Atuagagdliutit - 30.06.1977, Blaðsíða 18

Savalingmiut nangminerssornerunerat — Savalingmiut nangminerssornerunerat — Savalingmiut nangminerssornerunerat — Savaling
Savalingmiune partrt —
OKalugtuagssartait — nålag-
kersuinermilo sulinerat
pisimassut KanoK oKalugtuartut nålagkersuissutdlo
nangmingneK isumåt:
agdl. K
Jens w
Brønden
Savalingmiune nålagkersuinikut
partiuvdlune sulexatigissagssar-
siornigssaK imailitsiåinaK pinen
ajornarpoK. tåssame ajornartor-
siutit aningaussanut tungassut ki-
sisa lagtingip suliaringilai. aper-
Kut inuiaKatiglssusermut tunga-
ssok cnatdlinerme akugtungitsu-
mik åma pingårtineKalersarpoK,
apernutinilo tåukunane mar-
dlungne partit tåukussut isuma-
KatigérnajarneK ajorput.
cand. scient, pol. (inuianatigit
Kanon nålagkersugaunerånik ili-
niarsimassoK) Zakarias Wang
AG-mut onarpoK nangale ilerno-
rinenartoK Savalingmiune Kiner-
sinerr.e ilanutaringnerme pissut-
sit maligdlugit taissinenartardlu-
ne. taissineritdle åma partinut
iluanutaussarput, åmale tåukuna-
ne — tåssa partine — inuit aula-
jangissumik pingårutenarput.
Savalingmiune partit ukiut 50-it
ingerdlanerine pilersimåput —
1906-imit 1956-imut. 1956-ivdle
kingcrnatigut partinik pilersoKar_
simånginera isumanångilaK partit
iluéne tåssa erKigsisimårnenar-
toK. ernigsivitdliorfiunerugunar-
toK tåssauvcK kungitsujumassut
partiat, tåssa kungitsujumassoK
Zakarias Wang folketingimut ni-
nersinerne mardlungne partit a-
vataisigut ninigagssångortitarsi-
mangmat. tamånale imana avdlå-
kut erKartomeKåsaoK.
atåinarumassut partiat
atåinarumassut partiat — imalu-
nit Sambandsflokkurin — isuma-
KarpcK atanatigingniat partiat —
tåssalo tåssunékut sanigdliune-
narsinauvdlune Kalåtdlit-nunane
Atåssumut. atåinarumassut par-
tiat 1906-ime pilersinenarpon „ne-
AG-p Savalingmiunilo nålag-
kersuinermik sangmissaKar-
tut sapåtip akunerane uvane
OKalugtuarisavait Savaling-
miune nålagkersuinikut par-
tit. parté atausinax Dan-
markimit månåkordluinaK a-
vigsårnigssamik piumassa-
KarpoK, tåssalo kungitsQni-
at. partip 14. september
1946-me inungnik taissisitsi-
nex inersussutigå Savaling-
miune Kinersissartut pinga-
sorarterutait atajungnaernig-
ssamut isumaxataungmata.
tamånale erKartorneKarneru-
saoK agdlautigissat ukua
kingugdlersåne normume
tugdligssame.
Kerorumik" tainenartumik aker-
dlilersuissunit (takuk agdlagan
nr. 2. agdlautigissane tåukuninga
imanartune AG-me nr. 22). tai-
måitumigdlo partånalernen åma
akerdlillssutauvon Joannes Pa-
turssonimut isumanatainutdlo,
navdlunåt-nunåta Savalingmiut-
dlo akornåne atåssutenamermik
agssortuinerat pivdlugo. partimik
pilersitsinermut pissutaussut åma
ilagåt amerdlanerussutenardlune
Kinerseriausen taimanikorpian
1906-ime taorsemenarmat isuma-
natigissat amerdlåssusiat najor-
Kutaralugo Kinerseriautsimit, par-
tinut iluatingnautenartumik.
1928-p tungånut atåinarumassut
partiat atausinarmik agssortorte-
narpoK, tåssalo nangminerssoru-
massut partiat, åma 1906-ime pi-
lersinenartoK. kingusingnerulår-
tukut tamatuminga tusésaugut.
aningaussanut inuiåussuser-
mutdlo tungassut erxarsautigalu-
git atåinarumassut partiat tåssau-
vok talerpigdlit partiat, tåunalc
inuiéussusermut tungassut najor-
Kutaralugit ima påsineKåsaoK, a-
tåinarumassut partiata kigsauti-
gingikå inuiåussutsikut Kavdlu-
nåt-nunånut atåssutit avdlångu-
teKartineKarnigssåt.
1932-mit atåinarumassut partial
ersserKigsumik amerdlanerussu-
teKarpoK, 1936-mile Kinersinerme
taisissut pingasorarterutait kisiss
pigssarsiarait.
sorssungnerup ukiune sujug-
dlerne atåinarumassut partiat a-
kunermiliututut (Kiterdlingortu-
tut) malungniupoK. Socialdemo-
kratit inuitdlo partiat KanoK isu-
maKarnerne tamane isumanati-
gigsinåungitdlat, atåinarumassut-
dlo partiata ilane ardlåt ilånilo
ardlåt tapersersortarpå.
1950-ime atåinarumassut par-
tiat inuitdlo partiat aningaussat
pivdlugit inatsimut isumaKatigig-
dlutik nåpiput, Kinersineruvdlo
kingornatigut partit tåuko mar-
dluk pexatigigdlutik landsstyri-
ngerput. taimane tamåna agsut
tupåtdlautigir-eKarpoK, pissutiga-
lugo partit tåuko mardluk aper-
KUt inuiéussusermut tungassoK
pivdlugo KanoK isumaxamerat
naluneKångitsutut åssiglngitdlui-
nartungmat. pissagssaKarfingnile
avdlane tamane isumaicatigingne-
KarpoK.
partit tåuko mardluk akornåne
suleKatigingneK ingerdlåinarpoK,
kungitsujumassutdlo partiat nu-
tångajaussoK 1950-ime Kinersi-
nerme ajugauvdluaraluarmatdlu-
nit atåinarumassut partiat inuit-
dlo partiat landsstyrime inger-
dlarKinarput. taimåitordle pissa-
riaKalersimavoK nangminerssoru-
massut partiat ilaliutisavdlugo.
1962-ime Kinersinerme atåina-
rumassut partiat lagtingime ilau-
ssertamik atautsimik ånaissaKar-
poK, tamatumalo kinguneranik
nålagkersuilerput taineKartut
„nangminerssorumassut-lands-
styriat", ukussut: inuit partiat,
kungitsujumassut partiat, suju-
mukarniat partiat (landsstyrime
ilaussortautitaKalingitsoK) åma
nangminerssorumassut partiat. a-
tåinarumassut partiat akerdliler-
suissungorpoK 1966-imile lands-
st.yrimut utereigdlune.
atåinarumassut partiat uvdlu-
me akerdlilersuissuvoK. nålagker-
suissut téssåuput socialdemokra-
tit, kungitsujumassut partiat åma
inuit partiat. apencutauvordle åi-
pågo lagtingimut Kinersinigssame
avdlånguteKarnigssamik ilima-
sugsinåunginersugut. savaling-
miormiut, atåinarumassut partia-
ta sujuligtaissua Pauli Ellefsen
ukioK folketingimut ilaussortag-
ssatut Kinerpåt, socialdemokrati-
mut Johan Nielsenimut åipiutdlu-
go. Pauli Ellefsen nangmineK isu-
maKarpcK savalingmiormiut må-
na Kanganingarnit aningaussanut
tungatitdlugo påsingningnerussut
— imalunit piviussorsiornerussut.
AG-mut CKarpoK: partip suju-
nertaisa pingårnerssåt tåssa Kav-
dlunåt-nunånik nålagauvfeKati-
gingnikut inuiaxatigit Savaling-
miut patajaitsumik nutålerineru-
ssumigdlo ineriartornigssåt suli-
ssutigisavdlugo. partip kigsautigå
savalingmiormiut sussagssanut
Savalingmiunut tungassunut ta-
manut aulajanginerne någgalér-
sinaunigssåt, taimåitordle isuma-
Kardlune „akilissoK åma tåssåu-
sassoK aulajangissussugssaK".
nangminerssorumassut
partiat
1906-ime Joannes Patursson aker-
KigpoK nangminerssorumassut
partiat autdlarnerdlugo, tåussu-
mingalo tapersersuissut soruna-
me téssåuput „neKerorumut“ isu-
maKataussut.
nangminerssorumassut partiat
atåinarumassut partiat taimaeKa-
tiginangajagdlugo ingerdlavoK
1932-mile taisissunik socialdemo-
kratinut ånaissaKardlune, 1936-
milo tamatdlartineKardluinardlu-
tik, nuna pivdlugo nutåmik iluar-
såussinermik aperKutip ilaussor-
tat ingmikortunut mardlungnut
avingmagit. partip pilersitsissua
ukiunilo 30-ne sujuligtaissua
Joannes Patursson partiminit a-
vigsårpoK, isumaKatinilo ilagalu-
git inussutigssarsiortut partiat pi-
lersineKarKåK peKasiutdlugo par-
ti nutåK autdlarnerdlugo, inuit
partiat.
1940-me nangminerssorumassut
partiat lagtingime 4-inarnik ilau-
sscrtaKalerpoK, kingusingnerussu-
kutdlo 1943-me 1945-milo ilau-
sscrtaKarungnaivigdlune. 1946-
mile iserKigpoK mardlungnik
ilaussortaKardlune. partile kisar-
fingmik taineKartartoK (anker-
parti) pingåruteKarsimavoK
landsstyrimisimavdlunilo 1954-
imingånit. taimåitordle ukiune
kingugdlerpåne parti isumaKatau-
jungnaersimavoK (akerdlilersui-
ssusimavcK), inatsissartutdlo pe-
rio.usigssånut nalerKutumik suli-
nera migdlisimavoK aulajangigag-
ssaKarlitdlugc ilånikuinaK aulaja-
rigissutaussardlune.
Hilmar Kass, nangminerssoru-
massut partiånérsoK AG-mut o-
KarpoK parti tåuna måna issigi-
neKartariaKartoK partitut ardlå-
nut aulajangersimångitsutut, pi-
ssutigalugo savalingmiormiut
nangminerssornerulernigssamik
kigsautigissamik ilait pingårneru-
ssut nåmagsineKartisimangmati-
gik. isumaKarpordlo partip taima
mikitigissusianut tamåna navsui-
autausinaussortaoK. kisiåne tåssa-
ne unlnarniångilagut, Hilmar
Kass CKarpoK. tåssame aningau-
ssatigut pisinaunerput najorKuta-
ralugc amerdlanerussut nangmi-
nersscrnerulernermut ilånguku-
mavavut.
Hilmar Kassip ersserKigsarpå
nangminerssorumassut partiat a-
tajungnaerumavdlune pilerssåru-
tinik soruname sarKiimiussiuåi-
narniångitscK inuit tamatuminga
piukorutigingningigpata.
issertutingilålo inuiåussutsikut
nangminérnigssamut tungatitdlu-
go aperKume ånilånganartoKar-
toK atautsimik. — ulorianartusi-
nausscK tåssa nunatut sume inig-
ssisimanivta pingåruteKamera
(serssungnerme) nåpituagarput,
oKarpoK. inuiagtut nangminer-
ssortuguvta tauva ajornartorsiu-
lerfingne ilungersunartune inui-
agtut avdlanit CKartugssauvfigi-
neKånginerput nunat avdlat so-
Kutigingitdluinartugssauvåt aku-
liutisavdlutigdlo nangmingneK
soKUtigissatik pingårnerutitdlugit.
AG: — icavdlunåt-nunånut pe-
KatauneK (ataneK) taorserneKarsi-
nauva nunanut avangnardlernut
peicataulernermik?
Hilmar Kass: — taimatut er-
KarsarKajånarpoK, issertutisångi-
larale atajungnaernigssaK tunga-
Til salg
Et Turist Hotel er til salg.' Det har plads til 15 gæster. Der
er 5 enkeltværelser, 3 fleremandsrum, spisestue, køkken,
badeværelse, m. v. Pris: 325.000,00 kr. — Henvendelse:
Svend Poulsen,
Box 31 3912 ManitsoK.
Tlf.: 1 33 33
tuniniagaK
Turist Hotel tuniniarneKarpoK. inungnut 15-inut inigssaxar-
poK. inérKat atausiutagkat 5, ardlaliutagkat 3, nerissarfik,
iggavik, uvfarfik il.il. akia: 325.000,00 kr. — sågfigissagssaK:
Svend Poulsen,
Box 31 3912 ManitsoK.
Tlf.: 1 33 33
Zakarias Wang.
viussukut takordlornerinaugunar-
mat piviussungortineKarsinaune-
ranit anginerussumik. OKalugtua-
rissaunikume inuiåussutsikutdlo
Kavdlunåt-nunånut agsut atavu-
gut.
socialdemokratit
socialdemokratit oxalugtuagssar-
tåt taimatut lakitigingilaK. parti
tåuna Kavdlunåt ilåta suliniute-
Kameratigut 1925-me pilersine-
KarpoK savalingmiormiututdlo a-
teKalerdlune Javnadarflokkurin,
isumaKartoK naligissusermut par-
ti. KanoK årKigssugaunermut tu-
ngatitdlugo Kavdlunåt partiånut
atåssuteKångilaK, kisiåne taimå-
ngarnitdle aningaussatigut tåsså-
nga ikiorserneKartardlune, sordlo
KinerKusårnermut åmalo suliag-
ssanut pissariaKartunut avdlanut.
socialdemokratit 1959-ime
landsstyrimut ilaulerput. taimane
peKatigait atåinarumassut partiat
nangminerssorumassutdlo partiat,
tåssanikungnaerdlutigdle nangmi-
nerssorumassut-landsstyriata na-
låne 1962-imit 1966-imut. parti
landsstyrimut isendgpoK 1966-
imit, uvdlumikutdlo Savaling-
miune partit anginerssaråt lag-
tingime 7-inik ilaussortalik. lag-
mande Atli Dam, socialdemokra-
tiUVOK.
partine pivdlugo OKarpoK Kav-
dlunåt-nunåne socialdemokrati-
nit avdlauvatdlångitsoK. sulissar-
tut partéråt nutålerissoK inuiåu-
ssutsimut tungatitdlugo Kavdlu-
nåt-nunånik nålagauvfeKatiging-
nigssamik åtåsstnarumassoK.
— ima ingerdlavdluartigigalua-
ruvtalunit korunit atausiåkåt Sa-
valingmiune atorneKartut tamai-
sa akilersinaulerdlugit, tauva pi-
ssutigssaKartingitdluinarparput
nålagauvfeKatigingnermik taimai-
titsinigssaK, Atli Dam OKarpoK. —
sunale taima itoK nåmagsineKar-
sinauneK ajornartarpoK socialde-
mokratit suleKatautinagit.
— nålagauvfeKatig'ingneK tai-
ma pingårtitsigigavtigo pissutå
tåssa taimatut årKigssussinerup
kivfåungissusermik anginerpåmik
tuningmatigut. nålagauvfigtut av-
dlanit OKausigssaKarfigineKångit-
sutut (nangminértutut) avdlane
pissartunit aulajangivfigineKarne-
rujugssussugssauvugut Kavdlu-
nåt-nunåta nålagauvfianut ilau-
nivta iluane ingminut aKiinigssav-
tiningarnit.
inussutigssarsiortut
partiat
inussutigssarsiortut partiata oKa-
lugtuagssartå naitsoralånguvoK.
1935-me pilersineKarpoK Sava-
lingmiune inussutigssarsiortunit
åssigingitsunit, Kavdlunånit su-
nersimaneKarungnaerumassunit.
sujugdliuvdlutigdlo Savalingmiut
aningausseriviånik autdlartitsi-
put, Sjovinnunbankin. 1936-ngui-
nartcrdle nangminerssorumassut
partiånit anissut peKatigilerpait
inuitdlo partiat pilersitdlugo.
18