Atuagagdliutit - 17.08.1978, Blaðsíða 21

Kårusungme sul isso k
ajoKusingåtsiartOK
ajunårnigssamut sitdlimasissarneK pivdlugo atautsi-
mititat 1977-ime suliarisimavait taorsivfigerKussutit
169, aulajangivfigisimavdlugitdlo taorslssutigssat 1,7
miil. kr.nik naligdlit
ajunårnigssamut sitdlimasissar-
neK pivdlugo Kalåtdlit-nunåne a-
tautsimititat Mårmorilingme Kå-
rusungme sulissartoK pivdlugo
taorslssutigssat pivdlugit suliag-
ssaK sujugdleK oKaluserisimavåt.
åjoKusertup usilersortarfiup ang-
martartua angmaramiuk tikine
talerpigdleK kiggisimavå. tikia ki-
pissariaKarsimavoK. atautsimititat
ajoKusernera 25 procentimik na-
lilerpåt. taorslssutigssat ilineKar-
put kcntomut tigusivfiusinåungi-
katdlartumut, åmalo kommunime
pineKartume socialudvalgimit a-
kuerineKarKårnane aningaussat
Kåumåmut 500 kruninit amerdla-
nerussut tiguneKarsinåungitdlat.
nalunaerutit sarKumersimåput
Ajunårnigssamut sitdlimasissar-
Københavnime „pisiniarfik“mut
kalåliminérniarfiussumut sujuler-
ssuissut åmalo „PeKatigit Kalåt-
dlit“ ingmikut itumik generalfor-
samlingeKarneråne aulajangine-
KarsimavoK pisiniarfik 200.000
krunit migssåinik amigartorute-
Karnera pissutigalugo matuneKå-
sassoK.
„PeKatigit Kalåtdlit" ingmikut
itumik generalforsamlingeKarne-
råne peKatigigfiup sujuligtaissua-
ta, Peter Kleistip sujunersutigisi-
mavå ajornartornerme aningau-
ssauteKarfingmik pilersitsineKåsa-
ssok tamatumane amigartorutit
sapingisamik amerdlanerssait ma-
tuniarneKåsavdlutik.
sujulerssuissut tungånit suju-
nersutigineKarsimavoK „PeKati-
git Kalåtdlit" ilaussortait tamar-
mik ingmikut 200 kruninik aki-
liuteKartiniarneKåsassut, katit-
dlugit 1600 krunit migssåinitug-
ssanik, sujunersumutdle tåssunga
tungatitdlugo tåikartorneKarsi-
mavdlune taimailiortoKåsagpat i-
laussortat amerdlaKissut peKati-
gigfingmit tunuarnialersinaune-
rat. taorsiutdlugo isumaKatigissu-
tigineKarpoK ilaussortaK atauseK
25 kruninik ingmikut ilaussortau-
nermut akiliuteKartineKåinåsa-
ssok tamatumalo peKatigissånik
ilaussortat kajumigsårneKåsav-
dlutik ingmikut itumik akiliumut
peKatigititdlugo aningaussagssa-
KarneK nåpertordlugo aningau-
ssauteKarfigtågssamut tunissute-
KartarKUvdlugit.
kalåliminérniarfiup matunera-
nut atatitdlugo „PeKatigit Kalåt-
dlit“-ne sujuligtaissup tugdlia,
Oline Ellestad, OKarpoK, taimatut
matussinerme KGH pisoKatau-
ssok niorKutigssat imarpikut ag-
ssarlorneråne akiussut angivat-
dlårneratigut. tamatuma nagsata-
risimavå kalålimernit akitsoru-
jugssuartarnerat taimailivdlunilo
pisiniarfingmit tuniniaruminait-
neK pivdlugo Kalåtdlit-nunåne a-
tautsimititat 1977 pivdlugo ukiu-
mortumik nalunaerutånit. atautsi-
mititat 1977-ime taorsérKussissu-
tit 169 suliarisimavait 1976-ime
140-usimavdlutik 1975-imilo 157.
atautsimititat aulajanginerisa ki-
ngornatigut 1977-ime katitdlugit
1,7 mili. kr. taorsissutitut tuniu-
neKarsimåput.
inoKatigissamut taorsissutit
ukiumoitumik nalunaerume taor-
sérKussissutit 1977-imérsut ilait
erKartorneKarsimåput.
tåssånga ilåtigut påsinarpoK,
pilersuissup ånaineKarneratigut
taorsissutinik pigssarsineK ajor-
nångitsoK nauk pilersuissoK åipa-
nigsimångikaluartoK. igdluatu-
Peter Kleist, „PeKatigit Kalåtdlit"
sujuligtaissuat.
Peter Kleist, formand for „PeKati-
git Kalåtdlit".
dlisarsimavdlutik. åmåtaoK Oline
Ellestad isumaKarpoK KGH-p
nangmineK Københavnime, pi-
ngårtumik sulissuminut, kalåli-
minernik niorKuteKartarnera åma
„pisiniarfik“-mut nalencutingitsu-
mik unangmigdlernerussoK.
KGH-p direktøria Jens Fynbo
radioavisimut nalunaerpoK, sujor-
na „pisiniarfik" atulermat KGH
Ove Rosing Olsenimut, „PeKatigit
Kalåtdlit“-nérsoK, isumaKatigi-
ssuteKarsimassoK KGH-mit kalå-
liminemiat „Pisiniarfik“mut i-
nersuneKartarnigssånik. isumaKa-
tigissutdlo tåuna KGH-mit erKU-
tineKarsimassoK, nauk KGH-p
nangmineK sulissorissaminut aki-
kitsunik kalåliminersisitsissarni-
ne ingerdlatinaraluarå, Jens Fyn-
bo OKarpoK. — kisiånile firma su-
nalunit taimailiorumassarpoK, o-
Kautsine ilavai.
„Pisiniarfik" 1977-ime angmar-
neKarpoK, Godsbainegademe pisi-
niarfigtaKardlune. matuneKamig-
sså aulajangivfigineKarmat nior-
Kutigssamautai 10.000 kruninut
nalilerneKarsimåput, tåukulo
niorKutigssamautait ilaussortanut
akikitdlivdlugit tuniniarneKarsi-
mavdlutik.
ngåtigutdle OKartariaKarpoK, taor-
sissutit angnikitsuinaussut. taor-
sérKussissumut tunuleKutaussoK
tåssauvoK, piniartoK puissiniar-
nerup nalåne autdlartorfigineKar-
dlune toKungmat. atautsimititat
toKussup inoKatigisså ukiumut pi-
ssartagaKalersipåt toKussup ukiu-
mortumik akigssarsiaisa 10 pro-
centiånik, „arnap åipaningnigsså-
ta tungånut".
iliniartut ilåta ferieKardlune
sulinera ilungersornartumik nag-
sataKarpoK. ferieKamerme avKu-
sinioKataussutut entreprenørime
sulivoK. KaertiterineKarpoK Kiv-
dlerineKartardlunilo. iliniartup
sulissut kavfiliukiartorpai. nalu-
naeKutap akunere 9 uvdlormut
sulivfiussarput. sulinerup nalåne
iliniartoK siutimigut ajoKutigssar-
sivoK ajoKusernera 15 procenti-
mik nalilerneKardlune.
piniarnerme aulisarnermilo
ajoKusernerit
sulissartut ilåta masoniteplade
pilagtorniardlugc ordlorKajarpoK
pilagtutdlo talerpingminik erKor-
dlugo. inuvai pingasut kipineKar-
put, atautsimititatdlo ajoKuserne-
ra 50 procentimik nalilerpåt. u-
kiumut ingerdlåinartumik taorsi-
ssutinik pissalerpoK.
ilerKussartutut aulisarnermut
piniarnermutdlo atattidlugit ajor-
torneKålugsimavcK. kutterime i-
nugtaussut ilåt wåjarip åmalo
wiretrcmlep akornånut kiggigu-
Pok toKutauvdlunilo. suliagssaK
imatu^; aulajangivfigineKarpoK to-
Kussup angajorKåne taorsissutinik
pisanatik. tamåna tungaveKarti-
neKarpoK angajorKåt aningaussar-
siåinik åmalo angerdlarsimav-
fingme aningaussarsiomermut to-
Kutaussup sivikitsuinarmik ikiusi-
maneranik.
kisiåne piniartup tugtuniartit-
dlune ajunårtup angajoncåve
taorsivfigineKarput toKussup uki-
umortumik akigssarsiaisa 10 pro-
centiénik, pissutigalugo angajor-
Kåt pilersorneKarnerånut angner-
tumik ikiusimangmat.
kutterime inugtaussut ilåt ajo-
KuserpoK Kamutilingme patrone
iminerup nalåne tåssångåinaK
Kaermat. agssangmine talerpig-
dlerme inussane sisamat ajoKU-
serpai, atautsimititatdlo ajoKu-
sernera nalileratdlarpåt 30 pro-
centimut. ukiut 2 Kångiugpata su-
liagssaK OKaluserineKandsaoK.
taorsissutit kontomut tigusivfig-
ssåungitsumut ilineKarput åmalo
amerdlanerpåmik Kåumåmut 1000
kruninik tigusivfigineKarsinauv-
dlutik.
akilerårtarnermik ajornar-
torsiut arninsncKartoK
1976-ime atautsimititat Kalåtdlit-
Annoncéri
GRØNLANDSPOSTEN
Manufaktur en gros
Strømper — tricotage — strik-
varer småting, o.s.v.
Kontakt os når De er hernede
i Danmark.
Fa. VIGGO TRUSTRUP
Håndværkervænget 9
3400 Hillerød
Tlf. (03) 26 20 44
nunånut ministerimut apereut
sarKumiupåt tuniutagkat inung-
nut Kalåtdlit-nunåne aulajanger-
simassumik najugaKartunut a-
tautsimititanit tuniutagssångorti-
neKartut akilerårtautigineKamig-
ssåt pivdlugo. Danmarkime ani-
ngaussarsianit akilerårutit piv-
dlugit inatsime aulajangersagkat
maligdlugit tuniutagkat Dan-
markime akilerårtautigineKartug-
ssåuput. Kalåtdlit-nunånut mini-
stereKarfik åmalo akilerårutit a-
kitsutitdlo pivdlugit ministere-
kalåleK helikopterimut nålagaK
sujugdleK torKarneKarsimavoK.
tåssa 34-nik ukiulik Per Hen-
nings, Grønlandsflyme 1974-imile
tingmissartortartusimassoK.
Per Hennings K’aKortume inu-
ngortuvoK. kisiåne Tunume ag-
dlisartuvdlune, atåtame sivisumik
niuvertorusiuvfiane.
Per Hennings sujugdlermik
tingmissartume mekanikeritut ili-
niarsimavoK Danmarkime SAS-
imei kingornagutdlo Grønlands-
flymut pivdlune helikopterine S-
61-ine mekanikeritut.
1972-ime Per Hennings Grøn-
landsflymit sulingivfeKarpoK
Karfik isumaKatigingniuteKarfige-
rérdlugit iluagtitumik pissutsit
tåuko måna avdlångortineKarsi-
måput, taimalo inuit Kalåtdlit-
nunåne aulajangersimassumik
najugaKartut Danmarkime ani-
ngaussarsianit akilerårutit piv-
dlugit inatsit nåpertordlugo akile-
rårtineKartåsanatik. tamåna a-
nguniardlugo aningaussarsianit
akilerårutit pivdlugit inatsimut
inatsit avdlångutigssaK atortine-
KarsimavoK.
-h.
Danmarkime tingmissartortartu-
tut atuarniardlune. tingmissartor-
tartutut inerame helikopterertar-
tutut Sverigeme Laplandsflyme
iliniarpoK 1974-ivdlo nålernerane
Grønlandsflymut uterdlune heli-
kopterertartutut.
Grønlandsflymit tusagagssior-
fingnut nalunaerume administra-
tionschef Erik Bjerregaard ag-
dlagpoK, tingmissartortitsissartut
neriugtut, tingmissartut sulussag-
dlit Kalåtdlit-nunå+a iluane atu-
gaulernerisiguf. kalåtdlit inusug-
tut kajumigtikumårtut tingmi-
ssartortartutut iliniarnigssamut.
-den.
KALAALLIT NUNAANNI INUNNIK
ISUMAGINNINNERMI QULLERSAQARFIK
Isumaginninnermi
siunnersorti
Isumaginninnermi siunnersortitut atorfik Inunnik Iisumagin-
ninnermi Qullersaqarfimmi inissiisarfinnut immkkoortorta-
qarfimmi (institutionsafdelingen) 1978-imi septemberip aal-
laqqaataaniit isumaqatigiissuteqarnikkulluunniit inuttassar-
siorneqarpcq. Qullersaqarfik Nuumiittoq Kalaallit Nunaanni
suliassaqartitsiniarnermi isumaginninnermilu qitiuvoq, Dan-
markimi isumaginninnermut atassuteqanngitsoq Kalaallit
Nunaata Landsrådianit ileqqoreqqussat aalajangersarneqar-
simasut tunngavigalugit aqunneqartoq.
Inissiisarfinnut immikkoortortaqarfiup meeqqanut inusuttu-
nullu ulluunerani ulloq unnuarlu inissiisarfiit pillugit male-
ruagassanik aalajangersaaneq aamma perorsaanikkut inger-
ltsinikkullu nakkutilliineq, pilersaarusiorneq aqutsinerlu isu-
magisassaraa aamma Kalaallit Nunaanni immkkut isumagi-
sariallit il. il. Kalaallit Nunaanni angalasarnissaq ilimagine-
KarsinnaavoK.
Atorfik perorsaanerup tungaatigu aqutsinikkut apeqqutitigut
soqutigisalimmik inuttassarsicrneqarpoq, atorfik annertune-
rusumik aqutsinermut tunngassutteqarami. Qinnuteqartussa-
mut piumasarineqartussaavoq — immikkoortortaqarfimmi
atcrfilittut allatulli — kommunemi, isumaginninnerup tu-
ngaatigut inuiaqatigiinniluunniit ilisimatusarnerup tungaati-
gut ilinniagaqarsimanissaq suliassallu tguneqartussap tunga-
atigut suliaqarsimanikkut misilittagaqarsimanissaq.
Atorfinitsinneqarnermi Kalaallit Nunaata Landsrådiani atorf-
filittut maleruagassat malinneqassapput, taaku Kalaallit Nu-
naanni atorfillit pillugit inatsimmi aalajangersarneqarsimap-
put aningaasarsiaqartinneqarnerlu lønramme 22-iulluni (ska-
latrin 27-33), kisianni aamma atcrfinitsinneqarneq Kalaallit
Nunaanni Ministereqarfiup atorfinittussallu peqatigiiffiata
akornanni isumaqatigiissuteqarnikkut pisinnaalluni.
Kalaaallit Nunaanni najugaqavissuungitsut atorfinitsineqar-
neranni najugassaq neqeroorutigineKarsinnaavoq, atorfilin-
nullu maleruagassat malillugit najukkamut akiliuteqartar-
tussaallutik, Najuqaliviit atorfinitsinneqarneranni qullersa-
qarfik najugassap pissarsiariniarneranut ikiuukumavoq.
Atorfinitsinneqarnermi atorfinittcq ilaqutaalu angalanissa-
mut pigisallu angallanneqarnerannut akiliunneqartussaavoq,
najugaqavissuu.ngitsullu ukiut marluk atorfeqareernermi ki-
ngorna Danmarkimut akilunneqarlutik angalasinnaatitaap-
put. Najugaqavissuunngitsut ukiut tamaasa akiliunneqarlutik
ferieqarsinnaatitaapput.
Qinnuteqaat ilanngussallu kingusinnerpaamik 25. august 1978
uunga nassiunneqassaaq: Inunnik Isumaginninnerme Quller-
saqarfik, Bcx 615, 3900 Nuuk.
»pisiniarfik«
matuneKartOK
amigartOKalune
PeKatigit Kalåtdlit aningaussauteKarfiliortut amigar-
torutit ilait sapingisamik matuniaraluardlugit
kalåleK sujugdleK
helikopterertartOK
21