Atuagagdliutit

Árgangur
Tölublað

Atuagagdliutit - 30.06.1977, Blaðsíða 18

Atuagagdliutit - 30.06.1977, Blaðsíða 18
Savalingmiut nangminerssornerunerat — Savalingmiut nangminerssornerunerat — Savalingmiut nangminerssornerunerat — Savaling Savalingmiune partrt — OKalugtuagssartait — nålag- kersuinermilo sulinerat pisimassut KanoK oKalugtuartut nålagkersuissutdlo nangmingneK isumåt: agdl. K Jens w Brønden Savalingmiune nålagkersuinikut partiuvdlune sulexatigissagssar- siornigssaK imailitsiåinaK pinen ajornarpoK. tåssame ajornartor- siutit aningaussanut tungassut ki- sisa lagtingip suliaringilai. aper- Kut inuiaKatiglssusermut tunga- ssok cnatdlinerme akugtungitsu- mik åma pingårtineKalersarpoK, apernutinilo tåukunane mar- dlungne partit tåukussut isuma- KatigérnajarneK ajorput. cand. scient, pol. (inuianatigit Kanon nålagkersugaunerånik ili- niarsimassoK) Zakarias Wang AG-mut onarpoK nangale ilerno- rinenartoK Savalingmiune Kiner- sinerr.e ilanutaringnerme pissut- sit maligdlugit taissinenartardlu- ne. taissineritdle åma partinut iluanutaussarput, åmale tåukuna- ne — tåssa partine — inuit aula- jangissumik pingårutenarput. Savalingmiune partit ukiut 50-it ingerdlanerine pilersimåput — 1906-imit 1956-imut. 1956-ivdle kingcrnatigut partinik pilersoKar_ simånginera isumanångilaK partit iluéne tåssa erKigsisimårnenar- toK. ernigsivitdliorfiunerugunar- toK tåssauvcK kungitsujumassut partiat, tåssa kungitsujumassoK Zakarias Wang folketingimut ni- nersinerne mardlungne partit a- vataisigut ninigagssångortitarsi- mangmat. tamånale imana avdlå- kut erKartomeKåsaoK. atåinarumassut partiat atåinarumassut partiat — imalu- nit Sambandsflokkurin — isuma- KarpcK atanatigingniat partiat — tåssalo tåssunékut sanigdliune- narsinauvdlune Kalåtdlit-nunane Atåssumut. atåinarumassut par- tiat 1906-ime pilersinenarpon „ne- AG-p Savalingmiunilo nålag- kersuinermik sangmissaKar- tut sapåtip akunerane uvane OKalugtuarisavait Savaling- miune nålagkersuinikut par- tit. parté atausinax Dan- markimit månåkordluinaK a- vigsårnigssamik piumassa- KarpoK, tåssalo kungitsQni- at. partip 14. september 1946-me inungnik taissisitsi- nex inersussutigå Savaling- miune Kinersissartut pinga- sorarterutait atajungnaernig- ssamut isumaxataungmata. tamånale erKartorneKarneru- saoK agdlautigissat ukua kingugdlersåne normume tugdligssame. Kerorumik" tainenartumik aker- dlilersuissunit (takuk agdlagan nr. 2. agdlautigissane tåukuninga imanartune AG-me nr. 22). tai- måitumigdlo partånalernen åma akerdlillssutauvon Joannes Pa- turssonimut isumanatainutdlo, navdlunåt-nunåta Savalingmiut- dlo akornåne atåssutenamermik agssortuinerat pivdlugo. partimik pilersitsinermut pissutaussut åma ilagåt amerdlanerussutenardlune Kinerseriausen taimanikorpian 1906-ime taorsemenarmat isuma- natigissat amerdlåssusiat najor- Kutaralugo Kinerseriautsimit, par- tinut iluatingnautenartumik. 1928-p tungånut atåinarumassut partiat atausinarmik agssortorte- narpoK, tåssalo nangminerssoru- massut partiat, åma 1906-ime pi- lersinenartoK. kingusingnerulår- tukut tamatuminga tusésaugut. aningaussanut inuiåussuser- mutdlo tungassut erxarsautigalu- git atåinarumassut partiat tåssau- vok talerpigdlit partiat, tåunalc inuiéussusermut tungassut najor- Kutaralugit ima påsineKåsaoK, a- tåinarumassut partiata kigsauti- gingikå inuiåussutsikut Kavdlu- nåt-nunånut atåssutit avdlångu- teKartineKarnigssåt. 1932-mit atåinarumassut partial ersserKigsumik amerdlanerussu- teKarpoK, 1936-mile Kinersinerme taisissut pingasorarterutait kisiss pigssarsiarait. sorssungnerup ukiune sujug- dlerne atåinarumassut partiat a- kunermiliututut (Kiterdlingortu- tut) malungniupoK. Socialdemo- kratit inuitdlo partiat KanoK isu- maKarnerne tamane isumanati- gigsinåungitdlat, atåinarumassut- dlo partiata ilane ardlåt ilånilo ardlåt tapersersortarpå. 1950-ime atåinarumassut par- tiat inuitdlo partiat aningaussat pivdlugit inatsimut isumaKatigig- dlutik nåpiput, Kinersineruvdlo kingornatigut partit tåuko mar- dluk pexatigigdlutik landsstyri- ngerput. taimane tamåna agsut tupåtdlautigir-eKarpoK, pissutiga- lugo partit tåuko mardluk aper- KUt inuiéussusermut tungassoK pivdlugo KanoK isumaxamerat naluneKångitsutut åssiglngitdlui- nartungmat. pissagssaKarfingnile avdlane tamane isumaicatigingne- KarpoK. partit tåuko mardluk akornåne suleKatigingneK ingerdlåinarpoK, kungitsujumassutdlo partiat nu- tångajaussoK 1950-ime Kinersi- nerme ajugauvdluaraluarmatdlu- nit atåinarumassut partiat inuit- dlo partiat landsstyrime inger- dlarKinarput. taimåitordle pissa- riaKalersimavoK nangminerssoru- massut partiat ilaliutisavdlugo. 1962-ime Kinersinerme atåina- rumassut partiat lagtingime ilau- ssertamik atautsimik ånaissaKar- poK, tamatumalo kinguneranik nålagkersuilerput taineKartut „nangminerssorumassut-lands- styriat", ukussut: inuit partiat, kungitsujumassut partiat, suju- mukarniat partiat (landsstyrime ilaussortautitaKalingitsoK) åma nangminerssorumassut partiat. a- tåinarumassut partiat akerdliler- suissungorpoK 1966-imile lands- st.yrimut utereigdlune. atåinarumassut partiat uvdlu- me akerdlilersuissuvoK. nålagker- suissut téssåuput socialdemokra- tit, kungitsujumassut partiat åma inuit partiat. apencutauvordle åi- pågo lagtingimut Kinersinigssame avdlånguteKarnigssamik ilima- sugsinåunginersugut. savaling- miormiut, atåinarumassut partia- ta sujuligtaissua Pauli Ellefsen ukioK folketingimut ilaussortag- ssatut Kinerpåt, socialdemokrati- mut Johan Nielsenimut åipiutdlu- go. Pauli Ellefsen nangmineK isu- maKarpcK savalingmiormiut må- na Kanganingarnit aningaussanut tungatitdlugo påsingningnerussut — imalunit piviussorsiornerussut. AG-mut CKarpoK: partip suju- nertaisa pingårnerssåt tåssa Kav- dlunåt-nunånik nålagauvfeKati- gingnikut inuiaxatigit Savaling- miut patajaitsumik nutålerineru- ssumigdlo ineriartornigssåt suli- ssutigisavdlugo. partip kigsautigå savalingmiormiut sussagssanut Savalingmiunut tungassunut ta- manut aulajanginerne någgalér- sinaunigssåt, taimåitordle isuma- Kardlune „akilissoK åma tåssåu- sassoK aulajangissussugssaK". nangminerssorumassut partiat 1906-ime Joannes Patursson aker- KigpoK nangminerssorumassut partiat autdlarnerdlugo, tåussu- mingalo tapersersuissut soruna- me téssåuput „neKerorumut“ isu- maKataussut. nangminerssorumassut partiat atåinarumassut partiat taimaeKa- tiginangajagdlugo ingerdlavoK 1932-mile taisissunik socialdemo- kratinut ånaissaKardlune, 1936- milo tamatdlartineKardluinardlu- tik, nuna pivdlugo nutåmik iluar- såussinermik aperKutip ilaussor- tat ingmikortunut mardlungnut avingmagit. partip pilersitsissua ukiunilo 30-ne sujuligtaissua Joannes Patursson partiminit a- vigsårpoK, isumaKatinilo ilagalu- git inussutigssarsiortut partiat pi- lersineKarKåK peKasiutdlugo par- ti nutåK autdlarnerdlugo, inuit partiat. 1940-me nangminerssorumassut partiat lagtingime 4-inarnik ilau- sscrtaKalerpoK, kingusingnerussu- kutdlo 1943-me 1945-milo ilau- sscrtaKarungnaivigdlune. 1946- mile iserKigpoK mardlungnik ilaussortaKardlune. partile kisar- fingmik taineKartartoK (anker- parti) pingåruteKarsimavoK landsstyrimisimavdlunilo 1954- imingånit. taimåitordle ukiune kingugdlerpåne parti isumaKatau- jungnaersimavoK (akerdlilersui- ssusimavcK), inatsissartutdlo pe- rio.usigssånut nalerKutumik suli- nera migdlisimavoK aulajangigag- ssaKarlitdlugc ilånikuinaK aulaja- rigissutaussardlune. Hilmar Kass, nangminerssoru- massut partiånérsoK AG-mut o- KarpoK parti tåuna måna issigi- neKartariaKartoK partitut ardlå- nut aulajangersimångitsutut, pi- ssutigalugo savalingmiormiut nangminerssornerulernigssamik kigsautigissamik ilait pingårneru- ssut nåmagsineKartisimangmati- gik. isumaKarpordlo partip taima mikitigissusianut tamåna navsui- autausinaussortaoK. kisiåne tåssa- ne unlnarniångilagut, Hilmar Kass CKarpoK. tåssame aningau- ssatigut pisinaunerput najorKuta- ralugc amerdlanerussut nangmi- nersscrnerulernermut ilånguku- mavavut. Hilmar Kassip ersserKigsarpå nangminerssorumassut partiat a- tajungnaerumavdlune pilerssåru- tinik soruname sarKiimiussiuåi- narniångitscK inuit tamatuminga piukorutigingningigpata. issertutingilålo inuiåussutsikut nangminérnigssamut tungatitdlu- go aperKume ånilånganartoKar- toK atautsimik. — ulorianartusi- nausscK tåssa nunatut sume inig- ssisimanivta pingåruteKamera (serssungnerme) nåpituagarput, oKarpoK. inuiagtut nangminer- ssortuguvta tauva ajornartorsiu- lerfingne ilungersunartune inui- agtut avdlanit CKartugssauvfigi- neKånginerput nunat avdlat so- Kutigingitdluinartugssauvåt aku- liutisavdlutigdlo nangmingneK soKUtigissatik pingårnerutitdlugit. AG: — icavdlunåt-nunånut pe- KatauneK (ataneK) taorserneKarsi- nauva nunanut avangnardlernut peicataulernermik? Hilmar Kass: — taimatut er- KarsarKajånarpoK, issertutisångi- larale atajungnaernigssaK tunga- Til salg Et Turist Hotel er til salg.' Det har plads til 15 gæster. Der er 5 enkeltværelser, 3 fleremandsrum, spisestue, køkken, badeværelse, m. v. Pris: 325.000,00 kr. — Henvendelse: Svend Poulsen, Box 31 3912 ManitsoK. Tlf.: 1 33 33 tuniniagaK Turist Hotel tuniniarneKarpoK. inungnut 15-inut inigssaxar- poK. inérKat atausiutagkat 5, ardlaliutagkat 3, nerissarfik, iggavik, uvfarfik il.il. akia: 325.000,00 kr. — sågfigissagssaK: Svend Poulsen, Box 31 3912 ManitsoK. Tlf.: 1 33 33 Zakarias Wang. viussukut takordlornerinaugunar- mat piviussungortineKarsinaune- ranit anginerussumik. OKalugtua- rissaunikume inuiåussutsikutdlo Kavdlunåt-nunånut agsut atavu- gut. socialdemokratit socialdemokratit oxalugtuagssar- tåt taimatut lakitigingilaK. parti tåuna Kavdlunåt ilåta suliniute- Kameratigut 1925-me pilersine- KarpoK savalingmiormiututdlo a- teKalerdlune Javnadarflokkurin, isumaKartoK naligissusermut par- ti. KanoK årKigssugaunermut tu- ngatitdlugo Kavdlunåt partiånut atåssuteKångilaK, kisiåne taimå- ngarnitdle aningaussatigut tåsså- nga ikiorserneKartardlune, sordlo KinerKusårnermut åmalo suliag- ssanut pissariaKartunut avdlanut. socialdemokratit 1959-ime landsstyrimut ilaulerput. taimane peKatigait atåinarumassut partiat nangminerssorumassutdlo partiat, tåssanikungnaerdlutigdle nangmi- nerssorumassut-landsstyriata na- låne 1962-imit 1966-imut. parti landsstyrimut isendgpoK 1966- imit, uvdlumikutdlo Savaling- miune partit anginerssaråt lag- tingime 7-inik ilaussortalik. lag- mande Atli Dam, socialdemokra- tiUVOK. partine pivdlugo OKarpoK Kav- dlunåt-nunåne socialdemokrati- nit avdlauvatdlångitsoK. sulissar- tut partéråt nutålerissoK inuiåu- ssutsimut tungatitdlugo Kavdlu- nåt-nunånik nålagauvfeKatiging- nigssamik åtåsstnarumassoK. — ima ingerdlavdluartigigalua- ruvtalunit korunit atausiåkåt Sa- valingmiune atorneKartut tamai- sa akilersinaulerdlugit, tauva pi- ssutigssaKartingitdluinarparput nålagauvfeKatigingnermik taimai- titsinigssaK, Atli Dam OKarpoK. — sunale taima itoK nåmagsineKar- sinauneK ajornartarpoK socialde- mokratit suleKatautinagit. — nålagauvfeKatig'ingneK tai- ma pingårtitsigigavtigo pissutå tåssa taimatut årKigssussinerup kivfåungissusermik anginerpåmik tuningmatigut. nålagauvfigtut av- dlanit OKausigssaKarfigineKångit- sutut (nangminértutut) avdlane pissartunit aulajangivfigineKarne- rujugssussugssauvugut Kavdlu- nåt-nunåta nålagauvfianut ilau- nivta iluane ingminut aKiinigssav- tiningarnit. inussutigssarsiortut partiat inussutigssarsiortut partiata oKa- lugtuagssartå naitsoralånguvoK. 1935-me pilersineKarpoK Sava- lingmiune inussutigssarsiortunit åssigingitsunit, Kavdlunånit su- nersimaneKarungnaerumassunit. sujugdliuvdlutigdlo Savalingmiut aningausseriviånik autdlartitsi- put, Sjovinnunbankin. 1936-ngui- nartcrdle nangminerssorumassut partiånit anissut peKatigilerpait inuitdlo partiat pilersitdlugo. 18

x

Atuagagdliutit

Beinir tenglar

Ef þú vilt tengja á þennan titil, vinsamlegast notaðu þessa tengla:

Tengja á þennan titil: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Tengja á þetta tölublað:

Tengja á þessa síðu:

Tengja á þessa grein:

Vinsamlegast ekki tengja beint á myndir eða PDF skjöl á Tímarit.is þar sem slíkar slóðir geta breyst án fyrirvara. Notið slóðirnar hér fyrir ofan til að tengja á vefinn.