Atuagagdliutit - 08.12.1977, Blaðsíða 24

atuartartut agdlagait . læserne skriver . atuartartut agdlagait . læserne skriver . atuartartut agdlagait . læserne skriver . atuartar
ulup OKalugtuagssartai
imigagssaleriner-
mut tungatitaK
måna OKalugtuariniaraluåsavara
kalåtdlit arnartaisa — Kangaliga-
me — såkuisa pingårnerssåt, tå-
ssalo ulo. uluvdlo nunguniku-
ngorsimassup nangminérdlune
uvavnut oKalugtuarisimångika-
luarpago soruname tamatuminga
OKalugtuagssaKarnaviångika-
luarpunga. taimåitumik tåuna ulo
tamavta Kamånga pissumik KUt-
savigissagssarilisavarput una ag-
dlautigissaK atuaréruvtigo isuma-
liutigalugitdlo tamaisa tåussuma
nåpitagarisimassai. atagule, imåi-
pordlo:
„uvanga ilitsorilerpunga pi-
ngortitarssuarme pingortitat nau-
sinåungitsut akugalugit, tamåku-
lo taineKartarput ujarKanik. tai-
måitumik ujarKanik sujuaissa-
Karnerma „augtitagssaK“-mit pi-
ssumik taineKartitarpånga. ujara-
Katikame ilagalugit augtencåriar-
dlunga ingmikortitdlunga „savi-
mininångortitdlunga" inerérami-
nga augterKeriardlunga avdlamik
akorpånga „savik“ — — „såko“
ivkingiaitsoK pingårtitaKigamiko.
uvangalume arnanut atugagssiau-
gama „ulo“-mik taiguserpånga,
taigutigalume nalerKutdluinarpoK
„ulornartujugama" såkunit angi-
ssutsiminut nalendutdlune avdla-
nit tamanit ulornartunerpauga-
ma. asulinardlo nungusimångine-
ra atorneKartuarnerma pilersitå
ilingnut navsuialåsavara:
ulornara anginerardlugo oKa-
rérnivtut ipunga, avdlåussutiga-
lugule åssigingmik Kårajugtumik
kinaKarnera. pissutaussutdlo tai-
gulersinagit atausinarmigtaoK ki-
magtuserfeKarnera (tigussarfe-
Karnera) pingåruteKaKingmat
navsuiartariaKarpara uvavnik a-
tuissalerumårtunut iluaKutaunia-
rumårmat.
kimagtuserfianif igdlugingmik
isuisa tunganut kinamisut Kåra-
jugtuput taimailivdlune isue ig-
dlugtut kinarigsuvdlutik, sunut
tamanut angnikitsumik putussag-
ssanut atugausinauvdlutik. ersai-
maniarugdlo ulup kinå „atausi-
narmik“ kinaKarmat! -tugssaung-
mat! (ilait oKartarput „igdluinar-
mik kinalik"). nutåjutitdlutingme
tamarmik „igdlugtut kinaKarta-
atoriåinångusagune kimagtu-
serKårtariaKarpoK (tigussarfiler-
KårtariaKarpoK). kimagtusiune-
Kartarputdlo Kissuk mångertoK
imalunit sauneK (nagssusinauvoK
imalunit tugåminiusinauvoK).
sordlo anånap ånåvdlunit ulue.
uluvdlo atordluartåssusia måku-
nuna påsisinauvat:
puissinik arfernigdlo pitdlatau-
vok arnamut ulup atomigssånik
sungiussisimassumut umareriar-
KigfigssaKångitsumik. orssuanig-
dlo KavssautauvoK savingmit
umarinarneroKissoK. kisalo pi-
ngårnerussumik puissip amiata
maminginik KaperratauvoK såkut
avdlat nagdlersinåungisåt. ulu-
migdlo sungiussisimavdluartut
Kapialerångamik sunut atugag-
ssaunere naluneK ajoramikik ma-
skinatutdle årKigssutdluagkatut
måko sianigissaKait: årKatigssaK
ingmikut, tuviligssaK ingmikut
amalo åragssat akuilisagssatdlo
(tuvitsugssat). kamigssat avdla-
nutdlo atugagssat.
ameK pågtorneKalerpat pågfig-
ssainik putorneKåsaoK. åmip ti-
kernuisa ardlåtigut putuneKåsaoK
uluvdlo tikencuanik putuatigut
nåteriardlugo sinå atuartitdlugo
ameK sukalårdlugo ulup kinåta
ilåinånik takissusilerdlugo putor-
KingneKåsaoK taimailiorneKåsav-
dlunilo akugtoKatigingnik sinimi-
gut putorneKarnigssaminut.
ameK panersimassoK sunut atu-
gagssångorsimagpat ulup atorfig-
ssaKaKatå „tigussaut" (saunermit
sanåK) iligserinerme titartut pi-
ngitsorneKarsinåungilaK åmip
eKartå atorfigssaKaKissoK kigar-
nimininguåkut atugagssaujung-
naersikumångikåine. piniartup
Kåinåkut angalatitdlune kamit
erisåt atorfigssaKartitdluartarpai
taimåitumigdlo tamatigut uvsig-
dluinartariaKarput, tigussautiv-
dlume tamåna suliagssaisa pi-
ngårnerssaråt. uluvdle amermut
pilagsisinaunera nålagaussut ang-
nerssaråt pingårnerssaralugulo.
ilalo ulup ingigigsunik tikerKO-
Karnerata pingåruteKåssusia ka-
mit isigalernerisa takutitarpåt.
Kåinanik amigssiornerme tai-
matordluinaK ulo pingåruteKar-
poK. uloKarane (sungiussisimassu-
mingme inugtaKarune) påmåru-
tagssaugaluit såkup eKaitsup pi-
ssari tdlisartarpai.
åmit „avigtagssatut" Kalipa-
gausimassut kigterneKalersinagit
maminganik Kapialigtautigssamik
ulutut pitsautigissumik atugag-
ssaKångilaK kigterutigssaKaranilo.
sujoragssanik natdlartitsinerme
såkumik ulutut nalerKUtigissumik
atugagssaKångilaK.
ulup suliagssai atissagssanigi-
nångitdlat. amåtaordle nerissag-
ssiagssane tamaniput. sordlo må-
kunane: aulisagkanit neKinut,
igågssat ugdlineKåsagpata ulo Ke-
rissukasingnut agdlåt ulimautitut
atorsinauvoK. aulisagkatdlo tissa-
neKartariaKalerpata ulumik su-
ngiusimangnigtut pitsaunerpåmik
tissasinåuput.
anånap ånåvdlo såkugigamiko
såkulersortarissanik nerilerånga-
mik ulo atorfigssalik atorfigssa-
Kartitdluartarpåt, ingminerminui-
nåungitsoK mérartamik mikissut
tamussiutagssårångue ulumit nå-
magsineKartarput.
taima atcrneKartigisscK soru-
name ivkingertarmat ipigsartuåi-
nartariaKartarpoK. ipigsartuar-
tarnermigutdlo ulo nungujartor-
tarpoK ulornå mikissunguångor-
tardlune taimalo suliarissartag-
kaminut nalerKukungnaertardlu-
ne. kisiåne sule atorfigssaKardlu-
artarpoK „ulukuluk“-tut. kinå iv-
kingersarneKartarpoK amernik
pilagsisinaujungnaersitdlugo ki-
liutarineKarsinånguinardlugo.
måkunungalo atorneKartarpoK:
Kåinap umiavdlo amigssait ka-
mingnutdlume atungagssat Kapia-
gagssausséngingmata ulukulung-
nik kiliortariaKartarput orssoK
åmip maminganut nipingassaKi-
ssok kiliuinikut aitsåt pérdluar-
neKarsinaussarmat. pingårtumig-
dlo kamisagssat angutitdlo ka-
migssaisa åssutigssat atungagssait
kiliordluarneKartarput orssuer-
dluardlugit. tamånalo ulukulup
pissarinerussumik nåmagsisinau-
ssarpå.
ilivsilc niviarsiaraussuse angne-
russumik isumaliutigissariaKar-
parse „Kanga“ ånåp anånavdlo
sulisimanerujugssuat såko pingit-
sorsinåungisartik ikiortigivdluar-
dlugo, tamånalo aitsåt pisinausi-
mavoK atomigssånik sungiusar-
tuarnikut. sunalunime sungiusar-
simångisaK pissusigssåtut suliari-
neK ajornartaKaoK.
uvdlumikut ilaKutaringnut
iserdlune „pilimalårtut" tamar-
mik ilame Kavdlunåtdlunit ulu-
nik igkamingne nivingatitaKartut
Kujanartåssusé. taimame atordlu-
artigissoK Kujanartigissordlo ar-
naussup kialunit pigingitsortaria-
Kångilå, ilå!?
tåssalo ulup nungunikungorsi-
massup uvavnut oKalualårutå. iv-
dlitdlume nalungikaluarit agdla-
gautinut ilångutisagåine kingug-
dligssat tåussuminga atuissarsi-
massut tamaisa taimungåinaK er-
Kaivdlugit atarKingneKalutik ulu-
kut erKaissarniarilisigitOK-una!
niviarsiaraussusilo tamavse
ulup atomigssånik ilitsersuneKar-
nigssarse kigsautigalugo Kamå-
ngavik jutdlisiordluarnigssavsi-
nik kigsåupavse, jutdlivdlo pissu-
tåta inuit tamarmik pigssåta eKi-
asuinikut ilumornikutdlo sujuler-
ssuissup anånamut asangningner-
se tunissutigå, anånavdlo pigissai
atortagailo tamaisa ilångutdlugit.
taimåitumik pisårtugagssase ta-
marmik asangningnermit pissut
Jésusinguamit pissussarput.
naggatåtigutdlo ulup sanane-
rigsumik kussanartumigdlo ki-
magtusigkap pigilerumårnigsså-
nik kigsautingårdluse inuvdluar-
Kuvavse.
Adam. Egede.
imigagssaK tåssaugaluarpoK atu-
garissatut avdlatutdle ilivdlugo
åma pingitsomeKarsinaugaluar-
toK. nunavtine inugpagssuit su-
ngiusimavåt imigagssamik atui-
ngikaluardlune inuneK. avdlat su-
ngiusimavåt aulakorniutigingika-
luardlugo inunerme atugarissatut
avdlatutdle atornigssånut sungiu-
simavdlugo. inugpagssuaKarpor-
dlo imigagssamik atuissunik isu-
maKartunik imigagssartusagåine
angussagssaK téssaussariaKartoK
aulakorneK. tamåssauvordlo uv-
dlume ajornartorsiuterput.
ukiut 25-t matuma sujornagut
imigagssaK kikunitdlunit Kanor-
dlunit agtigissumik pisiagssauler-
mat taimanimit ingassåussivdlu-
ne atuissoKalerérpoK, ilåtigutdlo
tamåko måna utomalivdlutik er-
Kigsisimårtutut OKautigineKarsf-
naulerput. taimane méraussut
inusugtuaraussutdlunit måna na-
ngitsissuput inunermik torKigsi-
vitdliortitsissuvdlutik, soruname
tamarmik taimåingikaluardlutik.
ilisimaneKartutut nuna tamå-
kerdlugo imigagssap „erKortu-
mik“ atorneKarnigsså „K’åumar-
sainermut pissortaKarfik" avKuti-
galugo suliniuteKarérsimavOK,
taimatutdlo nunaKarfikutårtumik,
peKatigigfitdlo atausiåkåt, ilånilo
peKatigigfit ikioKatigigsitdlugit
suliniuteKartoKartarérsimavdlu-
ne, amerdlaKissutigutdle nange-
Kåtårtumik. tamåkule angisumik
suniuteKarsiméngitdlat agdlåt pi-
ssariaKalersimavdlune — Kuja-
nartumigdlume — kommuneKar-
fikutårtumik ilåtigutdlo nunaKar-
fikutårtumik kigdlilersuinernik
årKigssussissoKartariaKalersi-
mavdlune.
AG nr. 46-me KuleKutaK:
„Landsrådip OKaluserissaisa ilåt“-
ne sujunersutit mardluk kingor-
natungånut ilångusimavoK: „tåu-
ko saniatigut imigagssat tuni-
ssaunerisa sivisunere sivikineri-
lunit OKaluserigaluaruvsigit sti-
nguamigdlunit isumaKångilaK11.
inoKartuåsaoK aningaussarsior-
nermikut åssigingeKissunik. åma
inoKartarpoK aningaussarsiamik
angnerssåinik imigagssamut atui-
umassartunik, sordlume åma
inugpagssussugut åssigingitsunik
sångivfeKarsinaussartugut. ukiup
åipå KerKa migssiliordlugo nuna-
Karfigissavtine imigagssat sapåtip
akuneranut uvdlune sisamåinar-
ne angmassalersimåput, tamati-
gutdlo uvdlormut nal. akunere
mardluk. autdlamautåne avdlag-
ssarneKatsiaraluarpoK, sivitsu-
ngitsordle sungiuneKardlune. ta-
matumane anguniagaussoK månå-
kut takussutigssaKalersimavoK,
imigagssamut sånginerussut su-
jornatigornit piviunerussunut atu-
ilersimåput, uvdloK sulissut ani-
ngaussarsiviat uvdlulersimavoK
uvdloK erKigsisimfirfik amerdla-
nerussunut. ilångiitariaKarparalo
nal. akunere imigagssap pisiag-
ssatut angmavfé pisinianut pisi-
niartitsissunutdlo påtsivéruvfiu-
ssångingmata. isumaKarpungalo
kigdlilersuinermik isumaKångi-
neraineK ugpernarsautigssartaKå-
ngitsumik OKarniutåinaussoK.
Adam Lynge.
sule amerdli-
artusaugut
taima agdlalårniarpunga, ikig-
pa'idlåKigavta. pisscrtat, ånilånga-
lerput kalåtdlit amerdliartorpat-
dlårnerat pivdlugo.
påsisavarput ikigpatdlårneK år-
dlerinarmat. norgemioK Nansen
sermerssuåkut itivitdlune Nung-
me avKutigssaeruterKavdlune u-
kigame, tåssa 1800-kune, oKarsi-
mangmat kalåtdlit erninaK nu-
ngusassut, tåuna OKauserisimasså
såkortoKaoK, åmalume mamia-
sugtitsilårsimavdlune.
någga, ikiliartcrata amerdliar-
tusaugut. uvanga nuånårutigi-
ssarpara ikiliartorata amerdliar-
toravta. ajornångigpåme åipa-
ringneK avKu'igalugo amerdliar-
tusagavta. taimaingmat mérKior-
sinaussut tamarmik mérKiusåput.
Peter Berthelsen,
Sisimiut.
ramik“!
Regnskabschef
Stillingen som regnskabschef ved Nuuk Kommune opslås
herved ledig til besættelse snarest muligt.
Regnskabschefen vil få den overordnede ledelse af kommu-
nens økonomiske forvaltning, omfattende bogholderi, incasso,
lønkontor, skattekontor og økonomisk sekretariat.
Her ud over skal regnskabschefen for kommunen varetage
al overordnet sagsbehandling omkring budget- og regnskabs-
mæssige forhold, vedrørende såvel statslige som kommunale
budgetter og regnskaber, herunder behandling af tilsynsråds-
sager cg revisionssager i øvrigt.
Ansættelse sker som tjenestemand i lønramme 29, hvor
begyndelses- og slutlønnen udgør henholdsvis kr. 7.729,61 og
kr. 8.541,47 for hjemmehørende og kr. 9.001,35 og kr. 9.941,42
fer ikke-hjemmehørende.
Nærmere oplysning kan fås ved henvendelse til kommunal-
direktør P. Lindegaard Christensen, telefon 2 12 77, lokal 60.
Ansøgningsfristen udløber 13. januar 1978.
NUUK KOMMUNE
Box 605 . 3900 Godthåb
24