Atuagagdliutit - 16.06.1977, Page 20

atuartartut agdlagait . læserne skriver . atuartartut agdlagait . læserne skriver . atuartartut agdlagait . læserne skriver . atuartar
imigagssaK kig-
dlilerneKardle!
imigagssaK inuvdluarniutauvoK
uvdluinarne inunerme ilungersu-
nartoKarsinaussume nuånålersit-
sisinaussoK. imigagssardle åma
pitsåungitsorpagssuarnut autdlar-
KautaussarpoK. tamåna Kalåtdlit-
nunånitut tamarmik misiligtag-
kat ilåtigut mamaitsut najorKu-
taralugit ugpernarsarsimavåt. u-
kiune ardlaligpagssuångulersune
imigagssaK OKatdlisigisimavarput.
landsrådip ardlaleriardlune OKat-
dlisigissarsimavå, kommunitdlo
ilait åssiglngitsunik misilissaler-
dlutik. pisangavdluta nutåmik pi-
ssoKarnigsså utarKivarput. nutå-
migdlo avdlångutaussumik pi-
ssoKartariaKarpoK. taimåingigpat
månåkutut ingerdlåinåsaugut. tai-
matutdle ingerdlåinarnigssavtinut
inugtut nukigssaKarsoringilagut.
14. april „AvangnåmioK“-me åma
5. maj „Atuagagdliutit“ne ag-
dlauserissat akiniåsavavut Kule-
KutaKarlut „ingminuinaK erKar-
sautigiput", iliniartitsissunit ka-
låtdlisut OKausilingnit Ausiangni-
tunit, KununguaK Fleischerimit
Knud Brandlimitdlo agdlangne-
Karsimassut. påsivdluangåravtigo
narragsimåravse, narragsimasso-
rujugssugavse.
isumaKarpungale alerseK ilaiar-
tariaKarigput påsiniardlugo suna
pivdlugc måtussisscKarsimassoK
taima narrautigitigissavsinik. tai-
mailicrtoKarpoK ministeria arri-
patdlåKingmat, perKUtigalugo u-
kiup åipåta KerKa migss. tamåna
sujcrKutdlugo akerKut Kapiarne-
Kørsimasinaugaluarmata, perKuti-
galugo kalåtdlit politikerisa akig-
ssarsianik åssigingnerulersitsini-
arnerata ineriartorneK kigaitdlag-
tisimangmago, akigssarsiat ine-
riartcrneringisåt, kisiånile kalåt-
dlit inuiaKatigit ineriartornerat
tamåt, åmalo perKUtigalugo ka-
låtdlit politikiat tåuna nalerKuti-
vingmat Danmarkime aningau-
ssanik ilevKårniarnermut. kalåt-
dlit politikerit akigssarsianik å-
ssigingnerulersitsiniardlutik su-
eortartitdlugit aningaussarsior-
nermut ministerip agssane tagiat-
dlagtåralugtuinardlugit! ajungi-
laK, ikingutinguåka! åmalo ili-
niartitsissugssaileKineK iliniartit-
siviussunilo iliniarsimassunik su-
lissugssaileKineK sivitscriartortit-
dlugo, politikerit månltut politiki-
mik kingunipilugisinaussåta påsi-
nigsså utarKisipå!
nauk Kåginarsiortumik OKara-
luartuse, uvagut ingminuinaK er-
Karsautigissugut, taimåitoK OKa-
rumavugut, anguniagkavta pi-
ngårnerssarisimagå ikiorniardluse
ingminui ikiorsinaunigssamut, å-
malo Kularissagssåungitsumik ne-
ricrssuisinauvugut tunuarumår-
dluta, pivfigssångorpat.
avdlatut ajcrnartumik aperissa-
riaKarpavse: KanoK ineritigeru-
sugpise? nåmaginarniarpisiuk a-
kunagtumik pitsåussusilingmik
iliniarnigssaK åmalc sutdlissiner-
me sulivfigssaKartarnigssaK, ing-
minut nikitautdlune nujaiartaKå-
tårdlune. nåmaginarniarpisiuk tu-
nissagssiorneK amigartorutilik,
nuname måne amerdlavatdlårtut
inunermikut atugaKarnerat imi-
gagssamit aulajangerneKarsima-
vok. perKuserdlungnerit ilunger-
sunaKissut, ilaKutarit aserortut
ajorssarnerdlo kigdleKéngitdlui-
nartumik imigagssarsisinaunerup
kingunerisa ilagait. pigdliutit a-
ngivatdlåKaut, taimåitumik av-
dlångortitsinermik pissoKartaria-
KarpoK.
erninårdlugo ersenrigsarneKå-
saoK imigagssap inerterKutauli-
vingnigsså kigsautiginginavko. i-
migagssarsisinaunigssamut peri-
arfigssaKåinartariaKarpoK, kisiå-
nile pisiarisinaunera månåkutut
ajornångitsigisångilaK. ardlåtigut
kigdlilineK erKuneKartariaKar-
POK.
ajussårnarpoK Savalingmiune
ingminut napatisavdluse Dan-
markimit MILLIARD-inik TA-
PERTITDLUSE åmalo kulturerse
atuagårKat sapåtip akunikårtut
titartagkatdlo CKalugtuårKat na-
linganut pinardluse? taimåisimag-
påme ingminérdluse sapingivig-
puse iliniarsimångitsunik tigui-
nagkanik iliniartitsissoKardluse!
taimaigpåme atuarfiup pissortå
iliniartitsissutut iliniarsimassaria-
Kångilardlunit!
uvagununa mérKanut pitsaune-
russugssamik erKarsarsimassugut.
taimåitumik tamaviårdluta pi-
ssutsit iluarsiniarsimavavut. ag-
dlåt isumaKarsimavugut, kigsau-
tigigigse inuiaKatigit Europap ki-
tånisut inersimatigilisassut. er-
Karsautigisimavisiugdlc, KanoK
ingerdlassarianartigissuse taima-
tut angussaKåsaguvse? åma Euro-
pap kitåne ingerdlaneK sukagti-
kc lugtuinarmat? tamåko tamaisa
angussarniarpase iliniarsimångit-
sunik iliniartitsissoKardluse, ilå-
nériardlutik atuartitamingnitdlu-
nit sivikinerussumik atuarsima-
ssunik!
Kalåtdlit-nunåta Europa angu-
såsagpagc, pissariaKardluinarpoK
tungavigssamik ilikagaKarsima-
nigssaK atuarfingmilo iliniarsima-
nigssaK. atuarfingne sulivfingnilo
peKatigigfingne nåmagineKarsi-
nåungilaK, iliniarfigssuarme ukiu-
ne 5—6-ine iliniarsimassut nag-
dlersuniarneKåsagpata atuartitsi-
sinaunermut misiligtlnarsimassu-
nut, taimågdlåt OKatdlcrdlugtunik
OKatdlorigsunigdlo ingmikortitsi-
sinaussunut. taimatut sungitsutit-
neK ilivse uvagutdlo iliniagarisi-
massavtinik, ajcrnaKaoK akueri-
sinåungilarput nåmagisinaunagu-
lo. kalåtdlisut OKalugsinauneK
nåmångilaK!
mårnanut pitsaunerussugssaK
uterfigalugo. tåukua iliniartitsi-
ssumut taortaussumit tacrtaussu-
mut uteKåtårtineKarput — tai-
måitunik pigssaKarångat. taimai-
singikunik nal. ak. atuånginartar-
put. uvdlårpagssuarne atuariarto-
rångamik tusartuartarpåt, iliniar-
titsissumut taortaussugssaKångit-
sok, nal. ak. mardluk-pingasune
atuånglnaratdlåsavdlutik. mérKat
erKigsivérutarput, nikatdlordlu-
lik scKutigigtaitdlivdlutigdlo atu-
årKigssussisimaneK måne misilig-
kumaneKångingmat. tagpavane
akiligagssausinaussut aitsåt aki-
lersimagåine imigagssarsisinau-
nermut agdlagartamik pissaria-
KarpoK tauvalo agdlagartap pig-
ssarsiarineKatigut Danmarkimut
agdlagtitaralugit piniarneKartar-
dlutik. OKautigineKartartut nå-
pertordlugit årKigssussineK tai-
måitoK åmåtaoK séngéKuteKar-
poK. sulile misiligtinago itigartit-
sissutigivigtariaKångikaluarpoK,
ugperisavdlugo ajornakusorpoK
uvagut månékut periautsivtinft
pitsaviungitsumit ajornerusaner-
sok, åmåtaoK nunavtinut erKune-
rane avdlånguteKartineKarsinåu-
saoK taimailivdlune sångéKutai
angnikinerulersinitKarsinauvdlu-
tik.
kigsautigissavtinutdle akerdliu-
ssumik imigagssaerniartarnermik
avdlångortitsissoKåsångikaluar-
pat, tamatigut tamauna avdlå-
ngortitsineKalåginartardlune, tau-
va sujunersutigiumavara igdlo-
Karfingne tamane imigagssaerni-
arfit atausinångortineKåsassut.
taimailiornikut angmassarfit ava-
taisigut imigagssaerniarsinaune-
rit nåkutigineKardluarnerusinå-
ngusagaluarmata.
tamatumunga atatitdlugo suju-
nersutigineKåsaortaoK nålagauv-
fiup landsrådivdlunit imigag-
ssaerniarneK tamåt ingerdlåtari-
aKarmåssuk. „kisermautdlugit i-
migagssaerniarfit monopolit" nu-
nane avangnardlerne takornar-
téungitdlat. oKautigineKarérsutut
nåkutigiuminarneruput åmalo i-
luanårtitarisinaussåt niorKutilig-
pagssuit kaussarfinut siåmåinara-
ne inoKatigit tamarmik iluaKu-
tigssarsisinaussåinut atorneKarsi-
nåuput.
periarfigssanik pitsaunerussu-
nik navssårtoKångigpat imigag-
ssamik kigdlilersuineK erKune-
KartariaKarpoK. agdlagartaKarneK
tamatumunga atassumik atorne-
Kåsagpat tamåkutaoK imerniar-
arnermingne, aggingitsortalerdlu-
tik atuartugssångukasigkångamik
CKarfigineKåir.aKinagamik-åsit
atuartitsissugssaKaratik — iliniar-
titsissugssaKånginamik. iliniartit-
sissut, atuarfingmitut, ima Kå-
ngiutorneKartigiput, taima pissut-
sit ingikaluarpata piarérsardluar-
simaneruvdlutik atuartitsissåsa-
galuardlutik, tåssame ilumorpoK,
uiverneKarmat — kisiånile tåssa
atuartut akornåne, iliniartitsissut
akcrnåniungitsoK.
erKarsautigeriarsiugdlo, pissut-
sit taimaingmata MATUSSINEK’
AUTDLARTlNGlKATDLAR-
MATDLE!
taimåitumik isumaKarpugut er-
KorluliornerusångitsoK isumaKa-
ruvse, iliniartitsissut peKatigig-
fiata atuarfingne pissutsit erdlo-
Kinartut pilersisimagai måtussi-
neK ilumordluinartumik ukioK
måna atorfinigtitsiniarnerne aku-
nagtungatitsingmat, kisiånile ili-
niartitsissugssaileKineK agdliar-
torsimavcK 1971-imitdlo akigssar-
sianut politikiusscK perKUtigalu-
go, TÅUNALO iliniartitsissut pe-
Katigigfiata suniuteKarfigingilå.
ikingutingnersumik inuvdlua-
ritse.
Mogens Møllegaard
agdlagte
Grønlands Lærerforening
tarfingne atortariaKarput. inuit
nangminérdlutik aulajangertåsa-
våt agdlagartautitik tamåkerdlu-
git „monopolimit imigagssarsini-
artarfingmit" pisissutigisanerdlu-
git imalunit ilait imerniartarfing-
me aliånaersårdlutik unugsior-
nigssamingnut torKusanerdlugit.
nalungitdluinarparput agdla-
gartat atornerdlungneKarsinau-
nerat, Kalåtdlit-nunåne issertor-
dlune niuverniartarnermit ungar-
KuneKarsimångilaK åmåtaoK na-
ngåsårutigineKartåsaoK taimaili-
ulernerup åssigingitsunik imigag-
ssaliorniartarneK kingunerisang-
mago. kisiånile årKigssussineK
sunalunit atulersikaluaréine „u-
ngatåtigut KanoK iliorniartoKar-
sinaunerat" pingitsorneKarsinau-
gunångilaK. taimåitumik suju-
mungåK unmåsångilagut. sujug-
dlermik påserKåratdlartigo sani-
orKutåriniartarnerit KanoK ang-
nertutiginersut. tauva åma tamå-
ko malerssorumårpavut Kanordlo
iliuseKarfigalugit.
kigdlilersuinertaoK agdlagfing-
ne suliagssaKartitsinerulersug-
ssauvoK. imuitdle panertut avgu-
åuneKartarnigssait pivdlugo ta-
matumunåkut angnertorujugssu-
armik iliuseKartoKarsinaugpat
tauva åma inoKatigingnut ajo-
KutaussoK sorssugfiginiardlugo
tamatumunåkut iliuseKartoKarsi-
naussariaKarpoK.
Kularnångitsumik ardlaKartut
imigagssamik kigdlilineK inup
kivfåungissuseKarneranut akuliu-
nertut isumaKarfigisavåt. åmame
taimåipoK. kisiånile kivfåungi-
ssutsip tåussuma arKane inug-
pagssuit KanoK atugaKarnerat
pigdliutigisimavavut. kivfåungi-
ssuseK nangmineK aKugsinåungi-
månåkut ersserKigsumik ilisima-
lerparput, G.A.S. aussamut isu-
maKatigingniarnigssamine avgua-
Katigigsitdlugo 47 procentimik
piumassaKåsassoK, sujulerssuissu-
nerit kingugdlermik atautsimi-
nermingne isumaKatigissutigisi-
magåt.
åmåtaoK taimatut ilisimaler-
parput, ministeria G.A.S.-ip piu-
massarissane sarKumiungmagit
ersserKigsumik tamanut nalunae-
ruteKarsimassoK, sulissartut tai-
matut angnertutigissumik piuma-
ssaKarnerat ministereKarfiup tu-
ngånit akuerineKarsinåungitdlui-
nartoK.
nunavtine G.A.S.-ip ukiune 20-
ne ingerdlasimanerane nunavtinut
ministereKarfiup tungånit aitsåt
oKauseK tåuna tusalingilarput. —
CKauseKatigitdle tåuko — Kimag-
tinagit måna ersserKigsarusugpa-
ra, G.A.S.-ip ukiunik 20-lineranut
atatitdlugo taimak angnertutigi-
ssumik piumassaKarniånginavta,
kisiånile nunavtine G.A.S.-ip ing-
mikortortaKarfisa piumassarissait
tungavigineKarmata. ilångutdlu-
gulo nalunaerutigisinauvdlugo,
nunavtine ingmikortortaKarfing-
nit ukiune Kångiutune aitsåt tai-
mak isumaKatigingniarnigssamut
sujunersutinik pitsautigalutigdlo
amerdlatigissunik KutdlersaKar-
fingme tigussaKarsimagavta.
CKautigineKartut sujuline taine-
Kartut tungaviginaraluaråinilunit
isumaKarpunga, isumaKatigingni-
arnigssamut månåkut pissugssa-
mut aitsåt taima tungavigssaKar-
tigissugut, nukivut atautsimut
katildlugit aningaussarsiat Kag-
fangneKarnigssånut piumassari-
ssaK sarKumiuneKartoK tamavta
Atuagagdliutit kigsautigåt atu-
artartut agdlagarissait amerdla-
sut sapåtit akunere tamaisa
sarKumiutaruiuavdlugit. tai-
måitumik Kinutigårput naitsu-
ltutdlangnik agdlagtarKuvdlu-
git. iiångutagssiat ouautsit 200
sivnersimagpatigit amerdla-
nertigut årKigssuissoKarfiup
nai lisartar iaKartarpai. atsiorsi-
mångitsut ilånguneK ajorpavut,
kisiånile ingmikut pissutigssa-
Karsimagpat atermut taorsiut-
diugo ingmikut ili.sarnausinar-
sinaussarput. iiångutagssiat
nagsiuguk unga: Atuagagdliu-
tit, postbox 39, 3900 Godthåb.
saK kivfåungissusiungilaK. ino-
Kativta ilaisa kivfåungissuseK a-
Kugsinåungigpåssuk ikiortaria-
Karpavut. kikunutdlunit pårssi-
ssuniåsångilagut, tamatumale tu-
ngåtigut kivfåungissusermik tai-
neKartartoK kigdlilerneKåsagalu-
arpat tamåna inugpagssuarnut
pivdluarnarnerussumik sujunig-
ssaKarnigssamik kinguneKåsaga-
luarpoK. kivfåungissuseK taimåi-
toK piginiardlugo pigdliutiginiag-
kavut kigdleKartariaKarput.
landsråde måna nunamut ta-
marmut atortugssamik inatsisili-
ortariaKarpoK.
Henrik Lund
borgmester, K’aKortoK
tapersersusavdlugo, måko pissuti-
galugit:
1. nunavtine iliniartitsissut nu-
nalisitat landsrådime politike pu-
tuinardlugo piumassarissatik ang-
nertunerussutigut angussaKarfi-
gait. nauk landsråde oKalungnia-
raluartGK Kinigauvfingmingne
månåkut atutume akigssautit na-
ligigsarneKarnigssåt anguniarne-
KåsassoK. imåipoK akigssauterKor-
tunerit akigssautikineritdlo akig-
ssarsiaisa naligigsarneKarnigssåt
politikerissame pingårtineKåsa-
SSCK.
2. åssersutigssat aVdlat ingmi-
kortume 1-ime taineKartut åssi-
gissait avdlat taineKarsinaugalu-
artut OKautiginiagara tikinardla-
ra: suna pivdlugo uvagut nunav-
tine amerdlanerpåjuvdluta suli-
nivtigut akigssarsiordluta inussu-
tigssarsiortut nålagkersuissuvta
politikerissåt tunuliaKutsiutdlugo
tamavta aulajangerdluinardluta
akigssarsiavta Kagfautigssånik
piumassarissavut piumassaKauti-
gisånginerpavut inuniarnerme a-
tortorissatigut angatdlånermilo
uvdlumikut akiussut nalungerér-
dlugit KanoK uvavtinut OKimait-
sigerérsut.
éssersutigssarpagssuit avdlat,
sordlc igdlumut, KåumarKutinut
åssigissåinuldlo tungassut taigor-
neKarsinaugaluartut isumaKarpu-
nga tamavta isumaKatigigdluta
måna aulajangiusimassariaKarig-
put: månåkut pivfigssångortoK
akigssarsiavta tungåtigut angner-
tumik Kagfainigssamik G.A.S.-ip
piumassarisså tamavta taperser-
susavdlutigo!
atago erKarsautigeriarsiuk!
Kristian Boassen.
ingminumaK er-
Karsautigmgilagut
tamavta GAS
tapersertigo!
20