Atuagagdliutit - 16.06.1977, Page 17

Savalingmiut nangminerssornerunerat — Savalingmiut nangminerssomerunerat — Savalingmiut nangminerssornerunerat — Savaling
Savalingmiune partinit sujunersut:
aperKutine tamane
Savalingmiut
någgårsmaunerat
inuiaKatigingne ingmikortortat (pissagssaxarfit)
nangminerssornerunermit axunexartut — partinilo
sujuligtaissussut nangminerssorneruneK pivdlugo
inatsimik Kanox issigingningnerat. partip atausinaup
— taisissut amerdlåssusisa 20 procentiat tunulexu-
taraiugo — erngerdluinardlune nangminerssulernig-
ssax kigsautigå.
Savalingmiut — oKautigineKarér-
sutut — 1948-me nangminerssor-
nerulerput. nangminérissaming-
nik erfalassoKalerput nangmineri-
ssamingnigdlo aningaussaKardlu-
tik. taimåikaluartordle tamåki-
ssumik nangminerssorneruneror-
KajångilaK. kingusingnerussukut-
dlo inuiaKatigingnut Savalingmi-
unut tungassut ardlaKartut sava-
lingmiormiunit nangmiinernit a-
KuneKardlutigdlo aulajangerne-
Kariartorsimåput.
nangminerssornerunermik inat-
sisip Savalingmiune sussagssa-
Karfit suliagssanut ingmikut itu-
nut Smalo suliagssanut peKatigig-
fiussunut aviput. suliagssanut
ingmikut tungassunut tungatit-
dlugo lagtinge inatsisiliortuvoK
Savalingmiunilo landsstyre nå-
lagkersuissuvdlune (inatsisinik
atortitsissoK). suliagssat peKati-
gigfigissat (atautsimorfigissat)
Kavdlunåt inatsisiliornerat ma-
ligdlugo nålagauvfingme oicar-
tugssaussunit ingerdlatineKarput.
suliagssat ingmikut itut
suliagssanut ingmikut itunut i-
laussutut taineKarsinåuput sava-
lingmiormiut aKutsinigssamut
nangmingneK åndgssussinerat,
kommunine pissutsit, inuit ani-
ngaussarsiåinit nioncutigssatigut-
dlo akilerårutit, angatdlåneK, i-
nussutigssarsiornermut tungassut
nalinginaussut, iliniartitauneK a-
nginerussoK (iliniartitsissugssatut
maskinmesterigssatutdlo iliniarti-
tauneK kisisa pinagit) Smålo ag-
dlagkerineK.
suliagssatdle peKatigigfigissat
ilait suliagssatut ingmikut itutut
sujulerssorneKardlutigdlo inger-
dlatineKarput, sordlo inungnik
isumagingningneK Smålo nåpar-
simavit pingasut. nålagauvfiuvdle
akilersugarai.
suliagssat
peKatigigfigissat
Savalingmiune atuarfeKarneK su-
liagssanut peKatigigfigissanut su-
le ilauvoK. åma taimåipoK nakor-
saKarnermut, politéKarnermut,
erKartussissoKarnermut, ilagéKar-
nermut avdlanutdlo tungassut
pivdlugit.
sordlo uvdlume Kalåtdlit-nu-
nSne landsrådime nalungikigput
suliagssat peKatigigfigissat Sa-
valingmiunuinaK tungassut lag-
tingime (Kalåtdlit-nunSniusagu-
ne: landsrådime) oKaluserineKar-
dlutik suliarineKarKårtarput. ki-
ngornalo folketingimut sarKumi-
uneKåsåput atortugssångortine-
Karsinauvdlutik.
Savalingmiune partine åssigl-
ngitsune sujuligtaissussut AG-p
oKaloKatigisimavai nangminer-
ssornerunerme uvdlume ingerdla-
neK pivdlugo Smalo tamatuma
sujunigssame KanoK kigsauteKar-
figineKarneranik KanoK isuma-
Karnerat tusarniardlugo:
inuiaxatigTgtut måna
nangminerssornigssax
kigsautiginexarpox
partit kungitsuvfingorumassut pi-
ssortåt, folketingimut ilaussor-
tausimagaluartoK Erlendur Pa-
tursson (ukioK KinersineKarnera-
ta kingornagut avdlamit taorser-
neKartoK) isumaKångilaK, nang-
minerssornerulernermik inatsit
såkugssaussoK demokratimut lta-
nigtoK savalingmiormiunut alu-
savdlugo nSmaginartoK.
tåuna partialo inuiaKatigigtut
nangminerssordluinalernigssamik
piumassaKarput — sut tamaisa
ilångutdlugit — åma nunap ilua-
nut tungassut. månarpiardlo ta-
måna piumavåt.
— avdlamik avKutigssaKångi-
laK — nangminerssornerunerdlu-
nit akungnagtoK avKutigssåungi-
laK, Erlendur Patursson OKarpoK.
ukua ardlarisavåt: nålagauvfeKa-
tigingneK — tamatigut atordlui-
nartugssaK, imalunit: taimåingit-
dluinarnigssaK.
kungitsuvfingorumassut parti-
ata lagtingimut Kinersinerme ki-
ngugdlerme taisissut 22 procen-
tiat pigssarsiarå.
aperKutine tamane
Savalingmiut navssårsi-
naunerat
kigsautiginexarpox
atåinarumassut (Danmarkimut)
partiat isumaKarpoK avigsårdlui-
narnigssamik isuma niaKulårner-
tut itoK. — Savalingmiut koruni-
at aningaussanik nioricuteKarfing-
mukåusinåungilarput, folketingi-
mut KinigaordlåK, kukunersiui-
ssartoK (nautsorssutinik) Pauli
Ellefsen OKarpoK, — påpialamit
naKineKarfigissaminitdlunit nali-
kinerusaoK.
Pauli Ellefsen OKarpoK atåina-
rumassut partiat isumaKartoK
nangminerssornerulernermik i-
natsit pitsauvdluartussoK. partip
tungaviussukut isumå unauvoK:
akilersuisinåungikatdlartitdlune
Sma aulajangersaineK ajornaKaoK.
tamatuminga pissuteKartumik
atåinarumassut partiata (sam-
bandspartip) nangånartoKartipå
atuarfeKarfiup tigunigsså, Pauli
Ellefsen OKarpoK, „tamåname a-
ningaussatigut KanoK kinguneKå-
sava?“ aperivoK — ilumut sapi-
nginerparput? Smålo Savalingmi-
ut atuarfiat sunauna? partit nå-
lagkersuissussut tamåna akisi-
nåungilåtdlunit. Savalingmiut a-
tuarfiånik kigsauteKarput, kisiå-
ne tåussuma KanoK-itunigsså ta-
kordlorniarsimångilåtdlunit.
Pauli Ellefsenivdle kigsautigå
savalingmiormiut inatsisinik au-
lajangersagkanigdlo soKutigiumå-
ngisagssåinik tunineKånginigssåt
isumangnaitdlineKåsassoK. taimåi-
tumik atåinarumassut partiat pi-
ssagssane tamane savalingmior-
miut någgårsinaunigssånik piu-
massaKarput —• åma nunap ilua-
nut tungassut pivdlugit.
atåinarumassut partiata lagti-
ngimut Kinersinerme kingugdler-
me taisissut 19 procentiat pigssar-
siarå.
nålagauvfexatigigmar-
nigssax kigsautigåt
socialdemokratit lagmandiat Atli
Dam OKarpoK nangminerssorne-
rulernermut inatsit atorsinauv-
dluartussoK. — inatsisip atorsi-
nåussutsine takuterérpå, oicar-
poK. — isumaginekartoK tåssa
nangminerssorneK nutsugissatut
nålagauvfeKatigingnerup iluane
ineriartortineKåsassoK. erKarsau-
tigineKartoK tåssauvoK nangmi-
neK aulajangisinaunigssaK piler-
sineKariartuinåsassoK naggatåti-
gut uvagut ineriartornerput nang-
mineK aKulisavdlutigo.
— akuerssissutigiumavarale
partit amerdlanerussut 1948-me
nautsorssutigissaraluåtut avdlå-
ngutinik angisunik pissoKarsimå-
ngitsoK, Atli Dam OKarpoK. isu-
maKarpoK Savalingmiune nang-
minerssornerussune kigsautit mS-
na anginerpårtåt unaussariaKar-
toK: Savalingmiut atuarfiat av-
dlanit akuneKångitsoK.
solialdemokratit taisissut 26
procentiat pigssarsiarå
xinersissut maligtaralugit
Sma nangminerssulerniat partiata
kigsautigå inuiaKatigingne su-
ssagssaKarfit savalingmiormiut
aningaussalersorsinaussait kisisa
tigusavdlugit, Hilmar Kass, lagti-
ngimut ilaussortaK nangminer-
ssulerumassutdlo partiåne suju-
ligtaissussoK OKarpoK.
Kass OKarpoK atuarfik tåssau-
simassariaKartoK inuiaKatigingne
sussagssaicarfik sujugdleK nang-
minerssornerulernerme ingerdlå-
neicartoK. — tåuname tamanut
tungaviuvoK, Kass OKarpoK. Dan-
markile tåssane tunuarsimårpat-
dlårsimavoK.
Hilmar Kassip nangminerssor-
dluinarnigssaK kigsautigå, kisiåne
aitsåt taimanikorujugssuaK — å-
malo soruname tamåna inungnit
kigsautigineKarpat aitsåt, oKar-
poK. nangminerssulerniat partia-
ta nålagauvfeKatigingneK iluari-
simårpåt inuit nålagauvfeKati-
gingnigssamik kigsauteKaratdlar-
titdlugit.
sutdlo Savalingmiunut tunga-
ssut savalingmiormiunit aulaja-
ngivfigineKarnigssåt isumagiga-
Savalingmiune nangminer-
ssorneruneK pivdlugo ag-
dlauserissat ingmikortut pi-
ngajuat måna pinialerparput.
tåssane erKartorneKarpoK
inuiaKatigingne pissagssa-
Karfit sordlit Savalingmiut
kisimitdlutik aKukait, parti-
nilo sujuligtaissussut tama-
tuminga KanoK isumaKarfi-
gingningnertik OKalugtuaråt.
kingugdilermik erKartorpavut
partit nålagkersuinermut
atassut — oKalugtuarissau-
nerat nålagkersuinermigdlo
sulinerat — agdlauserissag-
ssanilo kingugdliunerussune
oKalugtuarisavarput nangmi-
nerssornerulernerme OKar-
tugssaussut årKigssugaune-
rat amalo inatsissartoKarni-
kut nåpertutumik periause-
KarneK.
agdl. ft
Jens (
Brønden
miuk taimalordluinartaoK isuma-
gå sut icavdlunånut tungassut
Kavdlunånit aulajangivfigineKar-
nigssåt. taimåitumik akerdlerivå
savalingmiormiut folketingime
mardlungnik sivnissutitaKarne-
rat. taimatul årKigssussineK taor-
serneKartariaKarpoK landsstyre
sivnerdlugo angumik savalingmi-
ormiumik misigssuissugssamik
(ombudsmand) — Københavnime
inigssisimassugssamik.
nangminerssulerumassut parti-
ata taisissut 7 procentiat pivå.
nålagauvfik avdlanik
oxartugssauvfiginexå-
ngitsox
kigsautiginexarpox
inuit partiata (folkepartip) angu-
niagå tåssa savalingmiormiut
nangminerssordluinalernigssåt
ingmikortuné tamane inatsisilior-
tussunik. Savalingmiut avåmut
nålagauvfigtut avdlanit OKartug-
ssauvfigineKångitsutut isåput. i-
nuit partiata utorKartå ukiorpag-
ssuarnilo sujuligtaissua, lagman-
diusimassoK folketingimut ilau-
ssortaK Hakun Djurhuus, OKar-
Pok: imale sianitsigingilagut
nangminerssornermut tungaviu-
ssok tåssa aningaussaKarnikut
nakussuseKarneK. tamånalo pér-
siniartariaKarparput.
inuit partiata taisissut 20 pro-
centiat pigssarsiarå.
Annoncér i
GRØNLANDSPQSTEN
Bi! i ferien
Incl. forsikringer og fri km
pr. måned.
2800,-
i Brønderslev
v/ IB H. SØRENSEN
Østergade 30 . 9700 Brønlerslev
Telefon 82 13 59 . Privat 82 39 39
Savalingmiut tupingnåinartumik avKusineKarput isordliunerpåtdlunit tikineK ajornaratik. nangminerssorneruler-
nermile oKartugssaussut angatdlånermut tungassut tigungikatdlarmatigik avKusernit sugssåungitdluinaraluarput.
Færøerne har et imponerende vejsystem, som forbinder selv de mest afsides liggende egne. Men før hjem-
mestyret overtog trafik-området var vej-nettet under al kritik.
17