Atuagagdliutit - 01.02.1979, Blaðsíða 15
landstingimut Kinigagsså-
ngortisaguit imaisiusautit
landstingimut Kinersinigssamut
Kdnigagssångortiniaruvit sujug-
dlermik KinigausinaussariaKarpu-
tit. tåssa imåipoK: Danmarkime i-
nugtåussuseKåsautit. 18-inik uki-
OKalerérsimåsavdlutit Kalåtdlit-
nunånilo naj ugaKarérsimåsavdlu-
tit HinersinigssaK sivikinerpåmik
Kåumatinik arfimlingnik sujor-
Kutdlugo.
pduimassarissat tåukua nåmagsi-
siimagaluaruvkiitdlunit Kinigag-
ssångortisinéungilatit erKartussu-
tikut nangminérsinaujungnaersi-
tausdmaguvit.
landstingimut Kinersivingmut
kigsautiigissangnut ’sordlermutdlu-
nit Kinigagssångortisinauvutit —
kisiåne landstingimut Kinersd-
vingmut atausinarmut — Kalåt-
dli’t-nunåne sumilunit najugaKa-
raluaruvit.
Kinigagssångortiniardlutit aula-
j angeruvit kommunip agdlagfia-
nut sågfigingnisautit Kindgagsså-
ngortitsissut atsiorfigssånik aig-
dlerdlutit, tåssa Kinigagssångorti-
tut nalunaerfigssånik. nunaKar-
fingne amerdianerne Kinersisitsi-
ssugssat pissortagssånik toncai-
ssoicarsimåsaoK åma Kinigagsså-
ngortitut nalunaerfigssånik tuniu-
ssiisinaussunik.
Kinigagssångortitup nalunaer-
figsså Kinigagssångortitumut a-
tausrnarmut atugagssauvoK.
Kinigagssångortitup nalunaer-
figssånut atsiusautit takutiniar-
dlugo KinemeKarnigssat ajoringi-
kit.
inungnik ikingnerpåmik ataut-
simik amerdlanerpåmigdlo mar-
dlungnik kingorårtigssarsiusautit,
tåssa ilingnut sivnissugssanik.
sivnissugssat Kinigausinaunermut
maligt’arissagssanik nåmagsing-
nigsimassusåput, åmalo Kinigag-
ssångortinermik nalunaerfigssame
atsiorsimåsavdlutik sivnissug-
ssaunertik akuerssissutigalugo.
sivnissugssat Kalåtdlit-nunane
sumilunit 'najugaKartusinåuput.
Kiniigagssångortikaluardlutit Ki-
nigagssångortitunut avdlanut siv-
nissugssausinauvutit. åmalo siv-
nissugssaK Kinigagssångortitunut
atausinåungitsunut sivnissugssau-
sinauvoK.
Kimgagsséngortitdlutit nalunaer-
figssåkut åma Kinigagssångortit-
sissunik atsioriitsisautit — tåssa
ikingnerpåmik 40-nik amerdla-
nerpåmigdlo 50-inik — taimailiv-
dlutik Kinigaunigssånut taper-
sersuissunik. Kinigagssångorfi-
nermut nalunaerfigssame Kinigag-
ssångortitsissut tamarmik agdlå-
savait atertik, atorfigtik najugar-
tigdlo. Kinigagsséngortit&issut Ki-
nersisinaussusåput, åmalo lands-
tingimut Kinersivingme ivdlit Ki-
nigagssångortivfingne najugaKå-
savdlutik. Kinigagssångortitsissut
ilåt atauseK Kinigagssångortiniar-
nermik nalunaerfigssame Kini-
gagssångortitsissutut pingåmer-
tut agdlagsimåsaoK taimailivdlu-
nilo pigiinautineKésavdlune Kini-
gagssångortinermut nalunaeru-
mut tungassunik Kinigagssångor-
titsissut avdlat tamaisa sivnerdlu-
git, sågfigineKarsinaussutut, sor-
dlo »inersinermut sujulerssuissu-
nit.
landstingimut Kinigagssångorti-
tumut atausinarmut Kinigagsså-
ngortitsissoKarsinauvoK.
Kinersivingne Kinigagssångortl-
nermut nalunaerut kingusingner-
påmi'k KinersineK uvdlunik 30-nik
sujorKutdlugo kommunime Kiner-
Sinermut sujulerssuissunut tuniu-
neKarsimåsaoK landstingimut Ki-
nersivingme Kinigagssångortiv-
fingne. landstingimut Kinersiving-
me kommunit ardlaKarsimagpata
(taimåipoK Kinersivingme kujat-
dlerme, Kinersivingme Kiterdler-
me åmalo K’eKertarssup tunuata
Kinersiviane), nalunaerfigssaK Ki-
nersivingme kommunit ardlånut
tuniutmarsinauvat.
Kinersinerme sujulerssuissut
sujuligtaissoråt kommunalbesty-
relsiime sujuligtaissoK, tåssalo i-
måipoK Kinigagssångortinenmik
nalunaerut kommunip agdlagfia-
nut tuniuneKåsaoK. nunaKarfimg-
ne Kinersisitsissugssamik torKai-
viusimassune nalunaerfigssaK tu-
niuneKarsinauvoK tåssunga — ki-
siåne åma piårtigissumik nalu-
naerut ångusinåusavdlune kom-
munip Kinersinerme sujulerssui-
ssuinut uvdloK KinersivigssaK ki-
ngusingnerpåmik uvdlunik 30-nik
sujorKutdlugo. mmaKarfingne tai-
ssinerme pissortagssaK kommunip
Kinersinermut sujulerssuissuinit
torKarneKåsaoK. Kinersinerme pi-
ssortagssatut kina torKarneKarsi-
manersoK agdlagarsinikut kaler-
riuneKåsaoK.
Kinigagssångortinermut nalu-
naerfigssaK tuniuterérugko åmalo
taineKarérsut ajungitsumik pisi-
magugkit Kinigagssångorsimåsau-
tit Kinigagssångortitutdlo agdlag-
simavfiånut ilånguneKardlutit,
taimalo Kinersinerme taineKarsi-
nångardlutit.
parti tunuleralugo kétusseKateKar-
dlunilo KinigagssångortfneK
sujomata tungåne taimågdlåt pi-
neKarpoK inugtut kisimitdlune Ki-
nigagssångortineK. avdlanigdle å-
rna periarfigssaKarpoK Kinigag-
ssångortinigssamut, tåssa Kinigag-
ssångortisinaugavit partimut, kå-
tuvfingmut imalunit peKatigig-
fingmut partilistemik taineKartar-
tukut partip, kåtuvfiup peKatigig-
fiuvdlunit Kinigagssångortitai av-
dlat peKatigalugit. åma Kinigag-
ssångorteKateKarsinauvutit Kini-
gagssångortitunik avdlanik kan-
didatforbundimik taineKartartu-
mik.
parti tunuleKutaralugo Kinigag-
ssångortlkuvit (imalunit peKati-
gigfik kåtuvfigdlunit) Kinigagsså-
ngortitdlutit nalunaerfingne ta-
måna nalunaemeKarsimåsaoK. ta-
matuma saniatigut partime suju-
lerssuissunerit akuerssissutigisi-
massugssauvåt Kinigagssångorti-
nerit Kinigagssångortiningnut na-
lunaerfigssame atsiornermikut.
peKatigigfit kåtuvfitdlunit ta-
marmik partitut Kinigagssångor-
titsisinåuput, tåssa partilistetut
taineKartartoK atordlugo. listit
(agdlagtuivfit) mardluk suleKati-
gigsineKarsinåungitdlat.
KinigagssångorteKatigingneK
(kantidatforbund) imåipoK: ivdlit
Kinigagssångortitumik avdlamik
ardlalingnigdlunit peKateKardlutit
ingmivsinut tapersersoKatigingni-
ardluse kåtukuvse Kinigagsså-
ngorteKatigigtut. Kinigagssångor-
titdlune nalunaerfigssane tamane
tamatuminga påsissutdgssanik ag-
dlagsimassoKåsaoK. tamatuma sa-
niatigut kåtusseKatitit tamarmik
Kinigagssångortitdlutik nalunae-
rutimingne kåtusseKatigingner-
mut akuerssivdlutik atsiorsimå-
såput.
kétusseKatigingneK Kinigagsså-
ngortitut Kavsitdlunit kåtutdlutik
atorsinauvåt, landstingimut Ki-
nersivingme atautsime nunalo ta-
måkerdlugo. Nungme Kinigag-
ssångortitoK — tåssa Kinersiving-
me Kiterdlerme — åssersutigalu-
go kåtusseKateKarsinauvoK Ang-
magssalingme Kinigagssångortitu-
mik. Kinersivingne Kinigkatut i-
laussortångornigssamut suniute-
KåsångilaK, kisiåne akerdlianik
ilåssutigssatut ilaussortångorsi-
naunermut suniuteKarsinauvdlu-
ne.
peKatigigfingnit imalunit kå-
tuvfingnit partinitdlunit mar-
dlungnit amerdlanerussimitdlunit
Kinigagssångorttiat kåtusseKati-
gigdlutik Kinigagssångortisinåu-
put Kulåne taineKartututdle.
kredsmandatit avguarnerat
parti imalunit kåtusseKatigingneK
atordlugo Kinigagssångortinerup
pitsaoKutigå partime atautsime
imalunit kåtusseKatigingne ataut-
sine Kinigagssångortitut nang-
mingneK landstingimut Kinersi-
vingmik iluane Kinersivingme Ki-
nigaunigssamut ingmingnut ta-
persersoKatigingnerat. tåssa imåi-
poK kåtxisseKatigigtut imalunit
parti-Katigigtut landstingimut Ki-
nersivingme atautsime taineKar-
nere katitagssaungmata Kinersi-
vingmilo ilaussortångortugssame
najorKutarineKartugssauvdlutik.
pigssarsineK imailivdlune pi-
ssugssauvoK, taissinerit Kinigag-
ssångortitunut atausiåkånut ta-
manut åmalo partine tamane å-
malo kåtusseKatigingne tamane
avguarneKartugssaungmata 1-
imik 2-mik, 3-mik il. il..
Kinersivingme ilaussortagssaK
sujugdleK tåssåusaoK parti, kåtu-
sseKatigit imalunit Kinigagsså-
ngortitoK atauseK avguagkat iner-
neranik angnerpåmik pigssarsi-
ssok. ilaussortagssaK tugdleK tå-
ssåusaoK parti, kåtusseKatigigfik
kisimitdlunilunit Kinigagssångor-
titoK avguagkat inemerånik ang-
nerpåp tugdlianik pigssarsissoK il.
il..
avguarnerata inernere åssigig-
pata, sordlo partit mardluk akor-
nåne, tauva kina ilaussortångu-
sanersoK tangnermornikut tamå-
na aulajangivigineKåsaoK.
parti kåtusseKatigitdlunit ilau-
ssortångortitsisagpata tauva ilau-
ssortångusaoK KinigagssångortitOK
amerdlanerpånik taineKarsima-
ssok. ilaussortap tugdlerisavå par-
tip tåussuma kåtusseKatigitdlu-
nit iluåne KinigagssångortitOK a-
merdlanerpåt tugdlinik taineKar-
simassoK il. il..
åssersut
åjuna åssersut landstingimut Ki-
nersivingmit sisamanik Kinersi-
vingmine ilaussortaKartitsissug-
ssamit:
Nungme radiop igdlorssuartåne landshøvdingeKarfiup taissisitsinerme pi-
ssortaKarfigisså landsrådimut kommuninutdlo 1975-ime KinersineKarmat.
Landshøvdingens valgcenter i radiohuset i Nuuk under landsråds- og
kommunevalget i 1975
KinigagssångortitaK kisimitoK A
kisimingmat taimåitumigdlo a-
merdlanerpåmik atauslnarmik i-
laussortångortitsisinauvdlune tau-
va jlissariaKångilaK 1 sivnerdlugo
avguésavdlugit.
Kinersivingme ilaussortångortit-
sineK sujugdleK parti x-ip pivå
Kinigagssångortituvdlo C-p piv-
dlugo. Kinersivingme ilaussortå-
ngortitsinigssaK tugdleK kåtusse-
Katigit z-ikut pivåt Kinigagsså-
ngortitup B-p pivdlugo. Kinersi-
vingme ilaussortat pingajuat par-
tip y-p pivå ilaussortångortitup
A-p pivdlugo. Kinersivingmilo i-
laussortat sisamåt parti x-ip pi-
vå Kinigagssångortitup B-p piv-
dlugo.
tåssa imåipoK parti x Kinersi-
vingme mardlungnik ilaussortå-
ngortitsivoK, parti y Kinersiving-
me ilaussortamik atautsimik kåtu-
sseKatigigfigdlo z atautsimik.
ilåssutigssatut ilaussortagssat
avguarneKamerat
kisiånile partime kåtusseKatiging-
nilunit Kinigagssångortitut åma
nuna tamåkerdlugo ikioxatigigput
— tåssa atautsimik amerdlaneru-
ssunigdlunit ilåssutigssanik Kini-
gautitsinigssamut. amerdlanerpå-
mik ilåssutigssatut pingasunik i-
laussortaKarsinauvoK.
ilåssutigssanik ilaussortångor-
titsinigssame atorneKartarpoK tai-
neKartartoK „magiske tal“ (kisit-
sit sunaunersoK). tåuna kisitsit
navssårineKartarpoK nuname ta-
marme taissinerit amerdlåssusiat
kateriardlugo 18-imik avguardlu-
go (Kinersivingne ilaussortat a-
merdlåssusiånik). kisitsitdlo tåuna
„kisitsit sunaunersoK" tåssauvoK
ilåssutaussugssamik ilaussortå-
ngortitsinigssame taissinerit i-
kingnerpauvfigssåt.
partinut tamanut kåtusseKati-
gigfingnutdlo tamanut taissinerit
tamarmik katiterneKésåput. parti
kåtusseKatigigfigdlunit Kinersi-
vingne ilaussortångortitsissut tai-
taissinerit katitdlugit r l-imik avgu- ardlugit 2-mik avgu- ardlugit i 3-mik avgu- ardlugit
kisimitdlune Kinigag- ssångortitOK A .... 500 500
parti x KinigagssaK A 300 KinigagssaK B 400 KinigagssaK C 600 KinigagssaK D 100 1400 1400 700 466 2/3
parti y KinigagssaK A 500 KinigagssaK B 300 KinigagssaK C 100 900 900 450 300
kåtusseKatigit z ■ ■ ■ ■ KinigagssaK A 200 KinigagssaK B 600 KinigagssaK C 300 1100 1100 550 366 2/3
neKarnermik amerdlåssusiånit
taissinernik ilångaivigineKåsåput
Kinigautitamingnut Kinersivingne
Kinigaussunut atugkamingnik. ki-
siånile Kinersivingne ilaussortå-
ngortitsinenmut amerdlanerpåmik
„kisitsit sunaunersoK11 sivnemago
ilaussortamut atautsimut ilångau-
tigineKartåsavdlune.
partine tamane kåtusseKatigig-
fingnilo tamane taissinerit sivne-
rutu'tut avguameKåsåput 1-imik,
2-mik, 3-mik il. il. — sordlo Ki-
nersivingme i'laussortångortitsi-
nermisut. ilåssutigssatut ilaussor-
tångortugssax sujugdleK tåssa
parti, kåtusseKatigigfik imalunit
kisimitdlune KinigagssautitoK av-
guardlugo inernermik angnerpå-
mik angussissoK. ilåssutigssatut i-
laussortångortugssap tugdlerisa-
vå parti, kåtusseKatigigfik imalu-
nit kisimitdlune Kinigagssångorti-
tOK avguaKatigigsitsinerme ang-
nerpåt tugdlianik angussissoK il.
il.
avguardlugo inerneK ilåssutau-
ssumik ilaussortångussutausinåu-
sagpat piumassarineKarpoK iner-
nera „kisitsit sugaluarnersumit"
anginerusassoK angernatigalugu-
lunit.
bhc.
sapåtip akunera tugdleK ag-
dlauserisavarput KanoK iliortaria-
KarnersoK kommunalbestyrelsi-
mut Kinersinigssame Kinigagsså-
ngortiniaråine.
USTEL
druesaft
LISTEL druesaft kommer
fra den sydligste del
af Frankrig, hvor druerne
nyder godt af det gode
klima og den rigelige sol.
LISTEL druesaft kan
nydes af alle, børn som
voksne - som
en forfriskende daglig
sundhedsdrik
eller til maden.
15