Atuagagdliutit - 17.08.1978, Blaðsíða 25

atuartartut agdlagait. læserne skriver
KanoK sukutdlo inugtaussut kommuneKarfing-
ne ingerdlatsinlkut suniuteKatdlåsåpat?
tåssa aperKutit tunuleKUtaussut-
dlo ilåt, nunareatigit najugka-
mingne oKartugssaoKatautiler-
nigssåinut, åmalume aulajangé-
Katautitalemigssåinut) tungave-
Kardlune kommuneKarfingmik
nangminerssornerulersitsinerup
akuerssårneKarsimaneranut. sor-
dlo inugtaussunik sulissussiner-
me nunavtine uvdlumlkut pissu-
siussut maligdlugit nålagauvfik,
landsråde kommuneKarfitdlo aki-
ssugssauvfigissamingnik suliag-
ssåinik avguaivigineKalersimåpui,
sunigssaitdle pivdlugit pissortait
iSumaKatigingniarKårtartug-
ssauvdlutik.
måssåkut- kommunalbestyrelse,
inuit Kinigåinik ilaussortalersu-
gaussutut, sule sumungåtsiarssuaK
suliaminut aulajangigkaminutdlo
kisime akissugssautitåusagunar-
poK. 1977-ime julip 15-iåne nunap
sunut Kanordlo atorneKamigsså-
nut inatsisip atulernermigut ang-
måussinera sujorKutdlugo kom-
munalbestyrelsit pingitsugagssa-
ringisamingnik nålagkemeKarsi-
mångitdlat suliagssamik Inugtau-
ssunut OKauseKarfigiterKårtamig-
ssåinut. avdlåuput ajungisåmikut
OKatdlititsissarsimanerit avdlati-
gutdlo ilisimatitsissamerit. må-
ssåkutdle inatsisip perKussinerisa
ilagåt kommunalbestyrelsip ani-
ngaussanik naleKartugssanik pi-
lerssårusiane matuma kingorna
atausiåinarnane kisiåne mardlori-
ardlune kingulerigsårtunik inug-
taussunut sarKumiutåsagai issor-
nartorsiugagssångordlugit OKause-
Karfigissagssångordlugitdlo.
ilimanarpoK inatsisip pilersså-
rusiornermut ingmikortuata ma-
ligtarissagssartagssai nåmagsine-
Karumårtut pencussut 1979-iuler-
pat atulivigtugssångordlugo, inat-
sisip perKdssutitånut tungaviu-
ssut ilåt tåssa mugtaussut kom-
munalbestyrelsip suliainut suniu-
teKaKatautinigssåt, akissugssåu-
ssuserdle Kinigkanitdlune. ma-
lingnautitsinerdle taimåitoK åma
soKutaussugssauvoK kommunip a-
ningaussat atornigssåinut nali-
nginaussumik pilerssårusiarissar-
tagagssainut.
kommunine ingerdlatsinlkut
nutårteralune avdlångortiteriner-
me, „iluarsaerKingnerme", aula-
jangersimassunik suliagssalingnik
atautsimitartoKartugssauvoK
kcmmunalbestyrelsimut ilaussor-
taviussunik taimågdlåt ilaussor-
taKartugssanik. tåuko uvdluinar-
ne suliagssamingnik anutsinigssa-
mut piginauneKartitåuput kom-
munalbestyrelse sivnerdlugo. ing-
mikutaoK kommunalbestyrelsip
sujuligtaissua, uvdlut tamaisa ag-
dlagfingmitalersoK, kommuneKar-
fingme agdlagfingme sulissunut
atorfilig'ut nålagautitaussoK su-
junersortigalugo/suleKatigalugo i-
ngerdlatsinermut sujulerssuissu-
put, kommunalbestyrelsimutdle a-
kissugssautitauvdlutik.
uvdluinarne ingerdlatsinermut
inugtaussut sukut avdlåkut su-
niuteKarKisanersut imaKa soKuti-
gineKavingnanilunit Kinigkaming-
nut tatigingningnerat nåmagine-
KåinarunaraluarpcK. Kinigkatdle
sujulerssuinikut kommunalbesty-
relsime inugtalersortarnerånut
suniuteKanugsinaussåsagaluar-
put KinersissameK avdlånguat-
dlagkaluaråine, ilausscrtagssanik
Kinersinermut ilaliutdlugo suju-
ligtaissugssamik torKaiserértame-
risigut.
akissugssaunerup sumut inig-
ssinigssånut tamåssa isumaliuti-
givdluagagssat, erKarsauterssutig-
ssåinåungitsut
aperKutausinauvortaoK atautsi-
mititat sulinerisa saniatigut kom-
munalbestyrelsip tamarmiussup
pingårutilingnik aulajanginigssa-
raluisa ilait inugtaussut aulaja-
ngivfiussumik taissitinerisigut au-
lajangerneKartalisånginersut. nå-
måsanerpalunit pilerssårusiorKår-
dlugit suliagssat inugtaussut
sangmerérångatigit maungamut i-
lerKussutut kommunalbestyrelse
akissugssaviussutut aulajangisi-
tardlugo.
igdloKarfingnik pilerssårusior-
tameK pissugssauvfiulersugssau-
vok imaiginångitsoK angnertu-
ssusigsså sunigdlo peKartinigsså.
aningaussatdle nålagauvdlualer-
sugssåuput! nautsorssuissariaKar-
talisoK kommune ukiunut suju-
mut aulajangersimassunut Kavsi-
kårnersunut KanoK inugtutigissa-
riaKåsanersoK, sunik napaniute-
Kåsanersut, iluaKusersutit sut
pigineKåsanersut, inugtaussut
nangmingneK ingerdlatait, suli-
ssutiginiagait akigssaKartitsinig-
ssaK imalunit nålagkersuissut a-
ningaussalersuinigssait kisimik i-
sumavdlutåusanersut — il. il.
avdlatutaoK oKautigineKarsi-
nauvoK: inuiaKatigit aningaussau-
taisa avguatårfigssait sordlernut
atorneKåsanersut — inoKatiging-
nut eKimanerussunut avingarusi-
mar.erussunutdlunit — ilevKårne-
Kåsanersut siputigineKåsanersut-
dlunit inugtaussut akunermingne
nålagkersuissunutdlo ilaussorta-
mingnut agssortussutigissardlu-
gitdlo isumaliutigivdluartaleru-
mårpait.
kommuneKarfitdlo kisimik pi-
lerssårusiortugssåungingmata, nu-
narputdle tamåkerdlugutaoK Ki-
nigkat KUtdlersaisa pilerssårusi-
orfigissalerpatigut KanoK tauva
nunarput tamåkerdlugo inoKati-
gigtugut angnertutigissumik piu-
mavfigineKartalisanerpugut.
maungamut påsissat maligdlu-
git nuna tamåkerdlugo pilersså-
rusiornermut Kutdlersaussut kom-
muneKarfitaoK pilerssårusiortar-
nigssåinut agtumavdluinartug-
ssåuput sordlo tåukunånga male-
ruagagssat kommuneKarfit piler-
ssårusiortarnigssamingnut najor-
Kutarissagssait pilersitaussugssåu-
put.
imåikumårsimavoK pilerssåru-
siornermut Kutdlersaussut tassau-
jumårtut nunarput tamåkerdlugo
landsrådip (-ting-ip) aulajanger-
tagagssåinut sujunersusiortaler-
sugssat — nunavta KanoK sumut-
dlo atornigsså pinarnago, mingne-
rungitsumigdle nunavta aningau-
ssarsicrmkut inutigssarsiornikut-
dlo åma aKiineKarnigssånut su-
niuteKangårsinaussumik — tai-
måitumigdlo åma kommuneKarfit
KanoK angnertutigissumik nåmag-
sissaKartarsinaujumåmerånut
kigdlilissarumårdlunilo neriuna-
Atuagagdliutit kigsautigåt atu-
attartut agdlagarissait amerdla-
sut sapåtit akunere tamaisa
sarKumiutarumavdlugit. tai-
måitumik Kinutigårput nait.su-
kutdlangnik agdlagtarKuvdlu-
git. ilångutagssiat OKautsit 200
sivnersimagpatigit amerdla-
ncrtigut årKigssuissoKarfiup
nailisartariaKartarpai. atsiorsi-
mångitsut ilånguneK aiorpavut,
kisiånilc ingmikut pissutigssa-
narslmagpat atermut taorsiut-
dlugo ingmikut ilisarnausinar-
stnaussarput. ilångutagssiat
nagsiuguk unga: Atuagagdliu-
tit, postbox 39, 3900 Godthåb.
raluartumik periarfigssisinauju-
mårtoK!
taima pilerssårusiornermik piu-
massaKalersimaneK åma imåitu-
mik tunuleKutsigkatut påsineKar-
sinauvoK, nunavtine akomavtinut
tungassuvingnut aulajangissaler-
nigssamut, „nangminerssomeru-
lernigssamut", danskit kungeKar-
fiata iluane nålagkersuissut aku-
erssårnermingnut igdluatungiliut-
dlugo „iluarsaerKingneråtut", å-
malume iluaKutauniåsavdlune su-
liagssanik akissugssauvfingnigdlo
OKimåinerussunik nunavtinut tu-
niussiartuåmeK ilutigalugo, Kini-
gaussartugssatdlo akissugssauvfe-
Karnerujartortitdlugit, ingerdlat-
sinermik kungeKarfiup iluane su-
ngiussisimassut misiligtagait ma -
lemagaitdlo atordlugit, najorKu-
tagssaKardluarKuvdlugit inger-
dlatsiniarKålernerme „nangminer-
ssornerulersut" tusiapitdlångine-
rusangmata.
Ado Lynge.
Kaliagssiat Onduline H + H-mérsut kautaK atordlugo
ivertiterneKarsmåuput.
Onduline-tag fra H + H kan lægges med en hammer.
KaliaK 450 m2 portugkame 3,2 m3-ime.
450 tn2 tag i en pakke på 3,2 m3.
Kaliagssiat Onduline Kajang-
naitsuput åtartuvdlutigdlo
ingassagtajårinane OKardlune
kautaK atordlugo ivertiterneKarsi-
naussut. Kalialiamut Kajangnait-
suliarssungitsumut kikiagtuti-
nariåuput.
Kaliagssiat Onduline igdlulior-
titernermut, inutigssarsiutinut
igdluliortiternermut Kulilersuiner-
nutdlume avdlanut tamanut
atorneKarsinauput.
Onduline åssigingitsune pinga-
Kaliagssiat Onduline kikiagtiineKartut.
Onduline-pladerne sømmes på.
sune åssigingitsunigdlo Kalipau-
tiligtut pincKarsinauvoK.
Kaliagssiat Onduline OKltsuput
akikltsOvdlutigdlo.
Kaliagssiat Onduline m2-mut
4-6 kiluinarnik oKimåissuseKarput.
portugarssuaK Kaliagssianik 300-
nik imalik 2.200 kg migssilior-
dlugit oKimaissuseKarpoK 3,2 m3-
l'narnigdlo initussuseKardlune
tauvalo Kaliamut 450 m2 migssili-
ordlugit angnertutigissumut ator-
sinauvdlune. åma Kaliagssiat
Onduline atordlugit aningaussar-
tOrnångitsuvoK, pigssarsiarineråne
imungårtordlume sujumut issi-
galugo.
Onduline-t Kajangnaltsuput
Onduline-t peKineKarsinau-
ssuvdlutigdlo suliariuminartuput,
åma agssartugaunermingne inig-
ssisimanermingnilo aserorneK
ajorput. åma Kerinamit inardlerne-
KarneK ajorput.
Kaliagssiat Onduline atorfig-
ssamingnut tamanut pitsaussuv-
dlutigdlo akikitsuput.
Onduline-tag er stærkt og holdbart
tag, der bogstaveligt talt kan lægges
med en hammer. Det skal blot sømmes
på en let tagkonstruktion.
Oriduline-tag er til boligbyggeri,
erhvervsbyggeri og alle former for
overdækninger.
Onduline fås i tre typer og for-
skellige farver.
Onduline-tag er let og økonomisk
Onduline-plader vejer kun 4-6 kg
pr. m2. En palle med 300 plader vejer
ca. 2.200 kg, fylder kun 3,2 m3 og svarer
til ca. 450 m2 færdiglagt tag.
Og Onduline-tag er en økonomisk
losning, både i anskaffelse og i det
lange løb.
Onduline-plader er stærke
Onduline-plader er bøjelige og føje-
lige, går ikke i stykker under transport
og oplægning. Og ingen risiko for
frostskader.
Onduline-tag er fornuftige løsninger
for enhver smag og økonomi.
H+HSCANBYGA/S
Naverland 2, 2600 Glostrup (02) 45 51 22
7321 Gadbjerg (05) 73 81 22
25