Atuagagdliutit - 12.01.1978, Side 11

atort ug ssiagssanik
pfainerrt pivdlugit
anguniagaK ersser-
KigsoK amigautauvoK
Umånap erKane inuiaKatigtngnik misigssuinerup isu-
tøaKatigmglssutaussup inernere måna kalåtdlisu-
n9ordlutik sarKumerput — misigssuisimassut mar-
dluk Jens Dahl Ole Hertzilo matumane oxaloKatigi-
neKarput
atautsimut issigalugo ersserKig-
sartariaKarpoK Umåname misig-
ssuinerit påsinarsisikåt ungasing-
herussumut tungatitdlugo angu-
niagagssaK amigautaussoK. Mar-
hlcrilingme augtitagssanik piai-
neK plnarnago, kisiåne Kalåtdlit-
hunåne atortugssiagssanik piai-
nigssaK pivdlugo. augtitagssarsi-
orneK pivdugo erssendgdluinartu-
mik sut ilimagineKarpat? åmalo
RanoK ilioriuseKartoKåsava angu-
Hiagkat tåuko angujumavdlugit?
KanCK iliordlune isumangnaitdli-
saineKåsava augtitagssanik piai-
neK taimaitineKarpat augtitag-
ssarsiornermit isertitat atugag-
EsausinaorKuvdlugitaoK uvdlup
P'aiungnaerfiup kingornatigut,
aulisarneK piniarnerdlo imaKa ki-
simik sangmissagssångorpata?
suliagssaKarfingme tåssane pi-
ngarutilerujugssuarnik, kisiåne
akineKarsimångitsunik, aperxute-
KarpoK, Jens Dahl åma Ole Hertz
°Karput — tåuko tåssåuput inuia-
Katigingnik misigssuissut Mar-
m°rilingme augtitagssanik piai-
^erup Umåname erKånilo inoKa-
‘gingnut suniutaisa misigssorne-
Karnerånik agssortussutausimaKi-
Ssumik ingerdlatsisimassut.
moKatigingnik misigssuisima-
ssu.t tåuko mardluk Atuagagdliu-
OKaloKatigineKarsimåput,
Plssutigalugo misigssuinerup iner-
here kisame måna kalåtdlisu-
ngordlutik sarKumersimangmata
stuagaussiat sisamauvdlutik. pi-
erssårut maligdlugo atuagaussiat
auko Kåumåme matumane Umå-
hame igdlunut tamanut avguåu-
heKartugssåuput. atuagaussiat
a' V-ime aussåkut Kavdlunåtu-
Jhvdlutik sarKumersimåput, åma-
0 Kavdlunåtortai, naKiterneKar-
^rnassut naKiterisitsissarfingmit
Kragested-imit, måna naxiter-
KlagneKarput.
sordlo åssersutigalugit misigssu-
savdlugit pisinautitaunermut tu-
ngassut åma aulajangissarnerit
suliatdlo nalunaeruteKartarner-
mut tungassut.
ugperivatdlårsimångilarput
augtitagssarsiornermit suniutit
pingånginerussut pitsåungitsusi-
naussut navsuiauteKarfiginigssåt
pissutiginardlugo misigssuinig-
ssaK Umånap erKåne augtitag-
ssarsiornermut suniuteKarumår-
toK, taimågdlåtdle nagsataxartug-
ssåusavdlune taorsissutigssanut
imaKalo ikiorneKarnigssamut pe-
riautsinik åssigingitsunik.
påsissutigssat angnikitsut
neriugpugut misigssuineK pivdlu-
go atuagaussiat tåuko sisamat ka-
låtdlisungordlugit måna nagsiu-
neKarsimassut ikiutausinåusassut
Marmorilingme augtitagssarsior-
nermut atatitdlugo pissutsit pivi-
ussut pivdlugit tåvane inuit ang-
nerussumik ilisimassaKalernigsså-
nut. misigssuinerup ingerdlanera-
ne nalunaerssugkavta ilagåt aug-
titagssarsiorneK pivdlugo inuit
angnikitsuarånguamik nalunaer-
figineKartarnerat. åma neriugpu-
gut, misigssuinerme sarKumersi-
måsassut nalunaerutit sujornati-
gut pigssarsiarineKarsinausimå-
ngitsut. åma isumaxarpugut, på-
sissat eKikarneKarneråne tikuar-
simåsavdlugit augtitagssarsiorne-
rup najugkamilo inoKatigingne
atugagssarissat akornåne atåssu-
teKarnerit imaKa måna tikitdlugo
sianigineKarsimångitsut. klsalo
neriugpunga misigssuinerme a-
ngussarissat inungne oKatdliner-
mik pilersitsisinåusassut Kalåt-
dlit-nunåne augtitagssarsiorner-
me ajungexutit akornutitdlo piv-
dlugit.
PerKautåne pilerssårut
lsigssuinermut tunuleKutaussoK
Pivdlugo Jens Dahl OKarpoK:
autdlareautånit sujunertari-
|JeKarpoK misigssuineK maligte-
artineKåsassoK ingmikualugtuti-
gut misigssuinernit avdlanit. tå-
ssal0
misigssuinerme sujugdler-
sujunertat pingårnerssåt tå-
sauvoK avdlångutit erssendgsut,
augtitagssarsiornerup nutåmik
Pi ersitap Umånap kommunianut
agsatarisimassai, påsissutigssar-
sivfigisavdlugit.
kigsautigisimavarput påsissa-
a arf‘Siniardlugit suliagssaKarf it
gussarissat pigssarsiarineKartut
UaKutaussumik angnerpåmik
Ur>iuteKarfigisinaussåinik ilima-
issat. tåssa ilåtigut imåipoK, su-
agssaKarfit ilisimassagssanik ta-
anut tunganerussunik pigssar-
'agssaKarfiusinaussut, Kalåtdlit-
unåne pilerssårutit taimainga-
Jagtut
sujunigssame pilerssårusi-
trnerine atorneKarsinaussugssat.
^ imåitumik pingåruteKartorujug-
uartut isumaKarfigisimavarput
— nuname sujuarsagagssame
augtitagssarsiornertut...
tugdliutune Jens Dahl åma Ole
Hertz oKalugtuarput påsissat eKi-
karnerisa ilåinik misigssuinermit
nangmingneK pigssarisiarisima-
ssamingnik:
Jens Dahl: — aningaussanut
tungassut pivdlugit Finn Hansen-
ip misigssuinerata takutipå, Mar-
morilingme augtitagssarsiorneK
nuname sujuarsagagssame suga-
luartumilunit augtitagssarsiorne-
rup åssigigå. atautsimut issigalu-
go augtitagssarsioKatigit Umåna-
milo inoKatigit akornåne ani-
ngaussanut tungassutigut toncåi-
nartumik atåssuteKångilaK. aug-
titagssarsiornerup Umånap kom-
muneKarfiane inussutigssarsior-
nermut tungassut iluaKutaussu-
mik ajoKutaussumigdlunit torKåi-
nartumik avdlångortisimångilai
— nauk puiortariaKångikaluartoK
Umånap kommuneKarfiata ukiut
tamaisa krunit millionit ardlag-
dlit Inuit akilerårutaisigut Mar-
morilingmit pigssarsiarissarai.
augtitagssarsiorfik
kajungernéngitsoK
igdloKarfingme augtitagssarsior-
fingme kalåtdlit sulissartut piv-
dlugit Ole Hertz OKarpoK, misig-
ssuinerme tikuarneKarsimassoK,
igdloKarfingme augtitagssarsior-
fingme kalåtdlit sulissartorpag-
ssuit suliaKartineKarnigssåt ili-
magineKarsinåungitsoK. — sut-
dlivik inoKatigingnermut tunga-
ssutigut kajungernångilaK. Umå-
nap distriktiane piniartorpåluit
aulisartorpåluitdlo augtitagssarsi-
orfingme sulinermikut aningau-
ssarsiamik tapertalerneKarnigssåt
atorfigssaKartikaluarpåt. kisiåne
augtitagssarsiorfingme suleriaut-
sip tamåna agsut ajornakusorti-
På.
avdlatut oKautigalugo Umåna-
me inugpåloKaraluarpoK pivfig-
ssap nalåne augtitagssarsiorfing-
me sulinigssamik soKutigingnig-
tunik aningaussanik sipågaKaru-
mavdlutik, sordlo åssersutigalugo
angatdlåmut imalunit aningau-
ssalissutigssanut avdlanut. kisiå-
ne amerdlångitdlat ukiorpagssu-
arne augtitagssarsiorfingme suli-
nigssamik nautsorssutigingnigtut,
pissutigalugo igdloKarfingme aug-
titagssarsiorfiussume avingarusi-
manikut ileraussumik ilaautarig-
tut inuneK inoKatigingnilo inuneK
nigorneKartarmata. isumaKarpu-
nga misigssuinerme angussarissat
CKatdlisigissagssarKigsussut, ino-
Katigit augtitagssarsiornermik su-
liaKartut tåssåusanersut augtitag-
ssarsiorfingme tangmårsimatitat
imalunit inoKatiginguit ikigtut.
åraissutigssaK kingugdleK tunga-
vigssåunguatsiarpoK kalålerpag-
ssuit soKutigingnilernigssånut sut-
dlivigtut atajuartugssatut augti-
tagssarsiorfingne sulinigssamut.
pingortitap ajoKuseruminarnera
umåssusigdlit ingmingnut suné-
Katigigtarnerat pivdlugo misig-
ssuineK pivdlugo — tåssa augti-
tagssarsiorneK pingortitamut u-
massutdlo inunerånut KanoK su-
niuteKartarnersoK — Jens Dahl
OKarpoK:
— misigssuinerme Ole Hertzimit
suliarineKartume tamaviårune-
KarsimavoK nunaKarfik Uvkusig-
ssat Marmorigdlip kujatåne kitå-
ne 28 kilometerinik ungasissusi-
lik. tamåna umåssusilingnik ilua-
Kutigingningnigssamut nunaKar-
fingmiut periarfigssåinut pissu-
taussugssauvoK, umåssusigdlit
ingmingnut sunéKatigigtarnermi-
kut torKigsisimanerata ajoKuseru-
minartorujugssup akornuserneKå-
nginigsså. taimaisiordlune pi-
ngortitamik iluaKutigingningneK
augtitagssarsiornermit avdlaune-
ruvdluinarpoK, tåssa augtitag-
ssarsiornerme atortugssiagssat u-
terterKitagssaujungnaerdlugit
pérneKartarmata atortugssiagssa-
nigdlo pilersitserKingnigssaK tu-
ngavigineKåsanane.
ajoKusinerit
misigssuinerme påsinarsisimavoK,
KanoK iliordlune augtitagssarsior-
nerme suliniutit nunaKarfingmiut
periarfigssait kigdlilersimagait
måna tikitdlugo pissarnertut pi-
niarneK aulisarnerdlo nalerKutu-
Umåname igdlut KåKarssuaK ilisarnartoK tunuleralugo. — atautsimut issi-
galugo Marmorilingme augtitagssarsiornerup Umånamilo inoKatigit akor-
nåne atåssuteKångilaK, inuiaKatigtngnik misigssuinermit tamåna påsinar-
poK. (åssiltssoK: Ole Hertz).
Huse i UmånaK med det karakteristiske fjeld i baggrunden. — Der er
stort set ingen forbindelse mellem minedriften i Marmorilik og lokalsam-
fundet i UmånaK, fremgår det af samfundsundersøgelsen. (Foto: Ole
Hertz).
ngorsåsavdlugit piniagkat åssigi-
ngitsut aulisagkatdlo tåkusimår-
tarnerisa avdlångorautåinut. aug-
titagssarsiornermit imersugkat
pissutigalugit piniartut angmag-
ssangniartarfigtik taimaititaria-
Karsimavåt. sårugdlingnut ugka-
nutdlo Kagssusersortarfit pitsau-
nerpårtåt mingugterinermit måna
navianartorsiortineKarpoK.
misigssuinerme åma ilåtigut på-
sinarsisimavoK, kangerdlungme
angatdlånerup angnerulernerata
piniarnermut tungassut KanoK
ajornerulersisimagai. pissutsine
atautsine piniartut puissinut Kag-
ssutit 40 ånaisimavait umiarssup
niorKutigssanik pajugtup igdlo-
Karfingmut augtitagssarsiorfing-
mukardlune sikordlåK aserorma-
go kangerdlungmit sikut såvitit-
dlugit.
kisalo umåssusigdlit ingming-
nut sunéKatigigtarnerat pivdlugo
atuagårKame takutineKarpoK, a-
jornartorsiutit piniartunut piler-
simassut pivdlugit påsingning-
nermik pilersitsiniarneK KanoK
ajornakusortigisinaussoK, augti-
tagssarsiorneK piniarnerdlo na-
jugkame atauslnarme ingerdlåne-
Kåsagpata — ilåtigut taorsisitsi-
niardlune suliagssamut atatitdlu-
go sikunut aserorterutip Sigyn-ip
Umånap kangerdluane igdloKar-
fingmut augtitagssarsiorfingmut
sikunik aserorterinerata kingor-
natigut.
ministeriap suniuteKarnera
atuagåraat tåuko sisamat ilåne
OKalugtuarineKarsimåput Green-
ex A/S-ip, Kalåtdlit-nunånut mi-
nistereKarfiup najugkamilo inuit
akornåne akerdleringnerit soku-
tigissatdlo åssigingissusé pivdlu-
git misigssuinerit.
tåuko pivdlugit Jens Dahl oKar-
Pok:
— augtitagssarsiortitseKatigit
pisinautitaunere akuerssissume
isumangnaitdlisagåuput. tåssane
åma agdlagsimavoK augtitagssar-
siortitsissut ataraisagait najugka-
me inuit „ilerKussumik" pisinau-
titauvfé. taimåitordle påsinarsiu-
artarsimavoK augtitagssarsiortit-
seKatigit isumait ministereaarfiup
tapersersortarai inuit tamåne na-
jugaaartut soautigissaisa igdler-
sornigssåt suliagssamisut sujug-
dlertut pingårnerpåtutdlo issigit-
dlånguarnago. isumaaarpugut a-
kerdlerigtarneme inuit tåvanitut
ugpernarsarniartarsimagåt pisi-
nautitauvfitik akornusemeKarsi-
massut.
angussarissaK
sujunertarineKångitsoK
Jens Dahl åma Ole Hertz nagga-
siput:
— misigssuineK sujunertarine-
Kångitsumik inerneKarsimavoK,
kisiåne måna ersserKigsorinar-
dlune: påsisimavarput Kalåtdlit-
nunånut tungassune tamane Ka-
låtdlit-nunånut ministereKarfik
KanoK angnertutigissumik kiser-
måussissussutut inigssisimassoK.
Kavsinik agsut ajomartorsiute-
Karsimavugut — ministeriamit —
nalunaerutit atortugssatdlo mi-
sigssuinerme atugagssavta pig-
ssarsiariniamerine. misigssuineK
autdlartinartordle ministeriap i-
luane nalunaerfigineKarpugut na-
lunaerut atausinardlunit uvavti-
nut tuniuneKåsångitsoK, suliag-
ssanut tungassutigut agdlagfing-
mut sarKumiuneKarérsimatinago
tåssanilo akuerineKarérsimatina-
go.
— ingassångilaK oKåsavdlune
ministeriap misigssuinermik kå-
magtuerusussuseKarpatdlångine-
rata periarfigssavut migdlisisi-
mangmagit misigssuinerup ilaisa
pingårutigdlit ingerdlåneKamig-
ssånut.
ilumortorme åma erssiutauga-
luarpoK ministeriap pisinåussut-
simik piumåssutsimigdlunit ami-
gauteKarneranut najugkame inuit
soKutigissaisa augtitagssarsioKa-
tigingnut isumagineKarnigssåt
pivdlugo, inuiaKatigingnik misig-
ssuissut tåuko mardluk oKarput.
-h.
ilfniartrt sissut
ilautrneKésassut
Kåumåme januarime Kalåtdlit-
nunånut ministereKarfik ilisima-
titsiniardlune pingasunik atautsi-
mititsiniarpoK Danmarkime mér-
Kat atuarfine iliniartitsissut Ka-
låtdlit-nunåne sulilernigssåt su-
junertaralugo. Københavnime,
Århusime Assensimilo kursuse-
Kartitsinigssane iliniartitsissut
200-ngajait peKataussugssatut na-
lunaersimåput.
ukiume atuarfiussugssame nu-
tårne iliniartitsissut KanoK amer-
dlatigissut atorfigssaKartineKåsa-
nersut sule ilisimaneKångilaK. a-
torfit amerdlåssusigssåinut ilåti-
gut pissutaussugssauvoK kalåt-
dlit timelærerit KanoK amerdlati-
gissut atuarfingne sulisinexåsa-
nersut. ukiox kingugdleK danskit
iliniartitsissut nutåt 90 migssait
Kalåtdlit-nunånut ministereKar-
fiup Kalåtdlit-nunånukartisima-
vai.
Kalåtdlit-nunåne skoledirektio-
nimit nalunaerssume takutine-
ltarsimavoK atuarfingne atuartit-
sinerup 21 procentia isumagine-
KartoK timelærerinit seminåriame
iliniagaKarsimångitsunit. misig-
ssuinerme åma påsinarsisimavoK,
Kalåtdlit-nunåne nal. akunere
tamarmiussut 16 procenté xångi-
utornertut atuartitsiviussartut.
11