimavoK kaligfit
1976-ime KanoK peKartigisimane-
rat. månamut najorKutarineKarsi-
måput aulisartut pissarissartagait,
nalilerneKarsimangmat nal. aku-
nerane kaligfiussume KanoK ang-
nertutigissoK aulisagarfiussartoK.
nautsorssutigigåine rejet tamar-
mik tåssanltut Kalunlsassut auli-
sarnerme statistike sukumissoK
pigssarsiaritisavå, alapernaerssui-
ssusimassut ardlaKartut kater-
ssorsimassåt, aulisarfiussune reje-
Kåssusianik naliliniamerme. so-
runame umiarssuit kaligfingne
pitsaunernlniartarput, SISIMIUT-
dle atordlugo misilingneKarsima-
vok Sisimiut K’eKertarssuvdlo a-
korna tamåt. påsinarsisimavoK re-
jet akulikissusiat avdléngorarto-
rujugssussoK, tamånalo kisiat
nautsorssutigisagåine ikingnerpå-
rnik 54.000 tonsinik angisunik re-
jeKarpoK julime 1976-ime. OKau-
tigineKarmat ikingnerpåmik, ta-
måna patsiseKarpoK nautsorssui-
nerme nautsorssutigineKarmat,
rejet anginerumåt kaligfingmltut
Kalunit KaluneKartartut. iluamik
pisagunik Kularnångitsumik ilar-
pagssue aniguissarsimåsåput, tå-
ssame nantane kaligfiussumik
Kutsingnerussumltut. kukuneK ta-
måna KanoK angnertutiginersoK
Kularnaitsumik ilisimaneKångilaK.
Kalåtdlit-nunåta kitåne avatå-
ne påsissutigssat pigssarsiarine-
Kartut najorKutaralugit, 1976-ime
ikingnerpåmik 100.000 tonsinik
aulisarneKarsinaussutut angitigi-
ssunik rejeKarsimavoK. ilisimatut
ilaisa isumaKarfigåt migssingineK
mianerssussaoKissoK, isumaKati-
glssutigineKarpordle kisitsisit tåu-
ko najorKutaralugit pissarineKar-
sinaussut nautsorssorneKåsassut,
tåssa rejérKat sule piniameKå-
ngitsut ilångunagit.
ingassagpatdlåsaKingmat ilisi-
matut nautsorssueriausé itisiler-
nerusångilåka. taimågdlåt tåisa-
vara, Kularnautaussut ilagingmå-
ssuk rejet angnerit arnavissat i-
sumamingnik toKussarnerat su-
jugdlermérdlutik suvferérnermi-
kut. åmalo taineKåsaoK, aulisag-
kat nalinginaussumik akueralugo
„ikililerneKartarmata" mallnartu-
mik, taimattu pissarineKarsinau-
ssut aulisalerKårnermit agfaisa
migssainitineKartardlutik. tai-
magdle aulisarneKartiginerat suv-
fissugssanik ikililererujugssuar-
nerusinauvoK aulisagkat atautsi-
mut issigalugit. rejenut tungatit-
dlugo anguniarneKarsimavoK,
suvfissugssat (rejet arnavissat)
agfai sivnemagit pissarineKartå-
sassut taimåitumigdlo kigdliliuta-
riaKarsimavdlugo ukiumut amer-
dlåssusisa 40'°/o-iat. 1976-ime tai-
mailivdlune akuerssissutigineKar-
sinåuput pissagssat 40.000 tons
migssåinut.
taimåisoringningnerit
pingårtut
ukiune aggersune aulisartarnig-
ssamut sujunersuisagåine ilisima-
ssariaKarpoK rejet agdliartortionit
KanoK amerdliatdlagtineKartigi-
ssarnersut. månamut tamatumi-
nga ilisimassavut kigdlilerujug-
ssuput. soruname nautsorssutigi-
neKarsinauvoK ukiumut amerdli-
16