Atuagagdliutit - 17.07.1980, Qupperneq 13

K'drnoK, nunanarfik inuerunen (3)
AG
igdlup iluata penusersornera
kussanarsågarssångilaK. nåmag-
dluåinartunguamik peKUsersor-
neKarsimavoK, sordlume igdlut
fériartarfit taima pinenartartut.
iningup isersimaortarfiup nema-
nlpoK nerrivik Kissuk angmalor-
toK KajangnåipalugtOK, tåunalo
ungaluneKarsimavoK igsiavigssu-
arnit ornavavfilingnit pingasunit.
nerriviup Kåvaniput puiaussan
imaersimassoK imiartorfitdlo
mardlugsuit. tamatuma nalunaer-
på igdlup inugissartagai vinisua-
tåjutigalutik nuånissårdlutigdlo
unugsiuaorsimassut. tauva åma
arssakorfik Nångmukalinginer-
mingne imåingitsorsimagujåt.
tåssa K’årnume igdlut amer-
dlanerssait uvdlume taima ator-
nenartarput. nunaKarfiup inue ki-
ngugdlit 1971-ime autdlararmata
nålagauvfiup igdlåtai nångmiu-
nut soKutigingnigtunut atorta-
gagssångortineKarput. åtartor-
nen kommunip igdlugssaKarniar-
nermut agdlagfianik isumaKatigl-
ssutigineKartarpoK ukiutdlo ta-
maisa nutarterneKartartugssauv-
dlune sivisunerussumik åtartor-
niaråine.
åtartornen akisungeKaoK —
Kåumåmut 50 kråneKarame.
sungivfingme
ornigarneKardluartarpoK
K’érnoK inungminit KimangneKa-
raluarame inugsiagssaileKivfiu-
ssångilaK. nångmiut sungivfing-
mingne asiarfigiumassaKåt. uki-
up ilarujugssuane inungnik tåssa-
ne nåpitagssaKartuéinartarpoK,
pingårtumik aussap Kåumataine.
sujornatigut aulisartut baråkeri-
ssait måna Nångme atuarfingnit
atorneKartarput méraanut atuar-
tunut aussaunerane inigitineKar-
tardlutik.
utomait igdluarmiut (åma K6r-
normiåsimassut) tamåne inQma-
rigsartitdlugit autdlårsimaortine-
Kartarput. åma piniariat aulisari-
atdlo K’ornumukakulårttiput, ta-
måkualo ilagait Kornormiåsima-
ssut tåssane igdlonarérsut.
tåssalume alianaik — nipaik.
taimågdlåt sila atorssautitdlugo
angalassartOvdlune K’ornumut
pivdlune isumaKalemajånartar-
Pok pingortitarssuan nunaKarfi-
up avatangisså »Kungujulajuåi-
nartOssoK«. sårunalime taimåitu-
åinångilan. pingårtumik ukiukut
Piumatdleriardlune silardlugtar-
torssåvoK. peraåukungnaerdlugo
agsarnersinaussarpoK igdlunguit
sajugpilåtdlagtuinångortitdlugit,
Umiatsialivigdlo magdlersorssuå-
UgortarpoK. atausiarsimångilan
taima anordlersorssåtitdlugo
umiatsiånguit tipussaungmata
aserordlutigdlo.
upernartorssuångorå seKina-
r'gdlune, aputdlo augtulerdlune,
korussårpalungneK anorångåv-
dlo sujorssualårnera kisimik ni-
Piussut K’ornup igdluisa inoKå-
ngitsut akornatigut angalaorpu-
nga emarsautigalugo Kanga nu-
Uanarfiup inåssutigssarsiorfigtut
PingårtorssOsimagaluarnera.
nunaKarfiup inugisimassaisa
OKalugtåpånga ukiut 20-t matu-
’Ua sujornatigut ukiup taimailine-
£ane KanoK ulapigtarsimatigalu-
tik. upernåkut aulisartut avdlame
najugaKartut tikerartarput nuna-
Karfiup sårugdlingnik pisflssutai-
ilangéKataujartordlutik. ta-
^anut nåmagtorssuarmik pigssa-
KarsimavoK. agdlåt Sisimiut er-
Kånit tildtoKartarsimavoK aulisa-
riartunik, agdlåtdlo avane K’e-
Kertarssåp tunuane nunaKartut
11&it tamaunga suliartortarsimå-
Put.
~~ ilåne aulisagkerivik suliag-
SsaKardlualertitdlugo umiarssu-
armik K’ornumukartitsissoKar-
arpOK aulisartutdlo ilait tåssu-
Sa tunissitineKartarput, taima
?kalugtuarpoK K’ornume 1963-ip
yngånut sivisåmik niuvertoru-
‘usirnassoK Thomas Berthels. —
åma nuname ulapigtaKaugut. ilå-
tigut tamaviårtaKaugut inugtag-
ssakitdliornerit pissutigalugit. ki-
siånile suliagssat KanoK angner-
tutigigaluartut ikioKatigigdluta
anigortarpavut.
kiagtipatdlånginerane sårug-
dlit ilait panertuliarineKartarput.
ikårssuarnut uvdlume sule ata-
ssunut nivingåussorneKartarput.
kiagtikångatdlo ernlnaK tarajor-
terineK autdlartitarpoK.
Thomas Berthels angutauvoK
aulaniardluartoK, ukiorpålugssu-
itdlo ingerdlaneråne niuvertoru-
siunermigut nunaKarfingne K’or-
nutut itune inflssutigssarsiorner-
mut tungassunik misiligtagaKar-
dlualersimassoK. taimåitumigdlo
nalautsornerinåungilaK OKaloKa-
tigingnivtine emaigavko Kornor-
miåsimassut ilait peKatigigfilior-
simassut sujunertaralugo nuna-
Karfiup inoKalemigsinaunigsså.
aperåralo suliniutaussoK tamåna
neriunartOKartinerå.
— shruname OKartarput: piu-
måssuseK nukiuvoK. sule sårug-
dleKarpat — åmame avdlanik au-
lisagaKarpoK — inuitdlo piumå-
ssuseKåsagpata ajornaviarunå-
ngilaK. nuna alianaitsorssOgame
åmalume åssigingitsunik periar-
figssaKarame inunerKingnigsså
aj OKUtigssaKarunångivigpoK.
taima Thomas Berthels isuma-
KarpoK.
akornutigssaKéngilaK
nunaKarfingnut ungatdliuneru-
ssunutdlo nålagkersuissut pissor-
tautitåta Anders Andreassenip
Kularutigingilå pigingneKatigigfi-
up »K’ornup« suliniutå inuiaKati-
git tungånit issigalugo soKutigi-
nartorujugssånera. OKarpordlo
suliniarneK tamåna nangmineK
soKutigalugo maligtaralugo.
tåssame tamåna tungaviussu-
tigut pingåruteKarpoK. nangmi-
nerssornerulernerup emuneKar-
nerata kingornatigut inatsissar-
tunut KinersineKarérmat siumu-
kormiunit amerdlanerussuteKar-
tunit suliagssineKarpoK nunaKar-
fingnut ungatdliunerussunutdlo
partip politikia ingerdlatemuv-
dlugo. ukiut Kulit mardlugsuit ki-
ngugdlit ingerdlaneråne ineriar-
tornerme inoKarfit tamåko Kångi-
narneKarKajåjuarsimåput — na-
luneKångitsutut. tåssalume An-
ders Andreassenip suliagssaKar-
fia tamanit alautsinåuneKarpoK.
— isumaKarpunga K’ornup
autdlarterKingniarneKarnera
angnertunerussumik aporfigssa-
KångitsoK, Anders Andreassen
OKarpoK. — soKutiginartorujug-
ssåvoK nunaKarfiup inuerunerup
autdlartisarniarneKalerKingnera.
påsitineKarsimavunga K’ornup
emå pisQssutinik Omassunik pe-
KardluartOK peKatigigdlune pi-
gåine inQssutigssarsiornermut
tvingaviuvdluarsinaussunik.
— suna pingåmerutineKåsava:
nunaKarfingnik atarérsunik suju-
arsainigssaK imalumt inuerusima-
ssunik pilersitserhingniarnig-
SSCLK?
Anders Andreassen: — kingug-
dlermut tungatitdlugo isumaKar-
punga apemutåusassoK inuit Ka-
noK kigsauteKarnerat Kanordlo
piumåssuseKarnerat. nunaKarfit
piorérsut aulajaitdlisarneKarnig-
ssåt sujuarsarneKarnigssåtdlo pi-
ngitsorata isumaginiartugssåusa-
varput. suliagssaK tamåna aut-
dlarterérsimavarput, sfirdlo suju-
nigssame iliåseriumågagssanut
pilerssårusiornerput ingerdlatile-
rérparput.
— nunaKarfingnut inuerusima-
ssunut pigingneKatigingneK av-
Kutigalugo uteriarKigkusugtut
akornusersorumångilavut, sor-
dlume pigingneKatigigfik »K’or-
noK« taima piniartoK. OKautigisi-
nauvara agdlåt tamåna igdlerso-
rumagiput. ilåtigut pissutigalugit
inungnik eKitertitsinerup pilersi-
simassai ajornartorsiutit imåi-
nåungitsut, inigssaileKineK, su-
livfigssaileKineK ilaitdlo ilångut-
dlugit, Anders Andreassen OKar-
poK.
piarérsardluartariaKarpoK
— pigingneKatigingneK pingårtit-
dlugo taivat. tauvame inuit atau-
siåkåt, sordlo nunaKarfingme
inuerusimassume fabrikiliorniar-
tut, tåuko tapersersusavigit?
— uvagut tungivtiningånit su-
junertarineKångilaK inuit atau-
siåkåginait pisflngoriartuinarnig-
ssåt tungavigalugo ingerdlatsi-
nigssaK. isumaKarpugut akissug-
ssåussuseK ajungitsorsiagssatdlo
inungnut amerdlanerpånut siå-
marsimassariaKartut. åmame
inuit atausiåkåt autdlartitsigalu-
arpata iluaKutausinaugaluarpoK,
kisiånile pigingnigtuneK inung-
mut atautsimut ikigtunguåinar-
nutdlQnit tungåssuteKarnerusa-
game. taimåitumik pingårneruti-
parput inflssutigssarsiutit piging-
neKatigingnikut ingerdlåneKar-
nigssait, tamåna nunaKarfing-
miunut angnertunerussumik ilua-
Kutauniåsangmat, Anders Andre-
assen OKarpoK.
— pigingneKatigigfingmut ani-
ngaussatigut tapersersuiumaniv-
se saniatigut avdlatut KanoK ilior-
dluse tapersersuisinauvise?
— nunaKarfingnut ungatdliu-
nerussunutdlo pissortaKarfing-
mit piarérsimavugut pigingneKa-
tigigfiup ikiornigssånut sujuner-
suinikut OKaloKateKartarnikut-
dlo, taima Anders Andreassen
akivoK.
nunaKarfikup inOssutigssarsi-
ornikut ingerdlatsiviorKilernig-
sså piarérsarujugssuarKångikalu-
ardlugo pigåine pitsaunerusångi-
nerdlune? tåssame suliniutit pi-
ngåruteKartut ilait piarérsauter-
pagssuarne »ipmar tarma ta«, ima-
Kame pitsaunerusagaluartoK ila-
Kutarit atausiåkånguitdlOnit
nugterdlutik autdlartigpata.
aperKUt tamåna Anders Andreas-
senimut sarKumiukavko tåuna
OKarpoK soruname niorKUtigssi-
orfingmik autdlartitsiniarneK
perKigsårtumik piarérsartaria-
KartoK. — imailiatdlåinardlune
niorKutigssiornermik autdlartit-
sineK ajuthrnermik kinguneKaria-
tårsinauvoK. tamåna kigsautigi-
nångilaK. taimåitumik inuit amer-
dlasåt peKatauvfigissånik piarér-
sardluagkamik autdlartitsiniar-
neK soKUtigalugulo peKatauvfige-
rusugparput.
tapTssutit pivatdlårnagit
Jens Kreutzmann, pigingneKati-
gingnerme nunaKarfingnutdlo su-
junersorte nålagauvfingme atorfi-
lik, Anders Andreassenimit av-
dlaunerussumik isumaKarpoK.
isumaKarpoK pitsaunerusassoK
angnikitsumik, pingårtorsiorpat-
dlårnane piarérsauteKarujugssu-
arKårnanilo autdlartikåine.
— isumaKarpunga autdlarner-
saruminarnerujugssQsassoK aut-
dlarKåumut aningaussanik ator-
niaKåtårneK pivatdlångikåine,
Jens Kreutzmann OKarpoK. —
åma ajornånginerussumik er-
hvervsstøttemit atorniarsinauli-
sagaluarput sordlo ukiup sujug-
dliup ingerdlaneråne KanoK ilior-
sinaunermingnik takutitseréru-
nik. tamåna pingåraluaKigame.
Jens Kreutzmann OKarpoK pe-
Katigigfik aussap sujugdliup
ingerdlaneråne KGH-p tarajorte-
rivikuane sårugdlingnik taratse-
risinaugaluartoK. taima tut aut-
dlarteriarneK aningaussarpagssu-
arnik atuivfiunaviångilaK, tai-
mailivdlutigdlo aningaussanik
ilevKågaKarsinaugaluarput inger-
dlarKeriarnigssamingnut atugag-
ssamingnik. åma ukiup sujugdli-
up ingerdlaneråne aulisagkanik
panertulissoKarslnauvoK — ator-
tugssat tåssanérérput, ikårssuit
igdlorssuardlo panertulerivik.
igdlorssuaK tåuna piumaneKar-
dluartartunik Kuvdlugkiorfigi-
savdlugo piukunardluartåvoK.
— ivdlit konsulentitut piging-
neKatigigfiup »K'omup« suliniar-
nera neriunartoKartipiuk?
— tåssame, neriunartulerujug-
ssOvok. K’ornoK aulisarfigigsd-
vok ukiumilo Kaleralingniarfigig-
sorujugssåvdlune, taimåitumik
Nångmit tamaunga Kaleraling-
niakåssarput. isumaKarpunga ni-
orKUtigssiornikut pitsaussumik
ingerdlatsiviusinaussoK. erKaigi-
narsinauvarput panertut piuma-
neKartuarnerat, K’ornordlume
pitsaussunik tamåkuliorfigisav-
dlugo periarfigssarigsårtåvoK,
Jens Kreutzmann naggasivoK.
ilipanarpatdlångilaK
— aperKUterujugssuaK . ..
tåssa Nångme borgmesterip
Peter Thårup Høeghip (Atåssut)
akissutå sujugdleK Atuagagdliu-
tinit apemutigineKarmat piging-
neKatigigfiup »K’ornup« suliniar-
nera KanoK borgmesterip isuma-
Karfiginerå. suliniutip tamatuma
kingunerisinauvdluarmago ino-
Karfit borgmesteriuvfigissaisa
atautsimik ilanerat.
— apemuterparujugssuit tiki-
neKartugssåuput, Peter Thårup
Høegh OKarpoK. — kisiånile s6ru-
name inuit tagpavane nunaKaler-
Kingniarpata pingitsailisinåungi-
lagut.
soruname någtut inuit ardlaKå-
ngitsungågunik nangmingneK ta-
måna akissugssauvfigisavåt.
amerdliartiisagpatale aperKutau-
lisåput atuarfeKarneK, niuvertar-
feKarneK ilaitdlo ilångutdlugit.
soruname tamåko kommunip aki-
ssugssauvfigineK saperpai.
— peKatigit aningaussatigut
ikiorKuvdlutik idnuteKdsagaluar-
pata tauva borgmesteritut KanoK
isumisagaluarpit?
— tamatumunga uvanga isu-
maga kisiat OKautigisinauvara:
ajornakusortåssugssåusaoK tai-
mailiorniarnigssaK, nunaKarfik
inueruterérnikdngmat. kisiåne
sordlo oKarérsunga, inuit atausiå-
kåt pingitsailisinåungilavut
nfingniarpata. nangmingneK ta-
måna akissugssauvfigisavåt.
— soruname sågfigingnissut
taimåitoK kommunalbestyrelsime
OKatdlisigineKarsinåusaoK ?
— soruname kommunalbesty-
relsime OKatdlisigineKåsaoK pi-
ngitsorane. kommunalbestyrelse
aulajangissariaKåsaoK.
— naitsumik oKautigalugo: iv-
dlit nangmineK suliniutaussoK ta-
måna ittpagivatdlångilat?
— nangmineK ilipagivatdlångi-
lara. pingårtumik inigssaKarniar-
nerup tungåtigut ajornartOKå-
saoK pingits&rane. igdlut iluar-
sartfiterKågagssåuput. soruname
nangmineK igdloKarsimagåine ta-
måna akornuserneKarsinåungi-
vigpoK. tauva åma igdlut tagpa-
vanltut tamangajagdluinaisa nå-
lagauvfiup tigorKerérsimavai.
pivfigssardlo aulajangersimassoK
sujumortumik inungnut atugkiu-
ssaussarput.
ajornaKutigssaKåsångilaK
borgmester Peter Thårup Høegh-
ip nangåssuteKarnine taimatut
erssersipå.
pigingneKatigigfiuvdle sujulig-
taissuata Frederik Nielsenip
OKautigå påsitineKarsimavdlune
nålagauvfiup igdlåtaisa åtartorti-
neKarsimassut pigssarsiarerKing-
nigssåt ajornaKUtigssaKåsångit-
sok K’ornoK inunemisagaluar-
pat.
pigingneKatigigfiup arajutsisi-
mångilai aperKutit pingåruteKar-
dluinartut nunaKarfiup atulerser-
Kingniagaunerane pingitsoratik
sarKiimersugssat. tåssa atuarfe-
KarniarneK — igdlutå naparéralu-
arpoK, naluneKångitsututdle nu-
naKarfit angingikaluartut iliniar-
titsissunik mardlungnik pingasu-
nigdlflnit pissariaKartitsissarput.
tåssa perKingnigssamut tunga-
ssut, tamåkulo jåmåmit imalflnit
nåparsimassunik pårssissumit
isumagineKartarput.
tamåko soruname malingnau-
ssariaKarput, ajornånginerussu-
mik ajornarnerussumigdlQnit.
ardlånile autdlartivfeKartaria-
KarpoK. tåssalo intissutigssarsiu-
tit tungaviussugssat sujugdliune-
Karniarput, tåssame såt tamaisa
atautsikut autdlartiniåsavdlugit
inuit nåmagtunik nukigssaaå-
ngitdlat.
tapersersortarialik
Nångme kommunalbestyrelsimut
ilaussortaK Martha Labansen
(Siumut) pigingneKatigigfiup
ilaussortainik OKaloKateKartarsi-
mavoK. tåuna borgmester Peter
Thårup Høeghimit avdlauneru-
ssumik isumaKarpoK, isumaKara-
me pigingneKatigigfiup suliniutai
tapersersortariaKartåssut.
Martha Labansen OKalugtuar-
poK Nåp kommunalbestyrelsiane
Siumut sivnerdlugo ilaussortaKa-
taine nangminermisutdle åma ta-
persersuissåssut. kisiånile piarér-
sardluarnigssaK pingårtitaria-
KarpoK suliniutaugaluaK mau-
ngåinarKunago. åmame tamatu-
mane ilaungmata misigissutsit
såkortorujugssuit, pingårtumik
KornormiutorKat akornåne. Mar-
tha Labansenilo OKarpoK ilau-
ssortaoKatime ilåta mianerssor-
Kussutigisimagå tamåko pissuti-
galugit OKatdUnerup pissariaKå-
ngitsumik angnertuvatdlålernig-
sså.
— pigingneKatigigfingme ilau-
ssortat ilait sujunersorsimavåka
autdlarnisautigalugo brugsenitut
itumik pilersuivinguamik pilersit-
sissoKarsinaugaluartoK nunaKar-
fingme fériaKartunik pilersuisi-
naussugssamik. åma piarérsar-
nermut atatitdlugo emarsautigi-
neKarsinauvoK igdlusissarfingua-
mik kikunitdlOnit orningneKarsi-
naussumik pilersitsinigssaK Kor-
normiåsimassunit tagpavanlka-
jugtunit paomutarineKarsinau-
ssumik. taimailivdlune inuit ikig-
tuinait tagpavane fériarnigssa-
mut periarfigsaKardluarnerat ani-
gorneKarsinåusagaluarpoK, Mar-
tha Labansen OKarpoK.
tåussuma kommunalbestyrelsi-
me ilaussortaoKatå suleKatålo
Marianne Petersen åma tamatu-
munga åssingussunik erKarsaute-
KarpoK pilerssåruteKardlunilo.
Kularnångilardlo ungasingitsu-
kut sujunersåtinik avKutigssiO-
ssivdluarsinaussunik kommunal-
bestyrelsime sarKumiussissoKa-
rumårtOK.
taimailisarKårpoK
— sullssutigingnigtut piumåssu-
seKardluaraluardlutik unigtflså-
ngigpata inuiaKataussunit ikior-
neKartariaKarput aningaussati-
gut sujunersorneKarnikutdlo,
Martha Labansen nangigpoK. —
sivitsoriångitsordlo inuiaKati-
gingne ajungitsorsiagssat pingit-
soratik malingnaussugssat erKar-
sautigineKalertariaKarput, sfirdlo
atuarfeKarneK perKingnigssa-
mutdlo tungassut.
atautsimut issigalugo Martha
Labansen isumaKarpoK pigingne-
Katigigfiup suliniarnera taperser-
sornartåssoK. åma måna erKar-
sautigalugo Kularnångitsumik
Nåp kangerdluata inQssutigssar-
siornikut periarfigssaKarnera su-
le atorneKångitsunik.
Nångmut uterniardluta pujortu-
lérKamut ikigavta inuit ikigtu-
nguit fériaKardlutik K’ornumitut
kiserngoruput. åmåkulo igdlut
inoKångitsorpagssuit, aulisagke-
rivit KaKortumik Kalipautigdlit,
atuarfik, OKalugfik. åpiko ikår-
ssuit imaKångitsut. sordlume tå-
ssa atorneKalemingnigssartik
utarKtnaråt tamåne katerssugau-
titut napåinaratik.
taimailisarKårpoK.
13