Atuagagdliutit - 06.07.1978, Blaðsíða 15

kisame aussartorssuvoK.
juni Kåumataugå Katånguti-
gingniat pingajugssånik Kanger-
Uiukaramik umiarssuaK samå-
ngåinarssuaK Nuk sangmivigalu-
go KanigdliartortOK takuvåt.
anordlerpatdlårnera pissutiga-
lugo Katångutigingniat umiar-
ssuaK ornigsinåungilåt, kisiånile
Nathanael Kåir.amik autdlartipåt.
uteriarame OKalugtuarpoK umiar-
ssuarme takusimavdlugit inuit
fuardluk ingmikut ilisamautig-
hlit, tåssa ilisimaneKarérsoK
»Matthesersoack“ — taima taisi-
•Uavå tyskeK ajoKersuiartortitaK
Matthæus Stach — sanianipordlo
angut „asangnigpalugtumik" issi-
koKartoK!
Rasmus Bruun
umiarssuaK avdlanik pingasunik
ilaussoKarpoK, tåssa niuvertoKar-
fiup palasitågsså Rasmus Bruun
(27), nulia Malene (32) tåussuma-
lo Katångulå arnaK.
tikitdluarKuneKarnerat tyskit
tikitdluarKuneKarneråtut nuåner-
tigingilaK.
niuverniaKatigit sivnerdlugit
Mcltzaup norgemiutut OKalugdlu-
ne palase ilagsivå. ajoKersuiar-
tortitsinerup atatinarnigsså piv-
diugo niuverniaKatigit ukiumut
5000 rigsdalerinik nålagauvfing-
mit tapissutisissarput. niuvertup
arnå Hans Egedep Katångutigå,
erKardleringnerdlo pissutigalugo
danskit ajcKersuiartcriitaKarfiat
ilalersugarigaluarpå, kisiånile ka-
låtdlit Katångutigingnianut ilau-
ssortaussui taimanikut niuverner-
mut tunissaKardluarnerpaussar-
put.
Bertel Laersen åma Povel
Grønlænder ilagsingneKatåuput.
naler.KutdluarpoK Laersen niu-
vertoKarfiup nordlitdlo akornåne
avKutåta KerKata migssåne naju-
gaKarmat, tåssame nulia Katångu-
tigingnianut ilaussortauvoK, å-
malo kalåtdlimik åipaKarnermi-
gut europamiut kalåidlitdlo akor-
nénitdlune, ugperissarsiornikut-
dlc ama najugaKarfit tåuko mar-
dluk akornånitdlune. „katånguti-
gingniaK tunitdlataK", Poul Ege-
dep taima taisimavå.
ukiune kingugdlerne 6-ine ila-
git Katångutigingniat amerdliar-
tupilorsimåput, ilaussortaussutdlo
ugperdluarnerpaussutut isuma-
KarfigineKåinaratik, kisiåne åma
„pinerraringnerssaussutut issigi-
neuarput", kisiånile danskit ila-
gigsait kinguariartordlutik aner-
såkut, timikutdlo.
hr. Drachard ugperdluamiar-
KigsårtoK Katångutigingnianik er-
KigseKatigingnigdluinardlune inu-
vok. agdlåme tåussuma Laer-
senivdlo oKalugfingme kuisitoKå-
sagångat Katångutigingniat naju-
titarpait. kingornatigut agdlåt Ka-
tångutigingniat tugsiutait kisimik
atorneKartalerput — Egedep ila-
Kutaisalo tugsiutit nugtigait
Nungme ilisimanéruput, palasiv-
dlc kisa ajcKersuiartortitseKatigit
kajumigsåraluarpai ilagit tåuko
mardluit katiguterKuvdlugit.
ajoKip Laersenip palasitåvdlo
akornåne pissutsit KancK ikumår-
nerpat?
kisiåne Povel Hans Egedemut
atavdluinartuvoK, agssangminig-
dlo eKitsissarnera ilumorpalung-
nerssauvdlune.
Bruunikut nugterput
Bruun arnatdlo mardluk umiar-
tupilorsimassut umiarssuarme u-
nuiput. aKaguane nagsatånguatik
nagsardlugit niuvertoKarfingmut
uiåuneKarput.
Katångut Johannes ilagissailo
mardluk KåKåkordlutik taseruju-
itdlo uiartertardlugit Nordlernut
patdligungmata Nathanaelip ar-
påinaK parssiarpai nuånårnermik
nivdliavdlune: „Johannes Asser-
sok, taker rarparso" (Johannesip
asanartup tikerårpåse)!
ukioK téuna najorKutagssaK
ukiup autdlartinerane atuagka-
mik najorKutagssamik amigaute-
KarneK pissutigalugo Katånguti-
gingniat bibele taimungåinaK ku-
persimavåt ukiume tåssane na-
jorKutagssaK navssåriniardlugo.
ukulerput:. „NålagaK, Nålagau,
Israelip ajagtugainik katerssuissoK
OKarpoK: sule amerdlanerussut
katerssorneKarérsimassunut ka-
terssorumavåka".
ukiunera nikatdlortitsisimaga-
luartoK måna seKinilerKigsima-
vok! tusamåriartigo Wattewillep
agdlagångordlugo nalunaerutåta
ilå kingusingnerussukut sakimi-
nut grev Zinzendorfimut nagsiu-
sså:
tuperne pulaorneK
.. Katångut Matthæus ilaga-
lugo kalålersavut tupermingni-
tut tamaisa pulaorpåka, åmalo
uvdlume uvdlunilo tugdlerne i-
nivnut pulaortarpånga. tikiner-
put pivdlugo nuånårnertik o-
Kautigiuartuarpåt.
unukut katerssortitsivunga. vy-
skisut OKalugpunga, OKautsikalo
OKauseKatigikutårdlugit uatd-
ngutip Johann-ip kalåtdlisut
nugterpai. najugaKarnera tamåt
taimaisiortuåinarumavunga...“
(Katångutigingniat katerssortitsi-
ssardlutigdlo nagdliutorsiortarput
(nangitaK)
umiarssuaK
•Jlumume Gutip suliarujugssua",
taima OKarpoK Matthæus Stach-ip
jlagisså, biskorpe asangnigtoK Jo-
hann von Wattewille (34) ilau-
ssok umiarssuatsialagssuarme St.
^irgitte-me, nålagaralugo Lars
Pedersen Præstøe, mianerssoncig-
sardlune Davisstrædeme ilulissat
s'kutdlo akornisigut ingerdlasi-
yuassoK, „tamatuma nalåne måne
lrname unuaKångingajangmat".
junip 12-iåne uvdlåkut nuna-
serKårput åmalo uvdlup KerKata
sujornatigut nal. 9 KéKarssuit a-
Putitagdlit ersserKigsumik takusi-
naulersimavait.
ual. io Kilangme tupingnartu-
'P'k takussaKarput, tåssa seKer-
n*t mikissut pingasut akuner-
'P'ngne arfinilingnik angmalor-
K’atångutigingniat sanåvat, tyskit atuagautitoKåne titartarneKarsimaneratut.
Herrnhut-anlægget, som det er tegnet i en gammel, tysk bog.
Alfred Toft
NUK.NUUK
Kanga månalo
anorerssup kingornatigut sila-
gigsivoK — issilerdlune.
ilagit tarnimut tungassutigut i-
sumagissaunerat unigtordluinar-
Pok, tåssa: „silardlugtitdlugo inuit
tåuko igdlumingnit aniumanek a-
jorput, silalo KaKutiguinaK ator-
ssarorångat piniariapatdlagtaria-
Kartarput".
taimåitordle sila pitsångutuarå-
ugat Katångutigingniat umiatsiå-
raK singeriardlugo Kangermukar-
tarput.
hollandimiut
aprilime hollandimiut arfangniu-
tait 15-it tikiuput avangnamuka-
raluardlutik sikunit ajcmartcrsi-
uteKardlutik. ilait 9 sikunit kig-
giguneKarput, sivnerilo nunap tu-
ngånut ingerdlåput Nuvdlo u-
miarssualivianut kisardlutik.
kalåtdlit misigissaK tåuna alu-
torivdluinarpåt, europamiutdle
ileKimisårtuinarput ernumatsag-
dlutigdlo takugamikik angutit, ar-
uat mérKatdlo umiarssualiviup
tungånut sujugdliuniutdlutik ar-
Paliutut.
pissarnertutdlume iliorput: ka-
låtdlit ukiumut perKumautigssa-
raluatik avdlanik taorsertitdlugit
niorKutigait nåpåumigdlo tunit-
dlangnartumik åtscrneKardlutik.
perKumautit nungungmata (ka-
låtdlit igdluåne atautsime ukiup
ingerdlanerane orssut nåpartat
Kuli ( KåumarKutinut kiagsarner-
routdlo atorneKartarput) Kialerput
kålerdlutigdlo igdlunguamingne
sujornatigut najoruminartusima-
galuartune, kisiåne tauva: Katå-
ugutigingniat matutik kalåtdlinut
angmarpait, nikitautdlugitdlo iså-
titarpait kialårtitdlugit nerissag-
ssau'imingnigdlo avigfigalugit.
taimame pissoKartarpoK.
tortagdlit sanilerigsunik erKåni-
tunigdlo. umiarssuarmitut ardlåi-
nåtdlunit taimaingajagtunik su-
jornatigut takusimångisåinarput.
„sujugdlermik kanangnamik,
kingornalo nigermik såkortumik
anorisiorpugut. avangnarparpat-
dlårsimagavtalo aKaguane uvdlå-
kut siler agtardluta utimukarat-
dlarpugut ... sarfap ikiorpåtigut,
taimalo nal. 10 migssåne Keuer-
tat avatdlit avatangerpavut.
tauva, nujuartaK sujugdleK tå-
kupoK tamatumalo kingorna Ka-
låtdlit-nunåne Katångutivta mar-
dluk ornigpåtigut, kisiåne anor-
dlerpatdlårnera pissutigalugo Ka-
tångutivta KanigdlineK saperpåti-
gut.
tupigivdluinarpara kalåtdlit Ka-
jartordlutik taima anordlertigi-
ssok magdlertigissordlo Kérdlutu-
tut nalugtutut issikoKardlutik ima
sukatigingmata, umiarssup sujor-
nanituåinardlutik, agdlåtdlo ildne
morssungajavigtardlutik.
tauvalo Kangerup Kitsigsutdlo
akornatigut taineuartarlukut
Nordergat pulåmåupugut Baals
Revier-imut (Nup kangerdlua-
nut).
nagtikiartuinarmat anorerssuå-
ngutilerdlune tingerdlautit kingu-
leriårdlugit imuneuarput, taimåi-
lordle umiarssup Karssutut suka-
tigalune keKcrtat sanermiavai.
kivdlisimårdluinalerpunga kuv-
dlilerdlungalo nuånårnermik
Neu-Herrnhut asassarput taku-
gavko", biskorpe agdlagtaiving-
mine taima agdlagsimavoK.
uvdlorme tåssanerpiaK OKautsit
nalerKuput „Kdname ånåussine-
KåsaoK, ivdlernartoKåsaordlo", tå-
ssanipordlo ajoKersuiartortitaKar-
fik, KåKamingikaluardlune, kisiå-
ne KåKap atåne KorKume Korsu-
ssume naggorigsumilo — bibelime
OKautsit eraortitdlugit: „sordlo
kukukup arnavissap piarxane su-
lungme atånut katerssortarai".
umiarssup nåparutai agdlunau-
ssaKUtailo sujorssugput, siagdler-
sorssuångorpordlc, kisiåne nal. a-
tausingortoK umiarssualivingmut
pulåput.
Johann Beck
„pitungniariartugut Katånguput
Johann Beck umiarssuarmut i-
kårpoK (ilai autdlarsimåput). u-
miarssup Kåvanut majuarnialer-
sunga tungmeruatigut aterpoK i-
lisimanago Katångutinik Tysk-
landimérsunik ilaussoKarnersoK,
apungajavigdlungalo — tauvalo
ilisaringikångalunit eKitårpara.
takugamingalo nuånårtorujug-
ssuångorpoK, agdlåme mérKatut
KialerpoK".
nuånåleriatårnerujugssuaK tåu-
na tupingnartumik suniuteKarpoK,
tåssa nåpautip Kanimanartugdlip
atorumin^M'-’m Johann Beckip
Kangale råjd iutigisimassåta er-
ngerdlun^ Kimangmago atutiler-
Kingisåinardlune.
„taimåinerane umiarssuaK pi-
tugfigssuarnut saviminiussunut
Kaersume aulajangigkanut pitug-
torneKarpoK, anorerssuardlo nag-
tikalugtuinarmat umiatsiåraK pi-
tutserdlugo nunamut amorneKar-
tariaKarpugut. taimaisivdlutalo
Jisusip arKane Kalåtdlit-nunåt
tungmarparput tauvalo minutit
15 migssiliordlugit nunåkordluta
Neu-Herrnhut omigdlutigo".
15